Hälsan sämre för kvinnor och arbetare JOSÉ FERRAZ NUNES

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsan sämre för kvinnor och arbetare JOSÉ FERRAZ NUNES"

Transkript

1 Hälsan sämre för kvinnor och arbetare Hälsan SÄMRE för kvinnor och ARBETARE JOSÉ FERRAZ NUNES H älsoekonomi betecknar ett kunskapsområde som omfattar såväl sjukvård som förebyggande insatser och rehabilitering. På senare tid har även försäkringsekonomiska frågor kopplats till hälso- och sjukvårdsområdet. Hälsoekonomi är således en användning av ekonomiska begrepp och metoder inom hälso- och sjukvårdsområdet. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera att sjukvården bara är en del av en stor mängd olika verksamheter och faktorer som har inverkan på hälsan. Utformning av arbetsplatser, boendemiljöer, levnadssätt, utbildning etc. är andra av dessa faktorer. Världshälsoorganisation (WHO) har uttalat mål för hälso- och sjukvården i ett antal dokument. I WHOs rapport år 2000 hävdas att bättre hälsa är existensberättigande för hälsosystemen. Det betyder att maximering av hälsostatus under livscykeln för hela befolkningen skall eftersträvas. Hänsyn skall tas till både förväntad livslängd och hälsorelaterad livskvalitet. Två restriktioner kan nämnas när man eftersträvar maximering av hälsostatus. Den första är att resurserna är knappa. Den andra är fördelning av hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Jämn fördelning av befolknings hälsan förutsätter definitioner av olika perspektiv. Genus, socialklass tillhörighet, utbildningsnivå utgör tre av de viktigaste grupperna som brukar analyseras. I detta sammanhang är det viktigt att ta reda på vilken roll hälsosystem har i förhållande till andra sociala och ekonomiska aktiviteter i samhället. I hälso- och sjukvårdslagen betonas strävan efter en god hälsa och lika villkor. Detta betyder att politikens mål bör vara att söka vägar till ökat värde i hälsokapital och jämnare fördelning bland olika grupper. Skillnader i hälsonivån mellan sociala grupper inom en region och mellan regioner kan inte förklaras av skillnader i mängden av sjukvårdstjänster (Evans 1984). Det är troligen skillnader i levnadsvillkor som förklarar skillnaden i mortalitet och sjuklighet mellan olika sociala grupper av befolkningen. Inkomstnivån är en viktig faktor som påverkar levnadsvillkoren. I detta avsnitt redovisas resultatet av befolkningens egna uppfattning om sitt hälsotillstånd. Denna redovisning består av beskrivande statistik som anger de viktigaste utmärkande egenskaper hos svenska befolkningen. Dessa egenskaper beror på vilka definitioner som används och vilken data som samlas angående olika klassifikationer av befolkningsgrupper. Resultat från årets undersökning skall jämföras med resultat från 2000 och fokuseras på betydelse av genus och socialklass. 231

2 José Ferraz Nunes Att mäta hälsa Mått på hälsan kan användas för att få kunskaper om effekter av olika insatser eller för att få information om tillståndet i en befolkningsgrupp vid en viss tidpunkt. Det finns olika typer av mått på hälsan. (Kind, P.1998). (a) Sjukdomsspecifika skalor Dessa mått kan enbart användas för att jämföra resultat och tillståndet inom ett område eftersom skalorna är specifika för sjukdom eller hälsoproblem. Man har känt behov att gå längre än traditionella biomedicinska indikatorer vid individuella kliniska beslut. Utvecklingen av enkäter som anger sjukdomarnas effekt på patienter har som mål att få fram skalor som mäter förändringar i olika dimensioner av patienternas hälsotillstånd. En viktig diskussion har varit om skalorna skall vara ordinala eller av intervalltyp och hur man skall vikta olika dimensioner i patienternas hälsotillstånd. (b) Hälsoprofiler Dessa mått är mer generella och tar hänsyn till flera dimensioner av hälsa. De tar hänsyn till individernas fysiska mobilitet, förmåga att utföra olika aktiviteter, sociala funktioner, psyko-sociala status, etc. En av de mest kända hälsoprofilerna är Nottingham Health Profile som utgår från 6 olika dimensioner av hälsan. Hälsoprofiler viktar inte de olika dimensionerna och ett hälsoindex kan ej konstrueras. Ett hälsoindex är nödvändigt när man analyserar resursfördelning för att kunna få ett entydigt mått på effekter av hälsofrämjande program. Hälsoprofiler är värdefulla vid kliniska policy beslut när man diskuterar adekvat behandling för en grupp av patienter som visar samma symptom eller för att få en allmän beskrivning av hälsotillståndet. (c) Nyttomått En betydande forskning kring hälsobegreppet och mätning av hälsostatus har utvecklats de senaste tjugo åren och praktiskt användbara mätinstrument har utarbetats. En av de mest intressanta forskningsinriktningarna utgår från begreppen livslängd och livskvalitet och mäter hälsa i antal kvalitetsjusterade levnadsår (Kaplan 1989). En behandling eller ett program som ökar den hälsorelaterade livskvaliteten och livslängden leder till bättre hälsa enligt denna definition. Såväl klassificering av en persons hälsostatus som värdering av olika hälsostatus kan ske med hjälp av vetenskapligt utprövade metoder som utvecklar nyttomått (Torrance,1995). Nyttomått avser att mäta patienters hälsostatus med ett värde. Ett hälsoindex konstrueras genom att ta hänsyn till olika dimensioner i hälsostatus och vikten hos de olika värdena i varje dimension. Standardisering av skalorna ger värdet 1 för den perfekta hälsan och värdet 0 för död. 232

3 Hälsan sämre för kvinnor och arbetare I SOM-rapporter 22 (1999) och 23 (2000) finns det en översiktlig beskrivning av metoder för att konstruera hälsoindex. Hälsoindex Det finns olika instrument för att konstruera ett vägt index som motsvarar hälsostatus. I denna studie utgår vi från EUROQOL-instrumentet (EQ-5D) som har utvecklats av forskare i fem olika europeiska länder (Brooks, 1996, Williams, 95). EQ-5D består av fem olika dimensioner: Rörlighet, Egenvård, Sociala aktiviteter, Smärta/besvär och Oro/nedstämdhet. I varje dimension finns tre olika nivåer där 1 är det bästa stadiet och 3 det sämsta. Varje nivå i hälsostatus kan härefter definieras med ett femsiffrigt tal, t. ex som betyder den bästa tänkbara nivån, som anger den sämsta tänkbara nivån och en nivå av hälsostatusen med måttliga problem i dimensionerna egenvård och smärta, samt stora problem i dimensionen nedstämdhet. Man kan definiera 243 olika kombinationer som anger olika nivåer av hälsostatus. Om man lägger till medvetslöshet och död får man totalt 245 möjliga hälsostadier. Om död ges värdet 0 och det bästa stadiet värdet 1, kommer de olika stadierna att ligga mellan 0 och 1. Det är tänkbart att några stadier upplevs som en situation värre än döden, och i så fall kommer dessa att motsvaras av ett negativt värde. EQ-5D index bildas genom att man frågar ett visst antal individer som utgör ett representativt urval av hela befolkningen. Man får på detta sätt gruppens värdering av det relativa avståndet mellan olika hälsostadier. Vi använder värden som bygger på den så kallade TTO-metoden ( time trade-off ) där man tar hänsyn till varaktighet i varje hälsostatus. Allan Williams vid Universitet i York har varit huvud ansvarig för utveckling av denna metod (Williams,1995). Värdena i index-systemet anger de genomsnittliga preferenserna i samhället. Frågor i EQ-5D formuläret har använts i SOM-undersökningen 2005 där man utgår ifrån individens egen bedömning av sitt hälsostatus. Vi använder två typer av mått: 1. En profil som definierar hälsostatus. Genom att ange den procentuella andel individer som rapporterat något problem i var och ett av de fem dimensionerna som beskriver hälsostatus. 2. Ett vägt hälso-index beräknat utifrån varje definierad hälsostatus nivå. Detta görs med hjälp av en tabell som bygger på TTO-metoden (SOM rapport 23). Värdet 1 betyder en situation utan angivna problem i någon dimension som beskriver den allmänna hälsostatusen. Värdet 0 motsvarar tillståndet död. I denna studie kommer vi att använda medelvärdet för varje grupp av individer. Det betyder att medelvärdet måste vara större än 0 men kan inte vara större än 1. Ju närmare 1 desto bättre är befolkningens hälsostatus. Utöver hälsa används flera variabler som förklarar befolkningsegenskaper. Kön är en kvalitativ variabel där män anges värdet 1och kvinnor av värdet 0. Åldern indelas i sex olika grupper. Socialgrupp anges i tre grupper som motsvarar samma in- 233

4 José Ferraz Nunes delning som användes i analysen Socialgrupp 1 består av tjänstemän med företagsledande funktioner, ensam företagare och företagare med mer än 10 anställda. Socialgrupp 2 innefattar tjänstemän och arbetare med arbetsledande funktioner. Socialgrupp 3 inkluderar lantbrukare, arbetare och företagare med mindre än 10 anställda. Hälsonivå 2005 och jämförelse med 1999 När hälsoindex används som mått visas också ett mönster som är likartat med 1999 års mätning Medelvärdet av hälsoindex per åldersgrupp för män under 1999 och 2005 visas i figur 1 och för kvinnor i figur 2. Hälsoindext minskar med högre ålder och är högre 1999 i jämförelse med 2005 för män mellan 50 och 59 år och för kvinnor mellan 30 och 59 år. Dessa skillnader är statistiskt signifikanta (P>0.01). Skillnader mellan åldersgrupper anger inte enbart den naturliga minskningen av hälsokapitalet under livscykeln, utan också skillnader mellan generationer. Individer tillhörande en given åldersgrupp kan ha upplevt förhållanden som skiljer sig från andra med samma ålder. Dessa förhållande kan ha haft påverkan på hälsan under en kort tid eller under hela livscykeln. Figur 1 Vägt hälsoindex för män (jämförelse mellan 1999 och 2005) 1 0,95 0,9 0,85 0,8 0,75 0,7 0,65 0,6 0,55 0,91 0,89 0,82 0, , år år år år år 234

5 Hälsan sämre för kvinnor och arbetare Figur 2 Vägt hälsoindex för kvinnor (jämförelse mellan 1999 och 2005) 1 0,95 0,9 0,90 0,85 0,8 0,75 0,7 0,88 0, ,65 0,6 0,55 0, år år år år år I figur 3 visas skillnader mellan män och kvinnor under Dessa skillnader gäller för genomsnittet i respektive grupp utan hänsyn tagande till andra egenskaper. Kvinnor anger en lägre hälsostatus i jämförelse med män, skillnaden är statistiskt signifikant (P<0.01) för åldersgrupperna mellan 30 och 59 år. I jämförelse med 1999 visar mätningen för 2005 en statistiskt signifikant (P<0.01) ökning av skillnaden mellan män och kvinnor vilket förklarades att hälsostatus försämrats för alla kvinnor i produktiv ålder men inte för männen. Denna skillnad mellan män och kvinnor motsvaras av fler rapporterade hälsoproblem i alla dimensioner. Figur 3 Vägt hälsoindex för män och kvinnor ,95 0,9 0,898 0,85 0,8 0,75 0,7 0,65 0,6 0,55 0, år år år år år 0,816 män kvinnor 235

6 José Ferraz Nunes Hälsans grundmönster under 2006 Diagrammet i figur 4 beskriver omfattningen av hur individerna i undersökningen upplever någon typ av problem i de olika hälsodimensionerna. I fyra av de undersökta hälsodimensionerna (Mobilitet, Egenvård, Aktivitet, Smärta/Besvär) visar intervjusvaren att hälsoproblemen ökar med åldern, men för dimensionen Oro/ nedstämdhet har åldern inte någon betydelse. Denna dimension utgör istället ett relativt stort problem för befolkningen i yngre grupper. Betraktar man den svenska befolkningen i allmänheten är de vanligaste hälsoproblemen Smärta/besvär och Oro/nedstämdhet. I förhållande till undersökningen 1999 visar resultatet 2005 ett liknande mönster. I den totala gruppen 20 och 29 år och bland kvinnor mellan 30 och 59 år har den psykiska hälsan minskat. Individer i dessa grupper anger en betydligt högre nivå upplevda problem när det gäller dimensionen Oro/nedsämdhet. Figur 4 Självrapporterad hälsostatus efter ålder (andel av åldersgrupperna som anger att det har problem inom respektive dimension) % Rörlighet Egenvård Aktivitet Smärta/Besvär Oro/Nedstämdhet år år år år år Den socialt bestämda hälsan Inkomst, utbildning och social grupp utgör egenskaper som används för att visa sociala skillnader. Dessa tre egenskaper är starkt korrelerade med varandra och vid tidigare undersökningar har det visat sig att social grupp är en viktig faktor för att förklara skillnader i hälsonivå mellan befolkningsgrupper. Social grupp verkar vara en viktig faktor för att förklara olikheter i hälsan. Sämst hälsa har socialgrupp 3 och socialgrupp 2 har sämre hälsa än socialgrupp 1. Dessa skillnader i hälsoindex gäller 236

7 Hälsan sämre för kvinnor och arbetare även när man betraktar kvinnor och män var för sig. Skillnader mellan män och kvinnor är beroende av social grupptillhörighet. Inom socialgrupp 3 är skillnaderna mellan män och kvinnor större än inom socialgrupp 2. I socialgrupp 1 finns ingen skillnad mellan män och kvinnor. Detta innebär att kön utgör en viktig egenskap för att förklara olikheter i hälsotillstånd i socialgrupp 3 men det är mindre viktig i social grupp 2. Dessa resultat är statistiskt signifikanta (p<0.01). Det betyder att man inte kan generalisera påståendet att den självrapporterad hälsa är lägre för kvinnor än för män. Skillnader i hälsa mellan män och kvinnor i grupperna arbetare, lantbrukare, småföretagare och lägre tjänstemän (socialgrupper 2 och 3) har ökat mellan 1999 och 2005 till nackdel för kvinnor. Dessa förändringar visas i figur 5. Figur 5 Självrapporterad hälsostatus (kvinnor och män i olika sociala grupper 1999 och 2005) 0,9 0,88 0,86 0,84 0,82 0,8 Social grupp 1 Social grupp 2 Social grupp 3 0,78 0,76 0,74 Kvinnor 2005 Män Kvinnor 1999 Män Avslutande kommentarer Undersökningen ger en viktig förståelse av hälsostatus hos den svenska befolkningen. Förhållandet mellan hälsa och ålder är stabil i jämförelse med tidigare undersökningar 1998 och Denna stabilitet visar validiteten i mät-instrumentet som används. Resultaten visar att Smärta/besvär och Oro/Nedstämdhet är de viktigaste hälsoproblemen hos befolkningen yngre än 50 år och de har accentuerats under 2005 i förhållande till tidigare undersökningar. Ökad ålder ger som väntat ökad ohälsa och i de äldre grupperna av befolkningen är potentialen för ytterligare förbättring av folkhälsan relativt liten. De stora möjligheter för att nå målet god hälsa måste sökas i undergrupper, speciellt yngre åldrar. Undersökningen 2005 visar att det blivit en klar försämring av hälsan hos de produktiva åldersgrupperna 237

8 José Ferraz Nunes och det gäller entydigt för kvinnor i socialgrupper 2 och 3. En annan klar tendens är att fler personer i ålder anger ökat hälsoproblem i dimensionen oro/nedstämdhet. Några nyckelbudskap Mått på hälsoeffekter kräver kunskaper om befolknings hälsostatus. Befolkningens egna värderingar utgör huvudelement när man utvärderar betydelsen av sjukvård och andra hälsofrämjande insatser. Instrument EQ-5D, som användes, visar variationer i hälsostatus vilket är överensstämmande med de få undersökningar som gjorts i Sverige. Instrumentet ger stabila förutsättningar för mätningar av denna typ. Smärta/besvär och Oro/Ängsla utgör de viktigaste upplevda hälsoproblemen hos befolkningen. Individer i yngre åldersgrupper uppvisar ett förvånansvärt stort hälsoproblem när det gäller Oro/nedstämdhet. Kvinnor i produktiv ålder visar sämre hälsa i jämförelse med 1998 och Arbetare, lantbrukare och företagare med mindre än 10 anställda försämrar sitt hälsokapital under livscykeln i högre grad än andra sociala grupper och en försämring har dessutom skett inom dessa grupper. Det är speciellt kvinnor i dessa grupper som anger lägre hälsostatus. Socialgrupp 1 som består av högre tjänstemän och ledare för verksamheter i offentlig och privat verksamhet visar stabilt högt hälsostatus. Referenser Brooks, R. EuroQol: the current state of play, Health Policy, 37: 53-72, 1996 Kaplan, R., A general health policy model: update and applications, 1988, Health Services Research 23, pp Kind, P., Dolan, P., Gudex, C., Williams, A., Variations in population health status: results from a United Kingdom national questionaire survey, 1998, British Medical Journal, 316, pp Kind, P., Hardman, G., Macran, S.,UK Population norms for EQ-5D, Discussion paper 172, Centre for Health Economics, The University of York, 1999 SOM-Rapport nr 22, Ljusnande framtid,holmberg S. och Weibull L. (red), Göteborgs Universitet, 1999, pp SOM-Rapport nr 23, Det Nya samhället,holmberg S. och Weibull L. (red), Göteborgs Universitet, 2000, pp

9 Hälsan sämre för kvinnor och arbetare Torrance, G. Multi-attribute preference functions: Health utilities index, 1995, Pharmaco-economics, 7, pp Williams, A. The role of the EuroQol instrument in QALY calculations Discussion Paper 136, York, Centre for Health Economics WHO, The World Health Report 2000, WHO,

10

HÄLSA SOM KAPITAL OCH POLITIK

HÄLSA SOM KAPITAL OCH POLITIK HÄLSA SOM KAPITAL OCH POLITIK JOSÉ FERRAZ-NUNES En god hälsa för hela befolkningen är enligt Hälso- och sjukvårdslagen det övergripande målet för hälso- och sjukvården. Detta mål kan härledas ur den vikt

Läs mer

HÄLSA ETT VÄRDE UTAN PRIS

HÄLSA ETT VÄRDE UTAN PRIS Hälsa ett värde utan pris HÄLSA ETT VÄRDE UTAN PRIS JOSÉ FERRAZ NUNES H älsa betecknar ett studieområde som inkluderar orsaker till olika hälsostatus och definition av begreppet hälsa. Analysen av utveckling

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsverksamhet har som övergripande mål ett gott hälsotillstånd

Hälso- och sjukvårdsverksamhet har som övergripande mål ett gott hälsotillstånd Hälsa, sjukvård och befolkningsuppfattningar HÄLSA, SJUKVÅRD OCH BEFOLKNINGSUPPFATTNINGAR JOSÉ FERRAZ NUNES Hälso- och sjukvårdsverksamhet har som övergripande mål ett gott hälsotillstånd hos hela befolkningen

Läs mer

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Problem med analyser av EQ-5D data Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Tänkte prata om Vad är EQ-5D? Hur analyseras EQ-5D data? Kort repetition av t-testet T-testet och EQ-5D data Kort repetition

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ

QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ Inledning Bakgrund och nuläge Lars Bernfort: HSA, Linköpings universitet Swedish value sets for EQ-5D health states Kristina Burström:

Läs mer

Vad är det egentligen vi svarar på? - En djupdykning i time trade-off (TTO) metoden och dess brister

Vad är det egentligen vi svarar på? - En djupdykning i time trade-off (TTO) metoden och dess brister Vad är det egentligen vi svarar på? - En djupdykning i time trade-off (TTO) metoden och dess brister Emelie Heintz 1,2, Marieke Krol 3, Lars-Åke Levin 2 1 Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU),

Läs mer

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Svenska erfarenhetsbaserade värderingssystem för hälsotillstånd

Svenska erfarenhetsbaserade värderingssystem för hälsotillstånd Svenska erfarenhetsbaserade värderingssystem för hälsotillstånd mätta med EQ-5D-3L RAPPORT CHIS 2014:3 Rapporten har tagits fram inom den hälsoekonomiska forskargruppen Hälsomått och ekonomisk utvärdering

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr Hälsoekonomi tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och analysmetoder med kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa samt om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering. Nationalencyklopedin

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D

Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län 2004 - en befolkningsundersökning med EQ-5D Anders Berglund, Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Uppsala län Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Förändrat resande med färdtjänst och kollektiv- trafik i Göteborg. Ett samhällsekonomiskt perspektiv

Förändrat resande med färdtjänst och kollektiv- trafik i Göteborg. Ett samhällsekonomiskt perspektiv Förändrat resande med färdtjänst och kollektiv- trafik i Göteborg Ett samhällsekonomiskt perspektiv José Ferraz Nunes Maj 2008 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Förutsättningar och mål för analysen... 4 3.

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

Vårdresultat för patienter

Vårdresultat för patienter Datum: 2017-08-16 Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) Innehåll Vad är elbehandling... 3 Antal behandlade patienter... 3 Behandlingstid och antal behandlingar... 3 Kön- och åldersfördelning hos

Läs mer

VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07

VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07 VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07 Kostnadseffektanalys Behandling A Kostnader Effekter Kostnader A Kostnader B Effekter A Effekter

Läs mer

En introduktion. PrioriteringsCentrum PrioC

En introduktion.  PrioriteringsCentrum PrioC HÄLSOEKONOMI och PRIORITERINGAR En introduktion Emelie Heintz & Gustav Tinghög Emelie.heintz@liu.se Gustav.tinghog@liu.se Centrumför utvärdering av MedicinskTeknologi CMT PrioriteringsCentrum PrioC Vilka

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetoder Provmoment: Vetenskapsteori respektive forskningsmetod Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 2016-02-16

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Principbeslutet om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, som statsrådet godkände i maj 2001, drar upp linjerna för vår nationella

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

2015:2. Jobbhälsobarometern. Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare

2015:2. Jobbhälsobarometern. Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare 2015:2 Jobbhälsobarometern Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare Delrapport 2015:2 Sveriges Företagshälsor 2015-12-17 Innehåll

Läs mer

Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa. Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen

Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa. Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen Vad kostar ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland? Om behovet av skarpare beslutsunderlag

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria

Läs mer

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra

Läs mer

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Tylösandsveckan 17 maj 20110 Ett förändrat samhälle - krav på nya lösningar Vad händer med demografi, hälsa

Läs mer

Varför har vi QALY s och hur kan de användas?

Varför har vi QALY s och hur kan de användas? Varför har vi QALY s och hur kan de användas? Lars Lindholm Professor i hälsoekonomi Umeå International School of Public Health Umeå universitet Lars.lindholm@epiph.umu.se Innehåll: Vad är kostnadseffektivitet

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten Folkhälsoperspektiv på spel GARN 161018 Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten Spel om pengar är en folkhälsofråga Målet för samhällets insatser inom folkhälsoområdet spel om pengar är minskade

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

2017:1. Jobbhälsobarometern. Kvinnor 55+ är dubbelt så friska som yngre män. Delrapport 2017:1 Sveriges Företagshälsor

2017:1. Jobbhälsobarometern. Kvinnor 55+ är dubbelt så friska som yngre män. Delrapport 2017:1 Sveriges Företagshälsor 2017:1 Jobbhälsobarometern Kvinnor 55+ är dubbelt så friska som yngre män Delrapport 2017:1 Sveriges Företagshälsor 2017-10-13 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern...

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

En rapport om villkor för bemanningsanställda

En rapport om villkor för bemanningsanställda Oktober 2012 Johan Kreicbergs Europeiskt ungdomsindex 2012 En rapport om villkor för bemanningsanställda på en föränderlig arbetsmarknad Innehåll Inledning... 3 Så utfördes undersökningen... 4 Ingående

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna

Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna Rapport 2002:1 Health and Health Realted Quality of Life as measured by

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Elina Mäki-Torkko överläkare, docent Öron-, näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Hörselnedsättning - konsekvenser Minskad autonomi

Läs mer

Psykisk besvär och BMI

Psykisk besvär och BMI Psykisk besvär och BMI - om eventuella samband hos ungdomar på gymnasiet Författare: Håkan Karlsson, Gotahälsan, Jerikodalsgatan 8, 595 30 Mjölby 0142-299890 Hakan.karlsson@gotahalsan.se Handledare: Martin

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR 1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»

Läs mer

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se Levnadsvillkoren försf rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se ... även efter dödend den Lise-Lotte Nilsson och Bengt Lögdberg konstaterar att

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Coachning som rehabiliteringsmetod

Coachning som rehabiliteringsmetod Coachning som rehabiliteringsmetod Ett forskningsprojekt i samverkan med Landstingen i Stockholms län och Västra Götaland Projektägare: Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland www.safaristudien.se

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2016-01-18 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer