Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper"

Transkript

1 Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

2 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i slutet av 2007 kommer 136 av Sveriges 290 kommuner att minska med mer än 10 procent fram till Ofta är det svårt att vända den negativa utvecklingen. Med färre invånare minskar kundkretsen för de lokala företagen och därmed kan de tvingas till att dra ned sina verksamheter. Det leder till färre arbetstillfällen vilket minskar attraktionskraften för kommunen. Färre jobb innebär också minskade skatteintäkter. Detta kan i sin tur leda till att kvalitén på de offentliga verksamheterna försämras vilket ytterligare minskar viljan att bosätta sig i kommunen. Befolkningsutvecklingen är den mest avgörande faktorn för en kommuns överlevnad. Det går inte att bedriva några verksamheter överhuvudtaget om inte befolkningsunderlaget är tillräckligt stort. Det gäller framförallt att attrahera den yngre befolkningen. Dessa kan förväntas bidra med skatteintäkter från sitt förvärvsarbete under en lång följd av år. Utmaningen ligger i att både få de yngre som vuxit upp i kommunen att stanna kvar och allra helst locka till sig inflyttningar från personer som nyligen börjat sitt yrkesliv. För de kommunpolitiker som beslutat sig för att försöka vända en negativ befolkningsutveckling finns det många svåra avvägningar att göra. Det finns en rad faktorer som kan påverka yngre människors vilja att bo i en kommun. Det kan till exempel röra sig om tillgången på jobb, grönområden, kulturliv, barnomsorg och skolkvalité. Satsningar på att förbättra några av dessa områden kan åtminstone på kort sikt leda till försämringar inom andra områden. Begränsade medel i den kommunala budgeten gör att satsningar på kultur och fritid kan påverka resurserna till barnomsorgen och skolan negativt. Att höja skatterna för att öka kunna finansiera de offentliga satsningarna påverkar företagsklimatet negativt. Svenskt Näringsliv har tidigare visat att företagsklimatet har betydelse för befolkningsutvecklingen i hela Sverige oavsett om det rör sig större städer eller glesbygdskommuner. 2 Men i den rapporten studerades hela befolkningen och företagsklimatets betydelse jämfördes inte med andra viktiga faktorer som kan påverka boendekvalitén. Svenskt Näringsliv har därför gett Kreicbergs Utredning & Opinion i uppdrag undersöka vilka faktorer som påverkar utvecklingen av befolkningen mellan 18 och 40 år i Sveriges kommuner. 1 Sverige allt glesare, Svenskt Näringsliv, Företagsklimatets betydelse för kommunal utveckling, Svenskt Näringsliv,

3 Faktorer som kan påverka boendemiljön Valet av bostadsort kan påverkas av flera olika faktorer och vad som är avgörande kan variera mellan olika individer. En attraktiv boendemiljö för en person kan vara oattraktiv för en annan. Medan exempelvis vissa värderar ett aktivt kultur och nattliv kan lugnet och avskildheten attrahera andra. Tidningen fokus 3 har exempelvis rankat Sveriges samtliga kommuner efter var det är bäst att bo. Denna ranking baserar sig på 30 olika variabler. I den analys vi har gjort här har vi valt att studera ett mindre antal faktorer. Det finns flera orsaker till det. För det första vill vi fokusera på områden som kommunpolitiker kan påverka. I Fokus ranking ingår variabler som fastighetsskatt, skilsmässor och självmord. Dessutom ingår in och utflyttning som en av de förklarande faktorerna till var det är bäst bo. Men i vår studie är befolkningsutvecklingen utfallet som ska förklaras av de övriga variablerna. Vi har valt att studera sex faktorer som kan förväntas påverka befolkningsutvecklingen. Dessa är företagsklimat, kultur och fritid, barnomsorg, skyddad natur, lärartäthet och kommuntyp. Undersökningen omfattar perioden 2003 till Företagsklimat Ett starkt företagsklimat skapar ett vitalt näringsliv och därmed också nya jobb. Tillgången på arbetstillfällen är också oftast en förutsättning för att attrahera inflyttare till en kommun. Svenskt Näringsliv publicerar en ranking över företagsklimatet i varje år. Undersökningen baserar sig både på faktauppgifter om exempelvis andel privata entreprenader och kommunala skattesatser, men också på enkätundersökningar om företagarnas uppfattning om den kommunala servicen. Kommunernas ranking kan variera från år till år. I den här undersökningen har vi använt oss av den genomsnittliga rankingen mellan 2004 till De flesta faktorer i denna studie omfattar åren 2003 till 2007, men eftersom företagsklimatsrankingen bygger på statistik från året innan skapas den mest relevanta jämförelsen med de valda åren. Kultur och fritid Många kommuner försöker att skapa attraktiva boendemiljöer genom att satsa på kultur och fritidsaktiviteter. Tillgången till kultur och fritidsaktiviteter kan vara en faktor som gör ungdomar mer benägna att stanna på en ort. Här har vi tagit hänsyn till de kommunala utgifterna för kultur och fritid under åren 2003 till Uppgifterna är hämtade från SCB och är justerade efter invånarantalet i respektive kommun. Barnomsorg För att både kunna locka till sig och behålla den yngre befolkningen krävs en fungerande barnomsorg. Om barnfamiljerna upplever att förskolorna i en kommun håller en betydligt bättre kvalité än i en annan kan det vara en avgörande faktor för valet av bostadsort. I den här analysen har vi använt oss av utgifterna för barnomsorg per invånare som ett mått barnomsorgssatsningarna. Även här avser uppgifterna år 2003 till 2007 och är hämtade från SCB. 3 Se ar det bast att bo 2008/ 2

4 Lärartäthet Precis som barnomsorgen kan kvalitén på skolorna vara viktigt för var yngre människor väljer att bo. Som mått på kommunens skolsatsningar har vi använt oss av antalet lärare per 100 elever i grundskolan. Dessa data är hämtad från skolverket och avser också 2003 till Skyddad natur En annan faktor som skulle kunna vara positivt för boendemiljön är tillgången till natur. Här har vi i brist på andra mått valt andelen skyddad natur av kommunens totala yta. Uppgifterna är hämtade från SCB och sträcker sig från 2003 till Vilken natur som ska skyddas bestäms egentligen inte av kommunen men de lokala politikerna kan i vissa fall påverka besluten. Kommuntyp Förutom dessa variabler har vi i beräkningarna även tagit hänsyn till vilken typ av kommun som avses. Detta kan definitivt inte påverkas av kommunpolitikerna men uppgifterna måste ändå ingå i den statistiska analysen. Annars riskerar de att visa falska resultat. Orsaken är att större städer har en naturlig dragningskraft. Exempelvis kanske satsningarna på barnomsorg är störst i storstäderna. Om vi inte tar hänsyn till kommuntypen i beräkningarna skulle det då framstå som barnomsorgen var helt avgörande för att öka den yngre befolkningen. I denna analys har vi delat in Sveriges kommuner i sex olika grupper. Som utgångspunkt har vi använt oss av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kommungruppsindelning. Men istället för SKLs indelning i nio grupper har vi slagit ihop några grupper och skapat sex olika grupper. 1. Stora städer (sammanslagning av SKLs Storstäder och Större städer). 2. Pendlarkommuner (sammanslagning av SKLs Förortskommuner och Pendlingskommuner) 3. Glesbygdskommuner (samma som SKL). 4. Varuproducerande kommuner (samma som SKL). 5. Övriga kommuner, över invånare (samma som SKL). 6. Övriga kommuner, under invånare (sammanslagning av SKLs övriga kommuner, invånare och övriga kommuner under invånare) 4 Det finns ännu inga officiella uppgifter för

5 Statistisk analys De faktorer som beskrivits i föregående avsnitt relaterar vi nu till befolkningsutvecklingen i åldrarna 18 till 40 år i Sveriges samtliga kommuner. Vi har gjort en regression med samtliga variabler som beskrivits. Kommuntypen har vi tagit hänsyn till genom att lägga till dummyvariabler för pendlarkommuner, glesbygdskommuner, varuproducerande kommuner, övriga kommuner med fler än invånare och övriga kommuner med färre än invånare. 5 Resultatet av regressionen redovisas nedan. Tabell 1 UTDATASAMMANFATTNING Regressionsstatistik Multipel R 0, R kvadrat 0, Justerad R kvadrat 0,46832 Standardfel 0, Observationer 290 ANOVA fg KvS MKv F p värde för F Regression 10 0, , , ,85E 35 Residual 279 0, , Totalt 289 1, Koefficienter Standardfel t kvot p värde Nedre 95% Övre 95% Nedre 95,0% Konstant 0, , , , , , , Genomsnitt rank 0, ,2E 05 5,9005 0, , , ,00033 Kultur&Fritid 2,11E 06 6,55E 06 0, , ,1E 05 1,5E 05 1,1E 05 Barnomsorg 6,79E 06 4,03E 06 1, , ,1E 06 1,47E 05 1,1E 06 1 Antal lärare 0,006 0, , , , , , Pendlarkommuner 0, , , , , , ,06747 Glesbygd 0, , , , , , ,12332 Varuproducerande 0, , , , , , ,10089 Övr > , , , , , , ,06164 Övr. < , , ,0384 0, , , ,10585 Skyddad natur 0, , , , , , , Dummyvariabler har värdet 1 eller 0. Pendlarkommuner får exempelvis värdet 1 i variabeln pendlarkommuner och 0 i resten av kommungrupperna. Stora städer har ingen dummy och utgör därmed en grund för regressionen. Värdet för respektive dummyvariabel ska tolkas som hur mycket befolkningstillväxten dras ned av att tillhöra den aktuella kommungruppen jämfört med att tillhöra stora städer. 4

6 En regression av den här typen kan inte förväntas förklara alla variation i befolkningen. Det finns en rad andra faktorer som kan ha stor betydelse för svenskarnas val av bostadsort. Ett exempel är att många känner sig så hemma i den kommun de vuxit upp i att de aldrig skulle flytta oavsett offentliga satsningar och företagsklimat. Men resultaten visar ändå på att en relativt stor del av skillnaderna mellan kommunerna förklaras av modellen. 6 Men det betyder inte att alla faktorer har lika stor betydelse. Företagsklimatet förväntas ha ett negativt värde i kolumnen för koefficienter. Detta beror på att ett bra företagsklimat resulterar i en låg genomsnittlig ranking. Om en kommun varit rankad först alla år är den genomsnittliga rankingen 1, medan den är 290 för en kommun som bedömts ha det sämsta företagsklimatet alla år. Därmed ska det alltså finnas ett negativt samband mellan rankingen och befolkningsutvecklingen. Inom övriga grupper förutom kommuntyperna förväntas däremot sambandet vara positivt. När vi studerar kolumnen med koefficienter har alla variabler det förväntade sambanden förutom lärartätheten. Utvecklingen av befolkningen mellan 18 och 40 år har varit något bättre i kommuner med låg lärartäthet jämfört med dem med hög. Samtidigt räcker inte tecknet på koefficienten för att säga att resten av variablerna har betydelse. Om värdet på koefficienten blir positiv eller negativ kan bero på slumpmässiga variationer. För att en variabel ska vara statistiskt signifikant brukar normalt 95 procentsnivån användas. Den innebär att vi med 95 procents säkerhet kan hävda att effekten av variabeln inte är noll. För att detta kriteriet ska vara uppfyllt måste p värdet i tabellen ovan vara under 0,05. Vi kan därför konstatera att koefficienterna för samtliga kommuntyper är negativa och statistiskt signifikanta. Det vill säga att alla kommuntyper har haft en sämre befolkningsutveckling än de stora städerna. I övrigt är det bara företagsklimatet som är statistiskt signifikant på 95 procentsnivån. Oavsett vilken typ av kommun det är så har ett bra företagsklimat betydelse för ökningen av den yngre befolkningen. Övriga variabler är svåra att påvisa några effekter av. Det finns visserligen ett svagt samband mellan satsningarna på barnomsorgen och befolkningsutvecklingen men övriga faktorer verkar inte ha någon som helst betydelse. 6 Det justerade R2 värdet är på 47 procent vilket tyder på att nästan hälften av befolkningsutvecklingen förklaras av de variabler som vi inkluderat. 5

7 Slutsatser Analysen visar för det första att kommuntyperna har en stor betydelse för befolkningsutvecklingen. Framförallt attraheras den yngre befolkningen av de större städerna. Oavsett satsningar på skola, kulturliv, barnomsorg och företagsklimat har de större städerna en dragningskraft som de mindre orterna saknar. När vi jämför de övriga kommungrupperna är det tydligt att de minsta kommunerna som inte ligger i närheten av en storstad har svårast att locka till sig den yngre befolkningen. Efter de stora städerna är det pendlarkommunerna, som gynnas av närheten till städerna, och gruppen med kommuner över invånare som klarar sig bäst. Kommunpolitikerna kan inte påverka vilken typ av kommun som de leder. Men resultaten som presenteras i denna rapport visar ändå att det går att påverka befolkningsutvecklingen. Bland kommuner med samma struktur har den yngre befolkningen utvecklats klart bättre i kommuner med ett bra företagsklimat. Däremot verkar de övriga undersökta faktorerna inte ha någon avgörande betydelse för befolkningstillväxten bland de unga yrkesverksamma. Satsningar på skolan, kultur och fritid samt barnomsorg ger inte någon statistiskt påvisbar effekt. Detta ska inte tolkas som att skolan och barnomsorgen är oväsentlig. Självklart skulle en total nedmontering av skolorna och barnomsorgen påverka människors vilja att bosätta sig på en ort. Men resultaten indikerar att de skillnader som finns nu mellan olika kommuner inte påverkar valet av bostadsort. Att företagsklimatet har en så stor betydelse är egentligen inte så förvånande. För den yngre delen av arbetskraften är tillgången på jobb avgörande. Det kan finnas ett stort antal fördelar med en viss kommun, men saknas möjligheten till att arbeta kommer denna ort eller stad att väljas bort. De kommunpolitiker som är oroliga för befolkningsutvecklingen måste därför prioritera arbetet med företagsklimatet. Satsningar på kultur och fritid, barnomsorg och skola kan vara viktiga men det får inte ske på bekostnad av näringslivsarbetet. Arbetet med att förbättra förutsättningarna för det lokala näringslivet är avgörande för många kommuners framtida utveckling. 6

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Lokala lösningar på ungdomsarbetslöshet och integration

Lokala lösningar på ungdomsarbetslöshet och integration december 2012 Li Jansson Lokala lösningar på ungdomsarbetslöshet och integration Innehåll Inledning... 2 Lokala lösningar på ungdoms arbetslöshet och integration... 3 Stora lokala variationer i ungdomars

Läs mer

LTH: Fastighetsekonomi 23-24 sep 2008. Enkel och multipel linjär regressionsanalys HYPOTESPRÖVNING

LTH: Fastighetsekonomi 23-24 sep 2008. Enkel och multipel linjär regressionsanalys HYPOTESPRÖVNING LTH: Fastighetsekonomi 23-24 sep 2008 Enkel och multipel linjär regressionsanalys HYPOTESPRÖVNING Hypotesprövning (statistisk inferensteori) Statistisk hypotesprövning innebär att man med hjälp av slumpmässiga

Läs mer

Barn och personal i förskola 2006

Barn och personal i förskola 2006 PM Enheten för utbildningsstatistik 27-5-16 Dnr (71-27:135) 1 (5) Barn och personal i förskola 26 Hösten 26 går det 5,1 barn per anställd i förskolan jämfört med 5,2 barn ett år tidigare. Det är det lägsta

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 4

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 4 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 4 REGRESSIONSLINJEN: NIVÅ OCH LUTNING 1. En av regressionslinjerna nedan beskrivs av ekvationen y = 20 + 2x; en annan av ekvationen y = 80 x; en tredje av ekvationen y = 20 + 3x

Läs mer

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Statistik för lärare 7,5 hp

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Statistik för lärare 7,5 hp UMEÅ UNIVERSITET Tentamen 2016-08-24 Sid 1 TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Statistik för lärare 7,5 hp Skrivtid: 16-22 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad och tabeller bifogas till tentamen. Studenterna

Läs mer

Kökar kommun PM juni 2016

Kökar kommun PM juni 2016 www.pwc.se Kökar kommun PM juni 216 Sammanfattning Kökar kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev i Kökar är knappt 3 procent högre och kostnaden för förskola per barn -6

Läs mer

Elever och personal i fritidshem hösten 2015

Elever och personal i fritidshem hösten 2015 1 (6) Elever och personal i fritidshem hösten 2015 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2015, dels

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

2013-10-04 Dnr 2013:1474

2013-10-04 Dnr 2013:1474 2013-10-04 Dnr 2013:1474 I rapporten redovisas en fördelningsanalys av regeringens budgetproposition för 2014. Förslagen analyseras i förhållande till gällande regler. I denna promemoria redovisas direkta

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

Appendix A (till kapitel 2) Köp av verksamhet från privata företag som andel av netto kostnader, samtliga landsting, 2001 2012. Se följande uppslag.

Appendix A (till kapitel 2) Köp av verksamhet från privata företag som andel av netto kostnader, samtliga landsting, 2001 2012. Se följande uppslag. Appendix A (till kapitel 2) Köp av verksamhet från privata företag som andel av netto kostnader, samtliga landsting, 1 12. Se följande uppslag. 233 Blekinge Dalarna 1 6 12 1 6 12 Gävleborg Halland 1 6

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

Vårdö kommun PM juni 2016

Vårdö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Vårdö kommun PM juni 216 Sammanfattning Vårdö kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev samt för förskola per barn -6 år är något högre i Vårdö kommun än genomsnittet

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Sottunga kommun PM juni 2016

Sottunga kommun PM juni 2016 www.pwc.se Sottunga kommun PM juni 216 Sammanfattning Sottunga kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 7 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommunern. Sottunga

Läs mer

Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar

Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0722 rir 2014:27 Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar Arbetsförmedlingens arbete vid varsel Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser?

Läs mer

Lemlands kommun PM juni 2016

Lemlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Lemlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lemlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev är 1 procent lägre än genomsnittet för Ålands kommuner år 214. Kostnaden

Läs mer

Saltviks kommun PM juni 2016

Saltviks kommun PM juni 2016 www.pwc.se Saltviks kommun PM juni 216 Sammanfattning Saltviks kommun verksamheter kännetecknas av: Nästan 3 procent lägre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands 16 kommuner. Kostnaden

Läs mer

Lumparlands kommun PM juni 2016

Lumparlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Lumparlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lumparlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Något lägre kostnader än genomsnittet för Ålands kommuner för grundskola per elev. Kostnaden för

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 213-4-3 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 225 - Översyn år 213 197 1975 198 1985 199 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 2 Planeringsförutsättningar Planeringsfolkmängden

Läs mer

Kumlinge kommun PM juni 2016

Kumlinge kommun PM juni 2016 www.pwc.se Kumlinge kommun PM juni 216 Sammanfattning Kumlinge kommuns verksamheter kännetecknas av: 6 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommuner 214. Kostnaden för

Läs mer

Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN

Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Spridningsdiagrammen nedan representerar samma korrelationskoefficient, r = 0,8. 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0 20 40 0 0 20 40 Det finns dock två

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Jomala kommun PM juni 2016

Jomala kommun PM juni 2016 www.pwc.se Jomala kommun PM juni 216 Sammanfattning Jomala kommuns verksamheter kännetecknas av: Lägre kostnader för grundskola per elev liksom lägre kostnader för förskola per barn -6 år än genomsnittet

Läs mer

Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009

Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009 Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009 Program Från kl 11.15 så står lunchen framdukat på Utvecklingsavdelningen, Nybrog 13. Ca 11.40 börjar landshövding Bo Källstrand Kl 12.00 håller jag en

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) 1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter

Läs mer

Geta kommun PM juni 2016

Geta kommun PM juni 2016 www.pwc.se Geta kommun PM juni 216 Sammanfattning Geta kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Jämfört med genomsnittskostnaden för en elev i grundskolan för samtliga kommuner på Åland är kostnaden

Läs mer

Sunds kommun PM juni 2016

Sunds kommun PM juni 2016 www.pwc.se Sunds kommun PM juni 216 Sammanfattning Sunds kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 2 procent högre kostnad per elev i grundskolan än genomsnittet för Ålands kommuner. Kostnaden för förskola

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

Finströms kommun PM juni 2016

Finströms kommun PM juni 2016 www.pwc.se Finströms kommun PM juni 216 Sammanfattning Finströms kommuns verksamheter kännetecknas av: Låg kostnad hemtjänst per hushåll, men hög kostnad åldringshem per dygn. Lägre kostnad för förskola

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Mariehamns kommun PM juni 2016

Mariehamns kommun PM juni 2016 www.pwc.se Mariehamns kommun PM juni 216 Sammanfattning Mariehamns kommuns verksamheter kännetecknas av: Nästan 4 procent lägre kostnad för grundskola per elev jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad.

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

Barn och personal i förskolan hösten 2013

Barn och personal i förskolan hösten 2013 1 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2013 Denna promemoria ger en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2013. Jämförelser görs framför allt med år 2012

Läs mer

Urval av lämpliga kommuner. Hans Petterson Tillsynskonferens 19 20 mars 2014

Urval av lämpliga kommuner. Hans Petterson Tillsynskonferens 19 20 mars 2014 Urval av lämpliga kommuner Hans Petterson Tillsynskonferens 19 20 mars 2014 Kontrollera med berörda kommuner Har kommunen/-ernaredan valt kommuner att jämföra sig med bör dessa beaktas i första hand. Men

Läs mer

Eckerö kommun PM juni 2016

Eckerö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Eckerö kommun PM juni 216 Sammanfattning Eckerö kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Stabila kostnader för grundskola per elev de senaste åren. 214 var kommunens kostnad per elev lägre

Läs mer

SAMTALET OM RESULTAT I SKOLAN

SAMTALET OM RESULTAT I SKOLAN 1 SAMTALET OM Det pratas mycket om skola och utbildning idag. Det sker i många olika sammanhang. Bland annat sammanställer flera företag och organisationer statistik för att ta temperaturen på Skolsverige.

Läs mer

Preliminär kostnadsutjämning 2007 m.m. Bilagor:

Preliminär kostnadsutjämning 2007 m.m. Bilagor: Cirkulärnr: 2006:26 Diarienr: 2006/1185 Handläggare: Henrik Berggren Avdelning: Ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Datum: 2006-05-04 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik:

Läs mer

Öppnar jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre? Bilaga Regressionsanalyser

Öppnar jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre? Bilaga Regressionsanalyser Öppnar jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre? Bilaga Regressionsanalyser REGRESSIONSANALYSER Ett antal olika regressionsmodeller har konstruerats för att undersöka om resultaten i ÖJ

Läs mer

Befolknings utveckling 2016

Befolknings utveckling 2016 Statistik och Analys Stadsledningskontoret Befolknings utveckling 216 Under 216 växte Göteborgs befolkning med 8 4 invånare. Det är den största folkökningen i absoluta tal i modern tid! Rekordmånga nya

Läs mer

Klättrar bäst som klättrar sist. Johan Kreicbergs April 2009

Klättrar bäst som klättrar sist. Johan Kreicbergs April 2009 Klättrar bäst som klättrar sist Johan Kreicbergs April 2009 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning...3 Lokalt företagsklimat en kort beskrivning... 4 Företagsklimatets betydelse...5 Klimatförändringar...

Läs mer

Företagsamheten Örebro län

Företagsamheten Örebro län Företagsamheten Örebro län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett hyfsat år för företagsamheten i Örebro. Under året ökade antalet företagsamma personer med 350 personer, det vill säga en ökning med

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Jämtlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Jämtlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Jämtlands län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Jämtlands län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2015 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Företagsamheten 2011 Västernorrlands län

Företagsamheten 2011 Västernorrlands län Företagsamheten 2011 Västernorrlands län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett bra år för företagsamheten i Västernorrland. Under året ökade antalet företagsamma personer med 300 personer, det vill

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Vad tycker den som flyttar om kommunen?

Vad tycker den som flyttar om kommunen? Pressinformation från Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Ystad i en egen division Vad tycker den som flyttar om kommunen? Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som

Läs mer

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke + Linjär regressionsanalys Wieland Wermke + Regressionsanalys n Analys av samband mellan variabler (x,y) n Ökad kunskap om x (oberoende variabel) leder till ökad kunskap om y (beroende variabel) n Utifrån

Läs mer

Lokalt företagsklimat Ranking

Lokalt företagsklimat Ranking Lokalt företagsklimat Ranking 2012 1 Lokalt företagsklimat Företagsklimatet = Summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter företagaren i vardagen (Svenskt Näringslivs definition)

Läs mer

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse Kommunstyrelsen Ekonomisk rapport per -05-31 Driftredovisning Tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 81690 81690 - HUL - - - Barn- och utbildningsnämnden 188865 188865 - Socialnämnden 184123 183623

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Företagsklimatet i Sjöbo kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Sjöbo kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Sjöbo kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

Företagsamheten 2011 Norrbottens län

Företagsamheten 2011 Norrbottens län Företagsamheten 2011 Norrbottens län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett mycket bra år för företagsamheten i Norrbotten. Under året ökade antalet företagsamma personer med 450 personer, det vill

Läs mer

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan

Läs mer

Dalarnas län Rapport från Företagarna 2010

Dalarnas län Rapport från Företagarna 2010 Dalarnas län Rapport från Företagarna 2010 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd...4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Företagsklimatet i Emmaboda kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Emmaboda kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Emmaboda kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

Företagsklimatet i Eda kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Eda kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Eda kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

Företagens betydelse i Örebro. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Örebro. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Örebro Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Demografisk rapport 2014:10. Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys. Befolkningsprognos /45

Demografisk rapport 2014:10. Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys. Befolkningsprognos /45 Demografisk rapport 214:1 Prognosmetoder och modeller Regressionsanalys Befolkningsprognos 214-223/45 PCA/MIH Michael Franzén Version 4. 1(32) Rapport 214-1-8 Regressionsmodellen för inrikes inflyttning

Läs mer

Föreläsning 9. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Föreläsning 9. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi Föreläsning 9 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 (kap. 20) Introduktion I föregående föreläsning diskuterades enkel linjär regression, där en oberoende variabel X förklarar variationen hos en

Läs mer

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOPresearch AB attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag Marks kommun intervjuat 154 företagare och andra representanter för företag om hur

Läs mer

Företagsklimatet i Svenljunga kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Svenljunga kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Svenljunga kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

Företagsklimatet i Sotenäs kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Sotenäs kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Sotenäs kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

PM med. Fakta om ungdomar. med fokus på ungdomar mellan 20-30 år i Jämtlands län.

PM med. Fakta om ungdomar. med fokus på ungdomar mellan 20-30 år i Jämtlands län. PM med Fakta om ungdomar med fokus på ungdomar mellan 20-30 år i Jämtlands län. Rapporten är ett baspaket av fakta till Vill framtiden bo i Jämtlands län?, en förstudie av ungdomar och deras situation

Läs mer

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Föreläsning G60 Statistiska metoder Föreläsning 3 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Samband mellan två kvantitativa variabler Matematiska samband Statistiska samband o Korrelation Svaga och starka samband När beräkna korrelation?

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

Alla behövs i ett växande Stenungsund!

Alla behövs i ett växande Stenungsund! Alla behövs i ett växande Stenungsund! Stenungsund - en ort för alla Stenungsund ska vara attraktivt för alla som bor här, våra besökare och för näringslivet. Kommunens verksamheter ska ge bästa möjliga

Läs mer

Yttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm

Yttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm Arbetsmarknadsförvaltningen Utveckling- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-12-08 Handläggare Rebecka Hagman Telefon: 08-508 356 03 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

Värmlands län Rapport från Företagarna 2010

Värmlands län Rapport från Företagarna 2010 Värmlands län Rapport från Företagarna 2010 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd...4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2017:2 2017-04-28 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2017-2026 Förväntad hög befolkningstillväxt kommande tioårsperiod. Antal födda barn beräknas fortsätta vara högt under

Läs mer

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER R I K S D A G E N S U T R E D N I N G S T J Ä N S T Susanna Kinnman Tfn: 08-786 5716 PM 2013-05-20 Dnr 2013:722 FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER Svenskt Näringsliv och SKL rankar företagsklimat i Sveriges kommuner.

Läs mer

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2015-2024 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2014 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

Östergötlands län. Rapport från Företagarna 2010

Östergötlands län. Rapport från Företagarna 2010 Östergötlands län Rapport från Företagarna 2010 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd...4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning

Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning Demografisk rapport 215:6 Modellutveckling 215: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning Befolkningsprognos 215 224/5 2(38) 3(38) Regressionsmodellen för inrikes inflyttning i befolkningsprognosen Inledning

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 216-235 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 212 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 1 invånare 221. Enligt SCB:s

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 12

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 12 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 12 ANOVA I EN MULTIPEL REGRESSION 1. I en amerikansk studie samlade man in data för 601 gifta personer, och mätte hur många utomäktenskapliga affärer de haft under det senaste

Läs mer

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos 2014 KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...

Läs mer

Företagens betydelse i Stockholm. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Stockholm. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Stockholm Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Modell för löneökningar

Modell för löneökningar Lönebildningsrapporten 13 35 FÖRDJUPNING Modell för löneökningar I denna fördjupning redovisas och analyseras en modell för löneökningar. De centralt avtalade löneökningarna förklarar en stor del av den

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO)

Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO) 2014:20 STATSKONTORET Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO) förslag till justeringar Sammanfattning Förslag till förändringar i IFO-modellen Syftet med det kommunala utjämningssystemet

Läs mer