Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor"

Transkript

1 Diarienummer HSN Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Analys och förslag till åtgärder för nord-östra Göteborg - en sammanfattning av fyra delrapporter

2 Förord Denna publikation är en sammanställning av fyra rapporter som under 2011 och 2012 har tagits fram av Hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg. Arbetet utfördes på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Nordöstra Göteborg, som önskade undersöka förutsättningar för att förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten för invånarna i nordöstra Göteborg och bidra till en mer jämlik hälso- och sjukvård i Göteborg. Arbetet har inneburit att socioekonomins betydelse för hälsa och vård har analyserats, att möjliga förbättringsåtgärder har inventerats och att specifika åtgärder kunnat föreslås. Kontinuerlig avstämning har gjorts med Hälso- och sjukvårdsnämnden. Upplägget följer ett helt nytt strukturerat arbetssätt som tar sin utgångspunkt i en kartläggning av rådande förhållanden, fortsätter med en systematisk genomgång av evidensbaserade metoder för att komma tillrätta med de brister som identifierats. Som steg tre gjordes en inventering av pågående insatser och slutligen så matchades de evidensbaserade metoderna med nuvarande insatser där svagheter och styrkor identifierades. De förslag som presenteras syftar till att konkreta åtgärder ska kunna prövas inom ramen för den nationella prioriteringsmodellen. Tanken är att åstadkomma ett mer ordnat och kunskapsbaserat beställningsarbete. Arbetet har involverat ett stort antal medarbetare vid Hälso- och sjukvårdskansliet med kunskaper om hälsoläges- och behovsanalyser samt folkhälsoarbete. Sammankallande har varit Planeringsledare Anders Östlund. För frågor som rör metodiken hänvisas till Planeringsledare Petteri Lackéus och Hälsoekonomisk rådgivare Krister Järbrink. För frågor som rör det fortsatta arbetet och planerade insatser för att förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten och bidra till en mer jämlik vård, hänvisas till Planeringsledare Anita Nilsson. Göteborg den 26 mars 2012 Ralph Harlid Beställardirektör 2

3 SAMMANFATTNING Variationerna i hälsa inom Göteborgsområdet är i många avseenden anmärkningsvärda och den hälsorelaterade livskvaliteten är betydligt lägre i de nordöstra stadsdelarna. Det övergripande syftet för den samlade rapportserien Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor är att undersöka förutsättningar för och ge underlag till att förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten och för att kunna ge en hälso- och sjukvård på lika villkor för invånarna i nordöstra Göteborg. Arbetet har presenterats i fyra delrapporter och denna rapport innefattar vad som huvudsakligen har presenterats i dessa fyra rapporter. I delarbete 1, En översiktlig analys för Göteborg, tydliggjordes relationerna mellan socioekonomi, hälsorelaterad livskvalitet och sjukvårdskonsumtion för invånarna i Göteborgs kommun. Syfte var att genom analyser av uppgifter från undersökningen Hälsa på lika villkor? och vårddatabasen Vega tydliggöra relationerna mellan socioekonomi, hälsorelaterad livskvalitet och sjukvårdskonsumtion. Analyserna visade att personer med en relativt sett lägre inkomst, som bor ensamma, har kort utbildning eller med utomnordisk bakgrund har en lägre självskattad hälsorelaterad livskvalitet jämfört med andra. I viss mån korrelerar detta också till ett relativt högre utnyttjande av hälso- och sjukvård med undantag för personer med utomnordisk bakgrund. Personer i områden med en relativt högre andel invånare med utomnordisk bakgrund har istället ett lägre utnyttjande av specialiserad vård. Detta förhållande tycks ha mildrats i och med primärvårdsreformen som infördes under hösten 2009 även om skillnaden fortfarande kvarstår. De fynd som gjorts stämmer väl överens med tidigare erfarenheter, vilket också gäller etniska minoriteter vilka även i andra studier uppvisar ett relativt sett lägre utnyttjande av specialistvård. I studier på nationsnivå har man dock ofta sett att detta kompenseras av ett högre utnyttjande av primärvård, vilket inte är fallet i Göteborg. Det är därför angeläget att sjukvården bejakar de särskilda förhållanden som är utmärkande för resurssvaga grupper och att vården utformas till att bättre svara upp mot de etniska skillnader som finns i samhället. I det fall det ännu inte redan sker, är det bl.a. angeläget att sjukvården blir kulturellt och språkligt representativ för samhället i vilket man verkar och att etnisk-specifika resurser integreras i verksamheten. I delarbete 2, En modellanalys för stadsdelar och hälso- och sjukvårdsnämndsområden i Göteborg, användes de regressionsmodeller som togs fram i delarbete 1 för skattningar av hälsorelaterad livskvalitet och vårdutnyttjande för stadsdelar och hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Syftet med denna studie var att utifrån resultaten från delarbete 1 En översiktlig analys för Göteborg ytterligare tydliggöra socioekonomins betydelse för vård på lika villkor i Göteborg. Detta innebar att de regressionsmodeller som togs fram i delarbete 1 användes för skattningar av hälsorelaterad livskvalitet och vårdutnyttjande för stadsdelar och hälso- och sjukvårdsnämndsområden. De skattade uppgifterna jämfördes därefter med faktisk uppmätt hälsorelaterad livskvalitet och vårdutnyttjande för en bedömning av modellernas förklaringsgrad för olika geografiska områden och de enskilda socioekonomiska faktorernas betydelse. 3

4 Variationerna i uppmätt genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet varierar stort mellan olika stadsdelar från 0,72 till 0,86 vilket innebär en skillnad om 0,14. Motsvarande, från regressionsmodellen skattade värden varierar från 0,76 till 0,84 vilket indikerar viss underskattning av livskvaliteten i områden med högre relativ livskvalitet och överskattning i områden med lägre relativ livskvalitet. Fyra stadsdelar i Göteborg ligger under genomsnittet med 0,05 eller mer. Med den betalningsvilja som samhället generellt uppvisar för att uppnå en förbättring av den hälsorelaterade livskvaliteten så innebär det att mer än en och en halv miljard skulle kunna investeras per år för att den hälsorelaterade livskvaliteten i dessa fyra stadsdelar skulle vara lika hög som för genomsnittet för Göteborg. De dominerande socioekonomiska faktorerna i förklaringen av dessa skillnader i hälsorelaterad livskvalitet är härkomst, ekonomi och utbildning. Kostnader för specialistvård och primärvård skattas mycket väl av de framtagna modellerna även för enskilda stadsdelar. Undantagen är Södra Skärgården och Tuve- Säve vilka har en relativ underkonsumtion vilket sannolikt beror på en sämre tillgänglighet, vilket inte har beaktats i beräkningarna. Ett annat undantag är också Kortedala som har en relativ överkonsumtion till vilken någon uppenbar förklaring inte har kunnat identifieras. Överlag är dock skillnaderna i hälso- och sjukvårdskonsumtion förhållandevis små mellan olika stadsdelar i beaktande av de skillnader som förelåg i hälsorelaterad livskvalitet. Enligt mätningar som har gjorts inom ramen för undersökningen Hälsa på lika villkor?, ökar skillnaderna i hälsorelaterad livskvalitet mellan olika stadsdelar, och främst är det områden med en jämförelsevis låg genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet som har fått en ytterligare försämrad livskvalitet medan den samtidigt har förbättrats i andra områden. Det är därför angeläget att undersöka vilka åtgärder som hälso- och sjukvården kan vidta i syfte att minska skillnaderna i hälsorelaterad livskvalitet. I delarbete 3, Exempel på insatser som syftar till att öka jämlikheten i hälsa - en litteratursammanställning, beskrivs resultaten av en litteraturgranskning med syfte att inventera metoder och försöka ge ett svar på frågan vad som vetenskapligt har kunnat visas vara framgångsrika åtgärder för att utjämna skillnader i hälsa inom ett geografiskt område, samt redogöra för deras effekter. Systematiska sökningar av vetenskaplig litteratur genomfördes i databasen Medline. Sökningarna mynnade ut i 663 vetenskapliga artiklar, varav 44 artiklar slutligen kom att utgöra underlag. Resultaten av den fördjupande artikelgranskningen pekade ut tre övergripande temaområden för arbete med ojämlik hälsa; generella insatser som riktas till hela befolkningen inom ett geografiskt avgränsat område, riktade insatser till specifika grupper samt sjukvårdens anpassning till befolkningen. Flera nödvändiga krav för att utveckla ett framgångsrikt arbete med jämlik hälsa kunde identifieras mot bakgrund av resultaten från artikelgranskningen. En fokuserad och genomtänkt samverkan där lokalsamhället är engagerat på en jämlik grund. Att befintliga organisationer och nätverk utnyttjas och att nyckelpersoner involveras för en ökad trovärdighet och acceptans. 4

5 Gemensamma budskap och insatser i olika former på flera platser från flera nivåer. En anpassning av sjukvården till befolkningens skiftande behov och kulturella särdrag. En intensifiering av hälso- och sjukvården i områden med större behov. Det krävs politiska och ekonomiska prioriteringar för att nå framgång i arbetet för en jämlik hälsa i befolkningen. Därtill behöver hälso- och sjukvården arbeta utöver sin traditionella roll och inte minst visa uthållighet. I delarbete 4, Förslag till åtgärder för nordöstra Göteborg, görs en genomgång av dagens insatser i nordöstra Göteborg och dessa jämförs med resultaten från artikelgranskningen. Jämförelsen visar att flera omfattande insatser genomförs av samtliga utförare i området. Det konstateras att verksamheterna i hög utsträckning har en god kulturkompetens, att de i viss grad är anpassade till behov och kulturella särdrag men att det kan utvecklas än mer. Det finns ett brett utvecklat samverkansarbete och åtskilliga riktade insatser men även det kan förstärkas. Förslag till åtgärder: Stimulera verksamheter i nordost till att arbeta i bred samverkan med lokalsamhället för att upparbeta nätverk och underlätta gemensamma budskap Knyt nyckelpersoner och nätverk i större utsträckning till verksamheterna så att det blir en naturlig och etablerad del i det ordinarie arbetet Initiera samhällsbaserad aktionsforskning i bred samverkan och tillsammans med en forskningsinstitution Ökad satsningen på Hälsotek och hälsoambassadörer. Fortsatt intensifiering av såväl det förebyggande som det ordinarie hälso- och sjukvårdsarbetet och en utvärdering av i vilken utsträckning som olika grader av intensifiering är motiverad Fortsatt satsning på riktade insatser och en flexibel och anpassad hälso- och sjukvård med hög tillgänglighet Skälet till de förslag till ytterligare satsningar som lämnas i denna rapport är att vården skall ges på lika villkor och att det finns en skyldighet att se till att möjligheterna att få vård är desamma oavsett förmåga att ta initiativ. De nordöstra stadsdelarna i Göteborg är just ett sådant område för vilket sjukvårdshuvudmannen har ett ansvar att ytterligare stimulera till kontakter med hälso- och sjukvården med syftet att sträva gentemot en vård på lika villkor. Avslutningsvis pekas i korthet på ett par aspekter i nuvarande modell för resursfördelning som sannolikt behöver förändras för att underlätta för Västra Götalandsregionen att erbjuda vård på lika villkor. 5

6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING DELARBETE 1. EN ÖVERSIKTLIG ANALYS FÖR GÖTEBORG Bakgrund Metod Analys av socioekonomins betydelse för hälsan Analys av socioekonomins betydelse för utnyttjandet av hälso- och sjukvård Beskrivning av multipel regressionsanalys Resultat Socioekonomins betydelse för hälsan mätt som hälsorelaterad livskvalitet Socioekonomins betydelse för utnyttjandet av hälso- och sjukvård och Diskussion DELARBETE 2. EN MODELLANALYS FÖR STADSDELAR OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDSOMRÅDEN I GÖTEBORG Bakgrund Metod Skattningar av hälsorelaterad livskvalitet Skattningar av förväntat utnyttjande av hälso- och sjukvård Förklaringsvariabler Resultat Hälsorelaterad livskvalitet och socioekonomi Socioekonomi och vårdutnyttjande 2.4 Diskussion

7 DELARBETE 3. EXEMPEL PÅ INSATSER SOM SYFTAR TILL ATT ÖKA JÄMLIKHETEN I HÄLSA - EN LITTERATURSAMMANSTÄLLNING 3.1 Bakgrund 3.2 Metod 3.3 Resultat Generella insatser Riktade insatser Sjukvårdens anpassning till befolkningen Diskussion Metod för litteraturgranskningen Resultat med relevans för det vidare arbetet Prioritering av insatser Avslutningsvis 37 DELARBETE 4. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR NORDÖSTRA GÖTEBORG Bakgrund Analys av dagens insatser i nordost i jämförelse med vad som framkom i litteratursammanställningen Diskussion och förslag till åtgärder Sjukvårdens ansvar och vård på lika villkor Förslag till åtgärder Slutord REFERENSER Bil 1. Insatser idag för jämlik vård i stadsdelarna i nordöstra Göteborg Bil 2. Schematisk jämförelse av fynden från litteraturstudien med vad som görs idag Bil 3. Community-Based Participatory Research (CBPR) - En översikt 7

8 DELARBETE 1. EN ÖVERSIKTLIG ANALYS FÖR GÖTEBORG 1.1 Bakgrund Variationerna i hälsa inom Göteborgsområdet är i många avseenden anmärkningsvärda. Medellivslängden bland män varierar t.ex. mellan olika stadsdelar i Göteborg med upp till 9 år. Traditionellt anses en belastande socioekonomi såsom relativt sett lägre utbildning, inkomst etc. samvariera med en sämre hälsa. Därmed skulle områden med en relativt sett mer belastande socioekonomi också ha ett relativt sett högre utnyttjande av sjukvård (1). Det finns dock krafter som verkar i andra riktningen och som innebär att individer med en belastande socioekonomi i jämförelse med individer med en god socioekonomi, inte utnyttjar sjukvården i en utsträckning som står i relation till deras hälsa. Detta kan bero på ett relativt underutnyttjande av sjukvård av personer med belastande socioekonomi och/eller ett överutnyttjande av sjukvård av personer med god socioekonomi. Med vård på lika villkor avses att alla invånare i princip skall ha samma möjlighet att vid behov få tillgång till hälso- och sjukvård. Endast vårdbehoven ska avgöra insatsernas omfattning och karaktär (2). I praktiken innebär det att ekonomiska, sociala, språkliga, religiösa, kulturella och geografiska hinder måste undanröjas och att hälso- och sjukvården måste sträva efter att kompensera för de effekter som beror på patientens utbildning, inkomst, ålder, och kön så att alla ges likvärdiga möjligheter att t.ex. förstå en diagnos eller sätta sig in i ett behandlingsprogram. 1.2 Metod Analysarbetet skedde i flera steg och med användande av olika källor. I det första steget analyserades socioekonomiska variablers betydelse för hälsan mätt som upplevd hälsorelaterad livskvalitet. I det andra steget analyserades socioekonomins betydelse för utnyttjandet av hälso- och sjukvård Analys av socioekonomins betydelse för hälsan Den hälsorelaterade livskvaliteten hade uppmätts med frågeformuläret EQ-5D (3). Detta instrument innebär att individen klassificerar sin hälsa i fem dimensioner (rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor och besvär samt oro och nedstämdhet) i tre allvarlighetsgrader (inga problem, måttliga respektive svåra problem). Totalt resulterar det i 243 unika hälsotillstånd till vilka finns en livskvalitetsvikt mellan 0 till 1 där 1 motsvarar fullt frisk och 0 motsvarar total frånvaro av hälsa (död). I denna studie användes livskvalitetsvikter från en engelsk befolkningsstudie som har kommit att bli de mest frekvent använda (4). Metoden att skatta hälsorelaterad livskvalitet är vedertagen inom hälsoekonomin och rekommenderas bl.a. av Tandvård och Läkemedelsförmånsverket (5). Metoden lämpar sig väl för analys av skillnader i hälsa mellan olika grupper, då man inte kunnat påvisa att olika sociodemografiska grupper svarar olika på EQ-5D givet ett specifikt hälsotillstånd (6). I analysen användes data från undersökningen Hälsa på 8

9 lika villkor från på individnivå (7). Rapporterade data från Göteborgare i åldern år som svarat på enkätundersökningen analyserades med avseende på socioekonomiska faktorers inverkan på den upplevda hälsorelaterade livskvaliteten. Samtliga ingående variabler i denna analys presenteras i Tabell 1.1. Tabell 1.1. Variabler i analysen av socioekonomins betydelse för hälsan Benämning Förklarande text Kön (kvinna) Kvinna = 1, Man = 0 Utomnordisk Född utom Norden = 1, annars = 0 Ensamboende Ensamboende = 1, annars = 0 Lågutbildad 2-årig gymnasieutbildning eller lägre = 1, annars = 0 Ekonomiska svårigheter Har under de senaste 12 månaderna haft det svårt att klara löpande utgifter vid minst ett tillfälle = 1, annars = 0 Ålder (år) år EQ-5D Upplevd hälsorelaterad livskvalitet, Analys av socioekonomins betydelse för utnyttjandet av hälso- och sjukvård I det andra steget analyserades socioekonomins betydelse för utnyttjandet av hälsooch sjukvård. Detta gjordes genom att analysera kostnader för sjukvårdsutnyttjande utifrån uppgifter från vårddatabasen Vega för mindre geografiska områden inom Göteborgs kommun. Totalt delades Göteborg in i 661 olika områden genom en unik 6-ställig nyckelkod med invånareantal från 111 till Endast sjukvård som finansierats av offentliga medel och som därmed ingår i vårddatabasen Vega inkluderades. Kostnaderna för sjukvårdsutnyttjandet standardiserades efter kön och ålder i 10-årsgrupper. Socioekonomiska indikatorer inhämtades från Statistiska Centralbyrån för varje geografiskt nyckelkodsområde. De variabler som analyserades som ett led i att undersöka relationen mellan socioekonomi och sjukvårdsutnyttjande redovisas i Tabell 1.2. Utnyttjandet av hälso- och sjukvård delades upp i dels specialiserad sjukvård och dels primärvård. Med specialiserad sjukvård avsågs sjukhusansluten vård och privat specialistvård. Kostnader för specialiserad sjukvård uppskattades utifrån uppgifter om fakturerade vårdkostnader enligt vårddatabasen Vega. Detta förfarande tillämpades då all sjukhusansluten vård inte ersätts utifrån diagnosrelaterade grupper (DRG). I primärvård ingick ej mödrahälsovård (MVC) och barnhälsovård (BVC). För att beräkna kostnaderna för primärvård användes uppgifter om antal primärvårdskontakter (MVC och BVC exkluderade) från vårddatabasen Vega. Dessa kontakter omvandlades till kostnader genom att använda dels en lista med pris per kontakttyp och vårdgivarkategori samt en lista med genomsnittlig fast ersättning för invånarna per ålder och kön. Listan med pris per kontakttyp och vårdgivarkategori beräknades genom att ta fram genomsnittlig bruttokostnad för perioden jan 2009 t.o.m. september 2009, per kontakttyp och vårdgivarkategori för kontakter registrerade i regionens tidigare ersättningssystem för vårdcentraler, Ofelia. Dessa 9

10 kostnader ökades sedan med ett påslag utifrån andelen av nämndens primärvårdskostnader som utgått som särskilda anslag. Vissa kostnader, som t.ex. läkemedelsersättningar, fördelades endast på läkarbesöken. Uppgifter om den genomsnittliga fasta ersättningen per invånare beroende på kön och ålder togs också från det tidigare ersättningssystem för vårdcentraler, Ofelia, för samma period som ovan Tabell 1.2. Variabler i analysen av socioekonomins betydelse för utnyttjandet av hälso- och sjukvård Benämning Förklarande text Kostnad specialistvård, Kostnad för specialistvård per capita, kön- och 2010 åldersstandardiserad, 2010 Kostnad för primärvård per capita, kön- och Kostnad primärvård 2010 åldersstandardiserad, 2010 Kostnad specialistvård, Genomsnittlig årlig kostnad för specialistvård per capita, kön- och åldersstandardiserad, Kostnad primärvård, Genomsnittlig årlig kostnad för primärvård per 2009 capita, kön- och åldersstandardiserad, Andel i befolkningen år som enbart hade Enbart grundskola förgymnasial utbildning 2009, kön- och åldersstandardiserat Andel personer som är födda utanför Norden eller Utomnordisk bakgrund med en eller båda föräldrar födda utanför Norden 2009, kön- och åldersstandardiserat Andel personer som bodde i småhus eller bostadsrätt Småhus/bostadsrätt 2009, kön- och åldersstandardiserat Genomsnittlig medianinkomst per hushåll, tkr och åldersstandardiserat Medelvärde av medianinkomst per hushåll 2008, kön- Andel i befolkning år som fått försörjningsstöd Försörjningsstöd i 2 månader eller längre 2008, kön- och åldersstandardiserat Andel i befolkning år som varit arbetslösa 6 Arbetslösa månader eller längre 2008, kön- och åldersstandardiserat Ensamstående förälder* Andel ensamstående föräldrar i befolkningen 2009, kön- och åldersstandardiserat * Förälder till omyndiga barn som inte sammanbor med antingen någon de är gifta med eller någon som de har gemensamma barn med. Då beräkningsgrunderna för specialistvård och primärvård skiljde sig från varandra, ansågs det inte lämpligt att addera dessa till en totalkostnad. I och med att primärvården genomgick en kraftig förändring under det sista kvartalet av 2009 vilket innebar ökad konkurrens och nya etableringar, applicerades den framtagna modellen på uppgifter från 2008/2009 och jämfördes med resultaten av analysen av kostnadsdata från

11 1.2.3 Beskrivning av multipel regressionsanalys Analyserna av socioekonomins betydelse för hälsorelaterad livskvalitet och analyserna av socioekonomins betydelse för vårdutnyttjandet genomfördes med multipel regressionsanalys. Detta innebär att en ekvation skapas som beskriver sambandet mellan en beroende variabel och två eller flera oberoende variabler. I dessa analyser var den beroende variabeln (Y) antingen hälsorelaterad livskvalitet eller kostnad. De oberoende variablerna var olika socioekonomiska faktorer och då hälsorelaterad livskvalitet förklarades även ålder och kön. Observationerna var i analysen av hälsorelaterad livskvalitet de individer som svarat på enkäten Hälsa på lika villkor och i analyserna av sjukvårdsutnyttjandet utgjorde varje unikt nyckelkodsområde en observation. I den senare analysen viktades varje nyckelkodsområde utifrån antalet invånare. De oberoende variablerna (X 1 X k ) eller förklaringsvariablerna framgår tillsammans med de beroende variablerna (Y) av tabellerna 1 och 2. En multipel (linjär) regression kan skrivas: Y = α + β 1 X 1 + β 2 X β k X k där: Y = Det prognostiserade värdet för Y α = Det uppskattade värdet för Y där regressionslinjen korsar y-axeln. β = Regressionskoefficient (beta-koefficient) för X, genomsnittlig förändring i Y när X ändras med en enhet. X = Är ett värde för en oberoende variabel. k = antalet oberoende variabler De multipla regressionsanalyserna genomfördes så att samtliga oberoende variabler ingick initialt och att en efter en togs ur ekvationen tills dess att samtliga ingående variabler hade en enskild grad av signifikans på 10% eller lägre. Den modell valdes som hade den största samlade förklaringsgraden (R 2 adj.). I Tabell 3 redovisas en korrelationsmatris som visar korrelationskoefficienterna för alla par av oberoende variabler i analysen av socioekonomins betydelse för sjukvårdsutnyttjandet. Som framgår så föreligger det en hög korrelation mellan främst variablerna Enbart grundskola och Utomnordisk bakgrund för vilket korrelationskoefficienten är Korrelationskoefficienten kan anta ett värde mellan -1 och 1 och sambandet mellan variablerna stärks ju mer koefficienten avlägsnar sig från noll. Vid +1 finns ett perfekt linjärt samband som är positivt och vid -1 gäller omvänt, d.v.s. ett negativt perfekt samband. 11

12 Tabell 1.3. Korrelationsmatris för analysen av socioekonomins betydelse för sjukvårdsutnyttjandet Variabel Enbart grundskola, % - 0,825-0,397-0,482 0,773 0,507 0, Utomnordisk bakgrund, % 0, ,368-0,460 0,739 0,517 0, Småhus/ bostadsrätt, % -0,397-0,368-0,712-0,550-0,573-0, Genomsnittlig årlig medianinkomst per -0,482-0,460 0, ,501-0,665-0,480 hushåll, tkr 5. Försörjningsstöd, % 0,773 0,739-0,550-0,501-0,449 0, Arbetslös, % 0,507 0,517-0,665 0,449-0, Ensamstående förälder, % 0,574 0,457-0,533-0,480 0,579 0,423 - De starka sambanden mellan olika socioekonomiska faktorer innebar att särskilda analyser behövde göras för att säkerställa att det inte förelåg multikollinearitet. Multikollinearitet innebär att två eller fler oberoende variabler är så starkt korrelerade med varandra att det inte är möjligt att hålla isär effekterna av dessa variabler. En närmare analys visade att det fanns en viss grad av multikollinearitet i den modell som förklarade sjukvårdsutnyttjandet av specialistvård men att den inte var så hög att det krävde en särskild åtgärd (8). Det bör vid tolkningarna dock finnas en medvetenhet om att det föreligger en förhållandevis stark korrelation, främst mellan variablerna Enbart grundskola och Utomnordisk bakgrund. Samtliga analyser genomfördes med analysverktyget PASW Statistics 18 (SPSS). För en jämförelse applicerades den modell som hade tagits fram för att förklara kostnader för sjukvårdsutnyttjande 2010 även på uppgifter för 2008/2009. Detta gav en möjlighet att studera eventuella effekter som skulle kunna tillskrivas den primärvårdsreform som genomfördes under sista kvartalet av

13 1.3 Resultat Socioekonomins betydelse för hälsan mätt som hälsorelaterad livskvalitet Resultaten från regressionsanalysen i vilken data från Hälsa på lika villkor? analyserades presenteras i Tabell 1.4. I analysen testas hur väl hälsorelaterad livskvalitet kan förklaras av ålder, kön och socioekonomiska faktorer. Betakoefficienten talar om för oss hur prognostiserad hälsorelaterad livskvalitet förändras då den socioekonomiska variabeln förändras med en enhet. För variabeln ålder så innebär det ett år medan övriga oberoende variabler är dikotomiska, d.v.s. de kan bara anta värdet 0 eller 1. Den standardiserade beta-koefficienten beskriver å sin sida den relativa påverkan av en enskild faktor i jämförelse med andra faktorer. Inte oväntat, har ålder störst påverkan, där varje år minskar den förväntade hälsorelaterade livskvaliteten med Detta är dock ett genomsnittsvärde och vi kan förvänta oss att ålderns inverkan ökar med åren samtidigt som socioekonomiska variablers inverkan minskar (9). Den näst viktigaste faktorn är ekonomi som indikerar att de som under de senaste 12 månaderna har haft svårigheter att betala löpande utgifter har en hälsorelaterad livskvalitet som är lägre jämfört med dem som inte har haft svårigheter att betala dessa utgifter. På tredjeplats i betydelse att förklara hälsorelaterad livskvalitet är andelen födda utom Norden. Dessa har en förväntad livskvalitet som är lägre än för dem som är födda i något av de nordiska länderna. Samtliga undersökta variabler förklarar sammantaget 14% (R 2 adj.) av variationerna i hälsorelaterad livskvalitet. Alla variabler har, såsom de är uttryckta, en negativ inverkan på upplevd hälsorelaterad livskvalitet. Sammantaget kan konstateras att personer med ekonomiska svårigheter, som bor ensamma, har kort utbildning eller som är födda utom Norden har en lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med övrig befolkning. Tabell 1.4. Resultat av regressionsanalysen av socioekonomins betydelse för hälsan Variabel Beta-koefficient Standardiserad beta-koefficient P Analys 1, beroende variabel = EQ-5D, R 2 adjusted = 0,140 Konstant 1,042 Ekonomiska svårigheter -0,109-0,186 < 0,001 Ensamboende -0,022-0,037 < 0,001 Utomnordisk -0,095-0,145 < 0,001 Lågutbildad -0,063-0,129 < 0,001 Ålder (år) -0,003-0,219 < 0,001 Kön (kvinna) -0,042-0,087 < 0,001 13

14 1.3.2 Socioekonomins betydelse för utnyttjandet av hälso- och sjukvård och 2010 I Tabell 1.5 presenteras resultaten från de regressionsanalyser i vilka kostnader för specialiserad sjukvård och primärvård 2010 har varit de variabler som ska förklaras och där 661 olika nyckelkodsområden har utgjort enskilda observationer. Kön och ålder ingår inte här som förklaringsvariabler då variablerna har standardiserats för kön och ålder i tio-årsklasser med kommungenomsnittet som standard. De framtagna modellerna appliceras också för kostnader 2008/2009 för en analys av eventuell inverkan av primärvårdsreformen. De analyser som presenteras överst i Tabell 1.5 avser specialiserad vård och här framgår en tydlig koppling till socioekonomi där t.ex. de som bor i områden med lägre utbildningsnivå har ett högre utnyttjande av specialiserad vård. Då kostnad för specialiserad vård är uttryckt som kostnad per invånare kan beta-koefficienten tolkas som förändringen i förväntad kostnad då t.ex. en individ enbart har grundskoleutbildning. Den förväntade kostnaden för specialistvård skulle då vara kr högre om personen enbart har grundskoleutbildning. Om en individ har utomnordisk bakgrund så är däremot den förväntade kostnaden för specialistvård kronor lägre. En viss osäkerhet föreligger dock i dessa uppgifter då det finns en positiv korrelation mellan Enbart grundskola och Utomnordisk bakgrund. Modellen som avser 2010 förklarar knappt 30% av kostnadsvariationen för specialiserad vård och förklaringsvariabler med störst förklaringsgrad är Enbart grundskola, Småhus/ bostadsrätt och Genomsnittlig medianinkomst per hushåll. Resultaten harmonierar, förutom i ett avseende, väl med resultaten från analyserna av hälsorelaterad livskvalitet där de som hade en lägre utbildning och som rapporterade svårigheter att klara löpande utgifter också hade en lägre hälsorelaterad livskvalitet. Noterbart är att områden i vilka relativt fler har utomnordisk bakgrund har en lägre genomsnittlig konsumtion av specialiserad vård. Detta överensstämmer inte med den tidigare analysen av hälsorelaterad livskvalitet vilken visade att personer med utomnordisk bakgrund hade en lägre hälsorelaterad livskvalitet. När kostnader för specialiserad sjukvård 2008/2009 analyseras med samma modell så är uppgifterna förhållandevis stabila förutom för variabeln Utomnordisk bakgrund för vilken vi kan konstatera en minskad betydelse från 2008/2009 till Även om personer med utomnordisk bakgrund tycks utnyttja sjukvården i en omotiverad låg utsträckning så ser förhållandet ut att ha mildrats vilket möjligen skulle kunna vara en konsekvens av såväl primärvårdsreformen som satsningen på Angereds Närsjukhus. I konsumtionen av primärvård, kan vi se ett relativt högre utnyttjande i områden med relativt högre andel personer med lägre utbildning och i områden med en större andel ensamstående föräldrar. Sedan 2008/2009 har personer i områden med en hög andel ensamstående föräldrar minskat sin konsumtion av primärvård. I övrigt är dock relationerna förhållandevis stabila över tid. Mest anmärkningsvärt är möjligen att konstanten har ökat kraftigt från 2008/2009 till 2010 vilket sannolikt kan härröras till en ökad produktivitet i primärvården då enhetskostnaderna är desamma i analyserna. Noterbart är också modellernas starka förklaringsgrad där över 45% av variationerna kan förklaras av de socioekonomiska skillnaderna. Variabeln Utomnordisk bakgrund kvalificerar sig inte som en förklaringsvariabel trots en stark kopplig till hälsorelaterad livskvalitet. Personer med försörjningsstöd har en signifikant lägre 14

15 konsumtion av primärvård när hänsyn tas till befolkningsstruktur och socioekonomiska faktorer. Sammanfattningsvis kan konstateras att utbildning har en stark koppling till sjukvårdskonsumtion och att befolkningen i områden med en hög andel personer med utomnordisk bakgrund har en relativt sett låg konsumtion av hälso- och sjukvård. Tabell 1.5. Resultat av regressionsanalysen av socioekonomins betydelse för utnyttjandet av hälso- och sjukvård /2009 Variabel β β p β β p Stand. Stand. Beroende variabel = Beroende variabel = Specialiserad vård Genomsnittlig årlig kostnad Genomsnittlig årlig kostnad för för specialiserad vård per specialiserad vård per invånare, inv. R 2 adjusted = R 2 adjusted = 0,295 Konstant Enbart grundskola ,31 <0, ,34 <0,001 Utomnordisk bakgrund ,16 <0, ,26 <0,001 Småhus/ bostadsrätt ,23 <0, ,19 <0,001 Genomsnittlig årlig medianinkomst per hushåll, tkr -7,12-0,23 <0,001-9,52-0,32 <0,001 Primärvård Beroende variabel = Genomsnittlig årlig kostnad för primärvård per invånare, R 2 adjusted = Beroende variabel = Genomsnittlig årlig kostnad för primärvård per invånare R 2 adjusted = Konstant Enbart grundskola ,56 <0, ,56 <0,001 Genomsnittlig årlig medianinkomst per -0,83-0,16 <0,001-0,68-0,12 <0,001 hushåll, tkr Småhus/ bostadsrätt ,09 <0, ,07 <0,001 Försörjningsstöd ,12 <0, ,10 <0,001 Ensamstående förälder ,08 <0, ,12 <0,001 15

16 1.4 Diskussion Denna studie syftade till att få en bättre förståelse av socioekonomins betydelse för vård på lika villkor i Göteborg. Flera av de fynd som gjorts stämmer väl överens med tidigare erfarenheter, inte minst det faktum att personer med kort utbildning har en sämre hälsa och ett högre utnyttjande av hälso- och sjukvård. Vi har också kunnat konstatera att de med en relativt sämre ekonomi konsumerar mer sjukvård även om det är tveksamt om det står i proportion till den sämre hälsan. Vad som främst förvånade, var att de utomnordiskt födda hade en betydligt sämre hälsa än övriga befolkningen, men att detta inte visade sig genom ett högre utnyttjande av sjukvård. Tvärtom var konsumtion av specialistvård lägre i områden med en relativt sett högre andel personer med utomnordisk bakgrund. Det är dock på sin plats att lyfta en del av de svagheter som finns i studien. Hur människor söker hälso- och sjukvårdens resurser beror främst på hälsotillståndet men också på en mängd faktorer som kan verka hindrande, såsom kunskap om behandlingsmöjligheter, avstånd till vårdinrättning, patientavgifter, vårdköer, obehag i samband med behandling osv. Dessa faktorer påverkar naturligtvis vårdutnyttjandet samtidigt som det kan finnas en koppling till socioekonomiska faktorer såsom utbildning, inkomst och etnicitet. Även om studien har varit begränsad till Göteborg så kan vi anta en viss positiv områdesvis korrelation mellan sämre tillgänglighet och sämre socioekonomi vilket försvårar tolkningsmöjligheterna. Det är därför viktigt att det vid tolkningen av resultaten finns en medvetenhet om att sambanden mellan socioekonomi, vårdbehov och vårdutnyttjande är mycket komplexa. Att få en god förståelse av sambanden genom enkla regressionsanalyser är därför inte möjligt (10). Mest tydligt kanske detta har visat sig genom den positiva korrelation som finns mellan variablerna Utomnordisk bakgrund och Endast grundskola och som verkar i olika riktningar och därmed försvårar en tolkning av variablernas betydelse. Det faktum att studien baseras på två olika källor, vårddatabasen Vega och Hälsa på lika villkor?, ger en extra styrka men försvårar samtidigt analysen och understryker en försiktighet i de slutsatser som görs. Studien har också begränsats till en analys av socioekonomiska förhållandens inverkan på hälsorelaterad livskvalitet och hälso- och sjukvårdskonsumtion. Det har därför inte gjorts några analyser med genusperspektiv vilket egentligen skulle vara möjligt inom ramen för den metodik som tillämpats. Resultaten är dock de förväntade utom i ett avseende, att personer med utomnordisk bakgrund har en relativt lägre konsumtion av specialistvård trots en jämförelsevis lägre hälsorelaterad livskvalitet. I nationella studier från Spanien och England har man funnit att personer av en etnisk minoritet har haft ett lägre utnyttjande av specialistvård men att det till viss del har kompenserats av ett högre utnyttjande av primärvård (11, 12), vilket inte har kunnat konstateras för befolkningen i Göteborgs kommun. Rent generellt finns det flera tänkbara orsaker till ett underutnyttjande, personer med utomnordisk bakgrund kan ha mindre kunskap i att söka vård, en sämre förmåga att uttrycka och beskriva sina behov och/eller att de ställer krav i mindre utsträckning. Personer med utomnordisk bakgrund kan också ha utsatts för någon form av diskriminering i samband med att de sökt vård. Ytterligare en möjlig orsak skulle kunna vara att segregationen i Göteborg är mer uttalad, t.ex. i jämförelse med nationerna England och Spanien där de andra studierna genomfördes. Enligt individstudier får man idag anse det tämligen klarlagt att segregation i sig ger upphov till ohälsa. Det visar sig t.ex. genom att den självrapporterade hälsan är bättre i 16

17 områden med stor heterogenitet (13). Nyligen fick också dessa teorier stöd av en svensk studie som använde aggregerade data på församlingsnivå i vilken man undersökte sambandet mellan förekomsten av hjärtinfarkt och segregation (14). Resultaten visade på en lägre risk för hjärtinfarkt i områden med relativt större inkomstskillnader, dvs. en högre grad av integration. Oavsett orsakerna så är det angeläget att försäkra sig om att personer med utomnordisk bakgrund har en lika god tillgänglighet till sjukvård som andra så att vården kan förmedlas på lika villkor. Den mest vanligt förekommande strategin är att vårdpersonalen genomgår utbildning i kulturell kompetens och att man försöker öka medvetandegraden om kulturella olikheter. I en artikel från 2010 så varnas dock för att denna typ av åtgärder har ett begränsat inflytande på skillnaderna i tillgång till vård och att det kan leda till generaliseringar om olika etniciteter och att bemötandet blir stereotypt (15). Yang och Kagawa-Singer (16) har redovisat fyra olika steg i en modell som syftar till att öka tillgången till vård för etniska minoriteter. Det fyra stegen är rekrytering av personal som är multikulturell, omstrukturering av resurserna för maximal tillgänglighet, allmän expansion av utbudet och integrering av etniskspecifika resurser i sjukvården. En annan ingång presenteras i en artikel av Flores (17) som har sammanställt resultaten från tre interventioner i vilka man har försökt att utjämna de sociala skillnaderna i hälsa. De slutsatser som Flores gör är att för att lyckas med en intervention så ska den ta hänsyn till kulturella och språkliga olikheter, innebära ett samarbete med deltagarna och använda personal med lokal förankring. Det är väl känt och accepterat att socioekonomi är av stor betydelse för människors hälsa. Till stora delar är det avhängigt skillnader i utbildning, inkomst och integration i samhället, förhållanden som ligger utanför hälso- och sjukvårdens ansvar. Det är dock angeläget att sjukvården arbetar för en vård på lika villkor och bejakar de särskilda förhållanden som är utmärkande för vissa grupper. I förevarande studie, och med de brister som studien har, kan konstateras att personer födda utanför Norden jämförelsevis inte har den tillgänglighet till sjukvård som skulle vara önskvärt. Det bör i planeringen av vårdens utformning tas hänsyn till att t.ex. om en vårdinrättning är belägen långt bort tenderar etniska minoriteter vänta längre med att söka vård, så att hälsonedsättningen hinner bli större (18). Satsningen på Angereds Närsjukhus är en satsning i rätt riktning men även andra områden i Göteborg kan behöva beaktas. Det är också tänkbart att resultaten även är applicerbara för andra storstadsområden med en uttalad segregation. De fynd som har gjorts inom ramen för denna studie bör tas på allvar och uppmana till att vården bättre utformas till att svara upp mot de socioekonomiska skillnader som finns i samhället. 17

18 DELARBETE 2. EN MODELLANALYS FÖR STADSDELAR OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDSOMRÅDEN I GÖTEBORG 2.1 Bakgrund Denna studie är en fortsättning av arbetet En översiktlig analys för Göteborg som var den första i en serie som behandlar jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor i Göteborg. I denna del används resultaten från den första studien och en modellanalys görs för stadsdelar och hälso- och sjukvårdsnämndsområden inom Göteborgs kommun. Det övergripande syftet är att försöka åskådliggöra socioekonomins betydelse för vård på lika villkor i Göteborg i ekonomiska termer som ett underlag för diskussion och fortsatt utvecklingsarbete. Inledningsvis redovisas hälsorelaterad livskvalitet för stadsdelar och hälso- och sjukvårdsnämndsområden beräknat på samma material som låg till grund för förklaringsmodellen för hälsorelaterad livskvalitet. I detta avsnitt illustreras också de socioekonomiska variablernas inflytande utifrån förklaringsmodellen. Skillnader i hälsorelaterad livskvalitet räknas också om till kvalitetsjusterade levnadsår för en skattning av storleken på samhällets betalningsvilja för att uppnå en viss lägsta nivå. I detta avsnitt skattas förväntade kostnader för specialistvård och primärvård för stadsdelar och hälso- och sjukvårdsnämndsområden baserat på ålder, kön och socioekonomi och jämförs med faktiska kostnader. Avslutningsvis sammanfattas resultaten; dessa diskuteras samt slutsatser dras för det fortsatta arbetet. 2.2 Metod Skattningar av hälsorelaterad livskvalitet I delarbete 1 En översiktlig analys för Göteborg skapades en förklaringsmodell för skattning av hälsorelaterad livskvalitet baserad på en befolknings fördelning på kön, ålder och socioekonomiska förhållanden. Förklaringsmodellen var signifikant förklarande och kan därmed tillämpas för uppskattningar av förväntad genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet inom områden i Göteborg. Modellen som baserades på resultaten från undersökningen Hälsa på lika villkor? skattar hälsorelaterad livskvalitet uteslutande på basis av kön, ålder och identifierade socioekonomiska faktorer. Detta är naturligtvis inte helt korrekt då det även kan finnas andra förhållanden av betydelse för hälsorelaterad livskvalitet som inte innefattas av modellen samt att de variabler som används inte helt fångar de faktiska förhållandena, t.ex. inverkan av ålderssammansättningen. En mer korrekt skattning är sannolikt den som genomförts av Statistiska Centralbyrån (SCB) och som baseras på de faktiska svar som lämnats per område och som sedan har kalibrerats utifrån bortfall och en mängd faktorer som funnits vara av betydelse (20). Dessa framräknade värden kommer därför att presenteras som de faktiska och modellberäkningarna kommer att illustrera hur olika faktorer kan tänkas inverka. Genomgående används data från 18

19 Hälsa på lika villkor? från åren Viktigt att notera är att underlaget begränsar beräkningar och tolkningar till åldersgruppen år. Med uppgifter om antalet invånare i denna åldersgrupp beräknas också skillnader i antalet kvalitetsjusterade levnadsår i jämförelse med genomsnittet per område och för befolkningen år. Avslutningsvis görs en beräkning av samhällets betalningsvilja att nå ett specifikt målvärde för särskilda områden med en relativt lägre genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet. Detta görs på basis av antagandet att samhällets betalningsvilja för ett kvalitetsjusterat levnadsår är kr med stöd av Socialstyrelsens bedömning att en kostnad för ett kvalitetsjusterat levnadsår om kr är måttlig (21) Den modell som skattade hälsorelaterad livskvalitet, såsom det uppmäts med frågeformuläret EQ-5D (3), innebar att man utgick ifrån 1,042 och korrigerade detta värde utifrån förklaringsvariablerna och deras koefficienter nedan. Personer som under de senaste 12 månaderna har haft det svårt att klara löpande utgifter (ekonomi) - 0,109 Personer som är ensamboende - 0,022 Personer som är födda utom Norden - 0,095 Personer med 2-årig gymnasieutbildning eller lägre - 0,063 Personer som är kvinnor - 0,042 Personens ålder multipliceras med - 0,003 Yngsta tänkbara person (16 år) som är man och som trots sin ålder har en längre utbildning, är född inom Norden, inte är ensamboende eller har några ekonomiska svårigheter ges 0,994 som är det högsta värde som modellen kan skatta (1,042 0,003x16). En åttiofyrårig dam, född utanför Norden, ensamboende, med ekonomiska problem och med kort utbildning ges det lägsta möjliga värde som modellen kan skatta, 0,417 (1,042-0,109-0,022-0,095-0,063-0,042-0,003x84) Skattningar av förväntat utnyttjande av hälso- och sjukvård Beräkningar av förväntad kostnad för specialistvård och primärvård baseras på de förklaringsmodeller som togs fram i delarbete 1 En översiktlig analys för Göteborg samt uppgifter om socioekonomiska förhållanden per nyckelkodsområde. Kostnader för specialiserad sjukvård hade uppskattats utifrån uppgifter om fakturerade vårdkostnader enligt vårddatabasen Vega. I primärvård ingick ej mödrahälsovård (MVC) och barnhälsovård (BVC). Förväntade kostnader för specialistvård och primärvård för ett geografiskt område har beräknats utifrån följande förklaringsmodeller: Kostnad för specialiserad vård per invånare (kr) = x andel med enbart grundskola x andel med utomnordisk bakgrund x andel i småhus/bostadsrätt - 7,12 x genomsnittlig medianinkomst per hushåll (tkr) Kostnad för primärvård per invånare (kr) = x andel med enbart grundskola - 0,83 x genomsnittlig medianinkomst per hushåll (tkr) x andel i småhus/bostadsrätt x andel socialbidragstagare x andel ensamstående 19

20 De faktiska kostnaderna per hälso- och sjukvårdsnämnd och stadsdel inhämtades från vårddatabasen Vega och med samma beräkningsgrunder som för de ursprungliga kostnaderna som låg till grund för regressionsanalysen. För mer detaljer kring metodiken samt detaljerade uppgifter om de socioekonomiska indikatorerna hänvisas till delarbete Förklaringsvariabler De variabler som används för en tolkning av inverkan av kön, ålder och socioekonomi på hälsorelaterad livskvalitet hämtades från Göteborgs stads officiella statistik (22) med undantag för andelen personer som under de senaste 12 månaderna har haft det svårt att klara löpande utgifter (ekonomi) och andel ensamboende. I brist på motsvarande information från en mer komplett källa så hämtades dessa uppgifter från undersökningen Hälsa på lika villkor?. Detta är långt ifrån idealt då samma information också utgjorde underlag för framtagandet av förklaringsmodellen. I syfte att undersöka förekomsten av stora slumpvisa variationer mellan olika geografiska områden gjordes därför korrelationsanalyser mellan dessa variabler från Hälsa på lika villkor? och relevanta variabler från den officiella statistiken. En analys av korrelationen mellan andelen personer som under de senaste 12 månaderna har haft det svårt att klara löpande utgifter från Hälsa på lika villkor? och andel med försörjningsstöd från officiell statistik visade dock att den var signifikant med en korrelationskoefficient om 0,93. Motsvarande analys gjordes också mellan variablerna andelen ensamboende från Hälsa på lika villkor? och andelen ensamboende och/eller ensamstående från officiell statistik, vilken också var signifikant med en korrelationskoefficient om 0,99. Detta innebär att uppgifterna från undersökningen Hälsa på lika villkor? är representativa för verkligheten och att inga slumpmässiga variationer äventyrar resultaten. Uppgifter om andel födda utom Norden, medelålder och andel kvinnor för befolkningen år är hämtade från Göteborgs Stad och avser i samtliga fall år Andel med låg utbildning avser I Tabell 2.1 redovisas de förklaringsvariabler som ligger till grund för en tolkning av inverkan av kön, ålder och socioekonomi på hälsorelaterad livskvalitet per stadsdel och hälso- och sjukvårdsnämnd. Andel med ekonomiska svårigheter varierar mellan stadsdelar från 10 till 39 procent. Andelen ensamboende varierar från 8 till 34 procent och andelen födda utom Norden från 4 till 57 procent. Flest med låg utbildning återfinns i Lärjedalen där 51 procent har 2-årig gymnasieutbildning eller lägre medan motsvarande siffra för Centrum är 18 procent. Centrum har den lägsta medelåldern medan Södra Skärgården har den högsta. Störst andel kvinnor återfinns i Majorna, Frölunda-Högsbo och Härlanda och lägst andel är det i Bergsjön. 20

21 Tabell 2.1. Variabler för skattning av självrapporterad hälsorelaterad livskvalitet, per stadsdel och hälso- och sjukvårdsnämnd, år Område Ekonomiska svårigheter, % Andel ensamboende, % Andel födda utom Norde n, % Andel lågutbildade, % Medel -ålder Andel kvinnor, % Centrum ,9 49 Linnestaden ,0 51 Majorna ,3 52 Älvsborg ,4 51 Askim ,4 51 Tynnered ,2 51 Södra Skärgården ,7 51 Frölunda- Högsbo ,1 52 HSN ,0 51 Torslanda ,2 50 Biskopsgården ,9 49 Lundby ,4 49 Tuve-Säve ,1 50 Backa ,0 50 Kärra-Rödbo ,9 51 HSN ,2 50 Gunnared ,8 49 Lärjedalen ,8 50 Kortedala ,5 50 Bergsjön ,8 47 Härlanda ,4 52 Örgryte ,9 51 HSN ,1 50 Göteborg ,5 50 Uppgifter för skattning av förväntad konsumtion av specialistvård och primärvård inhämtades från Statistiska Centralbyrån och standardiserades för kön och ålder med Göteborgs kommun som standard. I syfte att erhålla socioekonomiska indikatorer för varje stadsdel och hälso- och sjukvårdsnämndsområde användes uppgifterna för nyckelkodsområden vilka viktades efter respektive nyckelkodsområdes befolkningsstorlek och räknades samman. I Tabell 2.2 presenteras de socioekonomiska variabler som låg till grund för skattningen av förväntade kostnader för specialistvård och 21

22 primärvård. I regressionsekvationerna var samtliga variabler uttryckta i andelar med undantag för genomsnittlig medianinkomst som var uttryckt i tusentalet kronor. Det är tämligen stora skillnader mellan olika stadsdelar. Andelen med utomnordisk bakgrund varierar från 7-74 procent, andel med försörjningsstöd från 0-14 procent och andel med enbart grundskola från 6-30 procent. Genomsnittlig medianinkomst per hushåll varierar mellan olika stadsdelar från kronor per år. Tabell 2.2. Variabler för skattning av vårdutnyttjande, per stadsdel och hälsooch sjukvårdsnämndsområde, standardiserat för kön och ålder Område Andel med enbart grundskola, % Andel med utomnordisk bakgrund, % Genomsnittlig medianinkomst per hushåll, tkr Andel i småhus/ bostadsrätt, % Andel med försörjningsstöd, % Andel ensamstående föräldrar, % Centrum Linnestaden Majorna Älvsborg Askim Tynnered S:a Skärgården Frölunda-Högsbo HSN Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo HSN Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön Härlanda Örgryte HSN Göteborg

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Socioekonomins betydelse för hälsa och vårdutnyttjande i en segregerad storstad

Socioekonomins betydelse för hälsa och vårdutnyttjande i en segregerad storstad Socioekonomins betydelse för hälsa och vårdutnyttjande i en segregerad storstad Krister Järbrink 1 Barbara Rubinstein 2 Karin Althoff 3 1 Hälsoekonomisk rådgivare, fil. dr. Hälso- och sjukvårdskansliet

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial Alla stadsdelar Boende: 683 600 (+33%) Arbetsplatser: 356 600 (+22%) Andel av totalt antal resor: 100% Färdmedelsförändring nuläget*->2035 Bil: 43% -> 25% Koll: 32% -> 44% GC: 26% -> 31% HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder Befolkningsdata och sociala indikatorer Göteborgs Stads 1 nya stadsdelsnämnder 21-1-28 Göteborgs stadskansli, Samhällsanalys & Statistik. Köpmansgatan 2, 44 82 GÖTEBORG Jan Kaaling. 31-36 8 245. jan.kaaling@stadshuset.goteborg.se.

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund 2014 09 17 I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare

Läs mer

Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO)

Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO) 2014:20 STATSKONTORET Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO) förslag till justeringar Sammanfattning Förslag till förändringar i IFO-modellen Syftet med det kommunala utjämningssystemet

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Vårdtagare om hemsjukvården Göteborg våren 2009

Läs mer

Från 20 till 10 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika. Det finns fortfarande stora skillnader i befolkningsstrukturen...

Från 20 till 10 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika. Det finns fortfarande stora skillnader i befolkningsstrukturen... 1-211 Från 2 till 1 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika Skillnaderna mellan stadsdelarna är mindre med 1 stadsdelar Skillnaderna inom stadsdelarna är större Det finns fortfarande stora skillnader

Läs mer

Göteborgs stad. Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH

Göteborgs stad. Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH Göteborgs stad Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH December 2015 Information om undersökningen Göteborgs Stad har under mer än tio års tid genomfört en undersökning riktad till klienter inom Individ-

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsverksamhet har som övergripande mål ett gott hälsotillstånd

Hälso- och sjukvårdsverksamhet har som övergripande mål ett gott hälsotillstånd Hälsa, sjukvård och befolkningsuppfattningar HÄLSA, SJUKVÅRD OCH BEFOLKNINGSUPPFATTNINGAR JOSÉ FERRAZ NUNES Hälso- och sjukvårdsverksamhet har som övergripande mål ett gott hälsotillstånd hos hela befolkningen

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Resursfördelningsmodellen

Resursfördelningsmodellen PCA/MIH Johan Löfgren Rapport 25-6-26 (6) Resursfördelningsmodellen Växjös skolor våren 25 Inledning Underlag för analyserna utgörs av ett register som innehåller elever som gått ut årskurs nio 2 24. Registret

Läs mer

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Föreläsning 9. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Föreläsning 9. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi Föreläsning 9 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 (kap. 20) Introduktion I föregående föreläsning diskuterades enkel linjär regression, där en oberoende variabel X förklarar variationen hos en

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler 3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara

Läs mer

Total Man Kvinna Total Man Kvinna Total Man Kvinna

Total Man Kvinna Total Man Kvinna Total Man Kvinna 1:1 hur välkommen du känner dig när du besöker biblioteket? 2:2 den hjälp du fick? 3:2 tiden då biblioteket öppnar på vardagar? 8-10 91 88 93 8-10 94 93 95 8-10 71 64 74 5-7 8 12 6 5-7 6 7 5 5-7 18 23

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Kommissionen för jämlik hälsa

Kommissionen för jämlik hälsa Att sluta hälsoklyftorna i Sverige: Vässade styrsystem och mer jämlika villkor Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket

Läs mer

Sänkningen av parasitnivåerna i blodet

Sänkningen av parasitnivåerna i blodet 4.1 Oberoende (x-axeln) Kön Kön Längd Ålder Dos Dos C max Parasitnivå i blodet Beroende (y-axeln) Längd Vikt Vikt Vikt C max Sänkningen av parasitnivåerna i blodet Sänkningen av parasitnivåerna i blodet

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2007 Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2007 Innehåll Välfärdsbilder

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Kostnader sista levnadsåret

Kostnader sista levnadsåret 1 (18) ju Kostnader sista levnadsåret betydelse för framtida vårdkostnader Juni 2012 Sammanfattning Andelen personer 65 år och äldre i Västra Götaland förväntas öka förhållandevis kraftigt under de närmaste

Läs mer

Kostnader sista levnadsåret

Kostnader sista levnadsåret Kostnader sista levnadsåret - Betydelse för framtida vårdkostnader Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård Göteborg 12113 Anna Kjellström, analysenheten,hälso- och sjukvårdsavdelningen Krister Järbrink,

Läs mer

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Från hälsobeskrivning till resultat Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Västra Götalandsregionen Piteå Politisk organisation och beställar-utförar modell Syfte

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättning a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?...1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

NÖJD BIBLIOTEKSBESÖKARE 2010 GÖTEBORGS STAD

NÖJD BIBLIOTEKSBESÖKARE 2010 GÖTEBORGS STAD NÖJD BIBLIOTEKSBESÖKARE 200 GÖTEBORGS STAD DECEMBER 200 ScandInfo Marketing Research AB 200-2-03 Jonas Persson Josefine Björnsson Pnr. 4398 SCANDINFO MARKETING RESEARCH Innehåll Information om undersökningen...

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Det handlar om jämlik hälsa

Det handlar om jämlik hälsa Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättningen a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?... 1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

Helhet. GÖTEBORGS STADS BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Totalt. Bemötande. Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet?

Helhet. GÖTEBORGS STADS BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Totalt. Bemötande. Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet? Helhet Bemötande Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet? Betyg 8-10 78% 78% 77% Betyg 5-7 20% 19% 21% Betyg 1-4 2% 3% 2% Ej svar 2% 1% 2% Medelvärde 8,5 8,5 8,4 Hur väl uppfyller biblioteket dina

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 PM Regionkontoret Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 Hälso- och sjukvårdsbarometern är en undersökning som speglar den vuxna

Läs mer

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR 1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Vårdtagare om äldreboendet Göteborg våren 2007

Läs mer

Bilaga: Frågeformulär , Pnr:16253 Josefine Björnsson Annica Wahlman Marie Jeppson. Scandinfo Marketing Research AB, Göteborg,

Bilaga: Frågeformulär , Pnr:16253 Josefine Björnsson Annica Wahlman Marie Jeppson. Scandinfo Marketing Research AB, Göteborg, B R U K A R E N K Ä T I N O M F Ö R S K O L A N 2 0 1 4 Enkätundersökning riktad till föräldrar med barn inom förskoleverksamhet på uppdrag av Göteborgs Stad. Undersökningen är genomförd av Scandinfo Marketing

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Livsstil, identitet, service och livstillfredsställelse i Göteborg

Livsstil, identitet, service och livstillfredsställelse i Göteborg Livsstil, identitet, service och livstillfredsställelse i Göteborg Resultat från Väst-SOM-undersökningen 1992-2005 Oktober 2006 Lennart Nilsson 031-773 1595 (lennart.nilsson@spa.gu.se) Rudolf Antoni 031-773

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Erfarenheter av Kompetensstegen i Göteborg. Carina Löfström & Solveig Högberg

Erfarenheter av Kompetensstegen i Göteborg. Carina Löfström & Solveig Högberg Erfarenheter av Kompetensstegen i Göteborg Carina Löfström & Solveig Högberg 2010-12-08 Kompetensstegen Nationell satsning för kommunernas långsiktiga kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete inom vård

Läs mer

Brukarenkät Hemsjukvård 2012

Brukarenkät Hemsjukvård 2012 Brukarenkät Hemsjukvård 2012 Göteborgs stad En undersökning genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB Markör AB 1 (11) Uppdrag: Brukarenkät Hemsjukvård 2012 Beställare: Göteborgs stad Projektledare

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Vårdtagare om hemsjukvården Göteborg våren 2005

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D

Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län 2004 - en befolkningsundersökning med EQ-5D Anders Berglund, Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Uppsala län Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala

Läs mer

Kartläggning av behov ska underlätta planering

Kartläggning av behov ska underlätta planering PRESSINFORMATION Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 17 oktober 2011 Kartläggning av behov ska underlätta planering Behoven av hälso- och sjukvård varierar mellan de olika Hallandskommunerna. För att kunna ge

Läs mer

Göteborgs stad. Utförarenkät 2016

Göteborgs stad. Utförarenkät 2016 Göteborgs stad Utförarenkät 2016 Information om undersökningarna Göteborgs Stad har under flera års tid genomfört utförarundersökningar. Enkäten för utförare genomfördes senast 2014. Undersökningen för

Läs mer

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014 Sammanfattning av huvudrapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014 Hela staden socialt hållbar Det här är en sammanfattning av rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg,

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Studie av trängselskattens effekter på parkeringsbehovet i Göteborg. Meddelande 3:2012 Trafikkontoret/Strategisk planering

Studie av trängselskattens effekter på parkeringsbehovet i Göteborg. Meddelande 3:2012 Trafikkontoret/Strategisk planering Studie av trängselskattens effekter på parkeringsbehovet i Göteborg Meddelande 3:2012 Trafikkontoret/Strategisk planering Studie av trängselskattens effekter på parkeringsbehovet i Göteborg Konsult: Beställare:

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Familjecentrerat arbetssätt för goda uppväxtvillkor Seminarium 4:6 Onsdag 18maj, klockan 13:15-14:15 Medverkande: Bo Niklasson sektorschef, Göteborgs

Läs mer

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Bakgrund Beslut att införa ett ACG-baserat ersättningssystem från och med 2014 fattades av HSN 2012-05-08. Det är utgångspunkten i det fortsatta arbetet med utformningen

Läs mer

Erfarenheter av vårdvalet i Västra Götalandsregionen

Erfarenheter av vårdvalet i Västra Götalandsregionen Erfarenheter av vårdvalet i Västra Götalandsregionen www.vgregion.se/vgprimarvard Rose-Marie Nyborg Enhetschef Vårdvalsenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen Västra Götalandsregionen 1,6 miljoner invånare

Läs mer

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov.

Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Strukturersättning För att skapa likvärdiga förutsättningar för skolor och förskolor fördelas, förutom grundersättning till barn och elever, resurser efter barnens och elevernas

Läs mer

Verksamhetsutvärdering av Mattecentrum

Verksamhetsutvärdering av Mattecentrum Verksamhetsutvärdering av Mattecentrum April 2016 www.numbersanalytics.se info@numbersanalytics.se Presskontakt: Oskar Eriksson, 0732 096657 oskar@numbersanalytics.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...

Läs mer

Vårdvalets konsekvenser

Vårdvalets konsekvenser Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 Korrelation och regression Innehåll 1 Korrelation och regression Spridningsdiagram Då ett datamaterial består av två (eller era) variabler är man ofta intresserad av att veta om det nns ett

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke + Linjär regressionsanalys Wieland Wermke + Regressionsanalys n Analys av samband mellan variabler (x,y) n Ökad kunskap om x (oberoende variabel) leder till ökad kunskap om y (beroende variabel) n Utifrån

Läs mer

Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina. Att göra en befolknings-prognos i raps

Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina. Att göra en befolknings-prognos i raps Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina Befolkningsprognoser Att beräkna befolkningsprognoser är svårt. Även om alla parametrar är perfekt uträknade efter vad som har hänt och vad som man rimligen

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef Ärendenr HSN 2015/110 Datum 14 april 2015 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Konsekvenser för hälso- och sjukvården angående ökat flyktingmottagande Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik 732G60 - Statistiska Metoder Trafikolyckor Statistik Projektarbete Grupp 2 Linköpings Universitet VT2011 En framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken Albin Bernholtz, albbe876

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Statistiska samband: regression och korrelation

Statistiska samband: regression och korrelation Statistiska samband: regression och korrelation Vi ska nu gå igenom något som kallas regressionsanalys och som innebär att man identifierar sambandet mellan en beroende variabel (x) och en oberoende variabel

Läs mer

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3 Sammanfattning Kommunerna ansvarar för en betydande del av samhällets välfärdstjänster genom att tillhandahålla olika typer av omsorg, socialtjänst, utbildning, kultur- och fritidsverksamheter med mera.

Läs mer

Mosaic VAL ODB. En översikt av samband mellan livsstilar, vårdkonsumtion och socioekonomiska data i Stockholms län

Mosaic VAL ODB. En översikt av samband mellan livsstilar, vårdkonsumtion och socioekonomiska data i Stockholms län Mosaic VAL ODB. En översikt av samband mellan livsstilar, vårdkonsumtion och socioekonomiska data i Stockholms län Inledning I många sammanhang delas människor in i grupper med syftet att optimera informationsinsatser

Läs mer

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) 1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer