Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt"

Transkript

1 Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson & Hjern 2000, Björk - lund 2000, Fridolf 2000). Gemensamt har dessa personer att de behöver stöd från flera olika verksamheter. Nya begrepp utvecklas för att beskriva deras behov såsom mångfaldsbehov, diffus problematik, psykosocial problematik, smärta och värk, samt psykiskt sjuka missbrukare. Det finns också begrepp som tydligt anger att personer inte ingår i någon aktörs ansvar såsom arbetsföra socialbidragstagare och arbetsför men inte anställningsbar. Gemensamt har även dessa personer att de omfattas av långvarig offentlig försörjning (Socialstyrelsen 2001). I förra årets SOM-undersökning påvisades att fem procent av befolkningen i arbetsför ålder hade långvarig offentlig försörjning genom att de var arbetslösa eller sjukskrivna i mer än tolv månader (Fridolf 2001b). Om arbetslöshet och sjukskrivning istället anges till mer än sex månader blir gruppen något större, sju procent. Dessa personer kan definieras som särskilt utsatta med risk för att hamna i rundgång mellan organisationer och därför med ett större behov av samarbete 1. I förra årets SOMundersökning konstaterades att samarbetet ökar med försörjningens längd. I andra studier har visats att individerna ofta har en kombination av flera behov: psykiska, fysiska, sociala och arbetsmässiga (Socialstyrelsen 2001). Samarbete sker vanligen kring personer med psykiska och psykosociala behov, medicinska och kroniska behov, missbruksproblem samt funktionshinder (Fridolf 2001c). Personer med behov av socialt stöd, med otillräcklig utbildning samt personer med språksvårigheter omfattas av samarbete i syfte att få ett arbete. Behoven är ofta diffusa. Smärta, ångest, kriser, ensamhet, mobbning, sociala problem och olika former av arbetshinder i kombination med dåligt utvecklade sociala nätverk och brist på energi/ork är exempel som lyfts fram ( Fridolf 2001a). Behovet av samarbete är särskilt påtagligt när personerna har dåligt utvecklade nätverk och mindre ork/livsenergi. Syftet med denna artikel är att kartlägga förekomsten av samarbete mellan myn - digheter och att studera om samarbete påverkar förtroendet för olika samhällsinstitutioner. I denna undersökning behandlas inte samarbetets form och kvalitet. Däremot kan samarbete och individernas hälsa diskuteras. Hypoteserna som testas är: Samarbete erbjuds dem som står längst från arbetsmarknaden Samarbete påskyndar en förändring av hälsotillståndet. Samarbete leder till ett ökat förtroende för verksamheterna 377

2 Marie Fridolf Samarbete en metod framförallt för sjukskrivna I årets undersökning har de särskilt utsatta ökat med en procent från 7 till 8 procent om riskgruppen anges vara de som är arbetslösa eller sjukskrivna i mer än sex månader. Den huvudsakliga ökningen finns i gruppen sjukskrivna i mellan sex till tolv månader och arbetslösa i mindre än en månad. Det förefaller som att samarbetet ökat för dem med längre sjukskrivning se diagram 1. Både för arbetslösa och sjukskrivna har däremot samarbetsinsatser snarare avtagit när det gäller de personer som har kortare försörjningsperiod. Skillnaden är 50 procentenheter mellan dem som varit sjukskrivna i upp till en månad och dem som varit sjukskrivna i över tolv månader. När det gäller de arbetslösa blir bilden inte lika tydlig. Figur 1 Andel personer som omfattas av samarbete efter olika arbetslöshetsoch sjukskrivningslängd (procent) mindre än 1 mån mån 6-12 mån mer än 12 mån mindre än 1 mån mån 6-12 mån mer än 12 mån Kommentar: Diagrammet beskriver faktiskt samarbete för befolkningen i arbetsför ålder som är arbetslösa eller sjukskrivna vid undersökningens genomförande 2. Frågor: Om du för närvarande är arbetslös, hur länge har Din arbetslöshet varat? I mindre än 1 månad, 1-2 månader, 2-6 månader, 6-12månder, mer än 12 månader? Är Du för närvarande sjukskriven? Ja, jag har varit sjukskriven i mindre än 1 månad, 1-2 månader, 2-6 månader, 6-12 månader, mer än 12 månader, är inte sjukskriven för närvarande. Om Du har haft kontakt med fler än en verksamhet har dessa samarbetet med varandra? alternativet ja. Sannolikheten för att erbjudas samarbete ökar om man är sjukskriven. I undersökningen framkommer att det finns ett samband mellan samarbetet samt att ha sjukpenning, sjukbidrag/sjukpension och socialbidrag, se tabell 1. Däremot är sambandet mindre mellan samarbete och att uppbära a-kassa. I sambandsanalysen syns en koppling mellan längd och samarbete. Påtagligt är det för sjukskrivningslängden. 378

3 Samarbete och ökat förtroende Tabell 1 Samband mellan samarbete och försörjningsform samt längden på sjukskrivning och arbetslöshet (Pearsons r) Korrelation ( r ) Försörjning Sjukpenning 0,25 Sjukbidrag/förtidspension 0,25 A-kassa 0,11 Socialbidrag 0,17 Längden hetslängd 0,12 Sjukskrivingslängd 0,25 Kommentar: I tabellen återges sambandet mellan dem som svarat ja på att de omfattats av samarbete samt hur länge de för närvarade har sjukpenning, sjukbidrag/förtidspension, a-kassa och socialbidrag. Tabellen återger också dem som svarat ja på att de fått samarbete samt sambandet med längden på sjukskrivningen och arbetslösheten. Det mått som används är Pearsons r som kan gå från minus ett till plus ett, där minus visar på ett negativt samband och plus på ett positivt. * Ej signifi kant. Samarbete 0= nej 1=ja. Sjukpenning, sjukbidrag/förtidspension, a-kassa, socialbidrag 0= nej 1= ja. het och sjukskrivningslängd 1= mindre än 1 månad, 2= 1-2 månader, 3= 3-6 månader 4= 6-12 månader, 5= mer än 12 månader. En intressant fråga är om de arbetslösa inte behöver samarbete i samma utsträckning som andra grupper. Detta kan bl.a. utläsas av hur många kontakter som de anser sig ha. I diagram 2 visas de personer som anger att de enbart har en kontakt. Som framgår av diagrammet har personer som varit arbetslösa i mellan sex och tolv månader fler kontakter än de med både kortare och längre tid. Det är enbart en tredjedel som omfattas av samarbete trots att de har flera kontakter. Trettionio procent anger att de inte erbjudits samarbete och 18 procent att de inte vet. Även personer med arbetslöshet i en till sex månader har till en tredjedel erbjudits samarbete. Fyrtiotvå procent anger att de inte omfattats av samarbete och 13 procent att de inte vet. Av diagrammet kan utläsas att en stor grupp långtidsarbetslösa i över tolv månader enbart har kontakt med en verksamhet. Personer som erbjudits samarbete anger att de finns i arbetsmarknadsutbildning, kunskapslyftet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Personer som är öppet arbetslösa säger sig inte i samma utsträckning omfattas av samarbete. De arbetslösa i mellan sex och tolv månader som varit i kontakt med flera olika myndigheter har relationer framförallt med försäkringskassan och sjukvården. De sjukskrivna har efter en månads sjukskrivning flera olika kontakter. De som är sjukskrivna i en till sex månader anger till en tredjedel att de inte vet om samarbete sker och en tredjedel att de inte erbjudits samarbete. De som är sjukskrivna i sex till tolv månader anger med 42 procent att de inte omfattas av samarbete och med 13 procent att de inte vet. Det finns en stor grupp sjukskrivna i sex till tolv månader som säger sig ha kontakt med arbetsförmedlingen. 379

4 Marie Fridolf Figur 2 Andel personer som enbart har kontakt med en verksamhet efter olika arbetslöshets- och sjukskrivningslängd (procent) mindre än 1 mån mån 6-12 mån mer än 12 mån mindre än 1 mån mån 6-12 mån 5 mer än 12 mån Kommentar: Diagrammet beskriver de personer som anger att de enbart har en kontakt och som är arbetslösa eller sjukskrivna vid undersökningens genomförande. 3 Frågor: Om du för närvarande är arbetslös, hur länge har Din arbetslöshet varat? I mindre än 1 månad, 1-2 månader, 2-6 månader, 6-12månder, mer än 12 månader? Är Du för närvarande sjukskriven? Ja, jag har varit sjukskriven i mindre än 1 månad, 1-2 månader, 2-6 månader, 6-12 månader, mer än 12 månader, är inte sjukskriven för närvarande. Om Du har haft kontakt med fler än en verksamhet har dessa samarbetet med varandra? alternativet har inte haft kontakt med fl era myndigheter. En viktig riskgrupp för samarbete förefaller vara personer som varit sjuka eller arbetslösa från sex månader och framåt. Gruppen som har en kombination av arbetslöshet/sjukskrivning har dessutom ökat mellan år 2000 och Hur är dessa personer försörjda? Av de arbetslösa har 14 procent socialbidrag, 50 procent a-kassa, 28 procent sjukpenning och 8 procent sjukbidrag/förtidspension. Av de sjukskrivna har 5 procent socialbidrag, 9 procent a-kassa 74 procent sjukpenning och 12 procent sjukbidrag/förtidspension. Sannolikheten för att få samarbete är större för de personer som har sjukpenning, sjukbidrag/förtidspension och socialbidrag. Personer med a-kassa har inte erbjudits samarbete i samma utsträckning. Samarbete ökar förtroendet för försäkringskassan I förra årets undersökning konstaterades en signifikant ökning av förtroendet för försäkringskassan vid samarbete. Även detta år finns ett ökat förtroende vid samarbete. Det finns redan en hög tilltro till sjukvården, vilket inte förändras i någon större grad vid kontakt eller samarbete. Förtroendet för arbetsförmedlingen ligger lägre än för övriga aktörer. Förtroendet för socialtjänsten ligger också lägre men inte i samma utsträckning som för arbetsförmedlingen se diagram 3. Små förändringar i positiv riktning kan utläsas vid samarbete också för socialtjänst. Förändringarna är dock inte signifikanta. 380

5 Samarbete och ökat förtroende När det gäller arbetslösa är förtroendet lägre vid längre arbetslöshetsperiod. Särskilt påtagligt är lågt förtroende för arbetsförmedlingen. För de sjukskrivna är förhållandet omvänt genom att förtroendet är större vid längre sjukskrivning. Figur 3 Förtroende för personalen i olika verksamheter i förhållande till kontakt och samarbete. Balansmått Förtroende vid samarbete Förtroende vid kontakt Förtroende Sjukvård Socialtjänst Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Kommentar: I diagrammet återges förtroende för de olika verksamheterna sjukvård, socialtjänst, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Förtroendet vid kontakt med verksamheten och vid samarbete återges också. Fråga: Allmänt sett, hur stort förtroende har Du för personalen inom följande samhällsinstitutioner? Balansmått redovisas som är ett index som redovisar dem som är har mycket stort och stort förtroende minus dem som har litet eller mycket litet förtroende. 4 Det finns ett samband när det gäller förtroendet mellan olika verksamheter. De som har förtroende för en av verksamheterna förefaller också ha det för de andra. En intressant fråga är om förtroendet för personalen i de fyra verksamheterna också har ett samband med förtroende för de politiska institutionerna. Signifikanta samband finns mellan förtroende för personalen inom socialtjänst, sjukvård, försäkringskassa och arbetsförmedling med förtroende för regering, riksdag, kommunstyrelse och partier. Utifrån förtroende kan vi inte uttala oss om samarbetets värde för individen. Behov av samarbete finns inte hos alla med långvarig offentlig försörjning (Fridolf 2001a). Individernas behov är dessutom mycket varierande. Det faktiska samarbetet kan definieras på olika sätt. Det kan handla om utbyte av information och erfarenheter, koordinering av arbete samt gemensamt arbete. Samarbete kan delas upp i följande faser: bedömning, planering och val av insatser, själva insatserna och värderingen av insatserna samt en värdering av hela processen och dess resultat (Andersson & Hjern 2000, Björklund 2000, Fridolf 2000). Varje individs process är unik. Att samarbete 381

6 Marie Fridolf per automatik skulle leda till ett värde för individen är inte givet utan samarbetets kvalitet har stor betydelse. En fokusering på behov utifrån en helhetssyn, delaktighet hos individen och ett engagerat bemötande är några av de faktorer som har visat sig ha stor betydelse för kvaliteten. Individernas egen motivation och livssituation är av stor vikt för vilket värde olika insatser får för dem (Fridolf 2000, Björklund, 2000). Går det att diskutera samarbete utifrån individernas hälsa? I föregående års artikel påvisades att samarbete är en av de faktorer som kan förklara ökad hälsa. Hälsa har dock också samband med livskvalitet, aktivitet, kontakt med flera verksamheter och offentlig försörjning. Samarbete snabbar upp hälsotillståndet I föregående års artikel konstaterades att personer som har kontakt med socialtjänsten och försäkringskassan mår sämst, medan de i förbindelse med arbetsförmedlingen och sjukvården skattar sin hälsa som något bättre. Cirka 20 procent mår sämre idag i förhållande till för tolv månader sedan och ca 25 procent mår bättre. De personer som har offentlig försörjning mår sämre än andra. Hälsa kan relateras till livskvalitet (Ferrez-Nunes, 2000). Det kan också relateras till sociala nätverk. Ett samband har i föregående års artikel kunnat konstateras mellan hälsa, hur nöjda de svarande är med livet och om de är aktiva i föreningar. De som mår dåligt är också mindre nöjda med livet och mindre aktiva i föreningslivet. Det finns ett visst samband mellan samarbete och uppskattad hälsa hos de sjukskrivna. De som mår sämst förefaller alltså vara en viktig grupp för samarbete. Hälsotillståndet är generellt sett sämre hos personer som varit i kontakt med flera verksamheter. En förmodad förklaring är att de som har kontakt med fler verksamheter är sjukare, har svårare problematik etc. Bland dem som varit i kontakt med flera verksamheter är hälsotillståndet generellt något sämre för dem där verksamheterna samarbetat. Om samarbete är bra borde det synas en skillnad i graden av förbättring av hälsan hos dem där verksamheterna samarbetat jämfört med andra. Det är tydligt att en större andel personer där verksamheterna samarbetat upplever sitt hälsotillstånd som bättre efter ett år (31 procent jämfört med 23 procent). Detta trots det sämre utgångsläget för denna grupp (deras hälsotillstånd var sämre från början). Mot detta kan ställas att det generellt är så att förbättringen är större för dem som varit i kontakt med fler verksamheter (25 procent jämfört med 16 procent). Det är därför svårt att med större säkerhet fastslå att själva samarbetet är den enda orsaken till den snabbare förbättringen. Samarbete kan öka förtroendet och ge viss förbättring av hälsan I denna artikel påvisas att de som mår som sämst samt är långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna är en viktig grupp att samarbeta kring. Studien visar att det finns en brytpunkt vid sex månader. Kontakt, offentlig försörjning och hälsa, tre faktorer, 382

7 Samarbete och ökat förtroende har alla betydelse för att identifiera behovet av samarbete. Av studien framgår att sannolikheten att få samarbete är större för dem som är sjukskrivna. Samtidigt påvisas att det sker en kraftsamling vid längre sjukskrivning. Det fi nns också en grupp arbetslösa i mellan sex och tolv månader som har kontakt med flera verksamheter och som inte erbjuds samarbete. Av artikeln framgår att sjukvården åtnjuter ett högt förtroende även om individen inte har kontakt med den. Förtroendet för socialtjänsten och arbetsförmedlingen är lågt. Samarbete förefaller ha betydelse för förtroendet för försäkringskassan. Vid samarbete ökar förtroendet. En viss förändring i positiv riktning kan skönjas vid samarbete för socialtjänsten. Materialet är dock alltför begränsat för att kunna påvisa signifikanta skillnader. Studien visar att samarbete är en av de faktorer som kan förklara ökad hälsa. Hälsa har samband med livskvalitet, aktivitet, kontakt med flera verksamheter och offentlig försörjning. Sammanfattningsvis påvisas att sannolikheten för att erhålla samarbete är större för de sjukskrivna. det faktiska samarbetet leder till ett ökat förtroende för personalen vid försäkringskassan, förtroendet för personalen i sjukvården, socialtjänsten, försäkringskassan och arbetsförmedlingen påverkar förtroendet för regering, riksdag, kommunstyrelse och partier de som erhåller samarbete är de som mår sämst de som får samarbete anser sig få en förbättring av hälsan. Noter 1 Här inkluderas inte personer med sjukbidrag, där samarbete också är ett medel för att förhindra förtidspensionering. Personer som har sjukbidrag utgör en pro - cent av befolkningen i arbetsför ålder. Inte heller inkluderas den grupp av förtidspensionärer som behöver samarbete för sin dagliga sysselsättning pga. fysiska eller psykiska funktionshinder. Eftersom analysen utgått från aktuell försörjning ingår inte de personer som har sammanlagd försörjning i olika system i över tolv månader men under kortare tid än tolv månader i aktuellt system vid denna undersöknings genomförande. 2 År 2000: a i mindre än 1 månad N= 17, arbetslösa 1-6 månader N=65, arbetslösa 6-12 N=21, arbetslösa över 12 månader N=83, Sjukskrivna mellan 2 veckor och 1 månad N=36, 1-6 månad N= 48, 6-12 månader N=17, över 12 månader N= 64. År 2001: a i mindre än 1 månad N= 26, arbetslösa 1-6 månader N=53, arbetslösa 6-12 N=28, 383

8 Marie Fridolf arbetslösa över 12 månader N=89, Sjukskrivna mellan 2 veckor och 1 månad N=37, 1-6 månad N= 44, 6-12 månader N=24, över 12 månader N= a i mindre än 1 månad N= 26, arbetslösa 1-6 månader N=53, arbetslösa 6-12 N=28, arbetslösa över 12 månader N=89, Sjukskrivna mellan 2 veckor och 1 månad N=37, 1-6 månad N= 44, 6-12 månader N=24, över 12 månader N= Förtroende för sjukvård N= 2096, socialtjänst N= 203, försäkringskassa N= 1058, arbetsförmedlingen N= 517. Referenslista Andersson, U.-C.& Hjern,B., (2000). Sammanfattning av tjugosex behovsgruppsbaserade organiseringsstudier i sju Socsam-områden. Arbetsrapport, Socialstyrelsen. Björklund, M., (2000). För vem ska vi samverka och hur? Intervjuer med individer och aktörer i åtta kommuner. Stockholm, Socialstyrelsen 2000:2. Berglind, H., (1995) Handlingsteori och mänskliga relationer. Stockholm, Natur och kultur Bokelund, A., (1995). Olikheter som berikar? Möjligheter och hinder i samarbetet mellan socialtjänstens äldre- och handikappomsorg, barnomsorg samt individ- och familjeomsorg. Rapport i socialt arbete nr 71. Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete Brännberg, T., (1995). Plus för unga i Göteborg. En studie av projekt samverkan och eldsjälar. Civildepartementet. DS 1995:54, bilaga 1. Danemark, B., & Kullberg, C., (1999). Samverkan: välfärdsstatens nya arbetsform. Lund Studentlitteratur. Ferrez-Nines, J., (2000). Hälsa-ett värde utan pris i Holmberg, S.& Weibull, L (red). Det nya samhället. SOM-institutet, Göteborgs universitet. Fridolf, M., (2000). Att samverka kring sammansatta behov intervjuer med individer i tio samverkansprojekt. Stockholm. Socialstyrelsen 2000:4. Fridolf, M., 2001a). Samarbetets kvalitet för individer med sammansatta behov intervjuer med individer i tio olika samverkansprojekt. Socialstyrelsen. Fridolf, M., (2001b). Samarbete en arbetsform för de särskilt utsatta i Holmberg, S. & Weibull, L.(red). Land, Du välsignande? SOM-institutet, Göteborgs universitet. Fridolf, M., (2001c). Samarbetets värde för personer med offentlig försörjning personer med a-kassa, sjukpenning, sjukbidrag och socialbidrag. Socialstyrelsen. Lindqvist, R., (red). (1998). Organisation och välfärdsstat. Umeå, Studentlitteratur. Marklund, S., (red). Rehabilitering i ett samhällsperspektiv. Lund, Studentlitteratur. 384

9 Samarbete och ökat förtroende Prop 1996/97:63 Samverkan, Socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration m.m. Prop. 1993/94:205 Finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård samt socialtjänst, SOCSAM Riksförsäkringsverket Socialstyrelsen, (1997). FINSAM en slutrapport. Finansiell samordning 1991:1. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1999:4, Samverkan inom rehabiliteringsområdet. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 2000:5, Lönsam samverkan för individ och samhälle. Socialstyrelsen (2001). Samverkan för särskilt utsatta. Stockholm. Socialstyrelsen. 385

10

SAMARBETE EN ARBETSFORM FÖR DE SÄRSKILT UTSATTA

SAMARBETE EN ARBETSFORM FÖR DE SÄRSKILT UTSATTA Samarbete en arbetsform för de särskilt utsatta SAMARBETE EN ARBETSFORM FÖR DE SÄRSKILT UTSATTA MARIE FRIDOLF S amarbete mellan offentliga organisationer har kommit i fokus under 1990- talet (Danemark

Läs mer

Samverkan för särskilt utsatta. Utvärdering av frivillig samverkan FRISAM

Samverkan för särskilt utsatta. Utvärdering av frivillig samverkan FRISAM Samverkan för särskilt utsatta Utvärdering av frivillig samverkan FRISAM 1 Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering.

Läs mer

Samarbetets kvalitet för individer med sammansatta behov

Samarbetets kvalitet för individer med sammansatta behov Samarbetets kvalitet för individer med sammansatta behov Intervjuer med individer och handläggare i tio samverkansprojekt Socialstyrelsen Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetsmiljöverket Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Att samverka kring sammansatta behov

Att samverka kring sammansatta behov Samverkan inom rehabiliteringsområdet 2000:4 Att samverka kring sammansatta behov intervjuer med individer i tio olika samverkansprojekt Socialstyrelsen Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetarskyddsstyrelsen Svenska

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Hälsoskydd & Inkomstförsäkring Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Trygghetspaket September 2015 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskydd består av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1 Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete Föredrag den 17 februari 2012 Marie Fridolf 0709-812963 www.ideelle.se Utveckla samarbetet! Värdegrunden Ett nytt systemtänk Samarbetets

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Vuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping år 2008

Vuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping år 2008 Rapport 2009-02-03 Vuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping år 2008 Kartläggning hösten 2008 Anna Ulf Yngve 2 Innehåll Sammanfattning.3 Bakgrund 4 Syfte....5 Metod......5 Avgränsning...5 Resultat...5

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008

Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008 SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (9) Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008 Bakgrund Den vanligaste orsaken till att människor kommer

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Vi har inte råd att låta bli KLARA LIVET

Vi har inte råd att låta bli KLARA LIVET Vi har inte råd att låta bli KLARA LIVET Att leva i utanförskap Alla måste få en chans Jag hade bränt mitt ljus i båda ändar. Jag var trött både i kropp och själ. Denna slutbeskrivning av projektet Klara

Läs mer

SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring

SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring Trygghetspaket 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskyddbestår av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för den som insjuknar eller skadar sig, dels en sjukinkomstersättning

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

-ett steg på vägen Vad är grön helhet? - ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 1 BIL 2 Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud Förslag till beslut Beredningsgruppen beslutar ställa sig bakom denna promemoria

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET Plan från och med 2012 och tillsvidare Rehabsteget är en verksamhet i samverkan

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Syfte: att skapa bättre förutsättningar för samarbete över verksamhetsgränser i form

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel Resultat 2006 Helena

Läs mer

Individ- och familjeomsorg - Försörjningsstöd

Individ- och familjeomsorg - Försörjningsstöd Revisionsrapport Individ- och familjeomsorg - Försörjningsstöd Vänersborgs kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Sofia Blixtberg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Finansdepartementet. Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) (Dnr Fi2003/557)

Finansdepartementet. Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) (Dnr Fi2003/557) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM 17 februari 2003 YTTRANDE Dnr 6-1-03 Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) (Dnr Fi2003/557) Den svenska sjukfrånvaron

Läs mer

100 procent är bättre än 64

100 procent är bättre än 64 100 procent är bättre än 64 Breda vägar tillbaka till arbetslivet för sjukskrivna och förtidspensionärer september 2006 www.centerpartiet.se Inledning Idag står nästan 1,5 miljoner människor på ett eller

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

I SKUGGAN AV VÄLFV. om att vara sjuk och beroende av socialbidrag. En rapport skriven av Christian Brunsson Birgitta Lindkvist Mats Petersson

I SKUGGAN AV VÄLFV. om att vara sjuk och beroende av socialbidrag. En rapport skriven av Christian Brunsson Birgitta Lindkvist Mats Petersson I SKUGGAN AV VÄLFV LFÄRDEN -15 röster r om att vara sjuk och beroende av socialbidrag En rapport skriven av Christian Brunsson Birgitta Lindkvist Mats Petersson Tillkommen med stöd av LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA

Läs mer

Samordningsförbund i Luleå kommun Bilagor:

Samordningsförbund i Luleå kommun Bilagor: Kommunfullmäktige 2006-11-27 227 525 Kommunstyrelsen 2006-11-13 208 512 Arbets- och personalutskottet 2006-10-30 212 461 Socialnämnden, Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan, Norrbottens läns landsting

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Ale Kommun Diarienr: 2015/013-003 Kungälvs Kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Bakgrund och syfte Sjukskrivning

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutvecklingsrapport SUNDSAM Slutrapport från ett arbetsmarknadsprojekt i Sundsvall i samarbete mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen, socialtjänsten samt kommunens arbetsmarknadsenhet Författare:

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

Det ekonomiska biståndets utveckling första kvartalet 2007 första kvartalet 2009 i fyra kommuner i Dalarna

Det ekonomiska biståndets utveckling första kvartalet 2007 första kvartalet 2009 i fyra kommuner i Dalarna Försörjningsstöd som levebröd Det ekonomiska biståndets utveckling första kvartalet 2007 första kvartalet 2009 i fyra kommuner i Dalarna En uppföljning Ingrid Nyström Svensk Dalarnas forskningsråd, juni

Läs mer

Lokalt projekt www.hogg.se 1 jan 2009 30 juni 2011

Lokalt projekt www.hogg.se 1 jan 2009 30 juni 2011 www.hogg.se Lokalt projekt www.hogg.se 1 jan 2009 30 juni 2011 Kontakt: Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt Projektledare: Susanne Pihiven Tfn: 0250 59 51 09, E-post: susanne.pihiven@skogsstyrelsen.se

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Tio frågor på temat #LagaVälfärden

Tio frågor på temat #LagaVälfärden Tio frågor på temat #LagaVälfärden En frågesport om välfärden Vi har förberett tio frågor om välfärden. Ni kan så klart ändra, lägga till eller ta bort efter behag. Efter frågorna finns en sida med svarstalong

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

frukter av samverkan

frukter av samverkan frukter av samverkan resumé av en utvärdering Finansiell samordning på Hisingen i Göteborg Försäkringskassan Socialtjänsten Primärvården i samarbete med Länsarbetsnämnden Psykiatrin Vuxenutbildningen 1

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Riksdagspartiernas svar på Canceralliansens frågor

Riksdagspartiernas svar på Canceralliansens frågor Riksdagspartiernas svar på Canceralliansens frågor 4. Instämmer Ditt parti i Canceralliansens krav att alla cancerpatienter skall ha rätt att få en skriftlig behandlingsplan med bestämda datum för fortsatta

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa?

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa? Rehab Sidan 2 Läkaren säger att jag är utbränd och att det kan ta lång tid att komma tillbaka. Annika låter trött och lite skamsen när hon ringer och berättar för sin chef Birgitta om det läkarutlåtande

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30

Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30 Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30 Arbetsmarknadsprojektet startade oktober 2011 med syfte att kommunen skulle skapa visstidsanställningar under en treårsperiod (2011-07-01 2014-06-30)

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer