Tema: Trygghetssystemen i staten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema: Trygghetssystemen i staten"

Transkript

1 Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och 64 år. Hur många individer som försörjs inom trygghetssystemen beror på ett flertal faktorer, såsom hälsa och sysselsättningsutveckling. Många individer får bidrag/ersättningar för sin försörjning i form av till exempel sjuk-/rehabiliteringspenning, aktivitets-/sjukersättning, arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, föräldrapenning, studiestöd eller ekonomiskt bistånd. De kommande åren väntas lågkonjunkturen medföra stigande arbetslöshet samtidigt som regeländringarna inom sjukförsäkringsområdet innebär att det blir svårare att försörja sig med hjälp av denna. Det är därför viktigt att få klarhet i hur det påverkar antalet individer som får de olika bidragen/ersättningarna. Vi har kartlagt arbetslöshets- respektive sjukpenningersättning i förhållande till konjunktur och regeländringar för att belysa hur individer inträder i respektive lämnar dessa försäkringssystem. Figur 26. Försörjda inom trygghetssystemen, andel av befolkningen 2 64 år, helårsekvivalenter Procent Procent Ohälsa Arbetsmarknadsersättningar Föräldrapenning Studiestöd Ekonomiskt bistånd En positiv sysselsättningsutveckling och regeländringar på sjukförsäkringsområdet är starkt bidragande orsaker till den sjunkande andelen försörjda inom trygghetssystemen. Lågkonjunkturen framöver kan dock innebära att andelen kommer att öka. ekonomistyrningsverket, 19 december 28 1

2 I detta temaavsnitt beskriver vi hur antalet individer inom trygghetssystemen förändras under perioden Vi kommer att avgränsa oss till individer 2 64 år och områdena sjukförsäkring (anslagen för sjuk-/rehabiliteringspenning samt aktivitets-/sjukersättning) samt arbetslöshet (anslaget för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd) då dessa belastar statsbudgeten mest och har varierat betydligt över tiden. För att göra analysen jämförbar sker redovisningen med statistik och prognoser i form av antal helårsekvivalenter. 6 Först beskrivs utvecklingen från 199 till idag för dels sjukförsäkringen, dels arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet. Därefter belyser vi det historiska sambandet mellan sjukpenning och arbetslöshetsersättning samt förväntade samband till 212. För mer detaljerad analys av utgifterna under prognosperioden, se kommentarer under respektive utgiftsområde. Utvecklingen från 199 Sjukförsäkringen Det är många faktorer som påverkar sjukskrivningarna. Förutom rent fysiska finns det psykologiska, sociala och ekonomiska förklaringar. Det kan röra sig om individanknutna förhållanden som familjeproblem, arbetsförhållanden samt skillnader i attityder och hälsa. Det kan också finnas rent strukturella förklaringar som regeländringar. När det gäller regeländringar är de viktigaste faktorerna ersättningsnivån och längden på den period som arbetsgivaren ersätter lönebortfall. Under 199-talet minskade antalet helårsekvivalenter för sjukpenning 7 fram till då den nådde 199-talets lägsta nivå. Därefter vände trenden uppåt. Den tydliga nedgången i början av 199-talet, med ca 4 helårsekvivalenter, berodde till viss del på att det infördes en sjuklöneperiod den 1 mars Det innebar att arbetsgivarna tog över ersättningen av lönebortfallet för de 14 första sjukdagarna förlängdes sjuklöneperioden från 14 till 28 dagar, vilket vi kan urskilja som en liten nedgång i antalet individer med sjukpenning mellan 1996 och Redan 1998 gick sjuklöneperioden tillbaka till 14 dagar och antalet ökade åter. 6 Antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två individer som är halvtidssjukskrivna ett år, en helårsekvivalent. 7 Helårsekvivalenter för sjukpenning räknas genom att antalet nettosjukdagar divideras med 365 eller 366 om det är skottår. 2 ekonomistyrningsverket, 19 december 28

3 Figur 27. Försörjda inom sjukförsäkringen, andel av befolkningen 2-64 år, helårsekvivalenter Procent 16 Procent Sjukpenning och rehabilitering m.m. "Ohälsotal" Aktivitets och sjukersättning Andelen individer som får ersättning från sjukförsäkringen har varierat mellan 1 och 14 procent. Nivån var som lägst i mitten av199-talet. År 1991 infördes en reform som sänkte ersättningsnivån för sjukfrånvaro de tre första dagarna från 1 till 65 procent och från fjärde dagen till 8 procent. Den förändrade ersättningsnivån kan ha påverkat individers benägenhet att sjukskriva sig, då antalet ersättningstagare började minska samma år. År 1993 sänktes ersättningen ytterligare från och med dag 366 av sjukskrivningen från 8 procent till 7 procent. Samtidigt infördes en karensdag, vilket sannolikt är en förklaring till det minskande antalet med sjukpenning. År 1996 infördes ännu en reform som ändrade ersättningsnivåerna med fortsatt sjunkande antal individer med sjukpenning. Ersättningen dag 2 3 höjdes till 75 procent och kvarstod på denna nivå för resterande dagar, vilket innebar lägre ersättning i sin helhet. År 1998 börjar antalet ersättningstagare med sjukpenning vända uppåt, samma år som ersättningsnivån höjdes till 8 procent från tidigare nivå på 75 procent. Samtidigt förbättrades ekonomin i Sverige. Vändningen kom kring 23, då bland annat skärpta villkor för sjukförsäkringen och en förlängd sjuklöneperiod till 21 dagar infördes. Många individer gick dessutom från långtidssjukskrivning (med sjukpenning) till sjukersättning. Utvecklingen av antalet personer med aktivitets-/sjukersättning (innan 23 förtidspension) är jämnt stigande. Från 1991 till slutet av 1992 kan vi se en något brantare ökning av antalet ersättningstagare. Denna ökning kan till stor del förklaras av den djupa lågkonjunktur som drabbade Sverige under 199-talet. Stora ekonomistyrningsverket, 19 december 28 3

4 delar av de långtidssjukskrivna samt många äldre och de med hög sjukfrånvaro förtidspensionerades under hösten Denna uppgång i antalet förtidspensionärer förklarar även delar av nedgången i sjukpenning samma år. Arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet Antalet individer som omfattas av arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadsåtgärder påverkas framför allt av konjunkturläget och situationen på arbetsmarknaden. Men även andra faktorer påverkar omfattningen. Förändringar i regelverket gällande arbetslöshetsförsäkringen försämrar möjligheterna att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning. Ändringar gällande ersättningsnivåer och ersättningsperioder har också betydelse för individens val att söka sig mot en anställning. Villkoren för arbetslöshetsförsäkringen har varit föremål för ett stort antal justeringar under den studerade perioden. I detta avsnitt belyser vi de förändringar som påverkar mest. Antalet deltagare inom arbetsmarknadsåtgärder exempelvis i form av aktivitetsstöd påverkas över tiden, förutom av konjunkturen, även av politiska målsättningar. Figur 28. Antalet personer inom arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadsåtgärder Antal 4 Procent Arbetslöshetsersättning Aktivitetsstöd BNP utv Antalet ersatta via arbetslöshetsförsäkringen och inom aktivitetsstödet uppvisar en fallande trend sedan mitten av 199-talet. Under lågkonjunkturen i början av 199-talet steg arbetslösheten kraftigt. Fallande ekonomisk tillväxt ledde till en krympande arbetsmarknad och höga arbetslöshetstal. Antalet arbetslösa kvalificerade för arbetslöshetsersättning steg från 4 ekonomistyrningsverket, 19 december 28

5 7 till närmare 35 räknat i helårsekvivalenter. Det innebar en femfaldig ökning av antalet bidragstagare på endast fyra år. Antalet ersatta har sedan dess inte varit i närheten av denna nivå och den långsiktiga trenden är sedan dess fallande. Under denna period förändrades reglerna för arbetslöshetsförsäkringen ett flertal gånger. Lättnader och begränsningar infördes och revs upp bland annat som en följd av regeringsskiften. Antalet ersättningstagare låg kvar på höga nivåer under mitten av 199-talet. Trots hög ekonomisk aktivitet under 1994 och 1995 påverkades inte antalet ersatta dessa år. Efter en tillfällig nedgång i ekonomin 1996 och 1997 tilltog tillväxten återigen i slutet av 199-talet vilket medförde att arbetslösheten pressades tillbaka och därmed även det totala antalet ersättningstagare. Under perioden fram till 22 minskade antalet helårsekvivalenter med över 5 procent. Åren efter förra konjunkturnedgången 21 dämpades tillväxttakten till runt 2 procent och under dessa år ökade åter antalet ersättningstagare. Ökningen skedde dock inte i samma utsträckning som tidigare under 199-talet. I februari samma år infördes begränsningar för att kvalificera sig för ytterligare ersättningsperioder. I någon mån hade detta en dämpande effekt på ökningen av ersättningstagarna, även om denna effekt torde vara ytterst svår att kvantifiera. Antalet bidragstagare under denna konjunkturnedgång var dock 4 procent lägre än under nedgången i början av 199-talet. År 24 inleddes den senaste högkonjunkturen, vilket innebar en vändpunkt på arbetsmarknaden med minskande arbetslöshet och färre individer med arbetslöshetsersättning. Antalet ersättningstagare har sedan dess minskat till motsvarande nivå som under inledningen av 199-talet. En förklaring till det minskande antalet under senare år är att andelen arbetslösa som erhåller arbetslöshetsersättning har varit fallande sedan 26. Detta har i sin tur medfört ett kraftigt minskat utgiftstryck avseende utgifterna för arbetslösheten. Tillsammans med regeländringar införda i början av 27, vilka innefattade begränsning av antalet ersatta dagar, lägre ersättningsnivåer samt skärpta villkor för ersättning, kan detta ha förstärkt den nedgående trenden av antal ersatta individer inom arbetslöshetsförsäkringen. Dessa regeländringar innebar även en överflyttning av arbetslösa till program inom den så kallade jobb- och utvecklingsgarantin efter ersättningsperiodens utgång. Detta kan i sin tur förklara den ökning vi ser i antalet individer inom aktivitetsstödet under 28. Antalet deltagare inom aktivitetsstödet följer annars till stora delar mönstret för arbetslöshetsersättningen. Samband mellan sjukpenning och arbetslöshetsersättning Historiska förhållanden från 199 Konjunkturläget och utvecklingen av sysselsättningen i synnerhet, har avgörande betydelse för förändringen av antalet individer inom trygghetssystemen. Andra ekonomistyrningsverket, 19 december 28 5

6 viktiga faktorer är regelverk och incitament hos individen själv. Sambandet mellan sjukfrånvaro och arbetslöshet är historiskt sett negativt. Om arbetslösheten stiger så sjunker sjukfrånvaron och omvänt. Flera studier har visat att framför allt kortvariga sjukskrivningar varierar med konjunkturen. När vi i Sverige har högkonjunktur tenderar sjukskrivningarna att öka. En förklaring till detta är att sysselsättningen ökar och därmed också antalet som kan bli sjukskrivna. En tolkning är också att takten i arbetslivet ökar, vilket leder till att en del individer inte orkar och blir sjukskrivna som följd av detta. Incitamenten att sjukskriva sig kan öka då konkurrensen om jobben är låg vilket också kan innebära en lägre risk att förlora jobbet på grund av sjukskrivning. Vid en högkonjunktur ökar vidare chansen att även individer med sämre hälsa får jobb, vilket ökar sannolikheten för att antalet individer med sjukpenning stiger. I lågkonjunktur med stigande arbetslöshet tenderar sjukskrivningarna i stället att minska i antal. En förklaring kan vara att individer med sämre hälsa i större utsträckning slås ut och blir arbetslösa än de med god hälsa. Dessutom blir de som är anställda sannolikt mer angelägna om sin anställning och minskar benägenheten att sjukskriva sig. Figur 29. Antalet arbetslösa och sjukskrivna, helårsekvivalenter Tusental arbetslösa 4 Miljoner dagar Arbetslöshetsersättning Sjuk- och rehabiliteringspenning Sambandet mellan antal arbetslösa och sjukskrivna har varit mycket starkt fram till 24. När antalet arbetslösa har ökat har antalet sjukskrivna minskat och vice versa. Åren har emellertid både antalet arbetslösa och sjukskrivna sjunkit. Benägenheten att sjukskriva sig ökar när ersättningsperioden för arbetslöshet börjar närma sig sitt slut. Ju närmare den arbetslöse kommer sin utförsäkring 6 ekonomistyrningsverket, 19 december 28

7 (3 dagar) desto mer ökar sannolikheten att sjukskriva sig. Orsaken till det är att antalet dagar med a-kassa sparas när individen får sjukpenning, vilket i sin tur förlänger den totala ersättningsperioden vid arbetslöshet. Under 199-talets första hälft visar figur X en tydlig nedgång av antalet helårsekvivalenter med sjukpenning samtidigt som antalet med arbetslöshetsersättning vände uppåt. Under period nästintill femdubblades antalet helårsekvivalenter för arbetslöshetsersättning, på grund av den markanta konjunkturförsvagningen, för att sedan vända nedåt igen. Sambandet mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen bryts 24 då antalet ersättningstagare inom båda dessa system minskar kraftigt. En gynnsam konjunktur och en därav positiv situation på arbetsmarknaden ledde till en minskning av antalet arbetslösa. Denna nedgående trend förstärktes ytterligare under 27, eftersom stramare regler och sänkta ersättningsnivåer infördes inom arbetslöshetsförsäkringen. Detta leder till låga nivåer även under 28 trots en avtagande tillväxt. Samtidigt sjunker antalet ersättningstagare inom sjukförsäkringen under denna period. Förväntat samband fram till 212 Tillväxten i den svenska ekonomin väntas, i finanskrisens spår, bli svag under 28 och än lägre under 29. Detta medför sämre utsikter för arbetsmarknaden framöver. Ännu har dock inga större förändringar av antalet arbetslösa inträffat och den totala ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen har fortsatt att falla. Samtidigt ser vi också ett sjunkande antal individer med sjukpenning respektive aktivitets-/sjukersättning. Trenden förstärks av införandet av stramare regler i kombination med attitydförändringar och förändrad sjukskrivningspraxis. Regeländringarna leder både till färre antal individer med sjukpenning och med sjukersättning (förtidspension). ekonomistyrningsverket, 19 december 28 7

8 Figur 3. Antal försörjda individer på grund av ohälsa eller arbetslöshet Antal A Ohälsa Arbetslöshet Antalet individer försörjda av sjukförsäkringen väntas fortsätta minska markant hela prognosperioden, vilket främst förklaras av regeländringarna inom området. Både antalet individer med sjuk-/rehabiliteringspenning och aktivitets-/sjukersättning väntas minska till följd av ändringarna. Mot bakgrund av det försämrade konjunkturläget finns det all anledning att räkna med en dystrare arbetsmarknad och därav stigande antal ersättningstagare inom arbetslöshetsförsäkringen under 29. Ett tydligt tecken på detta är de stigande antal varsel som drabbat delar av den svenska industrin under hösten 28. Med en normal eftersläpning kommer arbetslösheten och antalet ersättningstagare att börja stiga under 29. ESV:s bedömning pekar på en fördubbling av antalet ersättningstagare de kommande två åren. Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos stiger aktiviteten i ekonomin åter 211 och antalet arbetslösa som får arbetslöshetsersättning bedöms minska med 14 helårsekvivalenter mellan 211 och 212. Sjukfrånvarons historiskt låga nivå under inföll samtidigt som det sämsta läget på arbetsmarknaden. Samma låga sjukskrivningsnivå väntas nås i slutet av prognosperioden. Sambandet mellan sjukskrivning och arbetslöshet bröts 24 då det goda arbetsmarknadsläget inte resulterade i flera sjukskrivningar. Frågan är vad som händer om lågkonjunkturen leder till en kraftigt ökad arbetslöshet. Den stora minskningen av antal individer inom sjukförsäkringen innebär troligen att volymerna i andra transfereringssystem, framför allt arbetslöshetsförsäkringen, kommer att öka. I stora drag påverkas antalet individer inom trygghetssystemen av hur sysselsättningen utvecklas. Om inte fler individer kan beredas plats på arbetsmarknaden eller få en utbildningsplats finns en stor risk att nedgången av antal individer inom sjukförsäkringen leder till en ökning t.ex. av 8 ekonomistyrningsverket, 19 december 28

9 antalet individer inom arbetslöshetsförsäkringen och inom ekonomiskt bistånd. Attitydförändringar och en effektivare sjukskrivningsprocess kan innebära att det negativa sambandet mellan arbetslöshet och sjukfrånvaro inte återkommer. Den lägre sysselsättningen framöver kan medföra en större ökning av antalet arbetslösa, på grund av att attityden till och kontrollen av sjukförsäkringen skärpts sedan förra lågkonjunkturen. Om det negativa sambandet återkommer borde i så fall sjukskrivningarna sjunka ytterligare från de prognostiserade nivåerna. Vi anser det dock inte troligt. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att utvecklingen framöver främst beror på graden av försämring på arbetsmarknaden och på alla de olika aktörerna i sjukskrivningsprocessen. ekonomistyrningsverket, 19 december 28 9

10 Bidrag och ersättningar inom sjukförsäkring respektive arbetslöshetsförsäkring Sjukförsäkringen är en del av den svenska socialförsäkringen. Sjukförsäkringen har som syfte att bevara tryggheten för den som drabbas av sjukdom eller skada. Parallellt ska den ge drivkrafter och möjlighet att återgå till arbete. Sjukförsäkringen omfattar sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, handikappersättning, ersättning vid arbets- och kroppsskador och aktivitets och sjukersättning. I detta avsnitt ligger fokus på sjukpenning och rehabiliteringspenning samt aktivitetsoch sjukersättning. Sjukpenningen är en del av det svenska sjukförsäkringssystemet och betalas ut av Försäkringskassan. Ersättningen betalas ut till såväl arbetssökanden som arbetstagare vilka har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Sjukpenning grundar sig på individens arbetsförmåga och hur mycket den är nedsatt. Är exempelvis arbetsförmågan nedsatt till hälften betalas halv sjukpenning ut. Ersättningen bygger på den sjukpenningsgrundande inkomsten som i stora drag räknas på årsinkomsten och årsarbetstiden. Som sjukskriven behöver man ibland stöd för att kunna börja arbeta igen. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normalt liv. Aktivitetsersättning kan de få som är mellan år och har en arbetsförmåga som är nedsatt på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år. Sjukersättning kan de få som är mellan 3 och 64 år och har stadigvarande nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Stöd till arbetslösa föreligger i olika former. Ekonomisk ersättning från arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring där den arbetslöse under rimliga ekonomiska förhållanden ska kunna söka nytt jobb under en begränsad tid. Dessutom erbjuds arbetsmarknadsåtgärder som syftar till att stärka den arbetslöses möjligheter på arbetsmarknaden genom att den arbetslöse blir mer konkurrenskraftig. Via arbetsförmedlingen erbjuds ett flertal åtgärder, exempelvis jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgaranti för ungdomar och arbetsmarknadsutbildningar. Därutöver finns, under vissa förutsättningar, möjlighet till lönebidrag samt utvecklings- och trygghetsanställningar inom såväl offentlig som privat sektor samt inom Samhall. Dessa typer av anställningar syftar till att erbjuda anställning till individer med nedsatt prestationsförmåga, beroende på antingen fysiska eller psykiska funktionshinder. Stöden kan kombineras med rehabiliterande inslag såväl som de medför en jobbträning, allt i syfte att utveckla den arbetslöse och förbättra dennes möjligheter att få en anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Med de avgränsningar vi gjort i detta avsnitt ligger fokus för arbetsmarknadsområdet på arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet. 1 ekonomistyrningsverket, 19 december 28

Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron

Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron Budgetprognos 25:4 Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron Sjukfrånvaron i Sverige har varierat kraftigt under de senaste femton åren. I många internationella jämförelser

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS?

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? PATRIK HESSELIUS & NIKLAS NORDSTRÖM www.timbro.se/innehall/isbn=9175668208&flik=4 MAJ 2011 TIMBRO TIMBRO [VÄLFÄRD & REFORM] Författararna och Timbro 2011 ISBN 91-7566-820-8

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) Sammanfattning När bortre tidsgränsen infördes 2008 var Sveriges extremt långa sjukskrivningstider

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Försörjningsmåttet 2012 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 2012 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 212 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Totala utbetalningar av Sjukpenning rehab peng Sjuk och aktivitetsersättning Akassa Aktivitetsstöd Försörjningsstöd från kommunen Försörjningsmåttet

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Myten om långtidssjukskrivna

Myten om långtidssjukskrivna ARBETARRÖRELSENS TANKESMEDJA SNABBANALYS nr 4 augusti 2010 Myten om långtidssjukskrivna Anne-Marie Lindgren granskar effekterna av alliansregeringens försämringar i sjukförsäkringen. Hon hänvisar till

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete 1(14) Dnr 1.1 2008/12465 Dnr 10504-2009 Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2008 Försäkringskassan

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar

Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar 2011-05-04 S 2011/4725/SF Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar Förord De förslag som redovisas i denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän

Läs mer

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning

Läs mer

En frisk. affär - Slopat sjuklöneansvar

En frisk. affär - Slopat sjuklöneansvar En frisk affär - Slopat sjuklöneansvar Rapport Februari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning och våra förslag... 2 Bakgrund och teori... 3 Arbetsgivarens kostnadsansvar... 3 Högkostnadsskydd... 3 Socialförsäkringsutredningen...

Läs mer

En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion

En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1. Rehabiliteringskedjan... 4 2.2. Arbetslivsintroduktion... 5 2.3. Tidigare studier

Läs mer

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Hälsoskydd & Inkomstförsäkring Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Trygghetspaket September 2015 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskydd består av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se Riktiga jobb åt alla Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006 www.centerpartiet.se Arbetslösheten bland funktionshindrade har ökat Ingen grupp i samhället har drabbats så hårt

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Finansdepartementet. Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) (Dnr Fi2003/557)

Finansdepartementet. Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) (Dnr Fi2003/557) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM 17 februari 2003 YTTRANDE Dnr 6-1-03 Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) (Dnr Fi2003/557) Den svenska sjukfrånvaron

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen 2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen - Allt fler arbetslösa saknar a-kassegrundad ersättning i Västra Götalands kommuner Februari 2013 Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Vilka får a-kasseersättning

Läs mer

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö SALO Sveriges Anställningslösas Landsorganisation Arbete Livskvalitet - Miljö Det här är SALO SALO (Sveriges Anställningslösas Landsorganisation) grundades för att det inte fanns några organisationer som

Läs mer

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Hållbara socialförsäkringar Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Utmaningen Den svenska medellivslängden ökar Positivt med en friskare befolkning Men, färre kommer att behöva försörja fler som är i icke

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

100 procent är bättre än 64

100 procent är bättre än 64 100 procent är bättre än 64 Breda vägar tillbaka till arbetslivet för sjukskrivna och förtidspensionärer september 2006 www.centerpartiet.se Inledning Idag står nästan 1,5 miljoner människor på ett eller

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 Hälsobarometern 008.06 009.05 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 1 (7) Utgiven av Alecta juni 009 Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 Något färre fick arbete December är den månad under ett år som övergångarna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Socialförsäkring i förändring

Socialförsäkring i förändring Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning för höga

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24272-8 ISSN 0284-6012

Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24272-8 ISSN 0284-6012 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Ekonomisk trygghet. 10 vid sjukdom och funktionsnedsättning

Ekonomisk trygghet. 10 vid sjukdom och funktionsnedsättning Ekonomisk trygghet 10 vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till statens budget för 2013 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer