FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER

Transkript

1 R I K S D A G E N S U T R E D N I N G S T J Ä N S T Susanna Kinnman Tfn: PM Dnr 2013:722 FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER Svenskt Näringsliv och SKL rankar företagsklimat i Sveriges kommuner. Hur ser listorna ut om man jämför dem med varandra och hur ser arbetslösheten ut i respektive kommun? Går det att urskilja ett samband mellan de kommuner som placerar sig högt och en låg arbetslöshet? Går det på samma sätt att se ett samband i form av att de kommuner som placerar sig långt ned på listan över företagsklimat även har en hög arbetslöshet? Sammanfattning SKL:s och Svenskt Näringslivs rankning skiljer sig åt på flera sätt. Medan SKL:s rankning fokuserar på myndighetsutövning, har Svenskt Näringsliv en bredare ansats som förutom företagares generella bedömning av företagsklimatet i kommunen, bygger på faktorer såsom andel i arbete, nyföretagande etc. Vad gäller SKL:s rankning verkar det inte finnas något samband mellan högt placerade kommuner och låg arbetslöshet, respektive lågt placerade kommuner och hög arbetslöshet. Vad gäller Svenskt Näringslivs rankning så har de högst placerade kommunerna en lägre genomsnittlig arbetslöshet än de lägst placerade kommunerna, vilket inte är ett oväntat resultat med tanke på att rankningen till viss del bygger på faktorer som exempelvis andel invånare i arbete. Om Svenskt Näringslivs rankning Svenskt Näringsliv gör varje år en undersökning av det lokala företagsklimatet, baserad på en företagsenkät och på officiell statistik. Det senaste årets rankning bygger på enkätsvar från drygt företag, genomförd hösten 2012 av Scand Info på Svenskt Näringslivs uppdrag. Enkäten skickades till företagare i samtliga av landets kommuner. Svenskt Näringslivs rangordning bygger på 18 faktorer som viktas olika tungt. Den absolut viktigaste faktorn är det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen som företagen får uppge i enkäten. Denna utgör ca en tredjedel av den totala rankningen. Andra frågor som var och en utgör drygt en artondel del av rankningen är: service till företagen; tillämpning av lagar och regler; konkurrens från kommunens verksamheter samt; tillgång på arbetskraft med relevant kompetens. Vidare utgör fem delfrågor om attityder tillsammans en artondel, samt två infrastrukturfrågor ytterligare en artondel.

2 Även strukturella förutsättningar i de olika kommunerna vägs in i rangordningen. Svenskt Näringsliv har valt ut sex statistiska faktorer från Statistiska Centralbyrån, SCB, och UC AB, som var och en representerar en artondels vikt i rangordningen. Dessa faktorer är; marknadsförsörjning 2012, dvs. hur stor andel av hushållens inkomster som kommer från frivilliga marknadsaktiviteter ; kommunalskatt 2013; hur stor andel av kommunens inkomster som är utlagd på entreprenad 2011; andel i arbete 2011; andel privata arbetsgivare 2012; andelen nyföretagsamma per 1000 invånare i kommunen. Om SKL:s rankning Sveriges kommuner och landsting, SKL, genomförde för första gången år 2011 en undersökning om företagsvänligheten i olika kommuner: Insikt en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Enligt SKL är denna undersökning en kvalitetsmätning av kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företagare. Det är enbart faktorer som kommunerna själva kan påverka som mäts i undersökningen och det är enbart företag som varit i kontakt med kommunen som deltar i undersökningen. SKL avser att genomföra Öppna jämförelser Företagsklimat vartannat år. Rankningen av företag SKL:s kommunrankning bygger på en enkätundersökning som skickas till företag som haft ett avslutat myndighetsärende med kommunen. De myndighetsområden som undersöks är brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse (ej arrende), miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. I enkäten ställs frågor avseende sex serviceområden; information, tillgänglighet, kompetens, bemötande, rättssäkerhet och effektivitet. SKL:s undersökning bygger på den så kallade Nöjd-Kund-Index-modellen (NKI). Undersökningen är utarbetad för att kunna användas som ett verktyg för kommunernas förbättringsarbete. Eftersom tanken är att den ska göras med jämna mellanrum ska den även ge möjlighet att se hur företagarnas syn på kommunernas service och myndighetsutövning utvecklas över tid. Undersökningen resulterar i en kommunrapport som skickas till de kommuner som medverkar. Vidare görs även en nationell rapport med resultat för samtliga kommuner som deltar. Något som lyfts upp som en nackdel i SKL:s rapport är att små kommuner ofta har för få ärenden för att kunna bryta ner uppgifterna på olika myndighetsområden. Vilket innebär att den inte kan fungera som analysverktyg för förbättringsarbete för de allra minsta kommunerna. Jämförelse mellan undersökningarna Som har framkommit i den översiktliga genomgången ovan är det mycket som skiljer de båda undersökningarna åt. I Svenskt Näringslivs undersökning skickas enkäter ut till företagare i Sveriges samtliga 290 kommuner. I SKL:s undersökning är urvalet ett annat, eftersom man endast 2

3 skickar till företag som har haft ett myndighetsärende med kommunen. Vidare skiljer sig fokus för de båda undersökningarna. Medan SKL:s studie fokuserar på myndighetsutövning har Svenskt Näringsliv en bredare ansats som mer fokuserar på företagsklimat och de förutsättningar företagare har att bedriva sin verksamhet. Eftersom de båda undersökningarna mäter olika saker bör de snarare uppfattas som komplement än substitut. Tittar vi på de 20 högst rankade kommunerna enligt SKL är det endast tre av dessa (Trosa, Nacka och Sunne), som återfinns på Svenskt Näringslivs lista. Notera att vi endast har valt att inkludera de 20 högst placerade kommunerna som återfinns i båda undersökningarna. Tittar vi på andel arbetslösa i dessa kommuner (inklusive personer i program med aktivitetsstöd) framgår det att genomsnittet arbetslösa i Svenskt Näringsliv högst placerade kommuner ligger betydligt lägre än SKL:s genomsnitt. Det ligger även något lägre än arbetslösheten totalt sett i riket, som 2011 var 6,3 procent. Det är även anmärkningsvärt att Haparanda som år 2011 var den kommun som hade högst andel arbetslöshet i hela landet, befinner sig på plats 15 i SKL:s rankning av kommuners myndighetsutövning. Uppgifterna i tabellen tyder alltså på att Svenskt Näringslivs rankning är mer kopplad till sysselsättningsnivån i kommunerna. Tabell 1. De 20 högst rankade kommunerna år 2011 (av de 166 kommuner som är med i båda undersökningarna) samt andel arbetslösa Svenskt Näringsliv SKL 1 Solna 3,5 Salem 3,8 2 Trosa 3,9 Surahammar 7,3 3 Sollentuna 4,0 Trosa 3,9 4 Laholm 5,8 Kil 7,2 5 Sigtuna 5,3 Askersund 4,7 6 Nacka 3,4 Sunne 5,4 7 Upplands-bro 4,7 Köping 8,3 8 Härryda 3,5 Ludvika 5,8 9 Helsingborg 8,4 Finspång 6,3 10 Enköping 4,8 Mönsterås 6,1 11 Täby 2,3 Nacka 3,4 12 Sunne 5,4 Upplands Väsby 4,6 13 Värnamo 5,8 Älmhult 4,6 14 Tyresö 3,4 Vimmerby 5,9 15 Järfälla 5,2 Haparanda 12,3 16 Sundbyberg 5,7 Klippan 7,0 17 Partille 4,4 Mariestad 7,9 18 Västerås 7,6 Öckerö 3,2 19 Falkenberg 5,8 Arvika 7,5 20 Stockholm 5,1 Huddinge 5,2 3

4 Genomsnitt, oviktat 4,9 6,0 *inkluderar arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i en Källa: Arbetsförmedlingen, Svenskt Näringsliv och SKL I tabell 2 ges motsvarande uppgifter för de 20 kommuner som placerar sig sist i respektive undersökning (av de 166 kommuner som ingår i båda). I denna lista är det endast två kommuner som återfinns i båda listorna, Nora och Ljusnarsberg. Tabell 2. De 20 lägst rankade kommunerna år 2011 (av de 166 kommuner som är med i båda undersökningarna) samt andel arbetslösa 2011 SvN SKL 1 Skellefteå 7,7 Nykvarn 2,9 2 Valdemarsvik 7,1 Härryda 3,5 3 Sandviken 9,2 Stenungsund 3,6 4 Härjedalen 6,2 Kungälv 3,0 5 Nora 6,5 Alingsås 5,4 6 Sala 6,6 Nora 6,5 7 Norberg 5,4 Södertälje 9,8 8 Hedemora 5,5 Vallentuna 2,3 9 Sölvesborg 8,2 Svalöv 6,9 10 Surahammar 7,3 Tibro 8,4 11 Oxelösund 6,2 Gotland 6,6 12 Kramfors 9,0 Arboga 7,6 13 Smedjebacken 5,2 Borgholm 4,2 14 Filipstad 9,4 Ale 4,9 15 Oskarshamn 5,0 Gnesta 5,1 16 Övertorneå 9,1 Ljusnarsberg 7,8 17 Laxå 5,2 Heby 5,0 18 Ljusnarsberg 7,8 Tanum 4,7 19 Nybro 6,1 Värmdö 3,0 20 Hällefors 9,1 Säter 3,8 Genomsnitt, oviktat 7,1 5,3 *inkluderar arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i en Källa: Arbetsförmedlingen, Svenskt Näringsliv och SKL Vad gäller SKL:s rankning är arbetslösheten något lägre i de lägst rankade kommunerna (5,3 procent) än i de högst rankade kommunerna (6,0 procent). Baserat på denna jämförelse är det alltså inget som tyder på att det skulle finnas något samband mellan en högre placering i SKL:s rankning och lägre arbetslöshet, eller vice versa. Istället är alltså arbetslösheten i genomsnitt något högre i de högst rankade kommunerna. Däremot verkar det i Svenskt Näringslivs rankning finnas en viss samvariation mellan hög arbetslöshet och låg rankning, samt låg arbetslöshet och hög rankning. Detta är emellertid inte förvånande, då Svenskt Näringslivs rankning delvis bygger på faktorer som till exempel 4

5 andel i arbete, samt andra faktorer som fångar upp det generella företagsklimatet. 5