Och aldrig mötas de två

Transkript

1 16 JÄMLIKHETSUTREDNINGEN Och aldrig mötas de två Var bor människor med olika yrken? Om boendesegregation i storstadsregionerna Författare: Marika Lindgren Åsbrink

2 Ojämlikheten i Sverige har vuxit under lång tid. Samma mönster återfinns i de flesta jämförbara länder. De växande klyftorna har stora konsekvenser; för demokratin, för sammanhållningen i samhället och för den enskilda människans makt och möjligheter. Det är bakgrunden till att LO-kongressen 2016 beslutade att tillsätta jämlikhetsutredningen. Syftet är att beskriva ojämlikhetens framväxt och konsekvenser, förstå vad det är som driver den och att ta fram förslag på hur jämlikheten kan öka. Utredningen ska resultera i en slutrapport till LOs kongress 2020 och ett antal underlagsrapporter innan dess, varav denna är en. Min förhoppning är att denna rapport tillsammans med jämlikhetsutredningens övriga material ska bidra till en debatt om jämlikhetens betydelse och hur vi når ett Sverige med avsevärt mindre klyftor än i dag, där alla människor får komma till sin fulla rätt. Therese Guovelin LOs förste vice ordförande Rapporten är sammanställd av Marika Lindgren Åsbrink, projektledare för LOs jämlikhetsutredning. Landsorganisationen i Sverige 2018 Grafisk form: LO Omslagsillustration: Cristina Jäderberg Tryck och produktion: Bantorget Grafiska AB, Stockholm 2018 isbn lo

3 Innehåll Om rapporten 5 Om statistiken 6 1. Stockholms län 7 2. Skåne län Västra Götalands län 43 Innehåll 3

4 4 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

5 Om rapporten Det finns många olika mått på boendesegregationen. Ett är att undersöka var människor med olika yrken bor och i vilken utsträckning olika kommuner är blandade yrkesmässigt. I denna rapport visas var tio olika yrkeskategorier bor i de tre storstadsregionernas kommuner. Hälften är akademiker- och höglöneyrken (verkställande direktörer, civilingenjörer, läkare och jurister) och i ett fall en yrkeskategori som inte nödvändigtvis är högavlönad, men väl besitter ett högt kulturellt kapital: författare, journalister och tolkar. Den andra hälften utgörs av yrken, de flesta typiska LO-yrken, där lönerna i många fall är låga och anställningsförhållandena ofta osäkra:, butikspersonal, vårdbiträden, lastbils- och samt städare och hemservicepersonal. Som framkommer i rapporten finns det många kommuner i storstadsregionerna där höglöneyrkena är kraftigt överrepresenterade och arbetaryrkena kraftigt underrepresenterade, och vice versa. Det är relativt ovanligt att kommuner är mer blandade. Var människor bor har implikationer för såväl deras verklighetsuppfattning som deras pendlingstider. Den socioekonomiska profilen på kommuninvånarna påverkar också i högsta grad kommunernas ekonomi och kan även tänkas påverka om och hur kommuner väljer att låta bygga nya bostäder. I en kommun som Danderyd arbetar mångdubbelt fler vårdbiträden och städare än vad som bor där. 1 Samma mönster, om än i mindre skala, finns i flera andra välbärgade kommuner. De människor som bor i dessa kommuner är beroende av att det pendlar in personer från andra kommuner för att utföra dessa grundläggande jobb, men det är inte alltid intresset finns för att bygga bostäder som personer med dessa yrken har råd att efterfråga. Rapporten redovisar över- och underrepresentation av tio yrkeskategorier i Stockholms, Skåne och Västra Götalands län. För varje län 1 Enligt SCB hade år vårdbiträden Danderyd som boendekommun, medan 330 vårdbiträden arbetade där. För städare var motsvarande siffror 52 och 308. Om rapporten 5

6 redovisas först några diagram där två kommuner med olika demografisk profil kontrasteras mot varandra. Därefter redovisas varje kommun i länet för sig, i bokstavsordning. Om statistiken Diagrammen bygger på specialbeställd statistik från SCB över anställda år fördelat på boendekommun år Dessa siffror har relaterats till total befolkning år per kommun samma år, också från SCB. Andelen i respektive yrke (i kommunen i förhållande till länet) är relaterad till hur stor del av länets befolkning som bor i varje kommun. Om alla yrken var helt proportionerligt representerade i alla kommuner skulle alla staplar sluta vid siffran 1. Allt över 1 betyder överrepresentation; allt under 1 betyder underrepresentation. Yrkena som redovisas har valts för att utgöra tydliga illustrationer av yrken med högre respektive lägre löner. De flesta av dem är vanligt förekommande på svensk arbetsmarknad. Om antalet kommuninvånare med ett visst yrke är lägre än 4 redovisas det ej. 6 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

7 1. Stockholms län 1. Stockholms län 7

8 Diagram 1.1 Danderyd och Botkyrka 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 1,5 0,5 Danderyd Botkyrka Diagram 1.2 Lidingö och Norrtälje 3,5 3,0 2,5 1,5 0,5 Lidingö Norrtälje 8 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

9 Diagram 1.3 Botkyrka 3,0 2,5 1,5 0,5 Diagram 1.4 Danderyd 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 1,5 0,5 1. Stockholms län 9

10 Diagram 1.5 Ekerö Diagram 1.6 Haninge 10 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

11 Diagram 1.7 Huddinge Diagram 1.8 Järfälla 1. Stockholms län 11

12 Diagram 1.9 Lidingö 3,0 2,5 1,5 0,5 Diagram 1.10 Nacka 12 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

13 Diagram 1.11 Norrtälje 3,5 3,0 2,5 1,5 0,5 Diagram 1.12 Nykvarn 2,5 1,5 0,5 1. Stockholms län 13

14 Diagram 1.13 Nynäshamn 2,5 1,5 0,5 Diagram 1.14 Salem 14 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

15 Diagram 1.15 Sigtuna 2,5 1,5 0,5 Diagram 1.16 Sollentuna 1. Stockholms län 15

16 Diagram 1.17 Solna Diagram 1.18 Stockholm 16 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

17 Diagram 1.19 Sundbyberg Diagram 1.20 Södertälje 1. Stockholms län 17

18 Diagram 1.21 Tyresö Diagram 1.22 Täby 2,5 1,5 0,5 18 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

19 Diagram 1.23 Upplands-Bro Diagram 1.24 Upplands Väsby 1. Stockholms län 19

20 Diagram 1.25 Vallentuna Diagram 1.26 Vaxholm 20 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

21 Diagram 1.27 Värmdö Diagram 1.28 Österåker 1. Stockholms län 21

22 22 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

23 2. Skåne län 2. Skåne län 23

24 Diagram 2.1 Vellinge och Örkelljunga 4,0 3,5 3,0 2,5 1,5 0,5 Vellinge Örkelljunga Diagram 2.2 Lomma och Bjuv 3,5 3,0 2,5 1,5 0,5 Lomma Bjuv 24 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

25 Diagram 2.3 Lund och Tomelilla 3,5 3,0 2,5 1,5 0,5 Lund Tomelilla Diagram 2.4 Bjuv 2,5 1,5 0,5 2. Skåne län 25

26 Diagram 2.5 Bromölla Diagram 2.6 Burlöv 2,5 1,5 0,5 26 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

27 Diagram 2.7 Båstad Diagram 2.8 Eslöv 2. Skåne län 27

28 Diagram 2.9 Helsingborg Diagram 2.10 Hässleholm 28 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

29 Diagram 2.11 Höganäs Diagram 2.12 Hörby 2. Skåne län 29

30 Diagram 2.13 Höör Diagram 2.14 Klippan 3,5 3,0 2,5 1,5 0,5 30 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

31 Diagram 2.15 Kristianstad Diagram 2.16 Kävlinge 2,5 1,5 0,5 2. Skåne län 31

32 Diagram 2.17 Landskrona Diagram 2.18 Lomma 3,5 3,0 2,5 1,5 0,5 32 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

33 Diagram 2.19 Lund 3,5 3,0 2,5 1,5 0,5 Diagram 2.20 Malmö 2. Skåne län 33

34 Diagram 2.21 Osby Diagram 2.22 Perstorp 2,5 1,5 0,5 34 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

35 Diagram 2.23 Simrishamn 2,5 1,5 0,5 Diagram 2.24 Sjöbo 2. Skåne län 35

36 Diagram 2.25 Skurup Diagram 2.26 Staffanstorp 36 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

37 Diagram 2.27 Svalöv Diagram 2.28 Svedala 2. Skåne län 37

38 Diagram 2.29 Tomelilla 2,5 1,5 0,5 Diagram 2.30 Trelleborg 38 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

39 Diagram 2.31 Vellinge 4,0 3,5 3,0 2,5 1,5 0,5 Diagram 2.32 Ystad 2. Skåne län 39

40 Diagram 2.33 Åstorp 2,5 1,5 0,5 Diagram 2.34 Ängelholm 40 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

41 Diagram 2.35 Östra Göinge Diagram 2.36 Örkelljunga 3,0 2,5 1,5 0,5 2. Skåne län 41

42 42 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

43 3. Västra Götalands län 3. Västra Götalands län 43

44 Diagram 3.1 Lerum och Lilla Edet Lerum Lilla Edet Diagram 3.2 Härryda och Svenljunga 2,5 1,5 0,5 Härryda Svenljunga 44 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

45 Diagram 3.3 Ale Diagram 3.4 Alingsås 3. Västra Götalands län 45

46 Diagram 3.5 Bengtsfors Diagram 3.6 Bollebygd 46 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

47 Diagram 3.7 Borås Diagram 3.8 Dals-Ed 3. Västra Götalands län 47

48 Diagram 3.9 Essunga Diagram 3.10 Falköping 48 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

49 Diagram 3.11 Färgelanda 3,0 2,5 1,5 0,5 Diagram 3.12 Grästorp 3. Västra Götalands län 49

50 Diagram 3.13 Gullspång Diagram 3.14 Göteborg 50 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

51 Diagram 3.15 Götene Diagram 3.16 Herrljunga 3. Västra Götalands län 51

52 Diagram 3.17 Hjo Diagram 3.18 Härryda 52 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

53 Diagram 3.19 Karlsborg Diagram 3.20 Kungälv 3. Västra Götalands län 53

54 Diagram 3.21 Lerum Diagram 3.22 Lidköping 54 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

55 Diagram 3.23 Lilla Edet Diagram 3.24 Lysekil 3. Västra Götalands län 55

56 Diagram 3.25 Mariestad Diagram 3.26 Mark 2,5 1,5 0,5 56 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

57 Diagram 3.27 Mellerud 2,5 1,5 0,5 Diagram 3.28 Munkedal 3. Västra Götalands län 57

58 Diagram 3.29 Mölndal Diagram 3.30 Orust 58 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

59 Diagram 3.31 Partille Diagram 3.32 Skara 3. Västra Götalands län 59

60 Diagram 3.33 Skövde Diagram 3.34 Sotenäs 60 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

61 Diagram 3.35 Stenungsund Diagram 3.36 Strömstad 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 1,5 0,5 3. Västra Götalands län 61

62 Diagram 3.37 Svenljunga 2,5 1,5 0,5 Diagram 3.38 Tanum 2,5 1,5 0,5 62 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

63 Diagram 3.39 Tibro 2,5 1,5 0,5 Diagram 3.40 Tidaholm 3. Västra Götalands län 63

64 Diagram 3.41 Tjörn Diagram 3.42 Tranemo 64 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

65 Diagram 3.43 Trollhättan Diagram 3.44 Töreboda 3. Västra Götalands län 65

66 Diagram 3.45 Uddevalla Diagram 3.46 Ulricehamn 66 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

67 Diagram 3.47 Vara Diagram 3.48 Vårgårda 3. Västra Götalands län 67

68 Diagram 3.49 Vänersborg Diagram 3.50 Åmål 68 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ

69 Diagram 3.51 Öckerö 2,5 1,5 0,5 3. Västra Götalands län 69

70 70 OCH ALDRIG MÖTAS DE TVÅ Rapporter i serien 1. Vad betyder arbetsinkomsterna för ojämlikheten? isbn Jämlikhet och tillväxt isbn Program för en jämlik skola isbn Högerpopulismen och jämlikheten isbn Ojämlikhetens geografi isbn Facklig organisering och ekonomisk jämlikhet isbn Sverigedemokraterna i den svenska geografin isbn Har vi råd att bo här? isbn Ojämlikhet och radikala högerpartier isbn Ojämlik hälsa isbn De oorganiserade isbn Kamrateffekternas betydelse isbn Hur påverkar ojämlikhet synen på omfördelning? isbn Brobyggare eller vattendelare? isbn Program för omfördelning isbn

71 Ett sätt att beskriva hur ojämlikheten i Sverige ser ut är att undersöka var människor med olika yrken bor. I denna rapport visas var tio olika yrkeskategorier bor i de tre storstadsregionernas kommuner. Å ena sidan akademikeryrken med höga löner och/ eller ett högt kulturellt kapital: verkställande direktörer, civilingenjörer, läkare, jurister samt författare/journalister. Å andra sidan vanligt förekommande jobb där lönerna är betydligt lägre och anställningsförhållandena ofta osäkra:, butikspersonal, vårdbiträden, lastbils- och samt städare. De flesta kommuner är inte särskilt blandade. Tvärtom är det vanligt att människor med höga löner bor på vissa platser och människor med låga löner på helt andra. Rapporten är sammanställd av Marika Lindgren Åsbrink, projektledare för LOs jämlikhetsutredning. December 2018 isbn JÄMLIKHETS- UTREDNINGEN