UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01"

Transkript

1 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit gällande (aktuella). * = Obligatorisk fråga Arbetsmarknadsstatus de senaste 30 dagarna Om något av alternativen överstiger 75 procent anges bara ett alternativ. Om ingen av alternativen överstiger 75 procent får två (2) alternativ anges. Om patienten varit intagen i anstalts- eller sluten vård under de senaste 30 dagarna avser frågan de senaste 30 dagarna före intagning. Max två svarsalternativ kan anges Tillfällig anställning Fast anställning Studier Arbetslös/utförsäkrad Försörjningsstöd/pension/ersättning från Försäkringskassan Annan arbetsmarknadsstatus Aktuella beroendediagnoser Kombination (F19) tillämpas när det är känt att två eller flera psykoaktiva substanser använts men när det är omöjligt att avgöra vilken som bidragit mest till störningen. Kategorin ska användas även när en eller flera av substanserna är okända eller inte med säkerhet kunnat identifieras. Alkohol F10 Opiater F11 Cannabis F12 Sedativa F13 Kokain F14 Stimulantia inklusive koffein F15 Hallucinogener F16 Tobak F17 Lösningsmedel F18 Kombination F19 Sida 1(12)

2 Om alkohol F10, ange ICD 10-kod inklusive fjärdeposition Akut intoxikation F10.0 Skadligt bruk F10.1 Beroendesyndrom F10.2 Abstinens F10.3 Abstinens med delirium F10.4 Psykotisk störning F10.5 Amnesisyndrom F10.6 Psykotisk störning som resttillstånd eller med sen debut F10.7 Andra specificerade psykiska störningar och beteendestörningar F10.8 Psykisk störning och beteendestörning, ospecificerad F10.9 Om opiater F11, ange ICD 10-kod inklusive fjärdeposition Akut intoxikation F11.0 Skadligt bruk F11.1 Beroendesyndrom F11.2 Abstinens F11.3 Abstinens med delirium F11.4 Psykotisk störning F11.5 Amnesisyndrom F11.6 Psykotisk störning som resttillstånd eller med sen debut F11.7 Andra specificerade psykiska störningar och beteendestörningar F11.8 Psykisk störning och beteendestörning, ospecificerad F11.9 Om cannabis F12, ange ICD 10-kod inklusive fjärdeposition Akut intoxikation F12.0 Skadligt bruk F12.1 Beroendesyndrom F12.2 Abstinens F12.3 Abstinens med delirium F12.4 Psykotisk störning F12.5 Amnesisyndrom F12.6 Psykotisk störning som resttillstånd eller med sen debut F12.7 Andra specificerade psykiska störningar och beteendestörningar F12.8 Psykisk störning och beteendestörning, ospecificerad F12.9 Sida 2(12)

3 Om sedativa F13, ange ICD 10-kod inklusive fjärdeposition Akut intoxikation F13.0 Skadligt bruk F13.1 Beroendesyndrom F13.2 Abstinens F13.3 Abstinens med delirium F13.4 Psykotisk störning F13.5 Amnesisyndrom F13.6 Psykotisk störning som resttillstånd eller med sen debut F13.7 Andra specificerade psykiska störningar och beteendestörningar F13.8 Psykisk störning och beteendestörning, ospecificerad F13.9 Om kokain F14, ange ICD 10-kod inklusive fjärdeposition Akut intoxikation F14.0 Skadligt bruk F14.1 Beroendesyndrom F14.2 Abstinens F14.3 Abstinens med delirium F14.4 Psykotisk störning F14.5 Amnesisyndrom F14.6 Psykotisk störning som resttillstånd eller med sen debut F14.7 Andra specificerade psykiska störningar och beteendestörningar F14.8 Psykisk störning och beteendestörning, ospecificerad F14.9 Om stimulantia inklusive koffein F15, ange ICD 10-kod inklusive fjärdeposition Akut intoxikation F15.0 Skadligt bruk F15.1 Beroendesyndrom F15.2 Abstinens F15.3 Abstinens med delirium F15.4 Psykotisk störning F15.5 Amnesisyndrom F15.6 Psykotisk störning som resttillstånd eller med sen debut F15.7 Andra specificerade psykiska störningar och beteendestörningar F15.8 Psykisk störning och beteendestörning, ospecificerad F15.9 Sida 3(12)

4 Om hallucinogener F16, ange ICD 10-kod inklusive fjärdeposition Akut intoxikation F16.0 Skadligt bruk F16.1 Beroendesyndrom F16.2 Abstinens F16.3 Abstinens med delirium F16.4 Psykotisk störning F16.5 Amnesisyndrom F16.6 Psykotisk störning som resttillstånd eller med sen debut F16.7 Andra specificerade psykiska störningar och beteendestörningar F16.8 Psykisk störning och beteendestörning, ospecificerad F16.9 Om tobak F17, ange ICD 10-kod inklusive fjärdeposition Akut intoxikation F17.0 Skadligt bruk F17.1 Beroendesyndrom F17.2 Abstinens F17.3 Abstinens med delirium F17.4 Psykotisk störning F17.5 Amnesisyndrom F17.6 Psykotisk störning som resttillstånd eller med sen debut F17.7 Andra specificerade psykiska störningar och beteendestörningar F17.8 Psykisk störning och beteendestörning, ospecificerad F17.9 Om lösningsmedel F18, ange ICD 10-kod inklusive fjärdeposition Akut intoxikation F18.0 Skadligt bruk F18.1 Beroendesyndrom F18.2 Abstinens F18.3 Abstinens med delirium F18.4 Psykotisk störning F18.5 Amnesisyndrom F18.6 Psykotisk störning som resttillstånd eller med sen debut F18.7 Andra specificerade psykiska störningar och beteendestörningar F18.8 Psykisk störning och beteendestörning, ospecificerad F18.9 Sida 4(12)

5 Om kombination F19, ange ICD 10-kod inklusive fjärdeposition Akut intoxikation F19.0 Skadligt bruk F19.1 Beroendesyndrom F19.2 Abstinens F19.3 Abstinens med delirium F19.4 Psykotisk störning F19.5 Amnesisyndrom F19.6 Psykotisk störning som resttillstånd eller med sen debut F19.7 Andra specificerade psykiska störningar och beteendestörningar F19.8 Psykisk störning och beteendestörning, ospecificerad F19.9 Finns det annan aktuell psykiatrisk sjuklighet? Ja Nej Om ja, ange diagnosgrupp Organiska psykossyndrom Schizofreni Övriga psykotiska syndrom Bipolära syndrom Övriga förstämningssyndrom Ångestsyndrom Maladaptiva stressreaktioner, posttraumatiska tillstånd Somatoforma och dissociativa syndrom Ätstörningar Mental retardation Autismspektrumstörningar Uppmärksamhetsstörningar Utvecklingsavvikelser Övriga tillstånd som debuterar hos barn eller ungdomar Personlighetsstörningar Övriga specificerade psykiska störningar Andra tillstånd som kan vara föremål för utredning och behandling/åtgärder Oklar diagnos, kan ej hänföras till någon annan grupp Sida 5(12)

6 Vilken drog har orsakat patienten mest problem under de senaste 30 dagarna? Om patienten varit intagen i anstalts- eller sluten vård under de senaste 30 dagarna avser frågan de senaste 30 dagarna före intagning. Alkohol Heroin Metadon Buprenorfin (Subutex/Suboxone) Andra opiater eller smärtstillande läkemedel Kokain Crack Amfetaminer MDMA/ecstasy och andra derivat Andra stimulantia Barbiturater Bensodiazepiner Andra dämpande läkemedel LSD Andra hallucinogener Hasch Marijuana Lösningsmedel GHB Anabola Steroider Annat medel Intagningssätt Oralt Rökning/inhalering Sniffning Injicering Annat intagningssätt Användningsfrekvens Ej använt senaste 30 dagarna. Tillfälligt bruk Använt en gång per vecka eller mindre Använt 2-6 dagar per vecka Sida 6(12)

7 Använt dagligen Injektionsmissbruk Aldrig injicerat Injicerat någon gång i livet, men inte under de senaste 12 månaderna Injicerat någon gång de senaste 12 månaderna, men inte under de senaste 30 dagarna Injicerar för närvarande (under de senaste 30 dagarna) Typ av pågående behandling vid denna enhet för patienten Intensiv öppen vård = behandlingsinsatser som ges till en patient och som pågår under 2 timmar eller mer per dag under 3 dagar eller mer per vecka. Max tre svarsalternativ kan anges. Svarsalternativ uppgift saknas kan inte kombineras med andra alternativ. Sluten vård på sjukhus Abstinensbehandling i öppen vård Intensiv öppen vård (inklusive dagvård) Övrig öppen vård (inklusive eftervård) Pågående insatser Utredning Motiverande samtal Återfallsprevention Färdighetsträning Psykoterapi Återfallsförebyggande läkemedel för alkoholberoende Läkemedelsassisterad behandling för opiatberoende Läkemedel för ADHD Läkemedel för andra psykiatriska tillstånd Sida 7(12)

8 Finns det en aktuell dokumenterad plan för insatser till patienten? En plan räknas som aktuell om den har upprättats eller uppdaterats under de senaste 12 månaderna. En vårdplan inom hälso- och sjukvården är en dokumenterad plan som beskriver planerad hälso- och sjukvård för en enskild patient. Vårdplanen ska om möjligt utformas tillsammans med den enskilde och tas i regel fram med dennes samtycke. Den ska innehålla mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov. En individuell plan enligt HSL och SoL är en dokumenterad plan som beskriver planerade insatser/åtgärder inom vård och omsorg vilken efter samordnad planering tas fram när den enskilde har behov av insatser/åtgärder från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Planen utformas tillsammans med den enskilde och tas i regel fram med dennes samtycke. Det ska finnas mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov. Även aktiviteter som planeras av andra än huvudmän inom vård och omsorg dokumenteras. I en individuell plan efter samordnad planering mellan kommun och hälso-och sjukvård beskrivs åtgärder/ insatser från både kommunen och hälso- och sjukvården. Om en sådan plan finns kan det antas att det som en del i denna ingår motsvarigheten till en vårdplan inom hälso-och sjukvården, både alternativen kan därför inte markeras samtidigt. Ja Nej Om ja, är planen samordnad med annan enhet? En plan räknas som aktuell om den har upprättats eller uppdaterats under de senaste 12 månaderna. En vårdplan inom hälso- och sjukvården är en dokumenterad plan som beskriver planerad hälso- och sjukvård för en enskild patient. Vårdplanen ska om möjligt utformas tillsammans med den enskilde och tas i regel fram med dennes samtycke. Den ska innehålla mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov. En individuell plan enligt HSL och SoL är en dokumenterad plan som beskriver planerade insatser/åtgärder inom vård och omsorg vilken efter samordnad planering tas fram när den enskilde har behov av insatser/åtgärder från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Planen utformas tillsammans med den enskilde och tas i regel fram med dennes samtycke. Det ska finnas mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov. Även aktiviteter som planeras av andra än huvudmän inom vård och omsorg dokumenteras. I en individuell plan efter samordnad planering mellan kommun och hälso-och sjukvård beskrivs åtgärder/ insatser från både kommunen och hälsooch sjukvården. Om en sådan plan finns kan det antas att det som en del i denna ingår motsvarigheten till en vårdplan inom hälso-och sjukvården, både alternativen kan därför inte markeras samtidigt. Ja, samordnad med psykiatrisk hälso- och sjukvårdsenhet Ja, samordnad med somatisk hälso- och sjukvårdsenhet Ja, samordnad med kommunen Ja, samordnad med annan enhet Nej, samordning ej aktuell Markera giltigt alternativ angående injektionsmissbruk och hepatit C-status. Patienten har inget aktivt injektionsmissbruk Patienten har ett aktivt injektionsmissbruk och en känd hepatit Patienten har ett aktivt injektionsmissbruk och okänd hepatitstatus Sida 8(12)

9 Om patient har ett aktivt injektionsmissbruk och okänd hepatitstatus, har provtagning för hepatit skett de senaste 6 månaderna? Ja Nej Markera giltigt alternativ angående injektionsmissbruk och hepatit B-status. Patienten har inget aktivt injektionsmissbruk Patienten har ett aktivt injektionsmissbruk och immunitet mot hepatit B är känd Patienten har ett aktivt injektionsmissbruk och immunitet mot hepatit B är okänd Om patienten har ett aktivt injektionsmissbruk och immunitet mot hepatit B är okänd, har vaccination mot hepatit B genomförts (minst 2 doser) de senaste 6 månaderna? Ja Nej Markera giltigt alternativ angående injektionsmissbruk och HIV-status. Patienten har inget aktivt injektionsmissbruk Patienten har ett aktivt injektionsmissbruk och en känd HIV. Patienten har ett aktivt injektionsmissbruk och okänd HIV-status Om patienten har ett aktivt injektionsmissbruk och okänd HIV-status, har provtagning för HIV skett de senaste 6 månaderna? Ja Nej Sida 9(12)

10 Har vårdåtgärder klassificerats enligt KVÅ? KVÅ (Klassifikation av vårdåtgärder) är ett beskrivningssystem för hälso- och sjukvården som utvecklats vid Socialstyrelsen. Redskap för att beskriva åtgärder inom hälso- och sjukvård på ett mer fullständigt sätt. Ja Nej Om ja, ange de koder som är aktuella vid datumet för registrering (högst 10 st). CGI-S (Clinical Global Impression - Severity, övergripande kliniskt intryck av sjukdomens svårighetsgrad. Mot bakgrund av din kliniska erfarenhet av just denna patientpopulation, hur svårt psykiskt sjuk är patienten för närvarande? CGI är en förkortning av Clinical Global Impression vilket har översatts som övergripande kliniskt intryck Ej bedömt Normal, inte alls sjuk Gränsfall för psykisk sjukdom Lindrigt sjuk Måttligt sjuk Påtagligt sjuk Allvarligt sjuk Bland de mest extremt sjuka patienterna Ange aktuellt värde på GAF Funktion GAF: delskala funktion: Aktuellt resultat av skattning på GAF-skalans delskala för social och yrkesmässig funktionsförmåga. (GAF = Global Assesment of Functioning). GAF-skalan är en global funktionsskattningsskala för skattning av psykologisk, social och yrkesmässig funktionsförmåga. Instruktion: Observera att värdet 0 (otillräcklig information) alltid ska anges när man bedömer att det inte går att få underlag för en kliniskt relevant skattning på delskalan. Detta kan vara fallet då symptombilden gör bedömningen av funktionsnivån alltför osäker eller då bedömningen görs under omständigheter som inte är representativa eller adekvata som underlag för en funktionsskattning, t.ex. då patienten befinner sig i sluten vård. (0-100) Sida 10(12)

11 Ange aktuellt värde på GAF Symptom GAF: delskala symptom: Aktuellt resultat av skattning på GAF-skalans delskala för psykiska symptom. (GAF = Global Assesment of Functioning). GAF-skalan är en global funktionsskattningsskala för skattning av psykologisk, social och yrkesmässig funktionsförmåga. Instruktion: Observera att värdet 0 (otillräcklig information) alltid ska anges när man bedömer att det inte går att få underlag för en kliniskt relevant skattning på delskalan. Detta kan t.ex. vara fallet när det är så svårt att kommunicera med patienten att symptombilden inte kan klarläggas. (0-100) Har patienten besvarat EQ-5D Hälsoenkät? Ja Nej Rörlighet del av EQ-5D Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande Hygien del av EQ-5D Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv Jag kan inte tvätta eller klä mig själv Huvudsakliga aktiviteter (t.ex. arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter) del av EQ-5D Jag klarar av mina huvudsakliga aktiviteter Jag har vissa problem att klara av mina huvudsakliga aktiviteter Jag klarar inte av mina huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär del av EQ-5D Jag har varken smärtor eller besvär Jag har måttliga smärtor eller besvär Jag har svåra smärtor eller besvär Oro/nedstämdhet del av EQ-5D Jag är inte orolig eller nedstämd Jag är orolig eller nedstämd i viss utstäckning Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd Sida 11(12)

12 Ditt nuvarande hälsotillstånd Mata in det värde patienten angivit. Patientinstruktion: Till hjälp för att avgöra hur bra eller dåligt ett hälsotillstånd är, finns den termometer-liknande skalan till höger. På denna har ditt bästa tänkbara hälsotillstånd markerats med 100 och ditt sämsta tänkbara hälsotillstånd med 0. Vi vill att du på denna skala markerar hur bra eller dåligt ditt hälsotillstånd är, som du själv bedömer det. Gör detta genom att dra en linje från nedanstående ruta till den punkt på skalan som markerar hur bra eller dåligt ditt nuvarande hälsotillstånd är. Del av EQ-5D (0-100) Sida 12(12)

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

3-månadersuppföljning

3-månadersuppföljning Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga SOCIODEMOGRAFISKA

Läs mer

3-månadersuppföljning

3-månadersuppföljning Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga SOCIODEMOGRAFISKA

Läs mer

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Slutenvårdsregistrering

Slutenvårdsregistrering Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Inskrivningsdatum

Läs mer

EQ5D FORM-MONTH 0 / / Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande

EQ5D FORM-MONTH 0 / / Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande EQ5D FORM-MONTH 0 Section to be completed by the RITAZAREM Participant Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp, vilket påstående som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd i dag. Rörlighet

Läs mer

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord Oswestry score Följande frågor är utformade för att ge oss information om hur din rygg påverkar det dagliga livet. Besvara varje avsnitt och markera bara den enda ruta som passar dig. Vi är medvetna om

Läs mer

RIKSÄT Uppföljning version 1.0

RIKSÄT Uppföljning version 1.0 Ärendeansvarig Patientens personnr Namn Informationsdatum Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella): (ÅÅÅÅ-MM-DD) Ange datum då vården på enheten påbörjades.

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

DOK 2011 Inskrivning. Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII):

DOK 2011 Inskrivning. Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII): 1 Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII): 2. Vårdtillfälle: 3. Inskrivningsdatum: 4. Datum för ifyllande av formulär: 5. Löpnummer: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare: A - Administrativa uppgifter A1.

Läs mer

SBR Svenskt Beroenderegister. Årsrapport 2013. Kvalitetsregister för beroendevården

SBR Svenskt Beroenderegister. Årsrapport 2013. Kvalitetsregister för beroendevården SBR Svenskt Beroenderegister Årsrapport 13 Kvalitetsregister för beroendevården Årsrapport 13 SBR Svenskt Beroenderegister kvalitetsregister för beroendevården Registerhållare Johan Franck Verksamhetschef

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten) 11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Nyregistrering version 2.0

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Nyregistrering version 2.0 Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Nyregistrering version 2.0 Behandlare Patientens personnr Namn Patienten är incidensregistrerad Patienten har informerats om och givit samtycke till

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011

Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011 Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011 Mats Anderberg Mikael Dahlberg Karin Patriksson Kunskapskällar n Rapport 2012:1 1 Innehållsförteckning Göteborgs Stad, Social resursförvaltning Kunskapskällar

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

RättspsyK. Grunddata och Nyregistrering av patientärende. Formulär för manuell registrering. Version 6.1. Formulär A

RättspsyK. Grunddata och Nyregistrering av patientärende. Formulär för manuell registrering. Version 6.1. Formulär A RättspsyK Grunddata och Nyregistrering av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.1 Formulär A Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem Betydelse för folkhälsa Vad är riskbruk? Risk för Fysisk funktionsnedsättning? Psykisk funktionsnedsättning? Skador? Permanent? Rehab-potential?

Läs mer

LAROS. Årsrapport 2013. Behandlingsuppföljning vid opiatberoende

LAROS. Årsrapport 2013. Behandlingsuppföljning vid opiatberoende LAROS Årsrapport 2013 Behandlingsuppföljning vid opiatberoende Årsrapport oktober 2012 december 2013 LAROS behandlingsuppföljning vid opiatberoende Registerhållare Tommy Strandberg Verksamhetschef Beroendecentrum

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan

Läs mer

Antar definitionen inte avser Socialstyrelsen utan socialtjänsten. Socialstyrelsens en person gör för egen räkning,

Antar definitionen inte avser Socialstyrelsen utan socialtjänsten. Socialstyrelsens en person gör för egen räkning, Svar från Svensk förening för allmänmedicin angående vissa er inom Socialstyrelsens inologimall, 2010-04-19-22. Besvarat av Olle Staf, ordf i SFAMs informatikråd. inition och användningsområde synonym

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne Vägledning för Missbruks- och beroendevården i Skåne Personer med missbruks- och beroendeproblem är i behov av stöd, vård och behandling från såväl kommunerna i Skåne som Region Skåne. Individens behov

Läs mer

de medicinska kraven i trafiken

de medicinska kraven i trafiken de medicinska kraven i trafiken Information om trafikmedicin Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska

Läs mer

Drogpolicy för Helixgymnasiet

Drogpolicy för Helixgymnasiet 1(6) Drogpolicy för Helixgymnasiet Bakgrund På Helixgymnasiet bryr vi oss om våra elever och deras framtid. Drogmissbruk i skolan och på fritiden är en av de faktorer som kan vara avgörande för individens

Läs mer

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

BUSA Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02

BUSA Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Alkohol, droger och psykisk hälsa Agneta Öjehagen Lunds Universitet Peter Valverius Umeå Universitet 1 Samsjuklighet: definition Patienter, klienter

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Uppföljning vid psykossjukdom

Uppföljning vid psykossjukdom Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Gravida missbrukare inom LVM-vården

Gravida missbrukare inom LVM-vården Gravida missbrukare inom LVM-vården Drogfokus Norrköping 24-25 oktober 2012 Therese Reitan forskningsledare Bakgrund Omvärlden Återkommande diskussioner om gravida missbrukare och särskilt om möjligheter

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering

Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering 1 (10) Särskilda vårdfrågor Individuella vårdärenden Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering - rapporteringsanvisning

Läs mer

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroende Tre av följande

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2014

Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2014 Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2014 Resultat för Hemtjänst 01, Nässjö KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2014 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse primärvård och psykiatri Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

BUSA Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-11-03

BUSA Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-11-03 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer