Vilka åtgärder vill ni genomföra för att privatekonomin ska förbättras för personer med psykisk ohälsa?

Transkript

1 Alla riksdagspartiernas svar i sin helhet: Vilka åtgärder vill ni genomföra för att privatekonomin ska förbättras för personer med psykisk ohälsa? Vänsterpartiet: Människor mår allt sämre i dagens Sverige och psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Den självskattade psykiska ohälsan ökar. Denna ökning bygger bland annat på ökade sociala problem. Nedmonteringen av sjukförsäkringen och omänskliga krav på återgång i arbete innebär ytterligare psykisk stress och ekonomiska problem, något som har drabbat psykiskt sjuka hårt. Vänsterpartiet vill att hälso- och sjukvården samt kommuner och landsting ska få ökade resurser och psykiatrin ska prioriteras mer än idag. Vi vill att man satsar på fler vårdformer och ökat stöd i eget boende, sysselsättning och ökade möjligheter till psykoterapi. Det är särskilt angeläget att satsa så att det blir lättare för unga att söka och få hjälp i tid. Genom att särskilt på ungas psykiska hälsa kan ungdomsmottagningarna ha generösare öppettider samtidigt som pengarna kan användas till att stimulera nya initiativ som t.ex. självinläggningsprojekt och inom första linjens psykiatri. Vänsterpartiet har kommit överens med regeringen om en satsning om 280 miljoner om året som kommer att satsas på att förbättra ungas psykiska hälsa. Genom satsningen kan ungdomsmottagningarna ha generösare öppettider samtidigt som pengarna kan användas till att stimulera nya initiativ. Vidare har Vänsterpartiet i förhandlingar med regeringen genomdrivit följande förbättringar: Höjt bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning Bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning förbättras så att reglerna blir desamma som för ålderspensionärer. Träder i kraft 1 januari Ersättningsgraden i bostadstillägget höjs från 93 till 95 procent (med hyrestak på kronor), vilket är motsvarande förändring som gjordes i bostadstillägget för ålderspensionärer Höjningen ger som mest 100 kronor ytterligare i bostadstillägg per månad. Även den skäliga levnadsnivån vid beräkning av särskilt bostadstillägg höjs till motsvarande nivå som för ålderspensionärer. Höjd sjuk- och aktivitetsersättning från 1 oktober 2015 Personer som får sjuk- och aktivitetsersättning är en grupp som ofta har det tufft ekonomiskt. Det handlar om människor som på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning aldrig kommer att kunna arbeta heltid. Många riskerar att få leva ett liv i fattigdom. Ersättningarna måste därför höjas. Från och med den 1 oktober 2015 genomfördes en höjning från 64 till 64,7 procent av den så kallade antagandeinkomsten. Cirka 58 procent av dem som omfattas av höjningen är kvinnor. Reformen kan ge upp till 200 kr mer i plånboken per månad. Den omfattar cirka personer. Höjd garantiersättning i sjuk- och aktivitetsersättningen Garantinivåerna för hel sjuk- och aktivitetsersättning höjs med 0,05 prisbasbelopp, vilket innebär en höjning med 187 kr/individ och månad (brutto). Ikraftträdande är 1 juli Sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning utgör ett grundskydd för den som haft låga eller obefintliga inkomster. Garantiersättning har varit oförändrad sedan den infördes V, S och MP har sänkt skatten för alla med sjuk- och aktivitetsersättning vid årsskiftet. Från den 1 juli 2018 höjs taken i sjukförsäkringen, det ger en bättre ersättning vid kortare sjukskrivning. Även

2 bostadstillägget höjs för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Vänsterpartiet har stött regeringen men vill höja nivåerna mer. Centerpartiet: Det viktigaste för att kunna bryta sitt utanförskap och förbättra sin privatekonomi är möjligheten att kunna arbeta. Sjukskrivningar till följd av psykiatrisk diagnos fortsätter att öka och lättare psykisk ohälsa som nedstämdhet och stressrelaterade symptom står för omkring 90 procent av ökningen. Samtidigt är tillgången till stöd för den som lider av psykisk ohälsa i dag för dålig. Centerpartiet vill därför förbättra tillgången till snabb samtalshjälp. I både England och Norge har man arbetat framgångsrikt med detta genom att öka tillgången till stöd vid vanliga psykiska tillstånd såsom ångest och depression. Den som är i behov av hjälp ska snabbt få ett första samtal och bedömning av vilken typ av stöd man behöver få. För personer med lindriga symptom kan online- sessioner vara tillräckliga, medan människor med större behov slussas vidare till rätt vårdnivå. I såväl England som Norge har man sett positiva effekter, även på arbetskraftsdeltagandet. Det finns flera goda exempel på arbetssätt som går ut på att stötta människor med komplexa behov, som exempelvis personer med psykisk ohälsa. Ett exempel är arbetslivsinriktad rehabilitering enligt den så kallade IPS- modellen (Individual Placement & Support), som sedan några år används flera kommuner i landet samt av några privata verksamheter. IPS är en evidensbaserad modell för arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med psykisk ohälsa eller psykiska funktionsnedsättningar och rekommenderas sedan 2011 av Socialstyrelsen. Arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS- modellen går ut på att handleda personer som önskar ha ett arbete ute på arbetsmarknaden. Kommunens handledare fungerar dels som en ingång för individen till olika myndigheter och insatser, dels arbetar handledaren aktivt med att knyta kontakter med näringslivet. På så sätt skapas en dörr in till såväl arbetsmarknad eller utbildning som berörda myndigheter. Personer med en psykisk funktionsnedsättning eller som lider av en psykisk sjukdom har ofta ett stort behov av handledning och stöd för att klara av att återgå i arbete eller studier. Därför är den täta kontakten mellan individen och kommunens handläggare som IPS- modellen bygger på central. De studier som genomförts bekräftar att IPS- modellen har goda effekter vad gäller att få ut individer i arbete. Socialdemokraterna: "Den socialdemokratiskt ledda regeringen har vidtagit ett antal åtgärder som på olika sätt förbättrar privatekonomin för människor med psykisk ohälsa. Hälften av alla kvinnors sjukskrivning och en tredjedel av männens beror på psykisk ohälsa i någon form och det är därför viktigt att sjukförsäkringen fungerar väl. Taken i sjukförsäkringen höjs den 1 juli i år och därmed förbättras ersättningen för den som har kortare sjukskrivning. Den 1 juli i år höjs även såväl garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen som bostadstillägget till personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Vid årsskiftet sänktes också skatten för alla som har sjukersättning och kommunerna fick stöd för att betala ut habiliteringsersättning för alla som deltar i daglig verksamhet." (Redaktörens kommentar: Daglig verksamhet och Habiliteringsersättning gäller dock endast de personer med psykisk ohälsa som är beviljad LSS, vilket majoriteten av personer med psykisk ohälsa inte är. Daglig verksamhet och LSS gäller främst för andra grupper med funktionsnedsättningar.)

3 Kristdemokraterna Sjukförsäkringen ska vara trygg för den som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom. Ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen ska erbjuda en ekonomisk trygghet. Den som kan återfå arbetsförmågan helt eller delvis ska få hjälp och gott stöd för att komma åter i arbete. Allt annat utgör ett stort slöseri med både mänskliga och samhälleliga resurser. Kristdemokraterna bidrog inom ramen för den tidigare alliansregeringen till att möjligheterna för personer med sjuk- och aktivitetsersättning att prova förvärvsarbete, studier eller ideellt arbete stärktes. Detta var mycket viktiga förändringar men det är ändå så att många av de personer som lever på sjuk- och aktivitetsersättningen har en ekonomisk utsatthet som är mycket svår att påverka. Kristdemokraterna välkomnade därför en höjning av garantiersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen. Vi föreslår sänkt skatt för alla som exempelvis har sjukpenning, rehabiliteringspenning eller lönebidrag. På så sätt stärker vi ekonomin för dessa grupper. Vi vill också att pensionärsskatten avskaffas helt, vilket är särskilt viktigt för dem med lägst pension. De finns de som har olika former av arbetshinder, såsom exempelvis psykiska, neuropsykiatriska och fysiska funktionsnedsättningar samt personer som av sociala skäl inte ses som intressanta av flertalet arbetsgivare. Det är inte ovanligt att personer med dessa svårigheter återfinns bland de långtidssjukskrivna eller i sjukersättningen. En viktig del i arbetet för att skapa bättre möjligheter och förutsättningar för dessa människor att förbättra sin situation är därför att föra en politik som stödjer och underlättar för dem att få arbeta och bidra efter egen förmåga. Kristdemokraterna vill bygga ut Samhall och finansierar extra platser Utöver denna satsning lägger Kristdemokraterna 200 miljoner kronor om året och 250 miljoner kr 2020 på bland annat handledarstöd hos Arbetsintegrerande sociala företag (ASF). Idén med ASF är att ge en långsiktig plats för personer som oftast inte haft ett arbete under mycket lång tid. Många har dåliga erfarenheter av att få delta i ett arbetsmarknadsprojekt på några månader, för att sen återigen hamna i utanförskap eller möjligen delta i ännu ett projekt. Idag finns över 350 Arbetsintegrerande sociala företag i Sverige som ger cirka personer arbete, arbetsträning och rehabiliterande insatser. Det är viktigt att kunna få jobba 100% av sin förmåga, och därmed få möjlighet att gå från bidrag till hel eller delvis egen försörjning. Det är en vinst för både den enskilde personen som för samhället. Liberalerna För oss liberaler är arbetet en viktig del av livet och vuxenidentiteten. Arbetet är ett medel för att kunna leva ett fullvärdigt liv. Det handlar om förankring, livskvalitet och tillhörighet och om rätten att vara inkluderad i samhället och ha egen försörjning. För alla individer gäller att det är de egna förmågorna som sätter gränser för vilka uppgifter, till exempel arbetsuppgifter, som de kan utföra. Bedömningen av den enskildes arbetsförmåga kan dock inte baseras bara på de individuella förmågorna utan måste göras i relation till en specifik arbetsuppgift och den arbetsmiljö där den ska utföras. Idag är sjukförsäkringssystemet ganska rigid och det tror vi missgynnar många med psykisk ohälsa. Vi i Liberalerna vill se en större möjlighet att kombinera sjukpenning och sjukersättning med arbete. Vi vill göra det enklare för personer med sjukersättning/sjukpenning att prova att arbeta

4 utan att ersättningen minskar. Ersättningsgraden bör i princip kunna variera steglöst. Det ska vara möjligt att arbeta mer vissa perioder och mindre andra orken varierar för vissa med funktionsnedsättning över tid. Om arbete på något sätt kan påskynda tillfrisknandet ska personen inte behöva riskera minskad ekonomisk ersättning. De ekonomiska villkoren för dem som har sjuk- och aktivitetsersättning på låg nivå bör förbättras. Det kan vara rimligt med låga lägstanivåer i trygghetssystemen för dem som tillfälligt lever på den nivån. Det ska i princip alltid löna sig att gå från att vara försörjd av trygghetssystemen till ett arbete. Ett sätt att förbättra villkoren för denna grupp är att höja bostadsbidraget. Slutligen är en viktig del att minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa så att de som kan jobba inte hindras av möjliga arbetsgivares fördomar. De som kan jobba ska få jobba. Moderaterna Psykisk ohälsa drabbar de flesta någon gång under livet. I första hand vill Moderaterna förebygga detta med hjälp av utbildning, bättre arbetsvillkor och förändring av attityder. De som drabbats av och lever med psykisk ohälsa ska få rätt stöd och vård för att i största möjliga utsträckning kunna återkomma till ett friskt liv och arbete. Därför arbetar Moderaterna lokalt där vi styr med att stärka psykiatrin. På nationell nivå vill vi göra riktade insatser för att minska köerna till hela vården. Att tvingas vänta länge på den hjälp och vård man behöver skapar oro, lidande och undergräver tilltron till att välfärden finns där när vi behöver den. Möjligheten att återgå till arbete är den främsta insatsen för att stärka enskildas privatekonomi. (Redaktörens kommentar: Moderaterna vill återställa sjukersättningen till tidigare nivåer. Alltså sänka de höjningar av sjukersättningen som har genomförts år 2015, i början av år 2018 och som kommer att genomföras i juli i år, se Vänsterpartiets svar. Moderaterna vill också införa en extra karensdag för den som sjukskriver sig, samt att sjukpenningen ska sänkas i ett tidigare skede av sjukskrivningen än vad som sker idag.) Sverigedemokraterna Antalet utförsäkringar har ökat kraftigt under den nuvarande regeringen. Bland de som blir utan ersättning och utförsäkrade återfinns många med psykisk ohälsa. Bedömningen av arbetsförmåga är idag inte ändamålsenlig då allt för många blir utförsäkrade och hänvisade till en arbetsmarknad där det i realiteten inte finns jobb man klarar av att utföra. Eftersom rehabilitering och återgång till arbetsmarknaden sker genom två parter, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, så måste också bedömningar och handlingsplaner fattas och efterlevas i samordning mellan myndigheterna. När individen som har drabbats av psykisk ohälsa tvingas att ställas mot den reguljära arbetsmarknaden efter 180 dagar eller utförsäkring vid utebliven återgång, skapas också ytterligare stress som försämrar möjligheterna till en lyckad rehabilitering. Sverigedemokraterna vill se över möjligheten att införa "flexjobb". Den som har permanent nedsatt arbetsförmåga kan med detta koncept arbeta 100 procent av sin individuella förmåga och få 100 procent av lönen. Flexjobb har funnits i Danmark sedan 1998 och har där fungerat mycket väl. De som trots adekvat behandling inte blir friska, som drabbas av allvarlig kronisk sjukdom som gör att de inte kan återgå till arbete, ska inte falla mellan stolarna och hamna i ett intet där ingen hjälp

5 finns att få. Våra prioriteringar ligger på medborgarna, inte täcka upp kostnader för fortsatt ansvarslös politik på andra område. Andra förslag som Sverigedemokraterna för närvarande arbetar med och som på olika sätt kan påverka ekonomin för den som drabbats av psykisk ohälsa är: Tydligt fokus på att gruppen som drabbats av psykiska diagnoser ska få adekvat sjukvård i ett tidigt skede av sjukskrivningen eftersom tillståndet för dessa individer annars riskerar att försämras. Utökade möjligheter för individen att tillämpa rehabkedjan individuellt, dels genom ökade möjlighet till studier och dels genom att prova sin förmåga genom mindre steg utan att riskera sin eventuella sjukpenning eller sjukersättning. Insatser för de människor som har en permanent nedsatt arbetsförmåga genom höjning av bostadstillägget. Miljöpartiet Miljöpartiet har under vår tid i regering vidtagit en rad åtgärder i syfte att förbättra ekonomin för bland annat de med psykisk ohälsa. Vi har bland annat höjt garantiersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen, där nivåerna alltför länge varit oförändrade. Vi har även sänkt skatten på sjuk- och aktivitetsersättningen, samt höjt bostadstillägget. Det finns dock fortfarande mer att göra. På sikt vill vi i Miljöpartiet införa ett helt nytt trygghetssystem som är enkelt, inkluderande och jämlikt. Vi driver förslag om samlad arbetslivstrygghet, en gemensam försäkring där både allmän sjukförsäkring och allmän arbetslöshetsförsäkring ingår, liksom en lägsta ersättning något som inte finns idag. Under nuvarande mandatperiod har vi tillsatt en utredning som ser över behovet av mer ändamålsenliga och flexibla insatser (till exempel flexjobb) för dem som har nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning eller sjukdom. Under kommande mandatperiod vill vi jobba vidare med utredningens förslag för att få till bättre insatser, så att fler personer får möjlighet att arbeta utifrån sin förmåga.