Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt
|
|
- Tobias Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson & Hjern 2000, Björk - lund 2000, Fridolf 2000). Gemensamt har dessa personer att de behöver stöd från flera olika verksamheter. Nya begrepp utvecklas för att beskriva deras behov såsom mångfaldsbehov, diffus problematik, psykosocial problematik, smärta och värk, samt psykiskt sjuka missbrukare. Det finns också begrepp som tydligt anger att personer inte ingår i någon aktörs ansvar såsom arbetsföra socialbidragstagare och arbetsför men inte anställningsbar. Gemensamt har även dessa personer att de omfattas av långvarig offentlig försörjning (Socialstyrelsen 2001). I förra årets SOM-undersökning påvisades att fem procent av befolkningen i arbetsför ålder hade långvarig offentlig försörjning genom att de var arbetslösa eller sjukskrivna i mer än tolv månader (Fridolf 2001b). Om arbetslöshet och sjukskrivning istället anges till mer än sex månader blir gruppen något större, sju procent. Dessa personer kan definieras som särskilt utsatta med risk för att hamna i rundgång mellan organisationer och därför med ett större behov av samarbete 1. I förra årets SOMundersökning konstaterades att samarbetet ökar med försörjningens längd. I andra studier har visats att individerna ofta har en kombination av flera behov: psykiska, fysiska, sociala och arbetsmässiga (Socialstyrelsen 2001). Samarbete sker vanligen kring personer med psykiska och psykosociala behov, medicinska och kroniska behov, missbruksproblem samt funktionshinder (Fridolf 2001c). Personer med behov av socialt stöd, med otillräcklig utbildning samt personer med språksvårigheter omfattas av samarbete i syfte att få ett arbete. Behoven är ofta diffusa. Smärta, ångest, kriser, ensamhet, mobbning, sociala problem och olika former av arbetshinder i kombination med dåligt utvecklade sociala nätverk och brist på energi/ork är exempel som lyfts fram ( Fridolf 2001a). Behovet av samarbete är särskilt påtagligt när personerna har dåligt utvecklade nätverk och mindre ork/livsenergi. Syftet med denna artikel är att kartlägga förekomsten av samarbete mellan myn - digheter och att studera om samarbete påverkar förtroendet för olika samhällsinstitutioner. I denna undersökning behandlas inte samarbetets form och kvalitet. Däremot kan samarbete och individernas hälsa diskuteras. Hypoteserna som testas är: Samarbete erbjuds dem som står längst från arbetsmarknaden Samarbete påskyndar en förändring av hälsotillståndet. Samarbete leder till ett ökat förtroende för verksamheterna 377
2 Marie Fridolf Samarbete en metod framförallt för sjukskrivna I årets undersökning har de särskilt utsatta ökat med en procent från 7 till 8 procent om riskgruppen anges vara de som är arbetslösa eller sjukskrivna i mer än sex månader. Den huvudsakliga ökningen finns i gruppen sjukskrivna i mellan sex till tolv månader och arbetslösa i mindre än en månad. Det förefaller som att samarbetet ökat för dem med längre sjukskrivning se diagram 1. Både för arbetslösa och sjukskrivna har däremot samarbetsinsatser snarare avtagit när det gäller de personer som har kortare försörjningsperiod. Skillnaden är 50 procentenheter mellan dem som varit sjukskrivna i upp till en månad och dem som varit sjukskrivna i över tolv månader. När det gäller de arbetslösa blir bilden inte lika tydlig. Figur 1 Andel personer som omfattas av samarbete efter olika arbetslöshetsoch sjukskrivningslängd (procent) mindre än 1 mån mån 6-12 mån mer än 12 mån mindre än 1 mån mån 6-12 mån mer än 12 mån Kommentar: Diagrammet beskriver faktiskt samarbete för befolkningen i arbetsför ålder som är arbetslösa eller sjukskrivna vid undersökningens genomförande 2. Frågor: Om du för närvarande är arbetslös, hur länge har Din arbetslöshet varat? I mindre än 1 månad, 1-2 månader, 2-6 månader, 6-12månder, mer än 12 månader? Är Du för närvarande sjukskriven? Ja, jag har varit sjukskriven i mindre än 1 månad, 1-2 månader, 2-6 månader, 6-12 månader, mer än 12 månader, är inte sjukskriven för närvarande. Om Du har haft kontakt med fler än en verksamhet har dessa samarbetet med varandra? alternativet ja. Sannolikheten för att erbjudas samarbete ökar om man är sjukskriven. I undersökningen framkommer att det finns ett samband mellan samarbetet samt att ha sjukpenning, sjukbidrag/sjukpension och socialbidrag, se tabell 1. Däremot är sambandet mindre mellan samarbete och att uppbära a-kassa. I sambandsanalysen syns en koppling mellan längd och samarbete. Påtagligt är det för sjukskrivningslängden. 378
3 Samarbete och ökat förtroende Tabell 1 Samband mellan samarbete och försörjningsform samt längden på sjukskrivning och arbetslöshet (Pearsons r) Korrelation ( r ) Försörjning Sjukpenning 0,25 Sjukbidrag/förtidspension 0,25 A-kassa 0,11 Socialbidrag 0,17 Längden hetslängd 0,12 Sjukskrivingslängd 0,25 Kommentar: I tabellen återges sambandet mellan dem som svarat ja på att de omfattats av samarbete samt hur länge de för närvarade har sjukpenning, sjukbidrag/förtidspension, a-kassa och socialbidrag. Tabellen återger också dem som svarat ja på att de fått samarbete samt sambandet med längden på sjukskrivningen och arbetslösheten. Det mått som används är Pearsons r som kan gå från minus ett till plus ett, där minus visar på ett negativt samband och plus på ett positivt. * Ej signifi kant. Samarbete 0= nej 1=ja. Sjukpenning, sjukbidrag/förtidspension, a-kassa, socialbidrag 0= nej 1= ja. het och sjukskrivningslängd 1= mindre än 1 månad, 2= 1-2 månader, 3= 3-6 månader 4= 6-12 månader, 5= mer än 12 månader. En intressant fråga är om de arbetslösa inte behöver samarbete i samma utsträckning som andra grupper. Detta kan bl.a. utläsas av hur många kontakter som de anser sig ha. I diagram 2 visas de personer som anger att de enbart har en kontakt. Som framgår av diagrammet har personer som varit arbetslösa i mellan sex och tolv månader fler kontakter än de med både kortare och längre tid. Det är enbart en tredjedel som omfattas av samarbete trots att de har flera kontakter. Trettionio procent anger att de inte erbjudits samarbete och 18 procent att de inte vet. Även personer med arbetslöshet i en till sex månader har till en tredjedel erbjudits samarbete. Fyrtiotvå procent anger att de inte omfattats av samarbete och 13 procent att de inte vet. Av diagrammet kan utläsas att en stor grupp långtidsarbetslösa i över tolv månader enbart har kontakt med en verksamhet. Personer som erbjudits samarbete anger att de finns i arbetsmarknadsutbildning, kunskapslyftet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Personer som är öppet arbetslösa säger sig inte i samma utsträckning omfattas av samarbete. De arbetslösa i mellan sex och tolv månader som varit i kontakt med flera olika myndigheter har relationer framförallt med försäkringskassan och sjukvården. De sjukskrivna har efter en månads sjukskrivning flera olika kontakter. De som är sjukskrivna i en till sex månader anger till en tredjedel att de inte vet om samarbete sker och en tredjedel att de inte erbjudits samarbete. De som är sjukskrivna i sex till tolv månader anger med 42 procent att de inte omfattas av samarbete och med 13 procent att de inte vet. Det finns en stor grupp sjukskrivna i sex till tolv månader som säger sig ha kontakt med arbetsförmedlingen. 379
4 Marie Fridolf Figur 2 Andel personer som enbart har kontakt med en verksamhet efter olika arbetslöshets- och sjukskrivningslängd (procent) mindre än 1 mån mån 6-12 mån mer än 12 mån mindre än 1 mån mån 6-12 mån 5 mer än 12 mån Kommentar: Diagrammet beskriver de personer som anger att de enbart har en kontakt och som är arbetslösa eller sjukskrivna vid undersökningens genomförande. 3 Frågor: Om du för närvarande är arbetslös, hur länge har Din arbetslöshet varat? I mindre än 1 månad, 1-2 månader, 2-6 månader, 6-12månder, mer än 12 månader? Är Du för närvarande sjukskriven? Ja, jag har varit sjukskriven i mindre än 1 månad, 1-2 månader, 2-6 månader, 6-12 månader, mer än 12 månader, är inte sjukskriven för närvarande. Om Du har haft kontakt med fler än en verksamhet har dessa samarbetet med varandra? alternativet har inte haft kontakt med fl era myndigheter. En viktig riskgrupp för samarbete förefaller vara personer som varit sjuka eller arbetslösa från sex månader och framåt. Gruppen som har en kombination av arbetslöshet/sjukskrivning har dessutom ökat mellan år 2000 och Hur är dessa personer försörjda? Av de arbetslösa har 14 procent socialbidrag, 50 procent a-kassa, 28 procent sjukpenning och 8 procent sjukbidrag/förtidspension. Av de sjukskrivna har 5 procent socialbidrag, 9 procent a-kassa 74 procent sjukpenning och 12 procent sjukbidrag/förtidspension. Sannolikheten för att få samarbete är större för de personer som har sjukpenning, sjukbidrag/förtidspension och socialbidrag. Personer med a-kassa har inte erbjudits samarbete i samma utsträckning. Samarbete ökar förtroendet för försäkringskassan I förra årets undersökning konstaterades en signifikant ökning av förtroendet för försäkringskassan vid samarbete. Även detta år finns ett ökat förtroende vid samarbete. Det finns redan en hög tilltro till sjukvården, vilket inte förändras i någon större grad vid kontakt eller samarbete. Förtroendet för arbetsförmedlingen ligger lägre än för övriga aktörer. Förtroendet för socialtjänsten ligger också lägre men inte i samma utsträckning som för arbetsförmedlingen se diagram 3. Små förändringar i positiv riktning kan utläsas vid samarbete också för socialtjänst. Förändringarna är dock inte signifikanta. 380
5 Samarbete och ökat förtroende När det gäller arbetslösa är förtroendet lägre vid längre arbetslöshetsperiod. Särskilt påtagligt är lågt förtroende för arbetsförmedlingen. För de sjukskrivna är förhållandet omvänt genom att förtroendet är större vid längre sjukskrivning. Figur 3 Förtroende för personalen i olika verksamheter i förhållande till kontakt och samarbete. Balansmått Förtroende vid samarbete Förtroende vid kontakt Förtroende Sjukvård Socialtjänst Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Kommentar: I diagrammet återges förtroende för de olika verksamheterna sjukvård, socialtjänst, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Förtroendet vid kontakt med verksamheten och vid samarbete återges också. Fråga: Allmänt sett, hur stort förtroende har Du för personalen inom följande samhällsinstitutioner? Balansmått redovisas som är ett index som redovisar dem som är har mycket stort och stort förtroende minus dem som har litet eller mycket litet förtroende. 4 Det finns ett samband när det gäller förtroendet mellan olika verksamheter. De som har förtroende för en av verksamheterna förefaller också ha det för de andra. En intressant fråga är om förtroendet för personalen i de fyra verksamheterna också har ett samband med förtroende för de politiska institutionerna. Signifikanta samband finns mellan förtroende för personalen inom socialtjänst, sjukvård, försäkringskassa och arbetsförmedling med förtroende för regering, riksdag, kommunstyrelse och partier. Utifrån förtroende kan vi inte uttala oss om samarbetets värde för individen. Behov av samarbete finns inte hos alla med långvarig offentlig försörjning (Fridolf 2001a). Individernas behov är dessutom mycket varierande. Det faktiska samarbetet kan definieras på olika sätt. Det kan handla om utbyte av information och erfarenheter, koordinering av arbete samt gemensamt arbete. Samarbete kan delas upp i följande faser: bedömning, planering och val av insatser, själva insatserna och värderingen av insatserna samt en värdering av hela processen och dess resultat (Andersson & Hjern 2000, Björklund 2000, Fridolf 2000). Varje individs process är unik. Att samarbete 381
6 Marie Fridolf per automatik skulle leda till ett värde för individen är inte givet utan samarbetets kvalitet har stor betydelse. En fokusering på behov utifrån en helhetssyn, delaktighet hos individen och ett engagerat bemötande är några av de faktorer som har visat sig ha stor betydelse för kvaliteten. Individernas egen motivation och livssituation är av stor vikt för vilket värde olika insatser får för dem (Fridolf 2000, Björklund, 2000). Går det att diskutera samarbete utifrån individernas hälsa? I föregående års artikel påvisades att samarbete är en av de faktorer som kan förklara ökad hälsa. Hälsa har dock också samband med livskvalitet, aktivitet, kontakt med flera verksamheter och offentlig försörjning. Samarbete snabbar upp hälsotillståndet I föregående års artikel konstaterades att personer som har kontakt med socialtjänsten och försäkringskassan mår sämst, medan de i förbindelse med arbetsförmedlingen och sjukvården skattar sin hälsa som något bättre. Cirka 20 procent mår sämre idag i förhållande till för tolv månader sedan och ca 25 procent mår bättre. De personer som har offentlig försörjning mår sämre än andra. Hälsa kan relateras till livskvalitet (Ferrez-Nunes, 2000). Det kan också relateras till sociala nätverk. Ett samband har i föregående års artikel kunnat konstateras mellan hälsa, hur nöjda de svarande är med livet och om de är aktiva i föreningar. De som mår dåligt är också mindre nöjda med livet och mindre aktiva i föreningslivet. Det finns ett visst samband mellan samarbete och uppskattad hälsa hos de sjukskrivna. De som mår sämst förefaller alltså vara en viktig grupp för samarbete. Hälsotillståndet är generellt sett sämre hos personer som varit i kontakt med flera verksamheter. En förmodad förklaring är att de som har kontakt med fler verksamheter är sjukare, har svårare problematik etc. Bland dem som varit i kontakt med flera verksamheter är hälsotillståndet generellt något sämre för dem där verksamheterna samarbetat. Om samarbete är bra borde det synas en skillnad i graden av förbättring av hälsan hos dem där verksamheterna samarbetat jämfört med andra. Det är tydligt att en större andel personer där verksamheterna samarbetat upplever sitt hälsotillstånd som bättre efter ett år (31 procent jämfört med 23 procent). Detta trots det sämre utgångsläget för denna grupp (deras hälsotillstånd var sämre från början). Mot detta kan ställas att det generellt är så att förbättringen är större för dem som varit i kontakt med fler verksamheter (25 procent jämfört med 16 procent). Det är därför svårt att med större säkerhet fastslå att själva samarbetet är den enda orsaken till den snabbare förbättringen. Samarbete kan öka förtroendet och ge viss förbättring av hälsan I denna artikel påvisas att de som mår som sämst samt är långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna är en viktig grupp att samarbeta kring. Studien visar att det finns en brytpunkt vid sex månader. Kontakt, offentlig försörjning och hälsa, tre faktorer, 382
7 Samarbete och ökat förtroende har alla betydelse för att identifiera behovet av samarbete. Av studien framgår att sannolikheten att få samarbete är större för dem som är sjukskrivna. Samtidigt påvisas att det sker en kraftsamling vid längre sjukskrivning. Det fi nns också en grupp arbetslösa i mellan sex och tolv månader som har kontakt med flera verksamheter och som inte erbjuds samarbete. Av artikeln framgår att sjukvården åtnjuter ett högt förtroende även om individen inte har kontakt med den. Förtroendet för socialtjänsten och arbetsförmedlingen är lågt. Samarbete förefaller ha betydelse för förtroendet för försäkringskassan. Vid samarbete ökar förtroendet. En viss förändring i positiv riktning kan skönjas vid samarbete för socialtjänsten. Materialet är dock alltför begränsat för att kunna påvisa signifikanta skillnader. Studien visar att samarbete är en av de faktorer som kan förklara ökad hälsa. Hälsa har samband med livskvalitet, aktivitet, kontakt med flera verksamheter och offentlig försörjning. Sammanfattningsvis påvisas att sannolikheten för att erhålla samarbete är större för de sjukskrivna. det faktiska samarbetet leder till ett ökat förtroende för personalen vid försäkringskassan, förtroendet för personalen i sjukvården, socialtjänsten, försäkringskassan och arbetsförmedlingen påverkar förtroendet för regering, riksdag, kommunstyrelse och partier de som erhåller samarbete är de som mår sämst de som får samarbete anser sig få en förbättring av hälsan. Noter 1 Här inkluderas inte personer med sjukbidrag, där samarbete också är ett medel för att förhindra förtidspensionering. Personer som har sjukbidrag utgör en pro - cent av befolkningen i arbetsför ålder. Inte heller inkluderas den grupp av förtidspensionärer som behöver samarbete för sin dagliga sysselsättning pga. fysiska eller psykiska funktionshinder. Eftersom analysen utgått från aktuell försörjning ingår inte de personer som har sammanlagd försörjning i olika system i över tolv månader men under kortare tid än tolv månader i aktuellt system vid denna undersöknings genomförande. 2 År 2000: a i mindre än 1 månad N= 17, arbetslösa 1-6 månader N=65, arbetslösa 6-12 N=21, arbetslösa över 12 månader N=83, Sjukskrivna mellan 2 veckor och 1 månad N=36, 1-6 månad N= 48, 6-12 månader N=17, över 12 månader N= 64. År 2001: a i mindre än 1 månad N= 26, arbetslösa 1-6 månader N=53, arbetslösa 6-12 N=28, 383
8 Marie Fridolf arbetslösa över 12 månader N=89, Sjukskrivna mellan 2 veckor och 1 månad N=37, 1-6 månad N= 44, 6-12 månader N=24, över 12 månader N= a i mindre än 1 månad N= 26, arbetslösa 1-6 månader N=53, arbetslösa 6-12 N=28, arbetslösa över 12 månader N=89, Sjukskrivna mellan 2 veckor och 1 månad N=37, 1-6 månad N= 44, 6-12 månader N=24, över 12 månader N= Förtroende för sjukvård N= 2096, socialtjänst N= 203, försäkringskassa N= 1058, arbetsförmedlingen N= 517. Referenslista Andersson, U.-C.& Hjern,B., (2000). Sammanfattning av tjugosex behovsgruppsbaserade organiseringsstudier i sju Socsam-områden. Arbetsrapport, Socialstyrelsen. Björklund, M., (2000). För vem ska vi samverka och hur? Intervjuer med individer och aktörer i åtta kommuner. Stockholm, Socialstyrelsen 2000:2. Berglind, H., (1995) Handlingsteori och mänskliga relationer. Stockholm, Natur och kultur Bokelund, A., (1995). Olikheter som berikar? Möjligheter och hinder i samarbetet mellan socialtjänstens äldre- och handikappomsorg, barnomsorg samt individ- och familjeomsorg. Rapport i socialt arbete nr 71. Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete Brännberg, T., (1995). Plus för unga i Göteborg. En studie av projekt samverkan och eldsjälar. Civildepartementet. DS 1995:54, bilaga 1. Danemark, B., & Kullberg, C., (1999). Samverkan: välfärdsstatens nya arbetsform. Lund Studentlitteratur. Ferrez-Nines, J., (2000). Hälsa-ett värde utan pris i Holmberg, S.& Weibull, L (red). Det nya samhället. SOM-institutet, Göteborgs universitet. Fridolf, M., (2000). Att samverka kring sammansatta behov intervjuer med individer i tio samverkansprojekt. Stockholm. Socialstyrelsen 2000:4. Fridolf, M., 2001a). Samarbetets kvalitet för individer med sammansatta behov intervjuer med individer i tio olika samverkansprojekt. Socialstyrelsen. Fridolf, M., (2001b). Samarbete en arbetsform för de särskilt utsatta i Holmberg, S. & Weibull, L.(red). Land, Du välsignande? SOM-institutet, Göteborgs universitet. Fridolf, M., (2001c). Samarbetets värde för personer med offentlig försörjning personer med a-kassa, sjukpenning, sjukbidrag och socialbidrag. Socialstyrelsen. Lindqvist, R., (red). (1998). Organisation och välfärdsstat. Umeå, Studentlitteratur. Marklund, S., (red). Rehabilitering i ett samhällsperspektiv. Lund, Studentlitteratur. 384
9 Samarbete och ökat förtroende Prop 1996/97:63 Samverkan, Socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration m.m. Prop. 1993/94:205 Finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård samt socialtjänst, SOCSAM Riksförsäkringsverket Socialstyrelsen, (1997). FINSAM en slutrapport. Finansiell samordning 1991:1. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1999:4, Samverkan inom rehabiliteringsområdet. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 2000:5, Lönsam samverkan för individ och samhälle. Socialstyrelsen (2001). Samverkan för särskilt utsatta. Stockholm. Socialstyrelsen. 385
10
SAMARBETE EN ARBETSFORM FÖR DE SÄRSKILT UTSATTA
Samarbete en arbetsform för de särskilt utsatta SAMARBETE EN ARBETSFORM FÖR DE SÄRSKILT UTSATTA MARIE FRIDOLF S amarbete mellan offentliga organisationer har kommit i fokus under 1990- talet (Danemark
Läs merFRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund
FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Lund 117 000 invånare 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Två tredjedelar är under 45 år, lika stor
Läs merKvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och
Läs merSamverkan för särskilt utsatta. Utvärdering av frivillig samverkan FRISAM
Samverkan för särskilt utsatta Utvärdering av frivillig samverkan FRISAM 1 Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering.
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merHälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem
Hälsoskydd & Inkomstförsäkring Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Trygghetspaket September 2015 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskydd består av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för
Läs merFinsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009
Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merSAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH
SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad
Läs merSamarbetets kvalitet för individer med sammansatta behov
Samarbetets kvalitet för individer med sammansatta behov Intervjuer med individer och handläggare i tio samverkansprojekt Socialstyrelsen Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetsmiljöverket Svenska Kommunförbundet
Läs merFRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.
FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med
Läs merFRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund
FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd
Läs mer2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009
1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom
Läs merVerksamhetsberättelse 2005 för Samordningsförbundet Umeå
Verksamhetsberättelse 2005 för Samordningsförbundet Umeå 2006-03-17 Samordningsförbundet Umeå, med Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan, Landstinget och Umeå kommun som huvudmän bildades 2005-05-01 i enlighet
Läs merOnödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Läs merGör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.
Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen
Läs merTyresö kommun. Försörjningsstöd. En jämförelse mellan år 2016 och år Sofia Lidén
Tyresö kommun Försörjningsstöd En jämförelse mellan år och år Sofia Lidén -08-07 I november påbörjas en ökning av utbetalt försörjningsstöd i Tyresö kommun efter en period av väldigt lågt utbetalt försörjningsstöd.
Läs merÅtgärder för arbetslösa bidragstagare
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare
Läs merInsatsredovisning, prestationer och nyckeltal
www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:23 1 (149) LS 0810-0994 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Årsredovisningar och revisionsberättelser 2006 för Samordningsförbunden i Södertälje och Botkyrka samt årsredovisningar och
Läs merUtanförskapets kostnader
Utanförskapets kostnader Försörjningsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa mm Långvarig ohälsa sjukvård och mediciner Missbruk behandling, kriminalitet mm Familjeproblem, skolproblem,
Läs merRätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv
Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden
Läs merYttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen från socialbidrag till arbete (S 2005:01)
Landstingsstyrelsens förvaltning Forum för kunskap och gemensam utveckling 1 (6) Handläggare: Britt Arrelöv Landstingsstyrelsen Yttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande
Läs merNej till sjukpenning Vad hände sen?
Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017
VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund
Läs merSRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring
SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring Trygghetspaket 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskyddbestår av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för den som insjuknar eller skadar sig, dels en sjukinkomstersättning
Läs merLångtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11
REDOVISAR 2000:11 Långtidssjukskrivna bakgrund, diagnos och återgång i arbete Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 Utredningsenheten 2000-12-12 Upplysningar: Eva Olkiewicz tel 08-786 93 01
Läs merHemtjänst Tabell B1- B29. Andel per fråga för. Totalt antal svarande i länet: 2018 Total andel svarande i länet: 65. Felmarginal ± Andel i procent
Hemtjänst Tabell B1- B29. Andel per fråga för Örebro län Totalt antal svarande i länet: 2018 Total andel svarande i länet: 65 F1 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Mycket gott/ganska gott 28,4
Läs merStatistik januari-december 2013
Samordningsförbundet Göteborg Väster Dnr 1/14 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse januari-december 213 Statistik januari-december 213 Bilaga till årsrapport avseende verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet
Läs merEn undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför
Läs merFINSAM och Utvägen. Information den 30 maj Karina Andersson Monica Malmqvist. Social sektor Individ- och familjeomsorgen
FINSAM och Utvägen Information den 30 maj 2012 Karina Andersson Monica Malmqvist vill arbetar för att skapa ett samhälle där alla har möjlighet till en meningsfull vardag med arbete och gemenskap, trots
Läs merKarakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa
REDOVISAR 2002:1 Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa Sammanfattning Andelen sjukskrivna arbetslösa är överrepresenterad i förhållande till den totala andelen arbetslösa i hela
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015
VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund
Läs merDIS Deltagare i samverkan
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN DIS Deltagare i samverkan Uppföljning 2005-2007 Helena Johansson Hisingen
Läs merKartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna
Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan
Läs merDokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1
Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete Föredrag den 17 februari 2012 Marie Fridolf 0709-812963 www.ideelle.se Utveckla samarbetet! Värdegrunden Ett nytt systemtänk Samarbetets
Läs merAtt samverka kring sammansatta behov
Samverkan inom rehabiliteringsområdet 2000:4 Att samverka kring sammansatta behov intervjuer med individer i tio olika samverkansprojekt Socialstyrelsen Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetarskyddsstyrelsen Svenska
Läs merSTATISTIK JANUARI DECEMBER 2015
STATISTIK JANUARI DECEMBER 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum www.goteborg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Deltagare i samverkan under året 4 Stadsdel 6 Åldersfördelning 6 Utbildningsnivå
Läs merLaura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1
Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan
Läs merFrågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen
Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se
Läs merSvenskarnas samhällsförtroende
Svenskarnas samhällsförtroende Sören Holmberg & Lennart Weibull SOM-institutet Göteborgs universitet Förtroende för verksamhet skapas av bl a: Kompetens/kvalitet Integritet Öppenhet Empati Värdegrund Närhet
Läs merPromemorian Införande av en rehabiliteringskedja (Ds 2008:3) Remiss från Socialdepartementet
PM 2008:57 RVII (Dnr 331-5275/2007) Promemorian Införande av en rehabiliteringskedja (Ds 2008:3) Remiss från Socialdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar
Läs merTommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.
Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att
Läs merFÖRSTUDIE - ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG SID 1 (7) 2011-10-12 Handläggare: Kibebe Tsehai Telefon: 08 508 15 327 FÖRSTUDIE - ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Beskrivning
Läs merSOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg
SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning
Läs merMottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Läs merTema: Trygghetssystemen i staten
Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och
Läs merVi är Försäkringskassan
Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,
Läs merSid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag
Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag Först lite siffror och andra reflektioner Ca. 600 000 sjukskrivningsärenden per år handläggs av Försäkringskassan
Läs merKommittédirektiv. Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring. Dir. 2017:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017
Kommittédirektiv Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring Dir. 2017:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över förutsättningarna
Läs merFINSAM GÖR SKILLNAD!
Finansiell samordning av rehabilitering för boende i Habo, Jönköping, Mullsjö och Vaggeryd Frukostmöte 161125 FINSAM GÖR SKILLNAD! Välkommen! Upplägg idag Arbetsmarknadsläget Kort om Finsam, resultat Enter
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merInformation nollplacerade På rätt väg
Information nollplacerade 2017-01-30 På rätt väg Utvecklingsverksamheten kring personer utan sjukpenninggrundande inkomst Bakgrund - SAMS - I skuggan av välfärden - Gör rätt från dag ett - Socialförsäkringsbalken
Läs merPolicy för. Arbetsmarknad
Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig
Läs merPsykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna
Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt
Läs merSAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH
SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering
Läs merVåga se framåt, där har du framtiden!
Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat
Läs merUtanförskapets kostnader
Utanförskapets kostnader Försörjningsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa mm Långvarig ohälsa sjukvård och mediciner Missbruk behandling, kriminalitet mm Familjeproblem, skolproblem,
Läs merKartläggning Ekonomiskt bistånd
2014-05-26 Handläggare Kerstin Wigert Socialkontoret/Arbete och försörjning Kartläggning Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd 1 januari 31mars, 2012, 2013 och 2014 Orsak i % 2010 2011 2012 2013 2014 Arbetslöshet
Läs merSamordningsförbundet Umeå
Samordningsförbundet Umeå Umeå kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan i Umeå, Länsarbetsnämnden i Umeå Verksamhetsplan Budget 2006 Innehållsförteckning 1. Samordningsförbundet Umeå...
Läs merKommunchefer om den ekonomiska krisen
Akademikerförbundet SSR Kommunchefer om den ekonomiska krisen Rapport från undersökning 16 december 2008 Arne Modig 1 Sammanfattning Kommunchefer om den ekonomiska krisen I nio av tio kommuner har det
Läs merPengar, vänner och psykiska problem
Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen
Läs merFörsäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför
Läs merAVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn
1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser
Läs merSocialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser
Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk
Läs merVälfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten?
Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten? Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet Arbetarrörelsens forskarnätverks konferens Nya värderingar, nytt samhälle?, Stockholm, 7 december
Läs merSAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten
SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt
Läs merResultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd. Stellan Berglund Skellefteå
Resultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd Stellan Berglund Skellefteå carina.cannertoft@skl.se Förstudie - Finsam Uppdrag Skapa underlag för en strategisk diskussion hur
Läs merSärkilt boende Tabell B1- B32. Andel per fråga för
Särkilt boende Tabell B1- B32. Andel per fråga för Örebro län Totalt antal svarande i länet: 972 Total andel svarande i länet: 54 F1 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Mycket gott/ganska gott
Läs merSamordningsförbundet Norra Skaraborg
2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det
Läs merCHECKLISTA REHABILITERING
CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning
Läs merFlödesschema Rätt stöd rätt försörjning
Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon
Läs merHur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?
Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete? Samordningsförbundet DELTA bjöd tillsammans med FoU i Väst/GR in till dialogmöte den 12 maj 2015 Samordningsförbundet
Läs merBROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.
BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till
Läs merHässleholms kommun bland de bästa i Sverige på kommunala arbetsmarknadsinsatser
1(5) Datum 2013-03-25 Handläggare Verksamhetschef Jörgen Bergvall Arbetsmarknad och kompetensutveckling Arbetsmarknadsenheten 0451-26 70 69 0709-71 70 69 jorgen.bergvall@hassleholm.se Hässleholms kommun
Läs merFörenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping
Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping 1. Sammanfattning Denna rapport innehåller en form av samhällsekonomisk analys av kostnader för och intäkter från de två projekt
Läs merSamordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn
Ale Kommun Diarienr: 2015/013-003 Kungälvs Kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn
Läs merFÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL
FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL Förtroende för verksamhet skapas av bl a: Kompetens/kvalitet Integritet Konsistens och standards Öppenhet Kontext Individens förtroende för en verksamhet
Läs merUtvärdering av FIA (Funktionsnedsatta i arbete) Inger Jansson Fil Dr, lektor Hälsohögskolan, Jönköping University
Utvärdering av FIA (Funktionsnedsatta i arbete) Inger Jansson Fil Dr, lektor Hälsohögskolan, Jönköping University Vad är FIA? Projekt finansierat av Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Uppdrag: Coacha
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs mer-ett steg på vägen Vad är grön helhet?
- ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8
Läs merSyfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning.
1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet 2007-0003 HjoTiBorg 2007-09-05 Mottagare Tibro kommun Arbetsmarknadsenheten Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej PROJEKTETS
Läs merStatistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum
Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig
Läs merEn samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar
Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40
Läs merFörsörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng
Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet
Läs merPatientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt
Läs merAktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten
Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare
Läs merDeltagare i samverkan
SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till
Läs merViCan-teamen arbetsförmågebedömningar i aktivitet och vägledning mot arbete.
ViCan-teamen arbetsförmågebedömningar i aktivitet och vägledning mot arbete. ViCan-teamen är tvärprofessionella och tvärsektoriella team bestående av personal från Arbetsförmedlingen och Stadsdelsförvaltningen.
Läs mergodkänna årsredovisningar och revisionsberättelser för 2008 från Samordningsförbunden i Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje
HSN 2009-10-22 P 5 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Barbro Hansson Årsredovisningar 2008 för Samordningsförbunden i Södertälje, Botkyrka, Huddinge och Haninge Ärendet Finansiell
Läs mer2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011
2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren
Läs merEnkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013
Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.
Läs merArbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt
2011-11-22 FOKUS: STATISTIK Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt Arbetsförmedlingens förändrade sätt att beräkna arbetslösheten inom en region innebär en nivåförändring av arbetslöshetsmåttet.
Läs merVerksamhetsrapport 2014:02
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 212 och 213 samt perioden 28-213 Verksamhetsrapport 214:2 Sammanfattning Försörjningsstödskostnaden ökade i jämförelse mellan 212 och 213
Läs merGränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR VUXN A TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-08-26 Handläggare: Bosse Dannert Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-09-30 Gränslandet mellan sjukdom
Läs merSvenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003
Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 0 2 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden TEMO har, på uppdrag av Svenskt
Läs mer1(8) Anhörigstöd. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring
Läs merStöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden
Stöd till arbete - ett samverkansprojekt Eva Hogg, Arbetsterapeut Botkyrka psykosöppenvård, SLL Eija Ekström, Arbetsmarknadskonsulent Socialpsykiatriska enheten, Botkyrka kommun Projektbeskrivning Stöds
Läs merArbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen
2012-08-27 Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen Månadsstatistik februari 2012 Veckostatistik vecka 12, 2012 Viktiga begrepp för att kunna tolka statistiken som följer: Aktivitetsstöd:
Läs mer