Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Transkript

1 Sida: 1 av 8 Arbetsmarknadsenheten Jim Enström Catarina Annetorp Hörnsten Torbjörn Israelsson Thomas Liljegren Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i arbetsförmedlingens prognos över arbetslösheten. Arbetslösheten beräknas år 2011 till 7,6 procent. Åren 2012 och 2013 beräknas nivåerna till 7,9 procent (6,7 i juni) respektive 7,8 procent (6,5). År 2014 beräknas nivån till 7,5 procent (6,1) och år 2015 till 6,9 procent (6,0). Föreliggande bedömning innebär en uppjustering av deltagare i JOB och UGA jämfört med den bedömning som gjordes i augusti Detta beror framför allt på att beräkningarna bygger på en reviderad arbetslöshetsprognos för åren År 2008 används som basår i föreliggande flödesantaganden. 1.0 Jobb- och utvecklingsgarantin Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin bedöms bli fortsatt stort till följd av den lägre arbetskraftsefterfrågan under de närmaste åren. Grupper som står längre från ett arbete på arbetsmarknaden har fortsatt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessutom har utbudet av arbetskraft inom traditionellt svaga grupper ökat ovanligt kraftigt på senare år. Konkurrensen om jobben med lägre utbildningskrav är därmed hårdare och många från dessa grupper kan heller inte konkurrera om arbeten med högre utbildningskrav. Årsgenomsnittet av antalet personer i JOB beräknas uppgå till närmare personer år Under 2012 och 2013 bedöms nivån öka något till respektive personer. Åren därefter beräknas nivån successivt sjunka, år 2014 till och år 2015 till personer. Nivåerna i JOB har därmed reviderats upp sedan föregående bedömning i augusti Den främsta anledningen till detta är en upprevidering av arbetslösheten i makrobedömningen. Utflödet från Fas 1 och 2 antas bli något lägre än i föregående prognos. Utflödet från sysselsättningsfasen antas däremot vara oförändrat eftersom personalförstärkningen i

2 Sida: 2 av 8 sysselsättningsfasen bedöms motverka den försämrade situationen på arbetsmarknaden under kommande år. Diagram 1 Antal personer i jobb- och utvecklingsgarantin Aug 2011 Okt 2011 Källa: Arbetsförmedlingen Känslighetsanalys En grov skattning av resultatens känslighet visar att en minskning av den totala arbetslösheten med 1 procentenhet kan ge en effekt nedåt på cirka till personer i jobb och utvecklingsgarantin men med ett par års eftersläpning. Denna bedömning av sambandet mellan arbetslöshet och JOB är dock mycket svår att genomföra eftersom det finns många parametrar som påverkar det slutliga utfallet. Arbetskraftsundersökningens variationer i resultaten liksom arbetslöshetens ändrade sammansättning är ett par exempel på svårighetsgraden i att få en god precision i känslighetsanalysen.

3 Sida: 3 av 8 Sysselsättningsfasen i jobb och utvecklingsgarantin Antalet personer i sysselsättningsfasen fortsätter att öka under prognosperioden. År 2011 beräknas i genomsnitt personer finnas i sysselsättningsfasen, vilket är något färre än enligt föregående prognos. År 2012 och 2013 bedöms nivån uppgå till respektive personer. År 2014 når nivån nästan och år 2015 väntas finnas i sysselsättningsfasen. Detta är ett högre antal personer jämfört med tidigare beräkningar. Vid beräkningen av antalet personer i sysselsättningsfasen antas utflödet uppgå till i genomsnitt 3,4 procent per månad under Under åren 2012 till 2015 antas utflödet vara 3,3 procent per månad. Det är samma nivå som i föregående bedömning i augusti. Anledningen till att utflödet inte antas minska är att den planerade personalförstärkningen bedöms motverka konjunkturnedgångens effekt på utflödet. Diagram 2 Antal personer i sysselsättningsfasen Aug 2011 Okt 2011 Källa: Arbetsförmedlingen

4 Sida: 4 av Jobbgarantin för ungdomar Arbetslöshetens utveckling bland ungdomar styr det kommande inflödet i jobbgarantin för ungdomar. Beräkningen är som nämnts i samtliga tidigare rapporteringar vansklig beroende på ungdomarnas höga rörlighet på arbetsmarknaden. Ungdomar är den i särklass mest rörliga gruppen på arbetsmarknaden och växlar sin arbetsmarknadsstatus betydligt mer frekvent än andra grupper på arbetsmarknaden. Deras högre rörlighet kan också snabbt innebära beteendeförändringar, att nya samband uppstår, vilket i sådana fall medför att mönster och därmed gjorda antaganden förändras från tid till annan. Ungdomar kommer i betydande grad att drabbas av arbetslöshet under kommande år när arbetsmarknadsläget blir svagare. Många ungdomar har också svårt att konkurrera om jobben och dessa personer får fortsatt längre arbetslöshetstider än andra ungdomar. Fler av dessa bedöms kvalificera sig för deltagande i JOB, främst de med kort skolutbildning och de med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Under första halvåret 2011 ökade antalet övergångar från jobbgarantin för ungdomar till jobb- och utvecklingsgarantin jämfört med Detta berodde framför allt på ett stort inflöde till jobbgarantin för ungdomar under andra halvåret 2009 och början av Under sommaren 2011 lämnade en ny stor kull ungdomar utbildningssystemet och bedömningen är att en del av dem kommer att kvalificera sig för UGA och antalet personer i UGA förväntas därmed öka under hösten. Ungdomskullarnas storlek kulminerar år 2012 vilket innebär att under åren därefter kommer befolkningsutvecklingen att medföra ett tryck nedåt avseende antalet ungdomar i UGA. Antalet ungdomar i UGA var i genomsnitt närmare år Denna nivå stämmer väl överens med Arbetsförmedlingens bedömningar som gjordes under år År 2011 bedöms antalet personer i UGA sjunka till Under åren 2012 till 2013 ökar antalet ungdomar i UGA igen till följd av en svagare efterfrågan på arbetskraft. År 2012 väntas antalet personer i UGA uppgå till och år 2013 till personer. Under åren 2014 och 2015 bedöms nivån återigen sjunka till respektive personer.

5 Sida: 5 av 8 Diagram 3 Antal personer i jobbgarantin för ungdomar Aug 2011 Okt 2011 Källa: Arbetsförmedlingen Känslighetsanalys En grov skattning av resultatens känslighet innebär att en minskning av den totala arbetslösheten med 1 procentenhet kan ge en effekt på till i jobbgarantin för ungdomar, men med 3-6 månaders tidsfördröjning. Effekten har sjunkit något det senaste året genom det ökade flödet från UGA till JOB. Anledningen till det breda intervallet är att effekten skiljer sig markant mellan olika tidsperioder beroende på styrkan i arbetskraftsefterfrågan. Dessutom påverkas jobbgarantins volym av ungdomarnas benägenhet att träda in eller vara i garantin. Denna benägenhet skiljer sig säkerligen från tid till annan i förhållande till tillgången på alternativ (jobb eller utbildning). Till detta ska läggas de snabba beteendeförändringarna som sker bland ungdomar. 1.2 Personer med arbetslöshetsersättning Antalet personer som uppbär arbetslöshetsersättning har minskat kraftigt under 2010 och har fortsatt minska under De senaste årens starka arbetsmarknad har fått till effekt att arbetslösheten sjunkit vilket även också har inneburit att antalet personer som uppbär

6 Sida: 6 av 8 arbetslöshetsersättning minskat eftersom det till största delen är personer med en relativt stark ställning på arbetsmarkanden som tagit del av den ökade efterfrågan på arbetskraft. Sannolikt har ytterligare faktorer påverkat andelen personer som uppbär inkomstrelaterad ersättning. Arbetsförmedlingen håller på med en kartläggning om i vilken utsträckning införande av A-paket, flöde till JOB/UGA, borttagande av studerandevillkor och olika förändringar i sökandestocken påverkat nedgången i andelen med inkomstrelaterad a- kassa. Under prognoshorisonten 2011 t.o.m väntas arbetslösheten först öka under 2012 och 2013 och sedan minska 2014 och Under 2011 har antalet personer med rätt till arbetslöshetsersättning minskat som en följd av en fortsatt förbättrad konjunktur och ett ökat återinträde på arbetsmarkanden för de grupper med hög a-kassaanslutning. Detta innebär även att andelen som uppbär arbetslöshetsersättning sjunker ytterligare något. För 2012 väntas antalet personer som uppbär arbetslöshetsersättning öka något till följd av en försämrad konjunktur och ökad arbetslöshet. Andelen med ersättning i förhållande till antalet arbetslösa bli oförändrad väntas öka något då arbetslösheten för de med rätt till ersättning bedöms öka. Antalet personer som uppbär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen följer i mångt och mycket arbetslösheten i stort men i jämförelse med tidigare prognoser så har andelen med arbetslöshetsersättning hittills sjunkit mer än väntat på grund av att den ökade efterfrågan på arbetskraft i väldigt hög utsträckning gagnat relativt starka grupper med hög a-kasseanslutning. Från föregående prognostillfälle har prognosen över arbetslöshetens utveckling reviderats vilket fått till följd att antalet personer med arbetslöshetsersättning, särskilt inkomstrelaterad ersättning skrivs upp med cirka i månadsgenomsnitt för 2011 och med cirka för 2012.

7 Sida: 7 av 8 Diagram Arbetslösa och därav a-kassemedlemmar anmälda på Arbetsförmedlingen Arbetslösa inkl. skat Öppet arbetslösa A-kassa inkl grundnivå A-kassa exkl grundnivå Källa: Arbetsförmedlingen Känslighetsanalys En uppskattning av resultaten visar att en ökning eller minskning av arbetslösheten med 10 procent kan resultera i variationer i antalet personer som uppbär arbetslöshetsersättning med upp till Under föregående år har antalet personer arbetslöshetsersättning sjunkit bland annat som en följd av att den förbättrade arbetsmarknaden i första hand gagnat de som nyligen varit i arbete och har en relativt stark ställning på arbetsmarknaden och som i hög grad är anslutna till arbetslöshetsförsäkringen. Andelen som inte har rätt till a-kassa har ökat förklaras med flera faktorer. Dels är det fler utlandsfödda inskrivna jämfört med tidigare och dels har andelen oförsäkrade ungdomar ökat gradvis sedan studerandevillkoret avskaffades. Dessutom har antalet långtidsarbetslösa som utförsäkras ökat.

8 Sida: 8 av Deltidsarbetslösa och timanställda - utgångspunkter Det svårare än tidigare att prognostisera antalet deltidsarbetslösa och timanställda. Anledningen är att dessa nämnda kategorier påverkas av enskilda personers beteende och beslut på ett mer påtagligt sätt samt i förhållande till det förändrade regelsystemet inom arbetslöshetsförsäkringen. Framskrivningen av antalet deltidsarbetslösa och personer med timanställning har skett utifrån en simuleringsmodell baserad på flöden. Inflödet simuleras med avseende på nyinskrivna vid Arbetsförmedlingen samt nya från andra kategorier. Utflödet simuleras med avseende på överströmningen till arbete, till arbetslöshet, till program eller till annat. Deltid - antaganden För år 2011 antas volymen av nyinskrivna och antalet nya från andra kategorier sjunka. Förändringarna är dock mindre än under tidigare jämförbara konjunkturlägen. När det gäller utflödet ökar antalet till arbete på grund av den förbättrade arbetsmarknaden och årsgenomsnittet bedöms bli drygt För år 2012 antas antalet nyinskrivna i kategorin deltid öka samtidigt som antalet nya från andra kategorier bedöms blir oförändrat. När det gäller utflödet minskar antalet till arbete och antalet till arbetslöshet ökar. Årsgenomsnittet väntas bli cirka Liknande antagande gäller för år 2013 och 2014 medan antalet minskar 2015 då inflödet reduceras i och med en förbättrad arbetsmarknad samtidigt som utflödet till arbete ökar. Timanställda - antaganden För år 2011 antas en minskning av nyinskrivna i kategorin timanställda samtidigt som antalet nya från andra kategorier också minskar. När det gäller utflödet har antalet till arbete ökat och samtidigt som antalet till arbetslöshet minskat, årsgenomsnittet bedöms bli cirka För 2012 och 2013 bedöms antalet personer i kategorin öka och årsgenomsnittet blir cirka Den långsiktiga trenden med en större andel timanställda i förhållande till de deltidsanställda väntas fortgå. Antagandena för år 2014 och 2015 är ett minskat inflöde och ett ökat utflöde som en följd av en ökad efterfrågan på arbetskraft och en minskad arbetslöshet generellt. Årsgenomsnitten för dessa år bedöms bli cirka respektive