Grundskoleindex 2017 Fördjupad analys

Transkript

1 Grundskoleindex 2017 Fördjupad analys Utveckling över tid kommunala grundskoleindex publiceras nu för 12:e gången. Vi kan konstatera att den generella höjningen vi har sett de senaste åren håller i sig. Det alarmerande är att det i stor omfattning är samma kommuner som ligger i topp respektive i botten i årets index som det var 2006 och åren däremellan. Diagrammet visar de 10 % bästa respektive sämsta kommunerna från år 2006 till ,5 Grundskoleindex ,5 Index 2 1,5 1 0, Bästa 10 delen Genomsnitt Sämsta 10 delen p90 Genomsnitt p10

2 2 Denna positiva utveckling beror i all huvudsak av att antalet elever per pedagogisk personal har minskat från 11,5 elever år 2012 till 10, Under samma tid har lärartätheten i stort sätt varit oförändrad ( 12,1 elever per lärare). Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har i stort sett varit oförändrad förutom 2016 då den sjönk till periodlägsta med 84%. 14,0 Lärartäthet elever per lärare/pedagodisk personal ,0 10,0 8,0 6,0 4, Antal elever per lärare (heltidstj.) totalt Antal elever per pedagogisk personal (heltidstj.) Detta samtidigt som skolans uppdrag blivit svårare, inte minst med tanke på att antalet asylsökande elever ökat från drygt år 2006 till år Elever, antal asylsökande i grundskolan

3 3 Kommungrupper I den fortsatta analysen kommer vi att dela in materialet i kommungrupper. Kommungruppsindelningen används för att underlätta jämförelser och analyser i olika statistiska sammanhang och är utarbetad på Statistiksektionen, SKL. Kommungruppsindelning 2017 Här är en beskrivning av SKLs kommungruppsindelning 2017 som gäller från den 1 januari Det är en omarbetning av den tidigare kommungruppsindelningen från Huvudprincipen för den nya indelningen har varit storlek på tätorten, närhet till större tätort och pendlingsmönster. Grupperna storstad och större städer bygger nu på antal invånare i den största tätorten i kommunen istället för som tidigare, invånarantalet i hela kommunen. En ny grupp, mindre stad/tätort, har tillkommit och pendlingsmönstren i omkringliggande kommuner har fått ökad betydelse. Grupperna varuproducerande kommuner och kommuner i tätbefolkad respektive glesbefolkad region har utgått. Gruppen turism-och besöksnäringskommuner finns kvar, men med förändrad definition. Läs mer: kommungruppsindelning.2051.html Huvudgrupp Kommungrupp Kort definition Antal A. Storstäder och storstadsnära A1. Storstäder Minst invånare i kom- 3 kommuner munens största tätort B. Större städer och kommuner nära större stad C. Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner A2. Pendlingskommun nära storstad Minst 40 % utpendling till storstad eller storstadsnära kommun B3. Större stad Minst och mindre än invånare i kommunens största tätort B4. Pendlingskommun nära större stad Minst 40 % utpendling till större stad B5. Lågpendlingskommun Mindre än 40 % utpendling till nära större stad större stad C6. Mindre stad/tätort Minst och mindre än invånare i kommunens största tätort C7. Pendlingskommun nära mindre stad/tätort Minst 30 % ut- eller inpendling till mindre ort C8. Landsbygdskommun Mindre än inv i kommunens största tätort, lågt pendlingsmönster C9. Landsbygdskommun med besöksnäring Landsbygdskommun med minst två kriterier för besöksnäring, dvs antal gästnätter, omsättning inom detaljhandel/ hotell/ restaurang i förhållande till invånarantalet

4 4 Kommungrupper 2017 lanserade SKL en ny kommunindelning. Mönstren från tidigare år består. Det är stor skillnad mellan de olika kommungrupperna. Bäst går det för landbygdskommunerna och sämst går det för de tre storstäderna. Index ,00 2,50 2,00 1,50 1,00 Index 2017 kommungrupper Kommungrupp Bryter vi ut indikatorn måluppfyllelse ser vi att det är oacceptabelt stora skillnader mellan kommungrupperna. Tabellen visar variabeln måluppfyllelse som till lika delar består av Andel elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, avvikelse från modellberäknat värde. Index måkuppfyllelse 0,60 Måluppfyllelse kommungrupper Kommungrupper

5 5 Men också inom kommungrupperna är det stora variationer. Tittar vi till exempel på indikatorn måluppfyllelsen för gruppen A2, Pendlingskommuner nära storstad ser vi betydande och inte acceptabla differenser mellan kommunerna. Tabellen visar variabeln måluppfyllelse som till lika delar består av Andel elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven ni alla ämnen, avvikelse från modellberäknat värde. 0,80 Måluppfyllese Pendlingskommuner nära storstad 0,70 0,60 Index måluppfyllelse Lidingö Danderyd Skurup Vellinge Nacka Lomma Ekerö Härryda Kungsbacka Alingsås Vaxholm Huddinge Sollentuna Staffanstorp Täby Svedala Kävlinge Bollebygd Värmdö Mölndal Tyresö Nynäshamn Partille Upplands Bro Österåker Trelleborg Haninge Öckerö Burlöv Sigtuna Kungälv Salem Vallentuna Solna Stenungsund Lerum Håbo Järfälla Botkyrka Ale Sundbyberg Upplands Väsby Lilla Edet Kommuner för samtliga kommuner Tabellen visar variabeln måluppfyllelse som till lika delar består av Andel elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, avvikelse från modellberäknat värde. 1,00 Måluppfyllelse samtliga kommuner 0,80 0,60

6 6 Pedagogisk personal Indikatorn består av tre delar: Lärartäthet i förhållande till elevsammansättningen Övrig pedagogisk personal Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 1,80 1,70 1,60 1,50 1,40 1,30 Pedagogisk personal kommungrupp kommungrupp 2,50 Pedagogisk personal samtliga kommuner 2,30 2,10 1,90 1,70 1,50 1,30 1,10

7 7 Övrigt Övrigt består av kostnader per elev för skolmåltider, läromedel och elevhälsa. Endast kostnader för skolor med kommunal huvudman. Skolmåltider, läromedel & elevhälsa samtliga kommuner Fritidshem Fritidshem består till lika delar av Antal elever per avdelning Antal elever per anställd 0,45 Fritidshem samtliga kommuner 0,35 0,25 0,15 0,05