Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål"

Transkript

1 TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål överens med det programutbud som erbjuds? I de flesta svenska och utländska studier av televisionen från 1950-talet och framåt utgör information-underhållning den grundläggande dimensionen både när det gäller undersökningar om TV-publiken och studier av televisionens programutbud. Denna grundläggande dimension i tittande och utbud ligger också till utgångspunkt för den undersökning som presenteras här. Tittarnas programpreferenser undersöks med hjälp av en fråga där de svarande fått ange vilken typ av program de föredrar att titta på i TV. Svarspersonerna fick ange på en skala från 0 till 10 hur e de är att titta på dels informationsoch faktaprogram, dels på förströelse- och underhållningsprogram. TV-utbudets innehåll längs information-underhållningdimensionen besvaras med hjälp av de undersökningar som JMG utför på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och TV. Syftet dessa undersökningar är att följa och rapportera om hur programutbudet i svensk television ser ut och utvecklar sig över tid. TV-tittarnas programpreferenser Att mäta vad tittarna vill se på i TV kan vid ett första påseende synas vara enkelt att besvara eftersom det sedan reklam-tv:s införande dagligen produceras tillförlitliga tittarsiffror för i stort sett alla program som sänds i svensk TV. De tittarsiffror som registreras av MMS (Mediamätning i Skandinavien) för varje enskilt program torde väl om något visa vad svenskarna vill se på TV. MMS tittarsiffror kan självfallet vara en bra mätare på vad tittarna vill se på. Men i ett vetenskapligt sammanhang är tittarsiffror för enskilda program oftast inte användbara om syftet är att i mer generella termer undersöka tittarnas preferenser; vad tittarna helst föredrar eller är e av att se på TV. Bland annat av det uppenbara skälet att det faktiska tittandet på ett visst program inte enbart bestäms av tittarens egna programpreferenser eller önskemål utan också av det programutbud som faktiskt erbjuds i TV den aktuella kvällen eller vad andra medlemmar i familjen vill titta på. Syftet med frågan om tittarnas programpreferenser är med andra ord ord inte att ta reda på vilka program man faktiskt tittar på, utan vilka program man helst föredrar eller är e av att titta på. I princip kan två olika frågetekniker 257

2 Kent Asp användas för att ta reda på tittarnas preferenser längs en information-underhållningsdimension. För det första kan preferenserna klarläggas genom att svarspersonerna får besvara en enda fråga där fakta/information ställs mot förströelse/underhållning. En fördel med denna teknik är att de svarande själva tvingas ge ett endimensionellt svar, nackdelen kan vara att de svarande ställs inför en alltför svår valsituation och löser detta genom att lägga sig i mitten på skalan. För det andra kan preferenserna klarläggas genom att svarspersonerna får besvara två olika frågor där de i den ena får ange sitt intresse för fakta/information och i den andra sitt intresse för förströelse/underhållning. Och att man därefter med utgångspunkt från svaren på båda frågorna konstruerar ett endimensionellt additativt index. En fördel med denna teknik är att intresset för information/ fakta och intresset för förströelse/underhållning kan analyseras var för sig, nackdelen är de svarande själva inte ger ett endimensionellt svar utan att detta i efterhand skapas på analytisk väg. Den andra frågetekniken har valts här. Svaren på frågorna redovisas i figur 1 (intresset för informations- och faktaprogram) och i figur 2 (intresset för förströelse- och underhållningsprogram). Figur 1 TV-tittarnas programpreferenser intresset för informations- och faktaprogram (procent) Procentandel Medelvärde= Inte alls av att titta på informationsoch faktaprogram Antal svarande: 1724 Mycket av att titta på informationsoch faktaprogram 258

3 TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud Figur 2 TV-tittarnas programpreferenser intresset för förströelse- och underhållningsprogram (procent) Procentandel Medelvärde= Inte alls av att titta på förströelseoch underhållningsprogram Antal svarande: 1724 Mycket av att titta på förströelseoch underhållningsprogram En mycket stor majoritet, ungefär 75 procent av tittarna, placerar sig högre än skalans mittpunkt och anger att de är e av att titta på informationsoch faktaprogram i TV. Svarsmönstret är närmast identiskt när det gäller intresset för att titta på förströelse- och underhållningsprogram i TV. Svenska folkets intresse för att titta på informations- och faktaprogram i TV är med andra lika stort som att titta på förströelse- och underhållningsprogram. Frågan är om programpreferenserna är desamma för tittare på olika TV-kanaler? Resultatet redovisas i tabell 1 och tabell 2 för de svarspersoner som angett att de dagligen tittar på TV4, TV3, Kanal 5 och ZTV. När det gäller de som angett att de varje dag ser på SVT1 eller varje dag på SVT2 redovisas medelvärdet för de båda kanalerna eftersom deras tittares programpreferenser är i det närmaste identiska. Tabell 1 Programpreferenser hos dagliga tittare på olika TV-kanaler intresset för informations- och faktaprogram (procent) Informations- och Dagliga tittare på... faktaprogram SVT1+2 TV4 TV3 Kanal 5 ZTV Alla Inte alls (0-4) Mittemellan (5) Mycket (6-10) Antal svarande

4 Kent Asp Tabell 2 Programpreferenser hos dagliga tittare på olika TV-kanaler intresset för förströelse- och underhållningsprogram (procent) Förströelse- och Dagliga tittare på... underhållningsprogram SVT1+2 TV4 TV3 Kanal 5 ZTV Alla Inte alls (0-4) Mittemellan (5) Mycket (6-10) Antal svarande Skillnaderna mellan TV-kanalernas olika tittare uppvisar ett tydligt och systematiskt mönster. De som anger att de varje dag ser på SVT:s kanaler är klart mer e av att titta på informations- och faktaprogram än TV3:s och Kanal 5:s tittare (tabell 1). SVT:s tittare är inte heller lika e som TV3:s och Kanal 5:s tittare av att titta på förströelse- och underhållningsprogram (tabell 2). Programpreferenserna hos de som dagligen tittar på TV4 ligger ungefär däremellan. De som är mest e av underhållning och minst e av information och fakta är dagliga tittare på ungdomskanalen ZTV. Det bör dock påpekas att även hos de som anger att de varje dag ser på ZTV är andelen e av informations- och faktaprogram tre gånger större än de som anger att de inte är e av informations- och faktaprogram. Fyra typer av TV-tittare TV-publikens programpreferenser längs information-underhållningsdimensionen har mätts genom att tittarna fått svara på två olika frågor. De svarande kan med andra ord ange att de både är e av faktaprogram och av underhållningsprogram, likaväl som de kan ange att de varken är e av att titta på faktaprogram eller underhållningsprogram i TV (se även Lennart Weibulls artikel i denna bok). I tabell 3 har svaren på de två frågorna ställts samman där respondenterna har delats in i två huvudgrupper: e och inte e. De två frågorna och de två svarsalternativen ger upphov till fyra olika typer av TV-tittare: (1) lågengagerade TV-tittare dvs tittare som inte är särskilt e av TV, varken av faktaprogram eller underhållningsprogram, (2) underhållningsinriktade TV-tittare dvs tittare som främst är e av underhållningsprogram i TV, och inte så mycket av faktaprogram, (3) informationsinriktade TV-tittare dvs tittare som främst är e av faktaprogram i TV, men inte så mycket av underhållningsprogram, och 260

5 TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud (4) högengagerade TV-tittare dvs tittare som har ett särskilt intresse för TV, både av faktaprogram och underhållningsprogram. Som framgår av procenttalen i tabell 3 är de fyra tittargrupperna ungefär lika stora (ca 25 procent). Detta resultat gäller för svenska TV-tittare i allmänhet. I tabell 4 redovisas hur de fyra tittargrupperna fördelar sig i de undersökta TVkanalerna. Liksom tidigare avser svaren de som angett att de varje dag ser på respektive TV-kanal. Tabell 3 Fyra typer av TV-tittare (procent) Förströelse- och underhållningsprogram Informationsoch faktaprogram inte Inte 1) Lågengagerade (22%) 3) Informationsinriktade (26%) 2) Underhållningsinriktade (26%) 4) Högengagerade (26%) Tabell 4 TV-kanalernas olika tittartyper (procent) Dagliga tittare på... SVT1+2 TV4 TV3 Kanal 5 ZTV Alla 1. Lågengagerade tittare Underhållningsinriktade tittare Informationsinriktade tittare Högengagerade tittare Antal svarande Skillnaderna mellan de olika TV-kanalernas tittare är mycket liten när det gäller gruppen lågengagerade tittare och gruppen högengagerade tittare. Gruppen lågengagerade tittare är lägst i nischkanalen ZTV och högst i de breda SVT-kanalerna och TV4. Ett likande mönster, fast i motsatt riktning, gäller för gruppen högengagerade tittare, men skillnaden är där endast marginell mellan de breda TV-kanalerna och nischkanalen ZTV. Det bör i detta sammanhang påpekas att gruppen låg- och högengagerade tittare helt naturligt genomgående är mindre respektive större hos dagliga tittare än när gäller det som i tabellen anges för alla tittare. 261

6 Kent Asp Skillnaderna mellan kanalerna är däremot stora när det gäller gruppen informationsinriktade tittare och gruppen underhållningsinriktade tittare. SVT1 och SVT2 är de enda kanaler där den informationsinriktade tittargruppen är större än den underhållningsinriktade gruppen (29 respektive 21 procent). Hos TV4:s dagliga tittare är motsvarande andelar 22 respektive 30 procent. Och bland TV3:s och Kanal 5:s tittare är den underhållningsinriktade tittargruppen ungefär dubbelt så stor som den informationsinriktade gruppen. I ZTV är den nästan tre gånger så stor. Överensstämmelsen mellan programpreferenser och programutbud I vilken mån överensstämmer då tittarnas önskemål med det utbud av information och underhållning som erbjuds i svensk TV? Ett svar på denna fråga kräver att tittarnas programpreferenser kan relateras och jämföras med den inriktning de olika TV-kanalernas faktiska programutbud har under samma tidsperiod. Inom ramen för de undersökningar som JMG utför på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och TV har en sådan jämförbar studie gjorts av programutbudet under år 2000 (Svenskt TV-utbud 2000). I rapporten Svenskt TV-utbud 2000 redovisas resultatet med hjälp av en IUskala (information-underhållningsskala) som i sammanfattande form anger förhållandet mellan andelen informationsinriktat och andelen underhållningsinriktat programutbud i de undersökta TV-kanalerna. IU-skalans nollpunkt anger att utbudet av informationsinriktade program och underhållningsinriktade program är lika stort och de båda ytterpunkterna på skalan (+100) anger att TV-kanalens utbud i sin helhet består av informationsinriktade program alternativt underhållningsinriktade program. För att en jämförelse skall kunna göras med TV-kanalernas placering på utbudsskalan har programpreferenserna hos TV-kanalernas dagliga tittare mätts enligt samma principer som utbudsskalan. Resultatet presenteras i figur 3. TV-kanalernas värden på IU-skalan utgörs av ett additativt index baserat på de två frågor som tidigare redovisats i tabell 1 och 2. IU-skalan för tittarnas programpreferenser anger förhållandet mellan andelen tittare som är e av faktaprogram och med lågt intresse för underhållningsprogram (informationsinriktade tittare) och andelen tittare som är e av underhållningsprogram och med lågt intresse för faktaprogram (underhållningsinriktade tittare). Nollpunkten anger att andelarna i den aktuella tittargruppen är lika stora och de båda ytterpunkterna (+100) anger att samtliga tittare är informationsinriktade alternativt underhållningsinriktade. Programpreferenserna hos SVT:s dagliga tittare hamnar just på IU-skalans mittpunkt. Hos SVT:s tittare råder med andra ord jämvikt mellan de båda tittargrupperna. Hos SVT:s tittare är andelen informationsinriktade tittare lika stor som andelen underhållningsinriktade tittare. 262

7 TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud Figur 3 Programpreferenser hos tittare på olika TV-kanaler (IU-skala) Övervikt av informationsinriktade tittare ±0 SVT1+2 TV4 +50 TV3 Kanal 5 ZTV +100 Övervikt av underhållningsinriktade tittare Exempel: IU-värdet för programpreferenserna hos TV4:s dagliga tittare är +15 med övervikt för underhållningsinriktade tittare. Värdet baseras sig på att 14 procent av TV4:s dagliga tittare inte är e av faktaprogram (se tabell 1) och 81 procent är e av underhållningsprogram (se tabell 2), medan 73 är e av faktaprogram och 7 procent av underhållningsprogram.(13 respektive 12 procent placerar sig på skalans mittpunkt). Detta innebär att IUvärdet blir (14+81=95) (73+7=80) = +15. Motsvarande siffror för SVT1+2 blir (11+76=87) (77+10=87) = 0. Hos de andra fyra undersökta TV-kanalerna finns en övervikt av tittare som är e av förströelse- och underhållningsprogram. Övervikten är störst hos ZTV. Kanal 5 och TV3 kommer därefter. TV4:s dagliga tittare befinner sig när det gäller programpreferenser på IU-skalan exakt mellan SVT:s och TV3:s tittare. Tittarnas programpreferenser relateras slutligen i figur 4 till inriktningen i TVkanalernas programutbud under år

8 Kent Asp Två slutsatser Två slutsatser kan dras av det resultat som redovisas i figur 4. För det första visar resultaten att det finns en stor överensstämmelse mellan inriktningen i de olika TV-kanalernas programutbud och vad deras publik främst är e av att titta på. TV-kanalerna placerar sig på utbudsskalan och på preferensskalan i stort sett i samma ordning. TV3:s, Kanal 5:s och ZTV:s programutbud är klart mest inriktat på underhållning och deras tittare är också de som är klart mest e av se på förströelse- och underhållning i TV. I SVT är utbudet av information och underhållning ungefär lika stort och SVT:s tittare är de som relativt sett är de som är mest e av informations- och faktaprogram i TV. Och TV4 hamnar både när det gäller tittarnas programpreferenser och programutbudets inriktning mittemellan SVT och de tre mer renodlade kommersiella TV-kanalerna. Sett i ett systemperspektiv existerar det en betydande överensstämmelse mellan tittarnas programpreferenser och inriktningen i de olika TV-kanalernas programutbud. Det svenska TV-systemet utmärks med andra ord på ett övergripande plan av en god överensstämmelse mellan TV-kanalernas utbud och TV-publikens efterfrågan. Figur 4 Intriktningen på TV-kanalernas programutbud och tittarnas programpreferenser (IU-skala) Övervikt av tittare Övervikt av tittare e av Tittarnas programpreferenser e av informations- och förströelse- och faktaprogram underhållningsprogram ± SVT TV4 Kanal 5 ZTV TV ± Övervikt av Övervikt av informations- och TV-kanalernas programutbud förströelse- och faktaprogram underhållningsprogram För det andra visar resultaten att inriktningen i SVT:s programutbud stämmer bäst överens med vad deras tittare säger sig vara e av att titta på i TV. Hos SVT återspeglas jämvikten i tittarnas intresse för faktaprogram och underhållningsprogram i en lika utpräglad jämvikt mellan fakta och underhållning i programutbudet. 264

9 TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud Inriktningen i TV3:s och Kanal 5:s programutbud ligger däremot mycket långt ifrån vad TV3:s och Kanal 5:s egna tittargrupper är e av att se på i TV. Den starka inriktningen på förströelse- och underhållning motsvaras inte av ett lika starkt intresse för underhållningsprogram hos tittarna och svarar dåligt mot det intresse för fakta och information som också finns hos TV3:s och Kanal 5:s tittare. Inriktningen i TV4:s programutbud ligger också långt ifrån de egna tittarnas önskemål, fast avståndet mellan vad TV4:s tittare är e av att se på i TV och vad som faktiskt erbjuds i TV4 inte är lika stort som för TV3 och Kanal 5. Men TV4:s inriktning på underhållning i programutbudet svarar inte heller helt mot det intresse som finns för information och fakta hos TV4:s tittare. Sett i ett kanalperspektiv råder det därför en betydande brist på överensstämmelse mellan de kommersiella TV-kanalernas programutbud och tittarnas programpreferenser, medan överensstämmelsen mellan programutbud och tittarnas preferenser är betydligt större i public service-kanalerna. Två invändningar kan riktas mot denna slutsats. För det första kan det förekomma en statuseffekt som innebär att respondenterna i sina svar tenderar att ange att de är mer e av att titta på information- och faktaprogram i TV än vad de i verkligen är och på motsvarande sätt underskattar sitt intresse av att se på förströelse- och underhållning i TV. Om det föreligger en sådan statuseffekt får det till följd att tittarnas programpreferenser generellt sett förskjuts mot informationshållet. Detta innebär i sin tur att den stora överensstämmelsen som finns mellan inriktningen i SVT:s programutbud och tittarnas programpreferenser i verkligheten inte är så stor och att de stora avstånd mellan programutbud och publikpreferenser som kan noteras för TV3, Kanal 5 och TV4 i verkligheten inte är så stora. Det är troligt att det föreligger en sådan statuseffekt, men att den är förhållandevis begränsad. Den torde i varje fall inte vara så stor att den i grunden förändrar det resultat som här redovisats. En andra invändning gäller jämförbarheten mellan skalorna (utöver rangordningen mellan kanalerna). Skalan som visar inriktningen i TV-kanalernas utbud avser det totala programutbudet. Eftersom de reklamfinansierade TV-kanalerna i stort sett sänder dygnet runt består en mycket stor del av utbudet på dagtid och under natten av bulkproduktion som nästan uteslutande består av utländsk TVunderhållning. Denna stora mängd av företrädesvis billig amerikansk TV-underhållning leder till att TV4 och särskilt TV3 och Kanal 5 på utbudsskalan hamnar mycket långt åt underhållningshållet, vilket får till följd att avståndet till tittarnas programpreferenser blir så att säga extra långt genom att utbudsskalan mäter fördelningen mellan information och underhållning i kanalernas totala programutbud. TV-kanalernas utbud på prime time, dvs utbudet på bästa sändningstid (BST), kan därför vara en rimligare jämförelsepunkt med tittarnas programpreferenser. 265

10 Kent Asp Något större skillnad blir det dock inte om jämförelsen görs med TV-kanalernas utbud under bästa sändningstid (program med starttid mellan ). De enda större skillnaderna är att överensstämmelsen mellan kanalernas utbud under BST och tittarnas preferenser blir något mindre för SVT och något större för Kanal 5 (Svenskt TV-utbud 2000). Stor skillnad mellan kommersiell TV och public service Den stora överensstämmelsen mellan inriktningen i public servicekanalernas programutbud och vad TV-publiken vill se på i TV och det stora gapet mellan vad TV-publiken vill se på och vad reklamkanalerna erbjuder sina tittare kan knappast förklaras av mättekniska orsaker som exempelvis statuseffekter eller skalkonstruktioner. Förklaringen måste sökas på annat håll. En tänkbar förklaring till den bristande överensstämmelsen mellan tittarpreferenser och inriktningen i reklamkanalernas programutbud kan vara att den stora mängden av utländskt producerad TV-underhållning i reklamkanalerna primärt inte finns med i kanalernas utbud därför att TV-företagen tror att deras tittare efterfrågar det i någon större utsträckning, utan därför att denna typ av billiga underhållningsprogram kräver måttliga reklamintäkter för att vara lönsamma. Det stora avståndet mellan utbud och efterfrågan i de kommersiella TV-kanalerna beror alltså inte i första hand på att reklamkanalerna inte vet vad TV-publiken helst vill titta på, utan på att de program som sänds måste vara lönsamma. Och inhemska faktaprogram är svåra att få lönsamhet i eftersom de är dyra att producera jämfört med inköpt utländsk bulkunderhållning. Slutsatsen måste därför bli att det stora avstånd som existerar mellan de kommersiella TV-kanalernas programutbud och vad tittarna vill se på i TV trots allt ger en riktig bild av hur det förhåller sig. Programutbudets inriktning i de kommersiella TV-kanalerna svarar dåligt mot det intresse som finns för informationsoch faktaprogram hos deras tittare, medan inriktningen i public service-kanalernas programutbud bättre stämmer överens med vad deras tittare vill se på i TV. Referenser MMS Mediamätning i Skandinavien Svenskt TV-utbud 2000 Granskningsnämndens rapportserie nr 7 (2001) 266

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

Svenskt TV-utbud 2007

Svenskt TV-utbud 2007 Svenskt TV-utbud 2007 En undersökning på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och TV, genomförd av professor Kent Asp, institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Granskningsnämndens

Läs mer

Svenskt tv-utbud 2011

Svenskt tv-utbud 2011 Svenskt tv-utbud Myndigheten för radio och tv En undersökning på uppdrag av Myndigheten för radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs

Läs mer

Svenskt tv-utbud 2010

Svenskt tv-utbud 2010 Myndigheten för radio och tv rapport nr 27 En undersökning på uppdrag av Myndigheten för radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs

Läs mer

Svenskt medieutbud 2013

Svenskt medieutbud 2013 Myndigheten för radio och tv En undersökning på uppdrag av Myndigheten för radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.

Läs mer

Mångfald och kvalitet i Sveriges Television

Mångfald och kvalitet i Sveriges Television 2 Granskningsnämndens rapportserie rapport nr 27 Mångfald och kvalitet i Sveriges Television En utvärdering av tillståndsperioden 2007-2009 En undersökning på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och

Läs mer

SVENSKT MEDIEUTBUD 2015

SVENSKT MEDIEUTBUD 2015 SVENSKT MEDIEUTBUD 2015 Myndigheten för press, radio och tv En undersökning på uppdrag av Myndigheten för press, radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och

Läs mer

Följande kanaler ingår för närvarande i grundutbudet och kan ses analogt i alla lägenheter.

Följande kanaler ingår för närvarande i grundutbudet och kan ses analogt i alla lägenheter. KABEL-TV Brf Vetterstorp nr 1 anlitar comhem som leverantör av kabel-tv. I månadsavgiften för lägenheten ingår ett antal kanaler som ingår i comhems grundutbud. Betalkanaler utöver detta grundutbud betalar

Läs mer

Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken

Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Adam Shehata D e senaste decennierna har omfattande förändringar skett på den svenska mediemarknaden.

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 17 februari 2010 KLAGANDE TV4 AB Ombud: Advokat Rickard Wallentin JCA Skarp Advokatbyrå AB Box 7467 103 92 Stockholm MOTPART Granskningsnämnden för radio

Läs mer

SVENSKT MEDIEUTBUD 2014

SVENSKT MEDIEUTBUD 2014 SVENSKT MEDIEUTBUD 2014 Myndigheten för radio och tv En undersökning på uppdrag av Myndigheten för radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation,

Läs mer

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Beslut Krav på tillgänglighet av tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning

Beslut Krav på tillgänglighet av tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning 1/11 Beslut 2011-06-23 Dnr 10/01035 Leverantörer av medietjänster enligt sändlista Krav på tillgänglighet av tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning Myndigheten för radio och tv:s beslut 1.

Läs mer

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns

Läs mer

Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio

Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio Public service i radio och tv en politisk fråga? Public service i radio och tv en politisk fråga? Lennart Weibull Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio och tv i allmänhetens

Läs mer

Övergripande resultat 2002-2011

Övergripande resultat 2002-2011 Övergripande resultat 2002-2011 SVT redovisar inom ramen för Public service-redovisningen (PSR) hur verksamheten bedrivits under året. Vid sidan om detta tillgängliggörs SVT:s tabeller för allmänheten

Läs mer

TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT

TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT Tio års radiolyssnande: en översikt TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT JAN STRID SOM-institutets årliga mätningar har sedan 1994 ställts frågor om radiolyssnande. Bakgrunden var intresse att följa radiopublikens

Läs mer

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002 FÖRTROENDE- BAROMETER 2 MEDIEAKADEMIN FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLS- INSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 19 november 2. För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

Även utifrån befintliga utredningsdirektiv kunde utredningen ha tänkt bredare, nyare och friare.

Även utifrån befintliga utredningsdirektiv kunde utredningen ha tänkt bredare, nyare och friare. Remissvar Kontinuitet och förändring (SOU 2008:64) 1. Inledning Remissvarets huvudinvändning är att utredningen saknar en tillräcklig analys av rollen och ramarna för public service i det förändrade mediesamhället.

Läs mer

Martin Gunséus! Praktikrapport HT 2012 Institutionen för kommunikation och medier, Lund Universitet

Martin Gunséus! Praktikrapport HT 2012 Institutionen för kommunikation och medier, Lund Universitet Praktikrapport Praktikplats Avdelning Handledare Sveriges Television Publik- och Utbudsanalys Tomas Lindhé Publik och utbudsanalys, PoU, på SVT svarar mot olika ledningsfunktioner i organisationen gällande

Läs mer

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under maj 2004

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under maj 2004 MMS Månadsrapport TV-tittandet under maj 2004 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under maj 2004. Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder och som

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002 Internets

Läs mer

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under november 2002

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under november 2002 MMS Månadsrapport TV-tittandet under november 2002 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under november 2002. Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 37 MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE Lennart Weibull 22 Medborgarnas samhällsförtroende Varje samhällsbildning

Läs mer

PUBLIC SERVICE-TELEVISIONENS STARKA OCH SVAGA SIDOR

PUBLIC SERVICE-TELEVISIONENS STARKA OCH SVAGA SIDOR Public service-televisionens starka och svaga sidor PUBLIC SERVICE-TELEVISIONENS STARKA OCH SVAGA SIDOR BENGT NORDSTRÖM D en svenska public service-televisionen lever idag på en hårt konkurrensutsatt marknad.

Läs mer

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson 1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson Remissvar SOU 2012:59 (Nya villkor för public service) Föreningen svenska tonsättare (FST) organiserar sedan

Läs mer

Enligt sändlista. Tillstånd att sända tv och sökbar text-tv

Enligt sändlista. Tillstånd att sända tv och sökbar text-tv 1/10 BESLUT 2016-11-28 Dnr: 16/01242 m.fl. SÖKANDE Enligt sändlista SAKEN Tillstånd att sända tv och sökbar text-tv BESLUT 1. Myndigheten för press, radio och tv ger med stöd av 4 kap. 3 radio- och tvlagen

Läs mer

Mellan fri television och statstelevision: om nyhetsjournalistiken i public service

Mellan fri television och statstelevision: om nyhetsjournalistiken i public service Mellan fri television och statstelevision: om nyhetsjournalistiken i public service Jesper Strömbäck Inledning Att konsumera medier är en av människans vanligaste fritidssysselsättningar. Medierna utgör

Läs mer

Genom att jämföra Novus väljarbarometer från januari 2010 och januari 2014 så är det tre grupper som har ökat. V, SD och de osäkra.

Genom att jämföra Novus väljarbarometer från januari 2010 och januari 2014 så är det tre grupper som har ökat. V, SD och de osäkra. Rapport Undersökning inställning om samhället 2014-02-17 Undersökningen genomfördes i Novus sverigepanel med 1000 intervjuer på ett riksrepresentativt urval på åldern 18-79 år under perioden 30 januari

Läs mer

6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod

6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod 6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod I detta kapitel redogör vi för de slutsatser om svensk public serviceradio och TV som enligt vår uppfattning bör dras mot bakgrund av situationen på mediemarknaden

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Gränslöst 3. Innehåll. Förord 5

Gränslöst 3. Innehåll. Förord 5 Gränslöst 3 Innehåll Förord 5 Del I Inledning 7 Syftet med undersökningen 7 1995 års undersökning av våldsskildringar i sex svenska TV-kanaler 8 1994 års undersökning av våldsskildringar i TV:s nyhetsprogram

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

RADIOLYSSNANDET MINSKAR

RADIOLYSSNANDET MINSKAR Radiolyssnandet minskar RADIOLYSSNANDET MINSKAR JAN STRID E n av fördelarna med radio som medium är att det är snabbt. När någon stor händelse ägt rum kan man alltid slå på radion och få de senaste nyheterna.

Läs mer

TV4. Casten Almqvist, vd TV4-Gruppen Jan Scherman, vice vd Nordie Broadcasting. Stort tack för att vi fått möjligheten att komma hit!

TV4. Casten Almqvist, vd TV4-Gruppen Jan Scherman, vice vd Nordie Broadcasting. Stort tack för att vi fått möjligheten att komma hit! TV4 Casten Almqvist vd TV4-Gruppen J an Sch nnan vice vd Nordk: Broadcasting 1111111111. 111111 IIIIII, III....,..., 6 Presentation för Konstitutionsutskottet, 8 maj 2012 Casten Almqvist, vd TV4-Gruppen

Läs mer

TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia

TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia SVT1 Kanalplats: 1 Sveriges första tv-kanal som sänder allt från information, nyheter, debatt och dokumentärer till sport, barnprogram, serier, filmer och

Läs mer

När Per Oscarsson oombedd började strippa i Hylands hörna den 20 december

När Per Oscarsson oombedd började strippa i Hylands hörna den 20 december TV-kanalernas publik TV-KANALERNAS PUBLIK KAROLINE AXELSON & ANDERS LITHNER När Per Oscarsson oombedd började strippa i Hylands hörna den 20 december 1966 hade indignerade tittare blott två valmöjligheter

Läs mer

Novus Sportenkät. Undersökningen genomförd av SVT Strategi och SVT Publik och Utbudsanalys 27 augusti 4 september

Novus Sportenkät. Undersökningen genomförd av SVT Strategi och SVT Publik och Utbudsanalys 27 augusti 4 september SVT Publik och utbudsanalys Kanal & Tablå Novus Sportenkät Undersökningen genomförd av SVT Strategi och SVT Publik och Utbudsanalys 27 augusti 4 september Sammanfattning Ja eller Nej till Sportlista Ja

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

MMS Månadsrapport TV-tittandet under mars 2002

MMS Månadsrapport TV-tittandet under mars 2002 MMS Månadsrapport TV-tittandet under mars 2002 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under mars 2002. Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder och

Läs mer

HUR MÅNGA TITTADE PÅ TV UNDER OKTOBER

HUR MÅNGA TITTADE PÅ TV UNDER OKTOBER MMS Månadsrapport TV-tittandet under oktober 2000 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under oktober 2000 Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder

Läs mer

Flyget och miljön

Flyget och miljön Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni

Läs mer

Svenskarnas värdering av radio och tv Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:21]

Svenskarnas värdering av radio och tv Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:21] Svenskarnas värdering av radio och tv 2016 Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:21] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Enligt din mening, vilket inflytande

Läs mer

Radio och TV - förr och nu

Radio och TV - förr och nu Radio och TV - förr och nu Radion hur började det? Marconi 1901 1:a världskriget USA ledande Sverige: Radiotjänst 1925 PRINCIPER SOM STYRDE RADIOTJÄNST 1925 Staten ska ge ramar för verksamheten men inte

Läs mer

Kan väljas bort (zappa) Hög impact. Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg

Kan väljas bort (zappa) Hög impact. Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg Kapitel MDK A Tv-reklam Fördelar Nackdelar Påverkar flera sinnen Dyrt Når nästan alla Kan väljas bort (zappa) Hög impact Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg Når inte alla grupper

Läs mer

Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se

Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se Svar gällande Myndigheten för radio och TV:s uppdrag om förhandsprövning av nya tjänster FOX International Channels Nordic (FIC) är en del av 21st Century

Läs mer

En genomsnittlig dag under 2005 ägnade en genomsnittlig svensk knappt 1

En genomsnittlig dag under 2005 ägnade en genomsnittlig svensk knappt 1 Regelbundna TV-vanor regelbundna tv-vanor Åsa Nilsson En genomsnittlig dag under 2005 ägnade en genomsnittlig svensk knappt 1 timma och 40 minuter åt att titta på tv; de flesta människor tittar åtminstone

Läs mer

Bilden av Sverige i Nederländerna

Bilden av Sverige i Nederländerna Bilden av Sverige i Nederländerna Innehållsförteckning Metod sida 3 Sammanfattning av resultat sida 4 Generella uppfattningar om Sverige sida 5 9 Associationer till Sverige sida 10 13 Upplevd förändring

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning 2015-01-12 Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning Del 1: Fyra frågor till er som är aktörer inom mediemarknaden MTG välkomnar MRTV:s analys av public service-företagens

Läs mer

Projekt Vackert Rättvik Projektet

Projekt Vackert Rättvik Projektet Projekt Vackert Rättvik Projektet Vackert Rättvik startade 1994 och byggdes färdigt 2005. Syftet var att förbättra miljön längs riksvägen och stationsområdet och att skapa ett samarbete mellan kommunen,

Läs mer

MYNDIGHETEN FÖR RADIO OCH TV ISSN 1404-2819 ISBN 978-91-85229-30-7 Redaktör Tove de Vries, Skribenter Therese Köster, Ulrika Stridbeck och Tove de

MYNDIGHETEN FÖR RADIO OCH TV ISSN 1404-2819 ISBN 978-91-85229-30-7 Redaktör Tove de Vries, Skribenter Therese Köster, Ulrika Stridbeck och Tove de MYNDIGHETEN FÖR RADIO OCH TV ISSN 1404-2819 ISBN 978-91-85229-30-7 Redaktör Tove de Vries, Skribenter Therese Köster, Ulrika Stridbeck och Tove de Vries Grafisk form Lisbeth Byman Design Tryckeri Elanders

Läs mer

Medier Fakta i korthet

Medier Fakta i korthet Jag vill ha fler syntolkade filmer, tv-program och teaterföreställningar. Delar av dessa skulle kunna förinspelas och läggas i en molntjänst som jag kommer åt med valfritt hjälpmedel, exempelvis en daisyspelare

Läs mer

Journalistkårens partisympatier

Journalistkårens partisympatier Arbetsrapport nr. 38 Journalistkårens partisympatier Kent Asp Arbetsrapport nr. 38 Journalistkårens partisympatier Kent Asp ISSN 1101-4679 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för Journalistik och Masskommunikation

Läs mer

DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN

DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN INNEHÅLL Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 I VILKEN ELLER

Läs mer

På regeringens vägnar. Alice Bah Kuhnke. Jon Dunås. Likalydande till Sveriges Utbildningsradio AB. Regeringens beslut.

På regeringens vägnar. Alice Bah Kuhnke. Jon Dunås. Likalydande till Sveriges Utbildningsradio AB. Regeringens beslut. Regeringsbeslut 12 2016-12-20 Ku2016/02488/MF Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning avseende Sveriges

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Semesterväder vad säger statistiken

Semesterväder vad säger statistiken Semesterväder vad säger statistiken Juni är den ljusaste av de tre sommarmånaderna, och normalt sett är den också lite torrare och mindre molnig. Juli brukar vara den varmaste månaden men också den regnigaste.

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet

Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet SOU 2000:55 Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet Genom beslut den 23 september 1999 bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att

Läs mer

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under mars 2000

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under mars 2000 MMS Månadsrapport TV-tittandet under mars 2000 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under mars 2000. Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder och

Läs mer

SVERIGES UTBILDNINGSRADIO AB:S YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET FREKVENSER I SAMHÄLLETS TJÄNST (SOU 2018:92)

SVERIGES UTBILDNINGSRADIO AB:S YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET FREKVENSER I SAMHÄLLETS TJÄNST (SOU 2018:92) Näringsdepartementet 2019-06-05 N2019/00192/ Dnr: 16/2019 SVERIGES UTBILDNINGSRADIO AB:S YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET FREKVENSER I SAMHÄLLETS TJÄNST (SOU 2018:92) Med anledning av att Sveriges Utbildningsradio

Läs mer

Nacka Kommun, Arbetsmarknadsinsatser. Kundundersökning. januari Genomförd av Enkätfabriken

Nacka Kommun, Arbetsmarknadsinsatser. Kundundersökning. januari Genomförd av Enkätfabriken Nacka Kommun, Arbetsmarknadsinsatser Kundundersökning januari 2017 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning Bakgrund 3 Sammanfattning 4 Sammanfattande NKI 5 NKI-frågor 6 Förklaring åtgärdsmatris

Läs mer

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under augusti 2004

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under augusti 2004 MMS Månadsrapport TV-tittandet under augusti 2004 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under augusti 2004. Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 38 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Lennart Weibull 2002 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Att medierna dominerar som

Läs mer

ANNONSTIDER I RADIO OCH TV

ANNONSTIDER I RADIO OCH TV ANNONSTIDER I RADIO OCH TV Ökningen av den högsta tillåtna annonstiden till tolv minuter Dnr: 13/03026 Sammanfattning Myndigheten för radio och tv har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en allsidig

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Svenskarnas värdering av radio och tv Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20]

Svenskarnas värdering av radio och tv Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20] Svenskarnas värdering av radio och tv 2017 Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2017... 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50

Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50 Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50 Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap A, 30 p Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur och medievetenskaper Umeå Universitet September 2011

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se

Läs mer

År 1969, för snart 40 år sedan, fick Sverige sin andra tv-kanal i Sveriges Radios

År 1969, för snart 40 år sedan, fick Sverige sin andra tv-kanal i Sveriges Radios Skilda TV-världar skilda tv-världar Åsa Nilsson År 1969, för snart 40 år sedan, fick Sverige sin andra tv-kanal i Sveriges Radios regi. Det svenska enkanalsystemet som infördes i mitten av 1950-talet var

Läs mer

Kvalitet och mångfald i svensk television

Kvalitet och mångfald i svensk television UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för informationsvetenskap Enheten för medier och kommunikation D-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd VT 2005 Kvalitet och mångfald i svensk television

Läs mer

Mellan politik och marknad

Mellan politik och marknad Mellan politik och marknad av anna maria jönsson & jesper strömbäck utbudet av nyhets- och samhällsprogram i TV mellan 1990 och 2004 Demokratiinstitu tets rapportserie nr 10 20 04 Demokratiinstitutet och

Läs mer

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under oktober 2002

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under oktober 2002 MMS Månadsrapport TV-tittandet under oktober 2002 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under oktober 2002. Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder

Läs mer

SVERIGES TELEVISIONS. Public service-uppföljning

SVERIGES TELEVISIONS. Public service-uppföljning SVERIGES TELEVISIONS Public service-uppföljning 1999 Sveriges Television AB Telefon: vx 08-784 00 00, Telefax: 08-784 15 00 Telefon SVT Information: 08-784 80 60, Telefax: 08-661 16 04 E-post SVT Information:

Läs mer

Svenska folkets åsikter om Public Service

Svenska folkets åsikter om Public Service Svenska folkets åsikter om Public Service 1 757 intervjuer utförda av SIFO på uppdrag av SR och SVT Projektledare SIFO Media: Ante Eriksson Projektnummer: 15 16 365 Sveriges Television och Sveriges Radio

Läs mer

Ny prognos från OECD för utvecklingen i jordbrukssektorn

Ny prognos från OECD för utvecklingen i jordbrukssektorn På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-07-19 Ny prognos från OECD för utvecklingen i jordbrukssektorn OECD:s årliga prognos som visar förväntad marknadsutveckling för de viktigaste

Läs mer

Riksdagsvalet 2014 Tittande på TV och på webben

Riksdagsvalet 2014 Tittande på TV och på webben 19:55-2:9 2:1-2:24 2:25-2:39 2:4-2:54 2:55-21:9 21:1-21:24 21:25-21:39 21:4-21:54 21:55-22:9 22:1-22:24 22:25-22:39 22:4-22:54 22:55-23:9 23:1-23:24 23:25-23:39 23:4-23:54 23:55-:9 :1-:24 :25-:39 :4-:54

Läs mer

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram.

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Kvinna 27 år Textas det inte på tv så kan man ibland titta på surfplatta, till exempel SVT play. Då textas

Läs mer

Programutbudet i SVT utvecklingen 2001-2014

Programutbudet i SVT utvecklingen 2001-2014 Kent Asp Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Göteborgs universitet 2015-02-27 Programutbudet i SVT utvecklingen 2001-2014 Syftet med föreliggande analys är att undersöka hur programutbudet

Läs mer

Journalistkårens partisympatier

Journalistkårens partisympatier partisympatier 20 Kapitel 13 Journalistkårens partisympatier Kent Asp Journalister är en yrkesgrupp med makt. Det är ett skäl till varför det både ur ett vetenskapligt och i ett samhällsperspektiv är av

Läs mer

Datum Vår referens Sida Dnr: (5)

Datum Vår referens Sida Dnr: (5) Datum Vår referens Sida 2008-09-24 Dnr: 08-8790 1(5) Ert datum Er referens Ku2008/1375/MFI Spektrummarknadsavdelningen Carina Horvath 08-678 56 85 carina.horvath@pts.se Kulturdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer mars 2009 TV-licens på jobbdatorer - Berättelsen om en dålig idé Vad handlar det här om? Under februari har vi i fackpressen kunnat läsa att Radiotjänst

Läs mer

.DQDOÃ. gyuljd. gyuljd

.DQDOÃ. gyuljd. gyuljd MMS Månadsrapport TV-tittandet under juni 2001 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under juni 2001 Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder och som

Läs mer

Medieförtroende och public service

Medieförtroende och public service Medieförtroende och public service Medieförtroende och public service Lennart Weibull A tt Sveriges Radio och Sveriges Television åtnjuter stort förtroende hos den svenska allmänheten är väl känt från

Läs mer

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:15 Eget produktionsbolag Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:66 Eget produktionsbolag. Motionärerna vill ge kyrkostyrelsen

Läs mer

Faktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige

Faktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige FÖR PUBLICERING DEN 17 MAJ 2018 Faktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige FÖR MEDIEFÖRFRÅGNINGAR OCH ÖVRIGT: Amy Mitchell, Director, Journalism Research Katie Simmons, Associate Director,

Läs mer

Webbexklusiva program - 2013

Webbexklusiva program - 2013 Webbexklusiva program - 2013 Webbexklusiva program under 2013 Denna rapport är en sammanställning som fokuserar på de webbexklusiva programmen och hur de figurerat på marknaden under året som gått. Med

Läs mer

från radioprat till musikskval

från radioprat till musikskval Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi

Läs mer

HUR MÅNGA TITTADE PÅ TV UNDER JANUARI

HUR MÅNGA TITTADE PÅ TV UNDER JANUARI MMS Månadsrapport TV-tittandet under januari 2001 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under januari 2001 Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder

Läs mer

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under december 2001

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under december 2001 MMS Månadsrapport TV-tittandet under december 2001 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under december 2001. Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder

Läs mer

LITAR VI PÅ MASSMEDIERNAS INNEHÅLL?

LITAR VI PÅ MASSMEDIERNAS INNEHÅLL? Litar vi på massmediernas innehåll? LITAR VI PÅ MASSMEDIERNAS INNEHÅLL? LENNART WEIBULL A tt massmedier dominerar som informationskällor i det moderna samhället är det knappast någon som ifrågasätter.

Läs mer

Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017

Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017 Sektor Lärande Arbetsgruppen Kapprumsbibliotek Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017 Bakgrund Verksamheten med kapprumsbibliotek startades upp efter

Läs mer

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär

Läs mer

Förtroendebarometer 2011

Förtroendebarometer 2011 Förtroendebarometer 2011 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 29 november 2011 För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer