Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt"

Transkript

1 Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson & Hjern 2000, Björk - lund 2000, Fridolf 2000). Gemensamt har dessa personer att de behöver stöd från flera olika verksamheter. Nya begrepp utvecklas för att beskriva deras behov såsom mångfaldsbehov, diffus problematik, psykosocial problematik, smärta och värk, samt psykiskt sjuka missbrukare. Det finns också begrepp som tydligt anger att personer inte ingår i någon aktörs ansvar såsom arbetsföra socialbidragstagare och arbetsför men inte anställningsbar. Gemensamt har även dessa personer att de omfattas av långvarig offentlig försörjning (Socialstyrelsen 2001). I förra årets SOM-undersökning påvisades att fem procent av befolkningen i arbetsför ålder hade långvarig offentlig försörjning genom att de var arbetslösa eller sjukskrivna i mer än tolv månader (Fridolf 2001b). Om arbetslöshet och sjukskrivning istället anges till mer än sex månader blir gruppen något större, sju procent. Dessa personer kan definieras som särskilt utsatta med risk för att hamna i rundgång mellan organisationer och därför med ett större behov av samarbete 1. I förra årets SOMundersökning konstaterades att samarbetet ökar med försörjningens längd. I andra studier har visats att individerna ofta har en kombination av flera behov: psykiska, fysiska, sociala och arbetsmässiga (Socialstyrelsen 2001). Samarbete sker vanligen kring personer med psykiska och psykosociala behov, medicinska och kroniska behov, missbruksproblem samt funktionshinder (Fridolf 2001c). Personer med behov av socialt stöd, med otillräcklig utbildning samt personer med språksvårigheter omfattas av samarbete i syfte att få ett arbete. Behoven är ofta diffusa. Smärta, ångest, kriser, ensamhet, mobbning, sociala problem och olika former av arbetshinder i kombination med dåligt utvecklade sociala nätverk och brist på energi/ork är exempel som lyfts fram ( Fridolf 2001a). Behovet av samarbete är särskilt påtagligt när personerna har dåligt utvecklade nätverk och mindre ork/livsenergi. Syftet med denna artikel är att kartlägga förekomsten av samarbete mellan myn - digheter och att studera om samarbete påverkar förtroendet för olika samhällsinstitutioner. I denna undersökning behandlas inte samarbetets form och kvalitet. Däremot kan samarbete och individernas hälsa diskuteras. Hypoteserna som testas är: Samarbete erbjuds dem som står längst från arbetsmarknaden Samarbete påskyndar en förändring av hälsotillståndet. Samarbete leder till ett ökat förtroende för verksamheterna 377

2 Marie Fridolf Samarbete en metod framförallt för sjukskrivna I årets undersökning har de särskilt utsatta ökat med en procent från 7 till 8 procent om riskgruppen anges vara de som är arbetslösa eller sjukskrivna i mer än sex månader. Den huvudsakliga ökningen finns i gruppen sjukskrivna i mellan sex till tolv månader och arbetslösa i mindre än en månad. Det förefaller som att samarbetet ökat för dem med längre sjukskrivning se diagram 1. Både för arbetslösa och sjukskrivna har däremot samarbetsinsatser snarare avtagit när det gäller de personer som har kortare försörjningsperiod. Skillnaden är 50 procentenheter mellan dem som varit sjukskrivna i upp till en månad och dem som varit sjukskrivna i över tolv månader. När det gäller de arbetslösa blir bilden inte lika tydlig. Figur 1 Andel personer som omfattas av samarbete efter olika arbetslöshetsoch sjukskrivningslängd (procent) mindre än 1 mån mån 6-12 mån mer än 12 mån mindre än 1 mån mån 6-12 mån mer än 12 mån Kommentar: Diagrammet beskriver faktiskt samarbete för befolkningen i arbetsför ålder som är arbetslösa eller sjukskrivna vid undersökningens genomförande 2. Frågor: Om du för närvarande är arbetslös, hur länge har Din arbetslöshet varat? I mindre än 1 månad, 1-2 månader, 2-6 månader, 6-12månder, mer än 12 månader? Är Du för närvarande sjukskriven? Ja, jag har varit sjukskriven i mindre än 1 månad, 1-2 månader, 2-6 månader, 6-12 månader, mer än 12 månader, är inte sjukskriven för närvarande. Om Du har haft kontakt med fler än en verksamhet har dessa samarbetet med varandra? alternativet ja. Sannolikheten för att erbjudas samarbete ökar om man är sjukskriven. I undersökningen framkommer att det finns ett samband mellan samarbetet samt att ha sjukpenning, sjukbidrag/sjukpension och socialbidrag, se tabell 1. Däremot är sambandet mindre mellan samarbete och att uppbära a-kassa. I sambandsanalysen syns en koppling mellan längd och samarbete. Påtagligt är det för sjukskrivningslängden. 378

3 Samarbete och ökat förtroende Tabell 1 Samband mellan samarbete och försörjningsform samt längden på sjukskrivning och arbetslöshet (Pearsons r) Korrelation ( r ) Försörjning Sjukpenning 0,25 Sjukbidrag/förtidspension 0,25 A-kassa 0,11 Socialbidrag 0,17 Längden hetslängd 0,12 Sjukskrivingslängd 0,25 Kommentar: I tabellen återges sambandet mellan dem som svarat ja på att de omfattats av samarbete samt hur länge de för närvarade har sjukpenning, sjukbidrag/förtidspension, a-kassa och socialbidrag. Tabellen återger också dem som svarat ja på att de fått samarbete samt sambandet med längden på sjukskrivningen och arbetslösheten. Det mått som används är Pearsons r som kan gå från minus ett till plus ett, där minus visar på ett negativt samband och plus på ett positivt. * Ej signifi kant. Samarbete 0= nej 1=ja. Sjukpenning, sjukbidrag/förtidspension, a-kassa, socialbidrag 0= nej 1= ja. het och sjukskrivningslängd 1= mindre än 1 månad, 2= 1-2 månader, 3= 3-6 månader 4= 6-12 månader, 5= mer än 12 månader. En intressant fråga är om de arbetslösa inte behöver samarbete i samma utsträckning som andra grupper. Detta kan bl.a. utläsas av hur många kontakter som de anser sig ha. I diagram 2 visas de personer som anger att de enbart har en kontakt. Som framgår av diagrammet har personer som varit arbetslösa i mellan sex och tolv månader fler kontakter än de med både kortare och längre tid. Det är enbart en tredjedel som omfattas av samarbete trots att de har flera kontakter. Trettionio procent anger att de inte erbjudits samarbete och 18 procent att de inte vet. Även personer med arbetslöshet i en till sex månader har till en tredjedel erbjudits samarbete. Fyrtiotvå procent anger att de inte omfattats av samarbete och 13 procent att de inte vet. Av diagrammet kan utläsas att en stor grupp långtidsarbetslösa i över tolv månader enbart har kontakt med en verksamhet. Personer som erbjudits samarbete anger att de finns i arbetsmarknadsutbildning, kunskapslyftet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Personer som är öppet arbetslösa säger sig inte i samma utsträckning omfattas av samarbete. De arbetslösa i mellan sex och tolv månader som varit i kontakt med flera olika myndigheter har relationer framförallt med försäkringskassan och sjukvården. De sjukskrivna har efter en månads sjukskrivning flera olika kontakter. De som är sjukskrivna i en till sex månader anger till en tredjedel att de inte vet om samarbete sker och en tredjedel att de inte erbjudits samarbete. De som är sjukskrivna i sex till tolv månader anger med 42 procent att de inte omfattas av samarbete och med 13 procent att de inte vet. Det finns en stor grupp sjukskrivna i sex till tolv månader som säger sig ha kontakt med arbetsförmedlingen. 379

4 Marie Fridolf Figur 2 Andel personer som enbart har kontakt med en verksamhet efter olika arbetslöshets- och sjukskrivningslängd (procent) mindre än 1 mån mån 6-12 mån mer än 12 mån mindre än 1 mån mån 6-12 mån 5 mer än 12 mån Kommentar: Diagrammet beskriver de personer som anger att de enbart har en kontakt och som är arbetslösa eller sjukskrivna vid undersökningens genomförande. 3 Frågor: Om du för närvarande är arbetslös, hur länge har Din arbetslöshet varat? I mindre än 1 månad, 1-2 månader, 2-6 månader, 6-12månder, mer än 12 månader? Är Du för närvarande sjukskriven? Ja, jag har varit sjukskriven i mindre än 1 månad, 1-2 månader, 2-6 månader, 6-12 månader, mer än 12 månader, är inte sjukskriven för närvarande. Om Du har haft kontakt med fler än en verksamhet har dessa samarbetet med varandra? alternativet har inte haft kontakt med fl era myndigheter. En viktig riskgrupp för samarbete förefaller vara personer som varit sjuka eller arbetslösa från sex månader och framåt. Gruppen som har en kombination av arbetslöshet/sjukskrivning har dessutom ökat mellan år 2000 och Hur är dessa personer försörjda? Av de arbetslösa har 14 procent socialbidrag, 50 procent a-kassa, 28 procent sjukpenning och 8 procent sjukbidrag/förtidspension. Av de sjukskrivna har 5 procent socialbidrag, 9 procent a-kassa 74 procent sjukpenning och 12 procent sjukbidrag/förtidspension. Sannolikheten för att få samarbete är större för de personer som har sjukpenning, sjukbidrag/förtidspension och socialbidrag. Personer med a-kassa har inte erbjudits samarbete i samma utsträckning. Samarbete ökar förtroendet för försäkringskassan I förra årets undersökning konstaterades en signifikant ökning av förtroendet för försäkringskassan vid samarbete. Även detta år finns ett ökat förtroende vid samarbete. Det finns redan en hög tilltro till sjukvården, vilket inte förändras i någon större grad vid kontakt eller samarbete. Förtroendet för arbetsförmedlingen ligger lägre än för övriga aktörer. Förtroendet för socialtjänsten ligger också lägre men inte i samma utsträckning som för arbetsförmedlingen se diagram 3. Små förändringar i positiv riktning kan utläsas vid samarbete också för socialtjänst. Förändringarna är dock inte signifikanta. 380

5 Samarbete och ökat förtroende När det gäller arbetslösa är förtroendet lägre vid längre arbetslöshetsperiod. Särskilt påtagligt är lågt förtroende för arbetsförmedlingen. För de sjukskrivna är förhållandet omvänt genom att förtroendet är större vid längre sjukskrivning. Figur 3 Förtroende för personalen i olika verksamheter i förhållande till kontakt och samarbete. Balansmått Förtroende vid samarbete Förtroende vid kontakt Förtroende Sjukvård Socialtjänst Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Kommentar: I diagrammet återges förtroende för de olika verksamheterna sjukvård, socialtjänst, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Förtroendet vid kontakt med verksamheten och vid samarbete återges också. Fråga: Allmänt sett, hur stort förtroende har Du för personalen inom följande samhällsinstitutioner? Balansmått redovisas som är ett index som redovisar dem som är har mycket stort och stort förtroende minus dem som har litet eller mycket litet förtroende. 4 Det finns ett samband när det gäller förtroendet mellan olika verksamheter. De som har förtroende för en av verksamheterna förefaller också ha det för de andra. En intressant fråga är om förtroendet för personalen i de fyra verksamheterna också har ett samband med förtroende för de politiska institutionerna. Signifikanta samband finns mellan förtroende för personalen inom socialtjänst, sjukvård, försäkringskassa och arbetsförmedling med förtroende för regering, riksdag, kommunstyrelse och partier. Utifrån förtroende kan vi inte uttala oss om samarbetets värde för individen. Behov av samarbete finns inte hos alla med långvarig offentlig försörjning (Fridolf 2001a). Individernas behov är dessutom mycket varierande. Det faktiska samarbetet kan definieras på olika sätt. Det kan handla om utbyte av information och erfarenheter, koordinering av arbete samt gemensamt arbete. Samarbete kan delas upp i följande faser: bedömning, planering och val av insatser, själva insatserna och värderingen av insatserna samt en värdering av hela processen och dess resultat (Andersson & Hjern 2000, Björklund 2000, Fridolf 2000). Varje individs process är unik. Att samarbete 381

6 Marie Fridolf per automatik skulle leda till ett värde för individen är inte givet utan samarbetets kvalitet har stor betydelse. En fokusering på behov utifrån en helhetssyn, delaktighet hos individen och ett engagerat bemötande är några av de faktorer som har visat sig ha stor betydelse för kvaliteten. Individernas egen motivation och livssituation är av stor vikt för vilket värde olika insatser får för dem (Fridolf 2000, Björklund, 2000). Går det att diskutera samarbete utifrån individernas hälsa? I föregående års artikel påvisades att samarbete är en av de faktorer som kan förklara ökad hälsa. Hälsa har dock också samband med livskvalitet, aktivitet, kontakt med flera verksamheter och offentlig försörjning. Samarbete snabbar upp hälsotillståndet I föregående års artikel konstaterades att personer som har kontakt med socialtjänsten och försäkringskassan mår sämst, medan de i förbindelse med arbetsförmedlingen och sjukvården skattar sin hälsa som något bättre. Cirka 20 procent mår sämre idag i förhållande till för tolv månader sedan och ca 25 procent mår bättre. De personer som har offentlig försörjning mår sämre än andra. Hälsa kan relateras till livskvalitet (Ferrez-Nunes, 2000). Det kan också relateras till sociala nätverk. Ett samband har i föregående års artikel kunnat konstateras mellan hälsa, hur nöjda de svarande är med livet och om de är aktiva i föreningar. De som mår dåligt är också mindre nöjda med livet och mindre aktiva i föreningslivet. Det finns ett visst samband mellan samarbete och uppskattad hälsa hos de sjukskrivna. De som mår sämst förefaller alltså vara en viktig grupp för samarbete. Hälsotillståndet är generellt sett sämre hos personer som varit i kontakt med flera verksamheter. En förmodad förklaring är att de som har kontakt med fler verksamheter är sjukare, har svårare problematik etc. Bland dem som varit i kontakt med flera verksamheter är hälsotillståndet generellt något sämre för dem där verksamheterna samarbetat. Om samarbete är bra borde det synas en skillnad i graden av förbättring av hälsan hos dem där verksamheterna samarbetat jämfört med andra. Det är tydligt att en större andel personer där verksamheterna samarbetat upplever sitt hälsotillstånd som bättre efter ett år (31 procent jämfört med 23 procent). Detta trots det sämre utgångsläget för denna grupp (deras hälsotillstånd var sämre från början). Mot detta kan ställas att det generellt är så att förbättringen är större för dem som varit i kontakt med fler verksamheter (25 procent jämfört med 16 procent). Det är därför svårt att med större säkerhet fastslå att själva samarbetet är den enda orsaken till den snabbare förbättringen. Samarbete kan öka förtroendet och ge viss förbättring av hälsan I denna artikel påvisas att de som mår som sämst samt är långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna är en viktig grupp att samarbeta kring. Studien visar att det finns en brytpunkt vid sex månader. Kontakt, offentlig försörjning och hälsa, tre faktorer, 382

7 Samarbete och ökat förtroende har alla betydelse för att identifiera behovet av samarbete. Av studien framgår att sannolikheten att få samarbete är större för dem som är sjukskrivna. Samtidigt påvisas att det sker en kraftsamling vid längre sjukskrivning. Det fi nns också en grupp arbetslösa i mellan sex och tolv månader som har kontakt med flera verksamheter och som inte erbjuds samarbete. Av artikeln framgår att sjukvården åtnjuter ett högt förtroende även om individen inte har kontakt med den. Förtroendet för socialtjänsten och arbetsförmedlingen är lågt. Samarbete förefaller ha betydelse för förtroendet för försäkringskassan. Vid samarbete ökar förtroendet. En viss förändring i positiv riktning kan skönjas vid samarbete för socialtjänsten. Materialet är dock alltför begränsat för att kunna påvisa signifikanta skillnader. Studien visar att samarbete är en av de faktorer som kan förklara ökad hälsa. Hälsa har samband med livskvalitet, aktivitet, kontakt med flera verksamheter och offentlig försörjning. Sammanfattningsvis påvisas att sannolikheten för att erhålla samarbete är större för de sjukskrivna. det faktiska samarbetet leder till ett ökat förtroende för personalen vid försäkringskassan, förtroendet för personalen i sjukvården, socialtjänsten, försäkringskassan och arbetsförmedlingen påverkar förtroendet för regering, riksdag, kommunstyrelse och partier de som erhåller samarbete är de som mår sämst de som får samarbete anser sig få en förbättring av hälsan. Noter 1 Här inkluderas inte personer med sjukbidrag, där samarbete också är ett medel för att förhindra förtidspensionering. Personer som har sjukbidrag utgör en pro - cent av befolkningen i arbetsför ålder. Inte heller inkluderas den grupp av förtidspensionärer som behöver samarbete för sin dagliga sysselsättning pga. fysiska eller psykiska funktionshinder. Eftersom analysen utgått från aktuell försörjning ingår inte de personer som har sammanlagd försörjning i olika system i över tolv månader men under kortare tid än tolv månader i aktuellt system vid denna undersöknings genomförande. 2 År 2000: a i mindre än 1 månad N= 17, arbetslösa 1-6 månader N=65, arbetslösa 6-12 N=21, arbetslösa över 12 månader N=83, Sjukskrivna mellan 2 veckor och 1 månad N=36, 1-6 månad N= 48, 6-12 månader N=17, över 12 månader N= 64. År 2001: a i mindre än 1 månad N= 26, arbetslösa 1-6 månader N=53, arbetslösa 6-12 N=28, 383

8 Marie Fridolf arbetslösa över 12 månader N=89, Sjukskrivna mellan 2 veckor och 1 månad N=37, 1-6 månad N= 44, 6-12 månader N=24, över 12 månader N= a i mindre än 1 månad N= 26, arbetslösa 1-6 månader N=53, arbetslösa 6-12 N=28, arbetslösa över 12 månader N=89, Sjukskrivna mellan 2 veckor och 1 månad N=37, 1-6 månad N= 44, 6-12 månader N=24, över 12 månader N= Förtroende för sjukvård N= 2096, socialtjänst N= 203, försäkringskassa N= 1058, arbetsförmedlingen N= 517. Referenslista Andersson, U.-C.& Hjern,B., (2000). Sammanfattning av tjugosex behovsgruppsbaserade organiseringsstudier i sju Socsam-områden. Arbetsrapport, Socialstyrelsen. Björklund, M., (2000). För vem ska vi samverka och hur? Intervjuer med individer och aktörer i åtta kommuner. Stockholm, Socialstyrelsen 2000:2. Berglind, H., (1995) Handlingsteori och mänskliga relationer. Stockholm, Natur och kultur Bokelund, A., (1995). Olikheter som berikar? Möjligheter och hinder i samarbetet mellan socialtjänstens äldre- och handikappomsorg, barnomsorg samt individ- och familjeomsorg. Rapport i socialt arbete nr 71. Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete Brännberg, T., (1995). Plus för unga i Göteborg. En studie av projekt samverkan och eldsjälar. Civildepartementet. DS 1995:54, bilaga 1. Danemark, B., & Kullberg, C., (1999). Samverkan: välfärdsstatens nya arbetsform. Lund Studentlitteratur. Ferrez-Nines, J., (2000). Hälsa-ett värde utan pris i Holmberg, S.& Weibull, L (red). Det nya samhället. SOM-institutet, Göteborgs universitet. Fridolf, M., (2000). Att samverka kring sammansatta behov intervjuer med individer i tio samverkansprojekt. Stockholm. Socialstyrelsen 2000:4. Fridolf, M., 2001a). Samarbetets kvalitet för individer med sammansatta behov intervjuer med individer i tio olika samverkansprojekt. Socialstyrelsen. Fridolf, M., (2001b). Samarbete en arbetsform för de särskilt utsatta i Holmberg, S. & Weibull, L.(red). Land, Du välsignande? SOM-institutet, Göteborgs universitet. Fridolf, M., (2001c). Samarbetets värde för personer med offentlig försörjning personer med a-kassa, sjukpenning, sjukbidrag och socialbidrag. Socialstyrelsen. Lindqvist, R., (red). (1998). Organisation och välfärdsstat. Umeå, Studentlitteratur. Marklund, S., (red). Rehabilitering i ett samhällsperspektiv. Lund, Studentlitteratur. 384

9 Samarbete och ökat förtroende Prop 1996/97:63 Samverkan, Socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration m.m. Prop. 1993/94:205 Finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård samt socialtjänst, SOCSAM Riksförsäkringsverket Socialstyrelsen, (1997). FINSAM en slutrapport. Finansiell samordning 1991:1. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1999:4, Samverkan inom rehabiliteringsområdet. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 2000:5, Lönsam samverkan för individ och samhälle. Socialstyrelsen (2001). Samverkan för särskilt utsatta. Stockholm. Socialstyrelsen. 385

10

SAMARBETE EN ARBETSFORM FÖR DE SÄRSKILT UTSATTA

SAMARBETE EN ARBETSFORM FÖR DE SÄRSKILT UTSATTA Samarbete en arbetsform för de särskilt utsatta SAMARBETE EN ARBETSFORM FÖR DE SÄRSKILT UTSATTA MARIE FRIDOLF S amarbete mellan offentliga organisationer har kommit i fokus under 1990- talet (Danemark

Läs mer

Samverkan för särskilt utsatta. Utvärdering av frivillig samverkan FRISAM

Samverkan för särskilt utsatta. Utvärdering av frivillig samverkan FRISAM Samverkan för särskilt utsatta Utvärdering av frivillig samverkan FRISAM 1 Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering.

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Samarbetets kvalitet för individer med sammansatta behov

Samarbetets kvalitet för individer med sammansatta behov Samarbetets kvalitet för individer med sammansatta behov Intervjuer med individer och handläggare i tio samverkansprojekt Socialstyrelsen Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetsmiljöverket Svenska Kommunförbundet

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Utanförskapets kostnader

Utanförskapets kostnader Utanförskapets kostnader Försörjningsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa mm Långvarig ohälsa sjukvård och mediciner Missbruk behandling, kriminalitet mm Familjeproblem, skolproblem,

Läs mer

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Hälsoskydd & Inkomstförsäkring Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Trygghetspaket September 2015 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskydd består av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11 REDOVISAR 2000:11 Långtidssjukskrivna bakgrund, diagnos och återgång i arbete Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 Utredningsenheten 2000-12-12 Upplysningar: Eva Olkiewicz tel 08-786 93 01

Läs mer

FINSAM och Utvägen. Information den 30 maj Karina Andersson Monica Malmqvist. Social sektor Individ- och familjeomsorgen

FINSAM och Utvägen. Information den 30 maj Karina Andersson Monica Malmqvist. Social sektor Individ- och familjeomsorgen FINSAM och Utvägen Information den 30 maj 2012 Karina Andersson Monica Malmqvist vill arbetar för att skapa ett samhälle där alla har möjlighet till en meningsfull vardag med arbete och gemenskap, trots

Läs mer

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år. Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

FÖRSTUDIE - ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

FÖRSTUDIE - ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG SID 1 (7) 2011-10-12 Handläggare: Kibebe Tsehai Telefon: 08 508 15 327 FÖRSTUDIE - ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Beskrivning

Läs mer

Yttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen från socialbidrag till arbete (S 2005:01)

Yttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen från socialbidrag till arbete (S 2005:01) Landstingsstyrelsens förvaltning Forum för kunskap och gemensam utveckling 1 (6) Handläggare: Britt Arrelöv Landstingsstyrelsen Yttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Att samverka kring sammansatta behov

Att samverka kring sammansatta behov Samverkan inom rehabiliteringsområdet 2000:4 Att samverka kring sammansatta behov intervjuer med individer i tio olika samverkansprojekt Socialstyrelsen Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetarskyddsstyrelsen Svenska

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

Kommittédirektiv. Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring. Dir. 2017:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017

Kommittédirektiv. Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring. Dir. 2017:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017 Kommittédirektiv Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring Dir. 2017:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över förutsättningarna

Läs mer

Statistik januari-december 2013

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Väster Dnr 1/14 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse januari-december 213 Statistik januari-december 213 Bilaga till årsrapport avseende verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet

Läs mer

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1 Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete Föredrag den 17 februari 2012 Marie Fridolf 0709-812963 www.ideelle.se Utveckla samarbetet! Värdegrunden Ett nytt systemtänk Samarbetets

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa

Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa REDOVISAR 2002:1 Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa Sammanfattning Andelen sjukskrivna arbetslösa är överrepresenterad i förhållande till den totala andelen arbetslösa i hela

Läs mer

Utanförskapets kostnader

Utanförskapets kostnader Utanförskapets kostnader Försörjningsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa mm Långvarig ohälsa sjukvård och mediciner Missbruk behandling, kriminalitet mm Familjeproblem, skolproblem,

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

DIS Deltagare i samverkan

DIS Deltagare i samverkan Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN DIS Deltagare i samverkan Uppföljning 2005-2007 Helena Johansson Hisingen

Läs mer

Hässleholms kommun bland de bästa i Sverige på kommunala arbetsmarknadsinsatser

Hässleholms kommun bland de bästa i Sverige på kommunala arbetsmarknadsinsatser 1(5) Datum 2013-03-25 Handläggare Verksamhetschef Jörgen Bergvall Arbetsmarknad och kompetensutveckling Arbetsmarknadsenheten 0451-26 70 69 0709-71 70 69 jorgen.bergvall@hassleholm.se Hässleholms kommun

Läs mer

FINSAM GÖR SKILLNAD!

FINSAM GÖR SKILLNAD! Finansiell samordning av rehabilitering för boende i Habo, Jönköping, Mullsjö och Vaggeryd Frukostmöte 161125 FINSAM GÖR SKILLNAD! Välkommen! Upplägg idag Arbetsmarknadsläget Kort om Finsam, resultat Enter

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Kartläggning Ekonomiskt bistånd

Kartläggning Ekonomiskt bistånd 2014-05-26 Handläggare Kerstin Wigert Socialkontoret/Arbete och försörjning Kartläggning Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd 1 januari 31mars, 2012, 2013 och 2014 Orsak i % 2010 2011 2012 2013 2014 Arbetslöshet

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring

SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring Trygghetspaket 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskyddbestår av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för den som insjuknar eller skadar sig, dels en sjukinkomstersättning

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Pågående projekt mars 2009

Pågående projekt mars 2009 Senast uppdaterad 2009-04-01 Pågående projekt mars 2009 Information om projekten uppdateras kontinuerligt på www.finsamgotland.se/projekt Våren 2009 startar tre Finsam-projekt. 1. Arbetsgivarringen Skarphäll

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Partiell sjukskrivning

Partiell sjukskrivning REDOVISAR 2001:4 Partiell sjukskrivning förekomst och utfall Sammanfattning Partiell sjukskrivning studeras under en tvåårsperiod i en grupp som hade varit helt sjukskriven för rygg- och nackbesvär i fyra

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping 1. Sammanfattning Denna rapport innehåller en form av samhällsekonomisk analys av kostnader för och intäkter från de två projekt

Läs mer

Verksamhetsplan Budget 2007

Verksamhetsplan Budget 2007 Lycksele Verksamhetsplan Budget 2007 Samordningsförbundet Lycksele Lycksele kommun, Landstinget i Västerbotten, LAN Västerbotten, Försäkringskassan Västerbotten 1 1. Samordningsförbundet...3 Inledning...3

Läs mer

Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten?

Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten? Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten? Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet Arbetarrörelsens forskarnätverks konferens Nya värderingar, nytt samhälle?, Stockholm, 7 december

Läs mer

ÖVERSYN AV ARBETSSÄTT OCH MÅLGRUPP SAMT STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR PÅ LUNDBYKAJEN

ÖVERSYN AV ARBETSSÄTT OCH MÅLGRUPP SAMT STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR PÅ LUNDBYKAJEN 1 Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 2005/13 Hisingen 2005-06-13 Sekretariatet, OA, CA Ärende nr 7 ÖVERSYN AV ARBETSSÄTT OCH MÅLGRUPP SAMT STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR PÅ LUNDBYKAJEN Bakgrund

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Vad har hänt med det svenska samhällsförtroendet? LENNART WEIBULL

Vad har hänt med det svenska samhällsförtroendet? LENNART WEIBULL Vad har hänt med det svenska samhällsförtroendet? LENNART WEIBULL Individens förtroende för en verksamhet påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) * * * Det egna beroendet

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Våga se framåt, där har du framtiden!

Våga se framåt, där har du framtiden! Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Projekt; Integrerad Samverkan

Projekt; Integrerad Samverkan Projekt; Integrerad Samverkan Bakgrund Projekt Integrerad Samverkan Målgrupp med komplex problematik Behov av samhällets ekonomiska, medicinska och sociala stöd Flera pågående insatser- behov av samordnade

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 17 januari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad

Läs mer

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning.

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning. 1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet 2007-0003 HjoTiBorg 2007-09-05 Mottagare Tibro kommun Arbetsmarknadsenheten Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej PROJEKTETS

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL

FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL Förtroende för verksamhet skapas av bl a: Kompetens/kvalitet Integritet Konsistens och standards Öppenhet Kontext Individens förtroende för en verksamhet

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR VUXN A TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-08-26 Handläggare: Bosse Dannert Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-09-30 Gränslandet mellan sjukdom

Läs mer

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen 2012-08-27 Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen Månadsstatistik februari 2012 Veckostatistik vecka 12, 2012 Viktiga begrepp för att kunna tolka statistiken som följer: Aktivitetsstöd:

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Dag 1/3 Bakgrunden - sammanfattad i fem punkter De kommunala arbetsmarknadsenheterna står inför stora utmaningar och behov av utveckling

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

DEN TUDELADE VÄLFÄRDSSTATEN

DEN TUDELADE VÄLFÄRDSSTATEN DEN TUDELADE VÄLFÄRDSSTATEN Offentlighet och sekretess hinder för samordning? 17 oktober 2011 Lars Bejstam OFFENTLIGHETSPRINCIPEN Grundlagsskyddad rätt att ta del av allmänna handlingar Gäller för enskilda

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen 2012-08-27 Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen Månadsstatistik mars 2012 Veckostatistik vecka 15, 2012 Viktiga begrepp för att kunna tolka statistiken som följer: Aktivitetsstöd: När

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning i Värmdö avseende rehabilitering

Avsiktsförklaring för finansiell samordning i Värmdö avseende rehabilitering Bilaga 2. Värmdö kommun, Stockholms läns landsting, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen Avsiktsförklaring för finansiell samordning i Värmdö avseende rehabilitering 2(7) Inledning Sedan den 1 januari

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Förtroendet för Arbetsförmedlingen Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell

Läs mer

Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt

Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt 2011-11-22 FOKUS: STATISTIK Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt Arbetsförmedlingens förändrade sätt att beräkna arbetslösheten inom en region innebär en nivåförändring av arbetslöshetsmåttet.

Läs mer

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen 2012-02-17 Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen Månadsstatistik januari 2012 Veckostatistik vecka 06, 2012 Viktiga begrepp för att kunna tolka statistiken som följer: Aktivitetsstöd:

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer