Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron
|
|
- Gösta Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Budgetprognos 25:4 Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron Sjukfrånvaron i Sverige har varierat kraftigt under de senaste femton åren. I många internationella jämförelser är Sverige det land där sjukfrånvaron är högst. Från 1997 till 22 mer än fördubblades antalet sjukpenningdagar från 42 till 95 miljoner dagar. Även före 1997 har förändringarna av sjukskrivningarna varit stora. Svängningarna är för stora för att kunna spegla förändringar i folkhälsan. Tvärtom brukar Sverige få bra resultat i sådana jämförelser. Att vi ändå skiljer oss från andra länder vad gäller sjukfrånvarons storlek kan i stället till stor del förklaras av regelskillnader. I Sverige finns det inte någon maximal tid för hur länge sjukskrivningar får pågå, vilket är vanligt i många andra europeiska länder. Finland och Tyskland som har låga nivåer på sjukfrånvaron, trots höga ersättningar, har dessutom en mer effektiv organisation och kontroll kring sjukfrånvaron (Palmer, 25), se referensförteckning i slutet av avsnittet. Regeländringar inom den svenska sjukförsäkringen De senaste tjugo åren har reglerna för sjukförsäkringen ändrats flera gånger. Detta kan vara en bidragande orsak till de stora svängningarna av antalet sjukskrivna. De regler som påverkar sjukfrånvarons storlek är ersättningsgraden, karensdagar, hur länge en sjukskrivning kan fortgå samt längden på sjuklöneperioden, som bekostas av arbetsgivaren. Figur 19. Sjukpenningdagar Sjukpenningdagarna har varierat kraftigt de senaste 15 åren. Svängningarna motsvaras inte av förändringar i folkhälsan utan förklaras därför av ytterligare faktorer, såsom regeländringar, arbetsmarknadsläget och attityder. I slutet av 8-talet var sjukskrivningarna, räknat i antal sjukpenningdagar, högre än i dagsläget. Vid den tiden var det många som var korttidssjukskrivna. Ersättningen gav 9 procent av inkomsten upp till inkomsttaket från första dagen utan karensdag eller sjuklöneperiod. Det möjliggjorde korttidssjukskrivning utan större inkomstförluster. Att det inte fanns någon karensdag eller sjuklöneperiod, som arbetsgivaren betalar, bidrog dessutom till att utgifterna på statsbudgeten blev extra höga. I början av 9-talet sänktes ersättningarna de första tre dagarna och 1993 infördes dessutom en karensdag. 71 Ekonomistyrningsverket, 9 december 25
2 Budgetprognos 25:4 Antalet sjukskrivningar sjönk kraftigt åren därefter och var som lägst 1997 med 48 miljoner sjukpenningdagar. Samma år utökades även sjuklöneperioden från 14 till 28 dagar. Från och med 1998 höjdes ersättningsnivån från dag två och sjuklöneperioden kortades, men karensdagen behölls. Sjukskrivningarna började därefter öka kraftigt och kulminerade 22, men nu var det främst de långa sjukskrivningarna som ökade. Från 23 skärptes reglerna igen, ersättningen minskade något och sjuklöneperioden utökades igen och sjukskrivningarna började åter att minska. Nedgången berodde dock till stor del på överföring av långtidssjukskrivna till sjukersättning (f d förtidspension). En ny regel började gälla 25, då arbetsgivarnas medfinansieringsansvar infördes. Den nya regeln innebär att arbetsgivarna betalar femton procent av sjukpenningkostnaderna för heltidssjukskrivna anställda i form av en särskild sjukförsäkringsavgift. Figur 2. Antal ersatta sjukpenningdagar fördelade på fallängd, Miljoner nettosjukdagar/månad 1 Miljoner nettosjukdagar/månad :1 1999:1 21:1 23:1 25:1 Sjukfall kortare än 1 år Sjukfall längre än 1 år Summa Källa: Socialdepartementet Långtidssjukfrånvaron var liten fram till slutet på nittiotalet då den började öka kraftigt, vilket är en av anledningarna till att utgifterna för sjukskrivningarna ökade så mycket. Under 23 var korttidsfrånvaron och långtidsfrånvaron nästan lika stora. Under det senast året har långtidsfrånvaron minskat mer än den korta, främst beroende på de många övergångarna till sjukersättning (fd förtidspension). 72 Ekonomistyrningsverket, 9 december 25
3 Budgetprognos 25:4 Regeländringar av ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen Alla ersättningar gäller upp till inkomsttaket i sjukförsäkringen 1988: 9 procent av inkomsten från första dagen 1991: 65 procent tre första dagarna, därefter 8 procent och 9 procent efter 9:e dagen. 1992: 65 procent tre första dagarna, därefter 8 procent. En fjorton dagars sjukperiod införs som arbetsgivarna betalar till sina anställda vid sjukdom. 1993: En karensdag införs, 65 procent dag 2 3, därefter 8 procent och 7 procent efter 365:e dagen 1996: En karensdag, därefter 75 procent 1997: Sjuklöneperioden förlängs från 14 till 28 dagar. Regeländring för när sjukskrivning ska ske. Vid bedömningen ska inte hänsyn tas till arbetsmässiga, ekonomiska, sociala eller liknande förhållanden. 1998: En karensdag, därefter 8 procent. Sjuklöneperioden sänks från 28 till 14 dagar. 23: En karensdag, därefter 77,6 procent. Sjuklöneperioden förlängs från 14 till 21 dagar. Sjukpenningens storlek vid arbetslöshet ska inte vara högre än det högsta möjliga ersättningsbeloppet inom arbetslöshetsförsäkringen. 25: En karensdag, därefter 8 procent. Sjuklöneperioden sänks från 21 dagar till 14 dagar. En särskild sjukförsäkringsavgift införs. Det innebär att arbetsgivarna betalar 15 procent för anställda som efter sjuklöneperioden får hel sjukpenning. Kontroll och skadereglering av sjukförsäkringen Kontroll och skadereglering i sjukpenningförsäkringen utförs av arbetsgivaren, läkaren och Försäkringskassan. Sjuklöneperioden som infördes 1992 har lett till att kontrollen över de korta sjukfallen har överförts på arbetsgivaren. Korttidsfrånvaron minskade också drastiskt efter införandet av en karensdag 1993 (Nilsson, 25). Det kan tolkas som att arbetsgivaren därmed är en mer effektiv skadereglerare för korta sjukfall än vad Försäkringskassan är (Kruse, Larsson, Palme och Persson, 25). Arbetsgivarnas medfinansiering av heltidssjukskrivna anställda, som infördes i år, överför en del av kontrollen även för de långa sjukfallen till arbetsgivaren. Detta kan ses som en metod att stärka kontrollen över sjukpenningen. På så vis kan även de långa sjukskrivningarna minskas, utan att ersättningsnivån behöver sänkas. Medfinansieringen är tänkt att ge incitament till rehabiliteringsinsatser samt öka övergångarna från hel- till deltidssjukskrivning. Hittills i år syns ingen uppgång av rehabiliteringen, men däremot har deltidssjukskivningarna ökat, viket har bidragit till att sjukpenningdagarna har minskat. Efter sju dagars sjukfrånvaro krävs ett läkarintyg för att få fortsatt ersättning från sjukförsäkringen, varför läkarintyget fungerar som ytterligare en kontroll. I de europeiska länder som har lägre sjukfrånvaro än Sverige krävs läkarintyg tidigare, så som i Finland, Danmark och Tyskland. Undersökningar har dock visat att läkarna oftast går patienten till mötes i en konfliktsituation (Kruse, Larsson, Palme, Persson, 25). I länder med generösa ersättningar, men ändå få sjukskrivna, finns en koppling mellan den sjukskrivande läkaren och arbetsgivaren. Att anpassa sjukskrivningarnas omfattning till vad patienten klarar på sin arbetsplats, kräver dock att läkarna behöver mycket kunskap om respektive arbetsplats. En utbyggd företagshälsovård eller ett ökat samarbete mellan vården, Försäkringskassan och arbetsgivaren skulle därför kunna vara en del av lösningen för att minska sjukfrånvaron. För att sjukförsäkringen inte ska överutnyttjas finns en självrisk, vilket innebär att försäkringen inte ersätter hela skadan. Exempel på självrisker är karensdagar och att ersätt- 73 Ekonomistyrningsverket, 9 december 25
4 Budgetprognos 25:4 ningen är lägre än den sjukskrivnes inkomst. Nuvarande ersättningssystem gör således att självrisken är mycket hög för korta sjukskrivningar, men lägre för långa sjukskrivningar. En viss risk med detta system är att individer inte sjukskriver sig enstaka dagar fast det är motiverat, vilket kan leda till mer allvarlig sjukdom och långtidssjukskrivning i stället. Ett annat scenario är att man fastnar i långa sjukskrivningar, eftersom kostnaden att vara kvar i långtidssjukskrivning är låg. Storleken på självrisken kan dock variera. Det beror på att det finns avtalsförsäkringar mellan arbetsmarknadens parter, vilka kompenserar för inkomstbortfall och dessa varierar för olika avtalsområden och inkomstklasser. Ett exempel är kommun- och statsanställda som får 9 procent av hela inkomsten, upp till 9 dagar och sedan 8 procent vid längre sjukperioder. Vilken effekt har attityden till sjukskrivning? När många personer är sjukskrivna, vilket har varit fallet de senaste fem åren, tenderar det att bli mer socialt accepterat att utnyttja sjukförsäkringen. Attitydförändringen fungerar därmed som en multiplikator. Om ersättningen för sjukförsäkringen höjs kan den fulla effekten av ett ökat antal sjukskrivna därför inte observeras förrän efter några år. Detta resonemang gäller även för sänkningar i ersättningsnivån. Attityden till sjukskrivning är en av förklaringarna till att sjukskrivningarna kan variera mellan likartade orter eller arbetsplatser (Frykman och Hansen, 25). Även läkarna påverkas av de värderingar som råder där de är verksamma. Dessutom kan en allmän uppfattning vara att sjukskrivning ses som mindre negativt än arbetslöshet (Palmer, 24). Sjukskrivning ger också försörjning under en obegränsad tidsperiod, medan arbetslöshetsersättning utgår under en begränsad tid. Om kontrollen och självrisken är låg för sjukförsäkringen, minskar drivkrafterna för enskilda individer att komma tillbaka till arbetsmarknaden. De som har varit sjukskrivna länge får ofta svårare att komma tillbaka till sin tidigare arbetsplats av fysiska eller psykiska skäl. I sådana fall skulle omskolning, flyttning eller annat arbete kunna underlätta en återgång till arbetsmarknaden. En sådan process kan emellertid vara övermäktig för den sjukskrivne, om det inte finns uppmuntran eller krav på omskolning eller byte av arbete i regelsystemet. I längden leder detta till sämre välstånd och utslagning från arbetsmarknaden för den enskilde. Kontrollen över den svenska sjukförsäkringen har börjat skärpas de senaste åren. Försäkringskassan har omorganiserats till en myndighet, vilket ska leda till enhetliga regler i hela landet och minska de regionala skillnaderna. Dessutom har hårdare krav börjat ställas på att de sjukskrivna ska återgå till arbete, dels genom deltidssjukskrivning och dels genom omplaceringar. Eftersom sjukpenningen har sjunkit kraftigt den senaste tiden, verkar det som om Försäkringskassans hårdare linje har börjat ge resultat. Även attityden till sjukskrivning har börjat ändrats. Många har opponerat sig mot att misstänkliggöra de sjukskrivna, men i dag anser även arbetslivsministern, att kunskapen om försäkringssystemet är dåligt, att många missbrukar sjukförsäkringen och att arbetsgivarna och läkarna måste bli bättre på att tillämpa reglerna (DN, 24). Konjunkturens påverkan på antalet sjukskrivna Det finns ett historiskt negativt samband mellan arbetslöshet och sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron har varit låg i perioder med hög arbetslöshet och omvänt. En förklaring kan vara att i en lågkonjunktur är det enbart de mest produktiva och friskaste personerna som arbetar. När konjunkturen sedan förbättras får även personer med sämre hälsa arbete. Dessutom kan anställda bli mindre benägna att sjukskriva sig på grund av rädsla för att bli uppsagda under lågkonjunkturer. Det är dock bara i Sverige, Norge och Nederländerna som sjukskrivningar visar ett så starkt konjunkturberoende mönster. Det är också dessa länder i Europa som har de högsta utgifterna för sjukskrivning. 74 Ekonomistyrningsverket, 9 december 25
5 Budgetprognos 25:4 En förklaring till den stora ökningen av sjukskrivna, skulle kunna vara att de som tidigare stod utanför arbetsmarkanden under lågkonjunkturen i början av nittiotalet har kommit in på arbetsmarknaden igen. Det höga antalet långtidssjukskrivna kan dock endast till en mindre del förklaras av att personer med en tidigare svag koppling till arbetsmarknaden blivit sysselsatta och därefter långtidssjukskrivna (Hemmingsson, 24). Under lågkonjunkturen var det fler äldre inom privat sektor som blev arbetslösa än inom den offentliga sektorn. Detta har lett till att offentlig sektor nu har en betydligt äldre arbetskraft än privat sektor. Eftersom risken för att bli långtidssjukskriven ökar med åldern är detta sannolikt en av förklaringarna till att offentlig sektor har högre sjukskrivningstal än den privata. Figur 21. Arbetslöshet och sjukpenningdagar Tusental arbetslösa Tusental arbetslösa Det historiska sambandet mellan arbetslöshet och sjukdagar är mycket starkt. När arbetslösheten har ökat har antalet sjukdagar minskat och vice versa. Sambandet beräknas dock bli svagare de kommande åren. Det beror på att Försäkringskassans stramare regeltillämpning beräknas ge effekt. I slutet av prognosperioden väntas dock minskningen av antalet sjukdagar avta till följd av minskad arbetslöshet. Enligt ESV beräknas sambandet mellan arbetslöshet och sjukskrivning tillfälligt försvagas de kommande två åren, då både sjukskrivningar och arbetslöshet väntas minska. Arbetsgivarnas medfinansiering och Försäkringskassans strängare kontroll kan vara en del av förklaringen till det ändrade mönstret. De kommande åren väntas den öppna arbetslösheten minska. Sjukskrivningarna beräknas därför återgå till sitt tidigare mönster och börja öka igen, dock inte i samma omfattning som i slutet på nittiotalet. Den långsiktiga utvecklingen för sjukskrivningarna är dock mycket osäker. Om Försäkringskassan fortsätter sitt påbörjade arbete med en stramare kontroll och om den ändrade attityden till sjukförsäkringen håller i sig är det mycket troligt att sjukskrivningarna minskar mer än beräknat. Risken är dock stor att arbetslösheten blir högre i stället. Sammanfattningsvis så har den stora korttidsfrånvaron på åttiotalet övergått till långtidsfrånvaro på nittiotalet, vilket har ökat utgifterna för sjukskrivningar betydligt. Försämringen i sjukförsäkringsvillkoren i kombination med hög arbetslöshet är troligen de främsta orsakerna till den stora nedgången av sjukskrivningarna i början av nittiotalet 75 Ekonomistyrningsverket, 9 december 25
6 Budgetprognos 25:4 (Olsson, 25). Den efterföljande uppgången av sjukskrivningarna sammanföll med en minskad arbetslöshet och en något höjd ersättningsnivå i sjukförsäkringssystmet. Lösningen är dock inte så enkel utan orsakerna till uppgången är mer komplexa. När sjukskrivningarna började öka igen var det främst kvinnorna som stod för den stora ökningen av långtidssjukskrivningar och det var de psykiska diagnoserna som ökade mest, vilka kräver lång rehabilitering. Lågkonjunkturen i början på nittiotalet ledde till stora besparingar i offentlig sektor, vilket framför allt drabbade kvinnorna. En försämring av den psykosociala arbetsmiljön och en ökning av andelen äldre är således också förklaringar till den stora uppgången av långtidssjukskrivningar (Olkiewicz och Lindwall, 2). Detta kan dock inte vara hela förklaringen, eftersom skillnaderna på antalet sjukskrivna är så stora mellan EU-länderna. Sverige har något större andel äldre och något fler kvinnor i arbetskraften, men inte fler än till exempel Finland. Det är inte heller rimligt att Sverige, Norge och Nederländerna, som har flest sjukskrivningar, har den sämsta arbetsmiljön och att Finland, Tyskland, Frankrike och Storbritannien, som har få sjukskrivningar, har den bästa. Detta tyder på att skillnad i attityder till sjukskrivning och olikheter vad gäller organisationen och kontroll kring sjukförsäkringen spelar en viktig roll. Detta kan också vara den avgörande förklaringen eftersom även de länder med generösa ersättningar, men som har en försäkringsadministration som är mer skadereglerande, har lägre sjukskrivningstal. Försäkringskassans uppstramning av sjukförsäkringsreglerna och en ökad uppmärksamhet i samhället på hur osedvanligt höga utgifterna för sjukförsäkringen är, ser ut att ha haft effekt. De senaste två åren har sjukskrivningarna sjunkit kraftigt och dessutom accelererat de senaste månaderna. Nedgången väntas bli stor även nästa år, för att sedan börja dämpas. Referenser Frykman, Jonas och Kjell Hansen (25), Att leva på kassan. Allmän försäkring och lokal kultur, Försäkringskassan analyserar 25:4. Hemmingsson, Tomas, (24), Samband mellan sjukskrivning och arbetslöshet Ingår i Hogstedt, Christer, Mats Bjurvald, Staffan Marklund, Edward Palmer och Töres Theorell (red) Den höga sjukfrånvaron sanning och konsekvens. Statens folkhälsoinstitut 24:15 Larsson, Laura, Agneta Kruse, Mårten Palme och Mats Persson (25), En hållbar sjukpenningförsäkring, SNS förlag. Nilsson, Maria (25) Differences and similarities in work absence bahavior, Växjö university press. Olkiewicz, Eva och Lidwall, Ulrik (2), Långtidssjukskrivna bakgrund, diagnos och återgång i arbete, RFV 2:11 Olsson, Hans (25), Samtal om socialförsäkring nr 2. Sjukfrånvaro i tid och rum, Socialförsäkringsutredningen Palmer, Edward (24), Sjukskriven i Sverige inledande översikt Ingår i Hogstedt, Christer, Mats Bjurvald, Staffan Marklund, Edward Palmer och Töres Theorell (red) Den höga sjukfrånvaron sanning och konsekvens. Statens folkhälsoinstitut 24:15 Palmer, Edward (25) Sjukskrivning och förtidspension de närmaste åren Ingår i Marklund, Staffan, Mats Bjurvald, Christer Hogstedt, Edward Palmer och Töres Theorell (red) Den höga sjukfrånvaron problem och lösningar. Arbetslivsinstitutet DN ( ), Artikeln Det är vårt fel att kunskapen är dålig intervju med arbetslivsminister Hans Karlsson. 76 Ekonomistyrningsverket, 9 december 25
Tema: Trygghetssystemen i staten
Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och
Läs merSammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar
Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda
Läs merLaura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1
Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan
Läs merFaktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner
Faktapromemoria Hösten 2018 Rehabiliteringsplaner Sjukskrivning & Rehabilitering Sida 2 av 9 Sammanfattning I Företagarnas rapport Sjukförsäkringen under mandatperioden 2014 2018 beskrivs hur företagare,
Läs merUtökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron
Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Regeringen har satt som mål att sjukpenningtalet
Läs merAnalys av sjukfrånvarons variation
Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén
Läs merSammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga
Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd
Läs merSlutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring
Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring
Läs merOhälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats
STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter
Läs merVi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet
Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande
Läs merFärre sjukskrivningar och fler arbetade timmar
Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Sjukfrånvaron har aldrig varit så låg som nu bland företagen som ingår i Svenskt Näringslivs tidsansvändningsstudie. Nedgången märks också i SCB:s mätningar,
Läs merFörsäkrad men utan ersättning
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:7 Försäkrad men utan ersättning En granskning av underutnyttjandet av den kollektivavtalade sjukförsäkringen Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen för
Läs merLångtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11
REDOVISAR 2000:11 Långtidssjukskrivna bakgrund, diagnos och återgång i arbete Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 Utredningsenheten 2000-12-12 Upplysningar: Eva Olkiewicz tel 08-786 93 01
Läs merDen orättvisa sjukförsäkringen
Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna
Läs mer5. Sjukpenning. efter den lagstadgade arbetsgivarperio- Förvärvsinkomster och bidrag i de nordiska länderna. Under 1998: 21 dagar 30
örvärvsinkomster och bidrag i de nordiska länderna jukpenning 5. jukpenning 5.1 juklighet och sjukskrivning De samhällsekonomiska kostnaderna för sjukfrånvaro bestäms i princip av fyra faktorer, nämligen
Läs merOm sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012
Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012 Försäkringsaktuellt Rehabiliteringskedjan Lite siffror om utvecklingen Förslag om andra sjuklöneveckan Försäkringskassans förändringsarbete Regelförändringar
Läs merFörsäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför
Läs mer2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN
005:6 Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv 1983 004 ISSN 1653-359 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Den snabba ökningen av sjukfrånvaron i Sverige mellan 1998 och 003 väckte frågor om i
Läs merSystemskifte pågår 2007-12-17
2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna
Läs merKampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter
Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Björn Johnson E-post: bjorn.johnson@mah.se Hälsa och samhälle, Malmö högskola Sjuktalets variationer 1955-2008 30 25 20 15 10 5 0 1955 1960 1965 1970
Läs merUtgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen
Läs merFoto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete
Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta
Läs merRemissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK. regeringskansliet.
SVENSKT NÄRINGSLIV Socialdepartementet Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK s.sf@regeringskanshet.se, s.registrator@ regeringskansliet.se Er referens/dnr: 52015/2330/SF 2015-06-26 Remissvar Avskaffande av den
Läs merExtra pengar om du blir sjuk
1 2009-04 Extra pengar om du blir sjuk fakta om ags avtalsgruppsjukförsäkringen AGS gäller om du: är under 65 år; har varit anställd i 90 dagar. Du kan räkna in tidigare anställningar hos privat eller
Läs meren handbok om rehabilitering
Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka
Läs merNordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen
Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista
Läs merFörstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2017-05-09 Enheten för sjukförmåner Nina Karnehed Forskare och utredare nina.karnehed@inspsf.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merÖVERGÅNG TILL LÅNGTIDSSJUKSKRIVNING ELLER ÅTER TILL ARBETE EFTER EN SJUKSKRIVNINGSPERIOD? - BIDRAGANDE FAKTORER* Annelie Hedqvist
ÖVERGÅNG TILL LÅNGTIDSSJUKSKRIVNING ELLER ÅTER TILL ARBETE EFTER EN SJUKSKRIVNINGSPERIOD? - BIDRAGANDE FAKTORER* Annelie Hedqvist Sjukskrivingarna i Sverige har ökat drastiskt under de senaste fyra åren
Läs merRegeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05
Läs merSolidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla
Bild: Robert Nyberg Sjukförsäkring som är bra för vissa, men som är bestraffningssystem för många sjuka och skadade eller Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla HUR VILL
Läs merSammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring
PM 2015-03-05 Dnr [Skriv Dnr] Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande en rad förändringar i sjukförsäkringen
Läs merSynpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.
Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. En hållbar sjukpenningförsäkring PDF LÄSA ladda ner
En hållbar sjukpenningförsäkring PDF LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Laura Larsson. Det höga ohälsotalet utgör det största enskilda hotet mot den svenska välfärdsstatens hållbarhet.
Läs merÅtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Läs merTema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?
Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av
Läs merRehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja
Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och
Läs merDe senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter
De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter Rapport till Finanspolitiska rådet 2010/5 Pathric Hägglund (isf) Peter Skogman Thoursie (ifau) 1 Bakgrund Sittande
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.
Läs merEttårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning
ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Renée Andersson, Löne- och välfärdsenheten 2008-02-11 20080008 ERT DATUM ER REFERENS 2007-12-21 S2007/11088/SF Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ettårsgräns för
Läs merSjukskrivningarnas anatomi
Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga
Läs merVägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning
Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning och rehabilitering Se till att företaget har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete för att tidigt upptäcka arbetsmiljörisker som kan förorsaka ohälsa
Läs merhttps://www.youtube.com/watch?v=r9yuidnmcsw&feature=youtu.be Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning
Läs mer1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL
6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar
Läs merSjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser
Arbetsgivardag i Malmö 13 november Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv och Kristina Svensson, Försäkringskassan Sjukfrånvarons utveckling
Läs merOm du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson
Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner
Läs merPM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor
2017-09-21 PM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor Sammanfattning I redovisningen nedan jämförs sjukfrånvaron inom hälso- och sjukvård, som drivs av landsting respektive privata aktörer samt utbildning
Läs mer36 beslut som har gjort Sverige kallare
36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var
Läs merSocialförsäkringsrapport 2009:8. Social Insurance Report. Ohälsoskulden 2008 ISSN
Social Insurance Report Ohälsoskulden 2008 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Olsson 010-116 96 54 hans.olsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se
Läs merMoral hazard-problem med sjukpenningförsäkringen
Moral hazard-problem med sjukpenningförsäkringen NFT 4/1999 en empirisk studie över faktorer som påverkar sjuktalet av Jan Mårtén Frågan om hur sjukpenningsystemets utformning påverkar individernas incitament
Läs merLäkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014
Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext
Läs merUtgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:2350 av Johan Forssell m.fl. () Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Sammanfattning Sjukfrånvaron har ökat och fortsätter
Läs merVALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer
VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett
Läs merUtvecklingen av kollektivavtalade ersättningar sedan 2000-talets början
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:14 Utvecklingen av kollektivavtalade ersättningar sedan 2000-talets början En redovisning av kollektivavtalade ersättningar som kompletterar den allmänna socialförsäkringen
Läs merFinansdepartementet. Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) (Dnr Fi2003/557)
Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM 17 februari 2003 YTTRANDE Dnr 6-1-03 Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) (Dnr Fi2003/557) Den svenska sjukfrånvaron
Läs merEn frisk. affär - Slopat sjuklöneansvar
En frisk affär - Slopat sjuklöneansvar Rapport Februari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning och våra förslag... 2 Bakgrund och teori... 3 Arbetsgivarens kostnadsansvar... 3 Högkostnadsskydd... 3 Socialförsäkringsutredningen...
Läs merVår referens 2009-10-01 Karin Fristedt
YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar
Läs merInformation till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering
Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland
Läs merGotland 17 april Socialförsäkring i förändring
Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning
Läs merBROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.
BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till
Läs merUtmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman
Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Svaret beror på Risken för långsiktiga effekter? Hur motverka dessa? Stimulera efterfrågan finanspolitik Stärka
Läs merBilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1
Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade
Läs merKampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter
Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Björn Johnson Centrum för tillämpad arbetslivsforskning / Hälsa och samhälle Sjuktalets variationer 1955-2008 Det var den långa sjukfrånvaron som ökade
Läs merHalmstad 1 juni. Hur påverkas företagen av regeringens förslag på sjukskatt?
Halmstad 1 juni Hur påverkas företagen av regeringens förslag på sjukskatt? 1 Sjukfrånvarons upp- och nedgång 1955-2014 35 30 25 20 15 10 5 0 1955 1965 1975 1985 1995 2005 2014 Kvinnor Män Samtliga Sjukfrånvaro
Läs merDen höga sjukfrånvaron problem och lösningar
sammanfattning 1 Detta är ett utdrag ur antologin: Den höga sjukfrånvaron problem och lösningar Staffan Marklund, Mats Bjurvald, Christer Hogstedt, Edward Palmer och Töres Theorell (red) a INSTITUTET FÖR
Läs merSkåne Blekinge 11 och 12 november
Skåne Blekinge 11 och 12 november Ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar och sjukförsäkringen? 1 Siffror om sjukfrånvaro Förslag om ersättning för höga sjuklönekostnader Slopat förslag
Läs merSjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.
Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och
Läs merArbetsresor istället för sjukpenning
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:17 Arbetsresor istället för sjukpenning En granskning av Försäkringskassans utredning av merkostnader för arbetsresor i sjukpenningärenden Detta är en sammanfattning av en
Läs merPressmeddelande. Näringsdepartementet. Avsiktsförklaring om åtgärder för att öka hälsan i arbetslivet klar
Näringsdepartementet Pressmeddelande 2003-12-18 Åsa Gunnarsson Pressekreterare hos arbetslivsminister Hans Karlsson 08-405 12 65 070-267 84 26 Titti Berg Pressekreterare hos vänsterpartiet 070-620 00 64
Läs merHälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång
Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet
Läs merEtt hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Landstingshälsan. Så här arbetar Landstingshälsan med rehabilitering. Information till arbetsgivare
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Så här arbetar med rehabilitering Information till arbetsgivare arbetar med företagshälsovård Företagshälsovården är en oberoende expertresurs...... inom områdena arbetsmiljö och
Läs merSå här arbetar Regionhälsan med rehabilitering
Så här arbetar Regionhälsan med rehabilitering Information till arbetsgivare Regionhälsan arbetar med företagshälsovård Företagshälsovården är en oberoende expertresurs...... inom områdena arbetsmiljö
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merFrån Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige?
Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Fafo-konferensen 2 mars 2011 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetslinjen som traditionell svensk politik
Läs merÖkad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet
Läs merHälsobarometern NUMMER 1, 2014
Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna
Läs merRehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.
Rehabilitering Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Def. Arbetslivsinriktad rehabilitering handlar om de åtgärder som syftar
Läs merVälkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version
Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar
Läs merFörsäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM
Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna
Läs merRIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING
RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING
Läs merDin väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning
Din väg tillbaka så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning Allmänt Det är Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till sjukpenning Att vara sjukskriven är en aktiv behandling. Det ska finnas en plan
Läs merFöretagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd
Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd 1 Medlemsföretaget Lendemar i Trelleborg Stockholm 14 september 2015 Socialförsäkring i förändring vad
Läs merAvskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)
1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) Sammanfattning När bortre tidsgränsen infördes 2008 var Sveriges extremt långa sjukskrivningstider
Läs merDen svenska sjukfrånvaron
Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 3 1 Den svenska sjukfrånvaron Den svenska sjukfrånvaron har ökat successivt sedan 1997-19 och är för närvarande högst i
Läs merDe äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet
De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen
Läs merStatistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet
Läs merVem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )
1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara
Läs merExtra pengar om du blir sjuk
Extra pengar om du blir sjuk 2013 fakta om ags avtalsgruppsjukförsäkringen AGS gäller om du: har varit anställd i 90 dagar hos försäkrad/-e arbetsgivare. har en sjukpenninggrundande inkomst, SGI. är arbetsför
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merSjukskrivningarnas anatomi
Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Nätverksträff 23/8-2017 Pathric Hägglund, docent i nationalekonomi, Riksrevisionen Per Johansson, professor i statistik, Uppsala
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM
FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska
Läs merRehabiliteringspolicy
Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning
Läs merVem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )
1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara
Läs merEkonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?
REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring
Läs merSocialförsäkring i förändring
Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning för höga
Läs mer