Tema: Trygghetssystemen i staten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema: Trygghetssystemen i staten"

Transkript

1 Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och 64 år. Hur många individer som försörjs inom trygghetssystemen beror på ett flertal faktorer, såsom hälsa och sysselsättningsutveckling. Många individer får bidrag/ersättningar för sin försörjning i form av till exempel sjuk-/rehabiliteringspenning, aktivitets-/sjukersättning, arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, föräldrapenning, studiestöd eller ekonomiskt bistånd. De kommande åren väntas lågkonjunkturen medföra stigande arbetslöshet samtidigt som regeländringarna inom sjukförsäkringsområdet innebär att det blir svårare att försörja sig med hjälp av denna. Det är därför viktigt att få klarhet i hur det påverkar antalet individer som får de olika bidragen/ersättningarna. Vi har kartlagt arbetslöshets- respektive sjukpenningersättning i förhållande till konjunktur och regeländringar för att belysa hur individer inträder i respektive lämnar dessa försäkringssystem. Figur 26. Försörjda inom trygghetssystemen, andel av befolkningen 2 64 år, helårsekvivalenter Procent Procent Ohälsa Arbetsmarknadsersättningar Föräldrapenning Studiestöd Ekonomiskt bistånd En positiv sysselsättningsutveckling och regeländringar på sjukförsäkringsområdet är starkt bidragande orsaker till den sjunkande andelen försörjda inom trygghetssystemen. Lågkonjunkturen framöver kan dock innebära att andelen kommer att öka. ekonomistyrningsverket, 19 december 28 1

2 I detta temaavsnitt beskriver vi hur antalet individer inom trygghetssystemen förändras under perioden Vi kommer att avgränsa oss till individer 2 64 år och områdena sjukförsäkring (anslagen för sjuk-/rehabiliteringspenning samt aktivitets-/sjukersättning) samt arbetslöshet (anslaget för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd) då dessa belastar statsbudgeten mest och har varierat betydligt över tiden. För att göra analysen jämförbar sker redovisningen med statistik och prognoser i form av antal helårsekvivalenter. 6 Först beskrivs utvecklingen från 199 till idag för dels sjukförsäkringen, dels arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet. Därefter belyser vi det historiska sambandet mellan sjukpenning och arbetslöshetsersättning samt förväntade samband till 212. För mer detaljerad analys av utgifterna under prognosperioden, se kommentarer under respektive utgiftsområde. Utvecklingen från 199 Sjukförsäkringen Det är många faktorer som påverkar sjukskrivningarna. Förutom rent fysiska finns det psykologiska, sociala och ekonomiska förklaringar. Det kan röra sig om individanknutna förhållanden som familjeproblem, arbetsförhållanden samt skillnader i attityder och hälsa. Det kan också finnas rent strukturella förklaringar som regeländringar. När det gäller regeländringar är de viktigaste faktorerna ersättningsnivån och längden på den period som arbetsgivaren ersätter lönebortfall. Under 199-talet minskade antalet helårsekvivalenter för sjukpenning 7 fram till då den nådde 199-talets lägsta nivå. Därefter vände trenden uppåt. Den tydliga nedgången i början av 199-talet, med ca 4 helårsekvivalenter, berodde till viss del på att det infördes en sjuklöneperiod den 1 mars Det innebar att arbetsgivarna tog över ersättningen av lönebortfallet för de 14 första sjukdagarna förlängdes sjuklöneperioden från 14 till 28 dagar, vilket vi kan urskilja som en liten nedgång i antalet individer med sjukpenning mellan 1996 och Redan 1998 gick sjuklöneperioden tillbaka till 14 dagar och antalet ökade åter. 6 Antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två individer som är halvtidssjukskrivna ett år, en helårsekvivalent. 7 Helårsekvivalenter för sjukpenning räknas genom att antalet nettosjukdagar divideras med 365 eller 366 om det är skottår. 2 ekonomistyrningsverket, 19 december 28

3 Figur 27. Försörjda inom sjukförsäkringen, andel av befolkningen 2-64 år, helårsekvivalenter Procent 16 Procent Sjukpenning och rehabilitering m.m. "Ohälsotal" Aktivitets och sjukersättning Andelen individer som får ersättning från sjukförsäkringen har varierat mellan 1 och 14 procent. Nivån var som lägst i mitten av199-talet. År 1991 infördes en reform som sänkte ersättningsnivån för sjukfrånvaro de tre första dagarna från 1 till 65 procent och från fjärde dagen till 8 procent. Den förändrade ersättningsnivån kan ha påverkat individers benägenhet att sjukskriva sig, då antalet ersättningstagare började minska samma år. År 1993 sänktes ersättningen ytterligare från och med dag 366 av sjukskrivningen från 8 procent till 7 procent. Samtidigt infördes en karensdag, vilket sannolikt är en förklaring till det minskande antalet med sjukpenning. År 1996 infördes ännu en reform som ändrade ersättningsnivåerna med fortsatt sjunkande antal individer med sjukpenning. Ersättningen dag 2 3 höjdes till 75 procent och kvarstod på denna nivå för resterande dagar, vilket innebar lägre ersättning i sin helhet. År 1998 börjar antalet ersättningstagare med sjukpenning vända uppåt, samma år som ersättningsnivån höjdes till 8 procent från tidigare nivå på 75 procent. Samtidigt förbättrades ekonomin i Sverige. Vändningen kom kring 23, då bland annat skärpta villkor för sjukförsäkringen och en förlängd sjuklöneperiod till 21 dagar infördes. Många individer gick dessutom från långtidssjukskrivning (med sjukpenning) till sjukersättning. Utvecklingen av antalet personer med aktivitets-/sjukersättning (innan 23 förtidspension) är jämnt stigande. Från 1991 till slutet av 1992 kan vi se en något brantare ökning av antalet ersättningstagare. Denna ökning kan till stor del förklaras av den djupa lågkonjunktur som drabbade Sverige under 199-talet. Stora ekonomistyrningsverket, 19 december 28 3

4 delar av de långtidssjukskrivna samt många äldre och de med hög sjukfrånvaro förtidspensionerades under hösten Denna uppgång i antalet förtidspensionärer förklarar även delar av nedgången i sjukpenning samma år. Arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet Antalet individer som omfattas av arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadsåtgärder påverkas framför allt av konjunkturläget och situationen på arbetsmarknaden. Men även andra faktorer påverkar omfattningen. Förändringar i regelverket gällande arbetslöshetsförsäkringen försämrar möjligheterna att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning. Ändringar gällande ersättningsnivåer och ersättningsperioder har också betydelse för individens val att söka sig mot en anställning. Villkoren för arbetslöshetsförsäkringen har varit föremål för ett stort antal justeringar under den studerade perioden. I detta avsnitt belyser vi de förändringar som påverkar mest. Antalet deltagare inom arbetsmarknadsåtgärder exempelvis i form av aktivitetsstöd påverkas över tiden, förutom av konjunkturen, även av politiska målsättningar. Figur 28. Antalet personer inom arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadsåtgärder Antal 4 Procent Arbetslöshetsersättning Aktivitetsstöd BNP utv Antalet ersatta via arbetslöshetsförsäkringen och inom aktivitetsstödet uppvisar en fallande trend sedan mitten av 199-talet. Under lågkonjunkturen i början av 199-talet steg arbetslösheten kraftigt. Fallande ekonomisk tillväxt ledde till en krympande arbetsmarknad och höga arbetslöshetstal. Antalet arbetslösa kvalificerade för arbetslöshetsersättning steg från 4 ekonomistyrningsverket, 19 december 28

5 7 till närmare 35 räknat i helårsekvivalenter. Det innebar en femfaldig ökning av antalet bidragstagare på endast fyra år. Antalet ersatta har sedan dess inte varit i närheten av denna nivå och den långsiktiga trenden är sedan dess fallande. Under denna period förändrades reglerna för arbetslöshetsförsäkringen ett flertal gånger. Lättnader och begränsningar infördes och revs upp bland annat som en följd av regeringsskiften. Antalet ersättningstagare låg kvar på höga nivåer under mitten av 199-talet. Trots hög ekonomisk aktivitet under 1994 och 1995 påverkades inte antalet ersatta dessa år. Efter en tillfällig nedgång i ekonomin 1996 och 1997 tilltog tillväxten återigen i slutet av 199-talet vilket medförde att arbetslösheten pressades tillbaka och därmed även det totala antalet ersättningstagare. Under perioden fram till 22 minskade antalet helårsekvivalenter med över 5 procent. Åren efter förra konjunkturnedgången 21 dämpades tillväxttakten till runt 2 procent och under dessa år ökade åter antalet ersättningstagare. Ökningen skedde dock inte i samma utsträckning som tidigare under 199-talet. I februari samma år infördes begränsningar för att kvalificera sig för ytterligare ersättningsperioder. I någon mån hade detta en dämpande effekt på ökningen av ersättningstagarna, även om denna effekt torde vara ytterst svår att kvantifiera. Antalet bidragstagare under denna konjunkturnedgång var dock 4 procent lägre än under nedgången i början av 199-talet. År 24 inleddes den senaste högkonjunkturen, vilket innebar en vändpunkt på arbetsmarknaden med minskande arbetslöshet och färre individer med arbetslöshetsersättning. Antalet ersättningstagare har sedan dess minskat till motsvarande nivå som under inledningen av 199-talet. En förklaring till det minskande antalet under senare år är att andelen arbetslösa som erhåller arbetslöshetsersättning har varit fallande sedan 26. Detta har i sin tur medfört ett kraftigt minskat utgiftstryck avseende utgifterna för arbetslösheten. Tillsammans med regeländringar införda i början av 27, vilka innefattade begränsning av antalet ersatta dagar, lägre ersättningsnivåer samt skärpta villkor för ersättning, kan detta ha förstärkt den nedgående trenden av antal ersatta individer inom arbetslöshetsförsäkringen. Dessa regeländringar innebar även en överflyttning av arbetslösa till program inom den så kallade jobb- och utvecklingsgarantin efter ersättningsperiodens utgång. Detta kan i sin tur förklara den ökning vi ser i antalet individer inom aktivitetsstödet under 28. Antalet deltagare inom aktivitetsstödet följer annars till stora delar mönstret för arbetslöshetsersättningen. Samband mellan sjukpenning och arbetslöshetsersättning Historiska förhållanden från 199 Konjunkturläget och utvecklingen av sysselsättningen i synnerhet, har avgörande betydelse för förändringen av antalet individer inom trygghetssystemen. Andra ekonomistyrningsverket, 19 december 28 5

6 viktiga faktorer är regelverk och incitament hos individen själv. Sambandet mellan sjukfrånvaro och arbetslöshet är historiskt sett negativt. Om arbetslösheten stiger så sjunker sjukfrånvaron och omvänt. Flera studier har visat att framför allt kortvariga sjukskrivningar varierar med konjunkturen. När vi i Sverige har högkonjunktur tenderar sjukskrivningarna att öka. En förklaring till detta är att sysselsättningen ökar och därmed också antalet som kan bli sjukskrivna. En tolkning är också att takten i arbetslivet ökar, vilket leder till att en del individer inte orkar och blir sjukskrivna som följd av detta. Incitamenten att sjukskriva sig kan öka då konkurrensen om jobben är låg vilket också kan innebära en lägre risk att förlora jobbet på grund av sjukskrivning. Vid en högkonjunktur ökar vidare chansen att även individer med sämre hälsa får jobb, vilket ökar sannolikheten för att antalet individer med sjukpenning stiger. I lågkonjunktur med stigande arbetslöshet tenderar sjukskrivningarna i stället att minska i antal. En förklaring kan vara att individer med sämre hälsa i större utsträckning slås ut och blir arbetslösa än de med god hälsa. Dessutom blir de som är anställda sannolikt mer angelägna om sin anställning och minskar benägenheten att sjukskriva sig. Figur 29. Antalet arbetslösa och sjukskrivna, helårsekvivalenter Tusental arbetslösa 4 Miljoner dagar Arbetslöshetsersättning Sjuk- och rehabiliteringspenning Sambandet mellan antal arbetslösa och sjukskrivna har varit mycket starkt fram till 24. När antalet arbetslösa har ökat har antalet sjukskrivna minskat och vice versa. Åren har emellertid både antalet arbetslösa och sjukskrivna sjunkit. Benägenheten att sjukskriva sig ökar när ersättningsperioden för arbetslöshet börjar närma sig sitt slut. Ju närmare den arbetslöse kommer sin utförsäkring 6 ekonomistyrningsverket, 19 december 28

7 (3 dagar) desto mer ökar sannolikheten att sjukskriva sig. Orsaken till det är att antalet dagar med a-kassa sparas när individen får sjukpenning, vilket i sin tur förlänger den totala ersättningsperioden vid arbetslöshet. Under 199-talets första hälft visar figur X en tydlig nedgång av antalet helårsekvivalenter med sjukpenning samtidigt som antalet med arbetslöshetsersättning vände uppåt. Under period nästintill femdubblades antalet helårsekvivalenter för arbetslöshetsersättning, på grund av den markanta konjunkturförsvagningen, för att sedan vända nedåt igen. Sambandet mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen bryts 24 då antalet ersättningstagare inom båda dessa system minskar kraftigt. En gynnsam konjunktur och en därav positiv situation på arbetsmarknaden ledde till en minskning av antalet arbetslösa. Denna nedgående trend förstärktes ytterligare under 27, eftersom stramare regler och sänkta ersättningsnivåer infördes inom arbetslöshetsförsäkringen. Detta leder till låga nivåer även under 28 trots en avtagande tillväxt. Samtidigt sjunker antalet ersättningstagare inom sjukförsäkringen under denna period. Förväntat samband fram till 212 Tillväxten i den svenska ekonomin väntas, i finanskrisens spår, bli svag under 28 och än lägre under 29. Detta medför sämre utsikter för arbetsmarknaden framöver. Ännu har dock inga större förändringar av antalet arbetslösa inträffat och den totala ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen har fortsatt att falla. Samtidigt ser vi också ett sjunkande antal individer med sjukpenning respektive aktivitets-/sjukersättning. Trenden förstärks av införandet av stramare regler i kombination med attitydförändringar och förändrad sjukskrivningspraxis. Regeländringarna leder både till färre antal individer med sjukpenning och med sjukersättning (förtidspension). ekonomistyrningsverket, 19 december 28 7

8 Figur 3. Antal försörjda individer på grund av ohälsa eller arbetslöshet Antal A Ohälsa Arbetslöshet Antalet individer försörjda av sjukförsäkringen väntas fortsätta minska markant hela prognosperioden, vilket främst förklaras av regeländringarna inom området. Både antalet individer med sjuk-/rehabiliteringspenning och aktivitets-/sjukersättning väntas minska till följd av ändringarna. Mot bakgrund av det försämrade konjunkturläget finns det all anledning att räkna med en dystrare arbetsmarknad och därav stigande antal ersättningstagare inom arbetslöshetsförsäkringen under 29. Ett tydligt tecken på detta är de stigande antal varsel som drabbat delar av den svenska industrin under hösten 28. Med en normal eftersläpning kommer arbetslösheten och antalet ersättningstagare att börja stiga under 29. ESV:s bedömning pekar på en fördubbling av antalet ersättningstagare de kommande två åren. Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos stiger aktiviteten i ekonomin åter 211 och antalet arbetslösa som får arbetslöshetsersättning bedöms minska med 14 helårsekvivalenter mellan 211 och 212. Sjukfrånvarons historiskt låga nivå under inföll samtidigt som det sämsta läget på arbetsmarknaden. Samma låga sjukskrivningsnivå väntas nås i slutet av prognosperioden. Sambandet mellan sjukskrivning och arbetslöshet bröts 24 då det goda arbetsmarknadsläget inte resulterade i flera sjukskrivningar. Frågan är vad som händer om lågkonjunkturen leder till en kraftigt ökad arbetslöshet. Den stora minskningen av antal individer inom sjukförsäkringen innebär troligen att volymerna i andra transfereringssystem, framför allt arbetslöshetsförsäkringen, kommer att öka. I stora drag påverkas antalet individer inom trygghetssystemen av hur sysselsättningen utvecklas. Om inte fler individer kan beredas plats på arbetsmarknaden eller få en utbildningsplats finns en stor risk att nedgången av antal individer inom sjukförsäkringen leder till en ökning t.ex. av 8 ekonomistyrningsverket, 19 december 28

9 antalet individer inom arbetslöshetsförsäkringen och inom ekonomiskt bistånd. Attitydförändringar och en effektivare sjukskrivningsprocess kan innebära att det negativa sambandet mellan arbetslöshet och sjukfrånvaro inte återkommer. Den lägre sysselsättningen framöver kan medföra en större ökning av antalet arbetslösa, på grund av att attityden till och kontrollen av sjukförsäkringen skärpts sedan förra lågkonjunkturen. Om det negativa sambandet återkommer borde i så fall sjukskrivningarna sjunka ytterligare från de prognostiserade nivåerna. Vi anser det dock inte troligt. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att utvecklingen framöver främst beror på graden av försämring på arbetsmarknaden och på alla de olika aktörerna i sjukskrivningsprocessen. ekonomistyrningsverket, 19 december 28 9

10 Bidrag och ersättningar inom sjukförsäkring respektive arbetslöshetsförsäkring Sjukförsäkringen är en del av den svenska socialförsäkringen. Sjukförsäkringen har som syfte att bevara tryggheten för den som drabbas av sjukdom eller skada. Parallellt ska den ge drivkrafter och möjlighet att återgå till arbete. Sjukförsäkringen omfattar sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, handikappersättning, ersättning vid arbets- och kroppsskador och aktivitets och sjukersättning. I detta avsnitt ligger fokus på sjukpenning och rehabiliteringspenning samt aktivitetsoch sjukersättning. Sjukpenningen är en del av det svenska sjukförsäkringssystemet och betalas ut av Försäkringskassan. Ersättningen betalas ut till såväl arbetssökanden som arbetstagare vilka har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Sjukpenning grundar sig på individens arbetsförmåga och hur mycket den är nedsatt. Är exempelvis arbetsförmågan nedsatt till hälften betalas halv sjukpenning ut. Ersättningen bygger på den sjukpenningsgrundande inkomsten som i stora drag räknas på årsinkomsten och årsarbetstiden. Som sjukskriven behöver man ibland stöd för att kunna börja arbeta igen. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normalt liv. Aktivitetsersättning kan de få som är mellan år och har en arbetsförmåga som är nedsatt på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år. Sjukersättning kan de få som är mellan 3 och 64 år och har stadigvarande nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Stöd till arbetslösa föreligger i olika former. Ekonomisk ersättning från arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring där den arbetslöse under rimliga ekonomiska förhållanden ska kunna söka nytt jobb under en begränsad tid. Dessutom erbjuds arbetsmarknadsåtgärder som syftar till att stärka den arbetslöses möjligheter på arbetsmarknaden genom att den arbetslöse blir mer konkurrenskraftig. Via arbetsförmedlingen erbjuds ett flertal åtgärder, exempelvis jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgaranti för ungdomar och arbetsmarknadsutbildningar. Därutöver finns, under vissa förutsättningar, möjlighet till lönebidrag samt utvecklings- och trygghetsanställningar inom såväl offentlig som privat sektor samt inom Samhall. Dessa typer av anställningar syftar till att erbjuda anställning till individer med nedsatt prestationsförmåga, beroende på antingen fysiska eller psykiska funktionshinder. Stöden kan kombineras med rehabiliterande inslag såväl som de medför en jobbträning, allt i syfte att utveckla den arbetslöse och förbättra dennes möjligheter att få en anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Med de avgränsningar vi gjort i detta avsnitt ligger fokus för arbetsmarknadsområdet på arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet. 1 ekonomistyrningsverket, 19 december 28

Statens finanser 2008 Ohälsan och arbetslösheten vilka utgifter har staten? ESV 2009:20

Statens finanser 2008 Ohälsan och arbetslösheten vilka utgifter har staten? ESV 2009:20 Statens finanser 28 Ohälsan och arbetslösheten vilka utgifter har staten? ESV 29:2 Innehåll Den offentliga sektorns finansiella sparande 3 28 Vad hände då? 4 Statens finansiella sparande och budgetsaldo

Läs mer

Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron

Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron Budgetprognos 25:4 Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron Sjukfrånvaron i Sverige har varierat kraftigt under de senaste femton åren. I många internationella jämförelser

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 17 januari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 april 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län mars 2016: 9 677 (6,3%) 4 337 kvinnor (5,8%)

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2016: 10 798 (6,3%) 5 899 män (6,6%) 4

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Sjukfrånvaron har aldrig varit så låg som nu bland företagen som ingår i Svenskt Näringslivs tidsansvändningsstudie. Nedgången märks också i SCB:s mätningar,

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län juli 2016: 17 860 (8,4%) 9 907 män (8,9%) 7 953 kvinnor (7,9%)

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av oktober 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av oktober 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 november 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län oktober 2011 60 900 (7,8%) 32 000

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag Sida: 1 av 5 Dnr: Datum: 2010-09-13 Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag 1 863 fick jobb Under augusti påbörjade 1 863 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer

Sara Andersson, Analysavdelningen. av utvecklingen. indikerar tillväxt. nedgångar år. historiska snittet. Arbetsförmedlingen

Sara Andersson, Analysavdelningen. av utvecklingen. indikerar tillväxt. nedgångar år. historiska snittet. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 8 november 2013 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2013 10 217 (6, 7%) 4 748 kvinnor

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 Arbetsmarknaden i Jönköpings län fortsatte att vara stark under

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK. regeringskansliet.

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK.  regeringskansliet. SVENSKT NÄRINGSLIV Socialdepartementet Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK s.sf@regeringskanshet.se, s.registrator@ regeringskansliet.se Er referens/dnr: 52015/2330/SF 2015-06-26 Remissvar Avskaffande av den

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 april 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län mars 2014 61 839 (10,3 %) 27 276 kvinnor (9,4 %) 34 563 män (11,1 %) 13 014 unga

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn Sida: 1 av 5 Fakta om statistiken Arbetsförmedlingens siffror över antalet inskrivna arbetslösa är väsentligt lägre än antalet arbetslösa i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Summan av inskrivna arbetslösa

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 15 juni 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län maj 2012 8 964 (6,0%) 4 502 kvinnor (6,2%)

Läs mer

Sociala Förhållanden: 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52

Sociala Förhållanden: 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52 STATISTIK OM STHLM Sociala Förhållanden: OHÄLSOTAL I STOCKHOLM 2010 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52 Ohälsotal 2010 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form

Läs mer

Den svenska sjukfrånvaron

Den svenska sjukfrånvaron Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 3 1 Den svenska sjukfrånvaron Den svenska sjukfrånvaron har ökat successivt sedan 1997-19 och är för närvarande högst i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, januari 2017

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, januari 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Håkan Lindell Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, januari 2017 Sökande som fått arbete Antalet personer som fått arbete uppgick till 1 530

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Björn Johnson E-post: bjorn.johnson@mah.se Hälsa och samhälle, Malmö högskola Sjuktalets variationer 1955-2008 30 25 20 15 10 5 0 1955 1960 1965 1970

Läs mer

en långsamt är på i länet som

en långsamt är på i länet som MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 18 december 2013 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län november n 2013: 64 847 (8,1%) 35

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län december (6,9%) kvinnor (7,2%) män (6,6%) unga år (15,5%)

Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län december (6,9%) kvinnor (7,2%) män (6,6%) unga år (15,5%) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 17 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län 2011 10 104 (6,9%) 5 101 kvinnor (7,2%) 5 003 män

Läs mer

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukskrivningarnas anatomi Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2014 april

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2014 april MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 9 maj 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län april 2014 8 646 (7,7 %) 3 867 kvinnor (7,2 %) 4 779 män (8,1 %) 2 230 unga

Läs mer

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2642 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1.

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars 2013 13 250 (7,7%) 5 960 kvinnor (7,4%) 7 280 män (7,9%) 3 720 unga 18-24 år (16,1%)

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar

Läs mer

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS?

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? PATRIK HESSELIUS & NIKLAS NORDSTRÖM www.timbro.se/innehall/isbn=9175668208&flik=4 MAJ 2011 TIMBRO TIMBRO [VÄLFÄRD & REFORM] Författararna och Timbro 2011 ISBN 91-7566-820-8

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2009:1531 Utkom från trycket den 30 december 2009 utfärdad den 17 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2013 september

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2013 september MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 oktober 2013 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län september 2013 9 159 (8,1 %) 4 294 kvinnor (8,0 %) 4 865 män (8,2 %)

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 juni 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län maj 2015: 54 955 (6,9%) 24 396 kvinnor

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars månad 2014 mars

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars månad 2014 mars MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 11 april 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län mars 2014 9 130 (8,1 %) 4 014 kvinnor (7,5 %) 5 116 män (8,6 %) 2 404

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av november månad 2013 november

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av november månad 2013 november MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 18 december 2013 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län november 2013 9 326 (8,2 %) 4 225 kvinnor (7,8 %) 5 101 män (8,5 %)

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) Sammanfattning När bortre tidsgränsen infördes 2008 var Sveriges extremt långa sjukskrivningstider

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 november 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län oktober 2014: 59 565 (7,4%) 33 242

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:2350 av Johan Forssell m.fl. () Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Sammanfattning Sjukfrånvaron har ökat och fortsätter

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 oktober 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län september 2014: 59 126 (7,4%) 32 741

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2011:1513 Utkom från trycket den 23 december 2011 utfärdad den 15 december 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Dnr /232352

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Dnr /232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 2009-08-03 Dnr 1.1 2008/232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering enligt regleringsbrevet för

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Pressmeddelande. Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars Efterfrågan på arbetskraft

Pressmeddelande. Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars Efterfrågan på arbetskraft Pressmeddelande Sida: 1 av 5 Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars 2010 Efterfrågan på arbetskraft Stockholms län står för en betydande del av den förbättring som syns på arbetsmarknaden.

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer