Klättrar bäst som klättrar sist. Johan Kreicbergs April 2009

Transkript

1 Klättrar bäst som klättrar sist Johan Kreicbergs April 2009

2 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning...3 Lokalt företagsklimat en kort beskrivning... 4 Företagsklimatets betydelse...5 Klimatförändringar... 6 Stabila klättrare... 6 Jojo-kommuner... 6 Övriga kommuner Utveckling av företagsklimatet... 7 Kommunernas förutsättningar... 8 Förklaringar till uppgångar och fall i rankingen av företagsklimatet... 9 Förklaringar till företagens förändrade omdömen... 11

3 Sammanfattning 2 Sammanfattning Företagsklimatet har stor betydelse för den kommunala utvecklingen. Placeringen i Svenskt Näringslivs ranking har till exempel ett starkt samband med befolknings-, sysselsättnings- och skatteintäktsutvecklingen i kommunerna. I denna rapport analyseras varför vissa kommuner avancerar snabbt i rankingen och varför vissa av dem faller tillbaka lika snabbt som de klättrat. Analysen baseras på data från s undersökning av företagsklimatet. Vi har identifierat kommuner som klättrat snabbt i rankingen mellan 2004 och 2006 och sedan delat in dem i två grupper efter deras utveckling mellan 2006 och De som lyckats behålla och ytterligare stärkt sin position har satts i gruppen stabila klättrare och de som fallit tillbaka under den senare perioden har placerats i gruppen jojokommuner. s ranking består av tre delar. Den första är baserad på statistiska uppgifter om bland annat sysselsättning, skatter och företagandet. De två övriga delarna bygger på de lokala företagens omdömen om olika delar av företagsklimatet. Analysen i denna rapport visar att de snabba avancemangen i rankingen främst kommer av förbättringar i företagens omdömen. De delar som bygger på offentlig statistik är inte alls lika lättrörliga. Men även inom de delar som bygger på företagens omdömen varierar rankingrörligheten. Möjligheterna att avancera är störst när det gäller kommunpolitikernas och tjänstemännens attityder till företagande, kommunens service till företagen och det sammanfattande omdömet om företagsklimatet. De kommuner som snabbt vill förbättra sin ranking bör alltså koncentrera sig på dessa områden. Men analysen visar också att en sådan strategi riskerar att endast ge kortsiktiga framsteg. Medan jojo-gruppen främst förbättrade just dessa omdömen under den inledande perioden hade de en sämre utveckling av kommunalskatterna och andelen entreprenader jämfört med de stabila klättrarna. Analysen tyder därför på att vissa kommuner avancerar temporärt i rankingen genom att kommunledningen pratar om nysatsningar på tillväxtfrågorna. Men om dessa satsningar inte följs upp med skattesänkningar och konkurrensutsättning av den kommunala verksamheten finns det en stor risk att omdömena försämras igen. Samtidigt finns det andra faktorer som ligger bakom snabba uppgångar och fall i rankingen som inte fångas upp i denna analys. Det kan röra sig om nyckelpersoner i kommunledningen som slutar eller väljer att prioritera andra frågor. Trots att den valda undersökningsperioden delas vid ett valår kan vi avfärda teorin om att det är maktskiften som är den stora orsaken till att kommunernas utveckling vänder. Det har varit fler maktskiften i gruppen med stabila klättrare än i jojogruppen.

4 Inledning 3 Inledning har under ett antal år studerat företagsklimatet i Sveriges kommuner. Undersökningen består av tre delar. Den första delen grundar sig på statistik över exempelvis antalet företag och kommunalskattenivåer. Den andra delen grundar sig på en enkätundersökning bland kommunernas företagare om bland annat hur de upplever den kommunala servicen och tillgången på arbetskraft. Slutligen består den tredje delen av företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen. Baserat på en sammanvägning av dessa delar rankas sedan samtliga kommuner i Sverige efter var företagsklimatet är bäst. Rankingplaceringarna hos majoriteten av kommunerna i undersökningen är relativt konstanta från år till år. Men det finns undantag. En del kommuner klättrar avsevärt från ett år till ett annat. Vissa av dessa kommuner fortsätter klättra följande år eller stabiliserar sig på den nya högre nivån medan en del kommuner faller tillbaka nedåt i de följande mätningarna. Syftet med denna rapport är att analysera vad som skiljer de stabila klättrarna från andra kommuner. Finns det delar av företagsklimatet som är viktigare än andra att förbättra för att garantera att en stabil utveckling och finns det områden som försummas av de kommuner vars företagsklimat snabbt faller tillbaka efter en inledande uppgång?

5 Lokalt företagsklimat en kort beskrivning 4 Lokalt företagsklimat en kort beskrivning Det finns en mängd faktorer som påverkar förutsättningarna att starta, driva och utveckla företag. Det rör sig bland annat om regelverk och skatter. Men även attityderna till företagande spelar roll. Intresset för att driva företag bland allmänheten minskar om ledande politiker, skola och media skapar en negativ bild av entreprenörskap. Vidare påverkas företagandet också av exempelvis tillgången på kompetent arbetskraft och god infrastruktur. I s mätning av det lokala företagsklimatet är avsikten att fånga upp alla dessa faktorer. Den första delen av rankingen består av sex statistiska uppgifter som hämtas från SCB. Marknadsförsörjning (Den genomsnittliga andelen av hushållens inkomster som kommer från marknadsfinansierade arbetsinkomster och förmåner.) Kommunalskatt Entreprenader (Andelen av kommunens totala drift som är utlagd på privata entreprenörer.) Andel i arbete (Andelen sysselsatta av befolkningen i kommunen.) Företagande (Antalet privata arbetsplatser per 1000 invånare.) Nyföretagande (Antalet nyaktiva företag per 1000 invånare.) Den andra delen av rankingen baserar sig på företagens betygsättning av 11 olika områden. Allmänhetens attityder till företagande Kommunalpolitikers attityder till företagande Kommunala tjänstemäns attityder till företagande Medias attityder till företagande Skolans attityder till företagande Kommunens service till företagen Kommunens tillämpning av lagar och regler Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen Vägnät, tåg- och flygförbindelser Tele- och IT-nät Tillgången på arbetskraft med relevant kompetens Den tredje delen av rankingen består av företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet. Denna fråga väger en tredjedel i rankingen.

6 Företagsklimatets betydelse 5 Företagsklimatets betydelse Det går givetvis att ha synpunkter på hur mäter företagsklimatet. Det finns ingen vetenskapligt säkerställd metod för att veta i vilken kommun det är bäst att driva företag. Några viktiga faktorer kanske glöms bort i s ranking och istället kanske oviktiga områden inkluderas. Dessutom kanske de olika faktorerna skulle ha en annan vikt än i dagens mätning. Men även om det kan finnas utrymme för förbättringar av mätmetoderna finns det starka belägg för att rankingen fångar upp de viktigaste delarna i företagsklimatet. En studie från 2008 visade att det fanns ett statistiskt säkerställt samband mellan kommunernas rankingplaceringar och tillväxten i jobb, befolkning och skatteintäkter. 1 Det innebär att en förbättrad placering i rankingen av företagsklimatet har stor betydelse för den kommunala utvecklingen. 1 Företagsklimatets betydelse för kommunal utveckling, Kreicbergs, 2008

7 Klimatförändringar 6 Klimatförändringar I en undersökning av ett sådant här slag är det oundvikligt att det sker omplaceringar mellan kommuner från år till år. Men överlag är dessa omplaceringar ganska beskedliga. Mellan åren 2004 och 2006 var det 123 kommuner vars rankingplaceringar endast rörde sig med högst 20 placeringar upp eller ner. Givetvis finns undantag. Bland annat fanns det 13 kommuner vars placeringar antingen gått upp eller ner med 100 placeringar under motsvarande period. Stora språng uppåt under ett specifikt år leder många gånger till motsatt effekt de följande åren. Det innebär att de nya nivåerna inte kan försvaras i kommande företagsklimatmätningar och kommunen faller tillbaka i rankingplacering. Det kan exempelvis vara så att ett nyvalt kommunalråd offentligt deklarerar att företagsklimatet ska förbättras och sjösätter en rad projekt för att lyckas med uppgiften. Detta kan initialt leda till att många företagare upplever att företagsklimatet förbättras. Om det sedan visar sig att få konkreta förbättringar sker kan omdömena om företagsklimatet sjunka igen. I den här rapporten studerar vi vad som skiljer de kommuner som snabbt förbättrat sitt företagsklimat och lyckas behålla eller stärka sin position från andra kommuner. Vi jämför denna grupp stabila klättrare både med en grupp som först avancerat på rankinglistan för att sedan sjunka och med samtliga övriga kommuner. Vi inleder med en kort beskrivning av respektive grupp. Stabila klättrare I denna grupp har vi inkluderat kommuner som steg minst 25 placeringar i rankingen av företagsklimatet mellan 2004 och Dessutom ska de ha stabiliserat sig på den nya nivån eller fortsatt att klättra i rankingen. De fick inte heller sjunka mer än fem placeringar mellan 2006 och Vid färdigställandet av denna rapport var den slutgiltiga rankingen för 2009 ännu inte klar. Däremot var enkätsvaren från företagarna sammanställda. Två kommuner som uppfyllde de två första kraven exkluderas i detta steg eftersom deras enkätbetyg föll kraftigt i årets undersökning. Sammantaget ingår därför följande kommuner i gruppen stabila klättrare. Askersund Grästorp Laholm Tranås Boden Hylte Markaryd Trosa Degerfors Höganäs Mellerud Vallentuna Eksjö Karlsborg Mora Åre Gagnef Kinda Munkfors Älvkarleby Gislaved Kristinehamn Storfors Jojo-kommuner I den här gruppen ingår kommuner som också steg minst 25 placeringar mellan 2004 och 2006 men där de under de två följande åren sjönk med mer än 30 platser i rankingen. Detta kan ändå innebära att de sett över hela perioden avancerat kraftigt i rankingen, eftersom den inledande uppgången kan ha varit betydligt större än den efterföljande nedgången. Men i denna rapport är vi intresserade av att studera om det finns områden som skiljer sig väsentligt mellan de stabila klättrarna och de som börjar sjunka efter ett tag. Följande kommuner ingår med denna definition i jojo-gruppen. Arjeplog Högsby Nordmaling Torsby Avesta Höör Nynäshamn Vingåker Bjuv Köping Ockelbo Vännäs Falköping Laxå Smedjebacken Åstorp Falun Lindesberg Tierp Älvsbyn Gällivare Ljusnarsberg Tomelilla Östersund Hedemora Luleå Övriga kommuner I denna grupp återfinns samtliga kommuner som inte ingår i någon av de andra grupperna.

8 Utveckling av företagsklimatet 7 Utveckling av företagsklimatet Eftersom kommunerna delats in efter deras utveckling av företagsklimatet varierar placeringsförändringarna kraftigt mellan grupperna under undersökningsperioden. I tabell 1 redovisas hur medianplaceringen i respektive grupp förändrats under de senaste åren. Tabell 1 Medianförändring av kommunernas placering i företagsklimatsrankingen Stabila klättrare Jojo-kommuner Övriga kommuner Förändring 04 till ,5-19 Förändring 06 till Förändring 04 till ,5-16 Som framgår av tabellen klättrade jojo-kommunerna snabbare än de stabila klättrarna under den inledande perioden. Men medan jojo-gruppen som helhet gått tillbaka under utgångspunkten 2004 har medianplaceringen bland de stabila klättrarna ökat med 75 placeringar på fyra år. Placeringarna för gruppen övriga kommuner sjunker något sett över hela perioden. Detta är en följd av att den stabila gruppen klättrat så kraftigt.

9 Kommunernas förutsättningar 8 Kommunernas förutsättningar I samtliga grupper finns olika typer av kommuner representerade. Både bland de stabila klättrarna och jojo-kommunerna återfinns exempelvis förortskommuner, glesbygdskommuner och varuproducerande kommuner. 2 Samtidigt bör det påpekas att det saknas större städer bland de stabila klättrarna. Det finns två orsaker till det. För det första har de större städerna generellt en högre ranking än övriga kommuner vilket gör det svårare att ytterligare förbättra sin position. För det andra kan det vara svårare att snabbt höja betygen i enkätfrågorna för de större städerna. Det beror på att företagens kontakter med kommunala tjänstemän och politiker ofta är mindra frekventa i storstäder. En annan faktor som skulle kunna förklara de olika gruppernas varierande utveckling är deras ekonomiska utgångsläge. Även om en stor del av rankingen bygger på enkätfrågor om bland annat attityder och den kommunala servicen kan det vara svårt att långsiktigt ändra på attityderna i en kommun med lågt företagande och få som arbetar i det privata näringslivet. När vi studerar näringslivets utbredning i de olika kommungrupperna så finns det visst stöd för denna teori. I tabell 2 redovisas mediannivån på de statistiska variabler som ingår rankingen av företagsklimatet. Tabell 2 Mediannivå 2003 x Stabila klättrare Jojo-kommuner Övriga kommuner Marknadsförsörjning 47,27 44,28 48,52 Kommunalskatter 31,29 31,78 31,39 Entreprenad 3,7 3,38 4,47 Andel sysselsatta 43,88 43,46 44,28 Företagande 25,39 24,33 25,5 Nyföretagande 6,68 6,42 6,62 x : Se fotnot 3 Inom varje faktor låg jojo-kommunerna under både de stabila klättrarna och övriga kommuner innan deras klättring började. Kommunalskatterna var högre medan marknadsförsörjningen, företagandet och andelen sysselsatta var lägre. Dessutom hade jojo-kommunerna en lägre andel av sin verksamhet utlagda på privata entreprenörer. Detta kan vara en förklaring till att jojo-kommunerna föll tillbaka i rankingen efter den inledande uppgången. Initiativ från den politiska ledningen i kommunerna eller särskilt engagerade näringslivschefer kan snabbt påverka företagsklimatet. Både genom att förbättra servicen och attityderna till företagande. Men i en kommun där det privata näringslivet har en relativt sett liten betydelse för sysselsättningen kan det vara svårare att upprätthålla satsningarna. Det finns då en risk för att fokus flyttas från näringslivsfrågorna när ledande politiker eller tjänstemän byts ut. I en kommun där fler arbetar i det privata näringslivet är det sannolikt fler som har ett intresse av att näringslivsfrågorna prioriteras högt. Samtidigt ska inte betydelsen av utgångsläget överdrivas. Det finns flera exempel på kommuner bland de stabila klättrarna som började med ett sämre utgångsläge än mediannivån för jojokommunerna. Dessutom framgår det av tabell 2 att utgångsläget för de stabila klättrarna var sämre än för gruppen övriga kommuner inom områden marknadsförsörjning, entreprenader, sysselsättning och företagande. Slutligen har kommunerna stora möjligheter att direkt påverka flera av dessa områden. 2 Varuproducerande kommuner har ett näringsliv som domineras av tillverkningsindustrin. 3 Eftersom det finns en eftersläpning i de statistiska uppgifterna avser inte uppgifterna alltid år 2003 utan de senast tillgängliga uppgifterna I vissa fall som med sysselsättningen avser uppgifterna 2001 medan skattesatserna gäller för 2003.

10 Förklaringar till uppgångar och fall i rankingen av företagsklimatet 9 Förklaringar till uppgångar och fall i rankingen av företagsklimatet Sammantaget ingår 18 olika faktorer i s ranking av företagsklimatet. Dessa har varierande vikt i den totala rankingen. Attitydfrågorna har vikten 0,2, infrastrukturfrågorna 0,5 och företagens sammantagna omdöme om företagsklimatet har vikten 6 medan övriga delar har vikten 1. Givetvis har därför det sammantagna omdömet störst betydelse för kommunernas möjlighet att klättra i rankingen. Men även om två faktorer har samma vikt kan de ha olika stor betydelse för kommunernas placeringsförändringar. Det beror på att vissa faktorer är mer orörliga än andra. Generellt kan det konstateras att de faktorer som bygger på officiell statistik är mer orörliga än de som bygger på enkätfrågorna. Detta har sin naturliga förklaring. Andelen sysselsatta rör sig sällan så mycket från ett år till ett annat. Det beror på att en stor del av jobbutvecklingen orsakas av konjunkturen som påverkar de flesta kommuner på ett likartat sätt. Även företagandet, kommunalskatterna, marknadsförsörjningen och andelen entreprenader rör sig oftast relativt långsamt från år till år. Det är egentligen bara nyföretagandet som kan ge upphov till stora placeringsförändringar i den statistiska delen. För de kommuner som vill klättra snabbt i rankingen är det därför lättare att koncentrera sig på betygen i enkätdelen. Men även här skiljer sig kommunernas placeringsrörlighet mellan de olika delarna. Studerar vi de förändrade placeringarna inom respektive attitydfråga har de genomsnittliga placeringsförändringarna varit störst inom politikernas och tjänstemännens attityder till företagande och betydligt mindre när det gäller skolans, medias och allmänhetens attityder. Detta är naturligt då lokala politiker har större möjlighet att påverka sina egna och tjänstemännens attityder än exempelvis allmänhetens inställning till företagande. Även bland de övriga enkätfrågorna är placeringsrörligheten olika. Om vi exempelvis studerar de stabila klättrarna så steg deras ranking inom kategorin kommunens service till företagen med i genomsnitt 56 placeringar mellan 2004 och Motsvarande placeringsförbättring var bara en plats i betygen för infrastruktur. Ett liknande mönster uppvisas även bland jojokommunerna. Sammantaget är det delbetygen inom kommunens service till företagen, kommunpolitikernas attityder, tjänstemännens attityder och det sammanfattande omdömet som ger upphov till störst placeringsförändringar från år till år. Visserligen kan nivån på betygen variera nästan lika mycket när det gäller tillgången till IT och arbetskraft med relevant kompetens men inom dessa områden finns det en större samvariation mellan kommunerna och betygsförändringarna ger därför inte upphov till så stora placeringsförändringar.

11 Förklaringar till uppgångar och fall i rankingen av företagsklimatet 10 Tabell 3 Genomsnittlig betygsförändring Stabila klättrare Jojo-kommuner Övriga Allmänhetens attityd 0,14 0,16 0,16-0,05 0,01 0,06 Politikers attityd 0,27 0,33 0,35-0,12 0,00 0,18 Tjänstemäns attityd 0,21 0,25 0,28-0,13-0,03 0,13 Medias attityd 0,17 0,11 0,19-0,07 0,04 0,06 Skolans attityd 0,11 0,17 0,17-0,12 0,02 0,03 Kommunens service 0,25 0,22 0,31-0,19 0,01 0,09 Kommunal konkurrens 0,10 0,09 0,08-0,13-0,12 0,02 Vägar, infrastruktur 0,02 0,05 0,14-0,10 0,01-0,09 IT 0,39 0,15 0,40-0,05 0,22 0,02 Arbetskraft 0,17-0,15 0,16-0,36 0,01-0,25 Sammanfattande omdöme 0,25 0,25 0,33-0,17 0,01 0,09 Som framgår av tabell 3 har de genomsnittliga betygen mellan 2004 och 2006 ökat mest bland jojo-kommunerna. Det enda undantaget är betygen för kommunal konkurrens där de stabila klättrarna hade en något bättre utveckling under samma period. Där betygsätts alltså i vilken utsträckning de kommunala verksamheterna och bolagen avhåller sig från att konkurrera med privata verksamheter. I nästföljande period får vi också det förväntade resultatet. Medan det genomsnittliga betyget försvagas markant för jojo-gruppen 4 inom samtliga kategorier, fortsätter det att stärkas för de stabila klättrarna. Det bör också noteras att de genomsnittliga betygen i gruppen övriga kommuner i huvudsak stiger under perioden. Detta innebär att för att kunna behålla sin position måste det ske ständiga förbättringar av betygen. I nästa avsnitt analyseras varför betygsutvecklingen vände ned igen mellan 2006 och 2008 medan den fortsatte att förbättras för de stabila växarna. 4 Det finns flera kommuner i jojo-gruppen som förbättrar enskilda betyg men i genomsnitt försämras samtliga betyg.

12 Förklaringar till företagens förändrade omdömen 11 Förklaringar till företagens förändrade omdömen Det finns en mängd olika förklaringar till att företagens omdömen om företagsklimatet kan förändras kraftigt. Flera av dessa har vi inte möjlighet att analysera närmare inom ramen för denna studie. Det kan exempelvis röra sig om att en nyckelperson i kommunledningen slutat eller börjat göra andra prioriteringar. En annan näraliggande förklaring skulle kunna vara att jojo-gruppen består av kommuner som hade ett politiskt maktskifte i samband med valet Då skulle deras uppgång och senare fall i företagsklimatsrankingen förklaras av att den tidigare majoriteten satsade på förbättringar av företags klimatet medan den nya majoriteten inte anser att företagarfrågorna är lika viktiga. Men denna förklaring verkar inte hålla vid en närmare granskning. Bland de stabila klättrarna genomgick 8 av 23 kommuner ett maktskifte I jojo-kommunerna skiftade den politiska makten i endast 7 av 26 kommuner. 5 I nästa steg har vi därför analyserat förändringarna i de statistiska måtten. En teori är att om den politiska ledningen börjar prata om satsningar på det lokala näringslivet och förbättrade tillväxtförutsättningar kan företagens omdömen öka snabbt. Men om företagarna märker att konkreta förbättringar inom viktiga områden uteblir kan dessa omdömen snabbt sjunka igen. En jämförelse av utvecklingen för de statistiska faktorerna ger visst stöd åt en sådan förklaring. I tabellen nedan visas de faktorer som funnits med i rankingen under hela undersökningsperioden. 6 Tabell 4 Förändring Stabila klättrare Jojo-kommuner Övriga 04-06* 06-08* 04-06* 06-08* 04-06* 06-08* Marknadsförsörjning -0,13 0,89 0,09 0,86-0,23 0,56 Kommunalskatter 0,12-0,02 0,33 0,02 0,39 0,02 Entreprenad 1,41 0,58 1,17 0,11 0,75 0,64 Företagande 0,86 1,67 0,57 1,99 0,74 2,00 Nyföretagande 2,24-1,00 4,29-1,78 3,77-1,97 * Även i denna tabell avser uppgifterna för respektive år de mest aktuella uppgifterna som var offentliga vid det tillfället. Kommunalskatterna har minskat alternativt ökat mindre i båda perioderna bland de kommuner som tillhör de stabila klättrarna. Även andelen entreprenader har utvecklats snabbare bland de stabila klättrarna. Trots att jojo-kommunerna förbättrade sin placering i rankingen mer mellan 2004 och 2006 hade de alltså en sämre utveckling än de stabila klättrarna inom dessa två kategorier. Detta gäller även antalet företag per invånare. Däremot utvecklades marknadsförsörjningen och nyföretagandet bättre i jojo-kommunerna under den inledande perioden. 5 Källa:SKL ren+2006%2d2010+randig.pdf 6 Andelen sysselsatta i befolkningen har tillförts under de sista åren.

13 Förklaringar till företagens förändrade omdömen 12 Samtidigt finns det en stor skillnad i hur mycket den politiska ledningen i kommunerna kan påverka faktorerna ovan. Marknadsförsörjningens förändring från ett år till ett annat beror till stor del på den allmänna arbetsmarknadsutvecklingen i hela landet. Även företagandet och nyföretagandet påverkas av många faktorer som är utanför kommunledningens kontroll. Däremot beslutar de helt själva om skattenivån och om hur stor del av den kommunala verksamheten som ska upphandlas av privata aktörer. Slutsatsen är därför att kommunalskatternas utveckling och andelen entreprenader har ett viktigt signalvärde för företagen i kommunen. Det är relativt lätt att förbättra företagens omdömen om kommunen initialt genom att utlova satsningar på näringslivet. Men om arbetet med att förbättra företagsklimatet inte omfattar synliga faktorer som skatter och entreprenader är det sannolikt att omdömena snabbt försämras igen. Samtidigt bör det påpekas att detta gäller de genomsnittliga förändringarna inom respektive grupp. Det finns fler undantag med exempelvis jojo-kommuner som ökat andelen entreprenader.

14 storgatan 19, stockholm, telefon