FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM

Transkript

1 FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM I ÖSTERGÖTLAND RAPPORT 2005:6 Kartläggning av invandrares hälsa i Östergötland Linköping September 2005 Lotta Fornander Marika Wenemark

2 Kartläggning av invandrares hälsa i Östergötland Rapport 2005:6 Lotta Fornander och Marika Wenemark 1

3 Innehållsförteckning FIGURFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND OCH HISTORIK SYFTE MATERIAL OCH METOD BEFOLKNINGSENKÄTEN ÖSTGÖTENS PSYKISKA HÄLSA VARIABELBESKRIVNING SOCIOEKONOMI UTBILDNING SYSSELSÄTTNING HUSHÅLLSEKONOMI LEVNADS- OCH LIVSSTILSVANOR TOBAKSVANOR BERUSNINGSDRICKANDE MOTIONSVANOR OCH VIKT SÖMNVANOR HÄLSOSKILLNADER SF EQ-5D ANDRA HÄLSOVARIABLER BEHOV AV ATT SÖKA VÅRD FÖR PSYKISKA BESVÄR DISKUSSION Bilaga 1. Socioekonomi Bilaga 2. Levnadsvanor Bilaga 3. Hälsovariabler Bilaga 4. Östgötens psykiska hälsa 2

4 Figurförteckning FIGUR 1. HÖGSTA GENOMFÖRDA SKOLUTBILDNING 1999, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 2. HÖGSTA GENOMFÖRDA SKOLUTBILDNING 2002, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 3. I ARBETE 1999, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 4. I ARBETE 2002, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 5. BEDÖMNING AV HUSHÅLLSEKONOMI 2002, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 6. DAGLIGRÖKARE 1999, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 7. SNUSNING 1999, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 8. DAGLIGRÖKARE 2002, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 9. BERUSNINGSDRICKANDE 1999, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 10. BERUSNINGSDRICKANDE 2002, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 11. ANDEL FYSISK INAKTIVITET 1999, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 12. FETMA OCH ÖVERVIKT 1999, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 13. DÅLIG SÖMNKVALITET 1999, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 14. MEDELVÄRDEN ÖVER KVINNOR FÖR SF-36 ÅTTA DIMENSIONER 1999, PER ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 15. MEDELVÄRDE ÖVER MÄN FÖR SF-36 ÅTTA DIMENSIONER 1999, PER ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 16. SJÄLVSKATTAT ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND 1999, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 17. SJÄLVSKATTAT ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND 2002, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 18. MEDELVÄRDEN ÖVER SF-36 DIMENSION VITALITET 1999 OCH 2002, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND. FIGUR 19. MEDELVÄRDE ÖVER PSYKISKT VÄLBEFINNANDE 1999 OCH 2002, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 20. EQ-5D DIMENSION RÖRLIGHET 1999, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 21. EQ-5D DIMENSION HUVUDSAKLIGA AKTIVITETER, PER KÖN OCH ÅLDER UTIFRÅN BEFOLKNINGSENKÄTEN FIGUR 22. EQ-5D DIMENSION SMÄRTOR/BESVÄR 1999, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND

5 FIGUR 23. EQ-5D DIMENSION ORO/NEDSTÄMDHET 1999, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 24. MEDELVÄRDEN ÖVER EQ-5D VAS 1999, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 25. MEDELVÄRDEN ÖVER EQ-5D INDEX 1999, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 26. PSYKISKA BESVÄR 1999, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 27. HJÄRT/KÄRLBESVÄR 1999, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 28. BESVÄR I RÖRELSEORGANEN 1999, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 29. ALLERGIBESVÄR 1999, PER KÖN, ÅLDER OCH FÖDELSELAND FIGUR 30. SJÄLVUPPLEVT VÅRDBEHOV FÖR PSYKISKA BESVÄR DE SENASTE 12 MÅNADERNA 2002, PER ÅLDER OCH FÖDELSELAND

6 Sammanfattning År 2004 uppgick andelen invandrare till 12 procent av den totala befolkningen i erige. andringen har ökat över tiden. Under 1900-talet har olika invandrargrupper kommit till erige vid olika tidpunkter. Återvändande svenskamerikaner var dominerande fram till 1940-talet. Efter 1940 blev invandring av utrikes födda allt vanligare. Sedan skedde en arbetskraftsinvandring fram till mitten av 70-talet. År 1969 och 1970 var det nordiska invandrarna som i störst utsträckning kom till erige vilket till stor del berodde på att Finland hade en omfattande arbetslöshet under denna period. I början av 70-talet avtog invandringen från de nordisk länderna nästan helt och istället kom invandringen att till stor del bestå av flyktingar. Andelen utrikes födda i Östergötland uppgick år 2004 till 9,6 procent av totala antalet östgötar. Syftet med rapporten är att kartlägga hälsoskillnader för den östgötske invandraren och etniska östgötar utifrån ett etniskt- och genusperspektiv. Materialet som ligger till grund för kartläggningen består av två kvantitativa studier; Befolkningsenkäten 1999 och Östgötens psykiska hälsa Utifrån de två undersökningarna har skillnader i socioekonomi, levnadsvanor och hälsa studerats. Av de utrikes födda i befolkningsenkäten var 186 födda i annat nordiskt land än erige och 315 i ett icke-nordiskt land. Antalet svarande svenskar uppgick till I östgötens psykiska hälsa svarade 551 utrikes födda och svenskar. Socioekonomi Utrikes födda kvinnor har lägre utbildningsnivå än svenska kvinnor. Fler svenskar uppger att de arbetar jämfört med utrikes födda. Utrikes födda är också arbetslösa i större utsträckning än svenskar. Skillnaderna i arbetslöshet mellan svenskar och utrikes födda är mindre i 2002 års undersökning jämfört med i undersökningen Fler kvinnor än män uppger att hushållsekonomin är dålig. Könsskillnaderna är större mellan utrikes födda kvinnor och män gällande hushållsekonomin. Levnadsvanor Fler utrikes födda än svenskar är dagligrökare. Bland utrikes födda röker män mer än kvinnor. enskar dricker sig berusade i större utsträckning än utrikes födda. Fler män än kvinnor uppger ett berusningsdrickande och yngre mer ofta än äldre. Skillnaderna mellan svenskar och utrikes födda som dricker sig berusade är mindre 2002 jämfört med Fler utrikes födda är mindre fysiskt aktiva än svenskar både vad gäller frivilligt vald motion och vardagsmotion. Fler utrikes födda än svenska män har fetma eller övervikt. Utrikes födda uppger att de har sämre sömnkvalitet än svenskar. Hälsoskillnader Kvinnor skattar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt i större utsträckning än män. Medelvärdena över vitalitet och psykiskt välbefinnande har försämrats mellan 1999 och Resultaten där vitalitet och psykiskt välbefinnande presenteras tyder på att hälsoskillnaderna mellan svenska och utrikes födda 5

7 kvinnor kan ha blivit något större. Generellt skattar utrikes födda jämfört med svenskar sin hälsa sämre. Fler utrikes födda än svenskar uppger att de har viss svårighet att gå. Äldre har mer problem med att gå än yngre vilket faller sig naturligt. De utrikes födda har också mer problem med att klara huvudsakliga aktiviteter som till exempel arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter. Kvinnor uppger generellt mer problem med att klara dessa aktiviteter än män. Utrikes födda uppger även att de har mer smärtor eller besvär än svenskar och kvinnor rapporterar mer än män. Utrikes födda är också mer oroliga eller nedstämda än svenskar och kvinnor uppger i större utsträckning än män att de är oroliga eller nedstämda. Mönstret för psykiska besvär, hjärt/kärl besvär och besvär i rörelseorganen ser ut på liknande sätt för de svarande. Utrikes födda uppger besvär i större utsträckning än svenskar. Kvinnor rapporterar dessa besvär i större utsträckning än män. Nedan följer några reflektioner av resultaten från rapporten. Utrikes födda, framför allt män uppger att de röker mer och motionerar mindre än svenskar. De utrikes födda männen tenderar att röka i större utsträckning än utrikes födda kvinnor. Yngre utrikes födda mäns dagligrökande har ökat från år Utrikes födda män är mer fysiskt inaktiva jämfört med utrikes födda kvinnor. Skillnaden mellan svenska män och kvinnor är inte lika stor. Hälsoskillnader mellan svenskar och utrikes födda finns för de flesta variabler. Utrikes födda rapporterar över lag sämre hälsa. Speciellt har utrikes födda kvinnor rapporterat sämre hälsa vad gäller psykiskt relaterad ohälsa. Utrikes födda har ett större självupplevt vårdbehov för psykiska besvär än svenskar Det är fler utrikes födda som har känt behov av att söka vård men inte gjort det. Den vanligaste orsaken till att inte söka vård trots att individen känt ett behov, är att man inte vill framstå som psykiskt sjuk. 6

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund och historik Andelen invandrare, det vill säga individer födda i ett annat land än erige, uppgick till cirka 12 procent av den totala befolkningen år 2004 i erige. Vid sekelskiftet år 1900 stod andelen utrikesfödda endast för en procent av den totala befolkningen. andringen har alltså ökat över tiden. Fram till 1940-talet var det främst återvandrande svenskamerikaner som stod för invandringen. I början av samma årtionde började emellertid invandringen av utrikes födda att också bli vanligare. Fram till mitten av 1970-talet skedde sedan en arbetskraftsinvandring eftersom erige hade en relativt hög och jämn ekonomisk tillväxt till 1970 toppades invandringen från de nordiska länderna med personer. Detta berodde till stor del på att arbetslösheten var omfattande i Finland. I början av 1970-talet ändrade invandringen karaktär till att istället övergå till flyktinginvandring. Den nordiska arbetskraftsinvandringen som tidigare hade dominerat upphörde nästan helt. Flyktingar från oroshärdar i världen togs emot i erige från bland annat länder som Chile, Iran, Irak, Somalia, och före detta Jugoslavien. De 10 största grupperna av utrikesfödda år 2004 är från Finland följt av, i storleksordning, före detta Jugoslavien, Irak, Bosnien-Hercegovina, Iran, Polen, Norge, Danmark, Tyskland och Turkiet 1. Andelen utrikes födda i Östergötland uppgick till 9,6 procent det vill säga personer år Av dessa var 48 procent män och 52 procent kvinnor. I den fortsatta presentationen av kartläggningen har ålder delats in i tre kategorier; 20 34, samt år. Den största andelen, 36 procent av de utrikes födda är mellan 35 och 54 år, 25 procent är mellan 20 och 34 år och 21 procent mellan 55 och 74 år. I den yngsta åldersklassen är 49 procent män, i den mellerst fördelar sig andelen män och kvinnor lika och i den äldsta är det något färre män (48 procent) än kvinnor. I den yngsta åldersgruppen är 19 procent av de utrikes födda gifta, 47 procent av de mellan 35 och 54 år samt 28 procent i den äldsta åldersgruppen 2. andrare har i denna rapport definierats som individer födda i ett annat land än erige. I den fortsatta framställningen kommer invandrare att benämnas som utrikes födda. I de fall där individer födda i annat nordiskt land än erige eller ett icke-nordiskt land kommenteras definieras dessa som nordiska respektive utomnordiska invandrare. I denna grupp av utrikes födda kan även adopterade och utlandssvenskar finnas med. Personer födda i erige benämns svenskar. 1.2 Syfte Syftet med rapporten är att kartlägga hälsoskillnader mellan den östgötske invandraren och etniska östgötar utifrån ett etniskt- och genusperspektiv med hjälp av tidigare genomförda kvantitativa studier. Att studera skillnader och 1 Statistiska centralbyrån, Tillsammans - integration i svenska samhället, 2005:03, SCB: Örebro 2 kning&lang=1 7

9 likheter mellan individer födda i erige med individer födda i annat land än erige, kan vara ett sätt att kartlägga invandrares hälsa. 8

10 2 Material och metod Vid kartläggningen av invandrares hälsa i Östergötland har två kvantitativa undersökningar studerats; Befolkningsenkäten 1999 och Östgötens psykiska hälsa Nedan följer en kort presentation av de två enkätstudierna. Rapporten baseras på de två urvalsundersökningarna som nämnts ovan. Då urvalen är representativa för Östergötland bör rapporten ge en god indikation på tillståndet i länet vid de två undersökningstillfällena. Generaliseringar till hela Östergötlands befolkning bör dock ske med viss försiktighet eftersom inga felmarginaler presenteras samt att urvalsundersökningar oftast är behäftade med ett visst bortfall. Resultat och tolkningar gäller i första hand de som deltagit i undersökningarna och i huvudsak har frekvenser, andelar och korstabeller studerats. Eftersom frågeformulären har olika fokus bör också försiktighet beaktas vid jämförelser mellan de två studierna. I Östgötens psykiska hälsa fokuseras på individens självrapporterade psykiska ohälsa medan Befolkningsenkäten syftar till att kartlägga befolkningens hälsa i stort. Skillnader i bortfallen mellan de två enkätstudierna kan också påverka studierna. 2.1 Befolkningsenkäten 1999 Befolkningsenkäten genomfördes i Östergötland år Undersökningen är baserad på ett frågeformulär som skickades till ett slumpmässigt urval om individer mellan åldrarna 20 till 74 år bosatta i länet. arsfrekvensen uppgick till 61 procent. Av de som svarade var nio procent födda i ett annat land än erige I denna undersökning finns möjlighet att dela upp utrikes födda i nordiska och utomnordiska invandrare. De flesta tabeller och figurer visar utrikes födda som en grupp. I de fall det finns skillnader mellan nordiska och utomnordiska invandrare nämns detta i texten. Av de individer som besvarat enkäten är födda i erige och 520 i annat land. Av de senare är 186 födda i annat nordiskt land och 315 individer är födda i ett icke-nordiskt land. För att kartlägga den östgötske invandrarens hälsa har andelar och frekvenser för socioekonomiska-, levnadsvane- och hälsovariabler studerats utifrån enkätsvaren. För en mer detaljerad beskrivning av studien se rapport Östgötens hälsa och miljö 2000, rapport 00:1 3. Bland de svarande svenskarna är 46 procent män och bland de utrikes födda är 48 procent män. Bland de nordiska invandrarna är 40 procent män och bland de utomnordiska 52 procent. enskar och utrikes födda fördelar sig jämt i de tre åldersklasserna både för män och kvinnor. Även könsfördelningen är jämn förutom bland nordiska invandrare i den yngsta åldersgruppen, där 22 procent är män och 78 procent är kvinnor. 3 Ekberg K, Noorlind Brage H, Dastserri M (Red.). Östgötens hälsa och miljö Rapport 00:1, Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland,

11 Tabell 1: Antalet svarande per kön, ålder och födelseland 1999 KVINNA MAN Utrikes född Utrikes född Utom- Utom- ensk Nordisk nordisk ensk Nordisk nordisk Ålder Summa Östgötens psykiska hälsa 2002 Studien Östgötens psykiska hälsa genomfördes hösten Det är en tvärsnittsstudie baserad på ett frågeformulär till ett slumpmässigt, kommunstratifierat urval om totalt personer i åldrarna år bosatta i Östergötland. arsfrekvensen uppgick till 66 procent. Av de totalt personer som besvarade enkäten var 551 (6,5 procent) födda i annat land än erige. Enligt nationell statistik av utrikes födda i Östergötland, var drygt tio procent av befolkningen vid denna tidpunkt, födda i annat land än erige. Den totala svarsfrekvensen bland utrikes födda kan därför uppskattas till cirka 55 procent i denna studie. För en mer detaljerad beskrivning av denna studie se rapport Östgötens psykiska hälsa, 2003:1 4. Eftersom östgötens psykiska hälsa syftar till att kartlägga självrapporterad psykisk ohälsa finns inte lika många levnads- och hälsovariabler med som i befolkningsenkäten. Utrikes födda kan inte delas in efter ursprungsland i detta datamaterial. Det finns dock vissa frågor som går att jämföra med frågor från befolkningsenkäten och som kan användas för att kartlägga den östgötske invandrarens hälsa. Av de svenskar som besvarat enkäten är 54 procent kvinnor och bland de utrikes födda är 53 procent kvinnor. I den yngsta åldersgruppen är andelen kvinnor något större än andelen män bland såväl svenskfödda (57 procent) som utrikes födda (58 procent). För de övriga åldersklasserna är fördelningen mellan män och kvinnor mer jämn. Tabell 2: Antalet svarande per kön, ålder och födelseland 2002 KVINNA MAN ensk Utrikes född ensk Utrikes född Ålder Summa Marika Wenemark et al. Östgötens psykiska hälsa en kartläggning av självskattad psykisk hälsa i Östergötland hösten 2002, Rapport 2003:1 Folkhälsovetenskapligt centrum Linköping. 10

12 2.3 Variabelbeskrivning Befolkningsenkäten 99 I befolkningsenkäten har tre grupper av variabler studerats; socioekonomi, levnadsvanor samt hälsa. De socioekonomiska variabler som studerats är utbildning och sysselsättning. För att kartlägga levnadsvanor har tobaksvanor, berusningsdrickande, motionsvanor, Body Mass Index (BMI) och sömnvanor studerats. BMI är ett kroppsmasseindex som uttrycker den relativa kroppsvikten och definieras som en individs längd i kvadrat. Som övergripande mått på hälsa har de två hälsomåtten SF-36 och EQ-5D studerats. Andra mått på hälsa är fyra olika index som avser att mäta psykiska besvär, hjärt/kärlbesvär, besvär i rörelseorganen respektive allergibesvär. SF-36 är ett mångdimensionellt frågebatteri som beskriver hälsostatus med hjälp av åtta delskalor eller dimensioner. Dessa är fysisk funktion, fysisk rollfunktion, smärta, allmän hälsa, vitalitet, social funktion, emotionell rollfunktion och psykiskt välbefinnande. Dimensionerna är sammansatta av 36 olika frågor som avser att fånga både fysiska och mentala aspekter på hälsa. Fysisk funktion, fysisk rollfunktion och smärta fångar de fysiska aspekterna medan psykiskt välbefinnande och emotionell rollfunktion fångar de mentala. Allmän hälsa, vitalitet och social funktion mäter både fysiska och mentala aspekter på hälsa. För varje dimension beräknas ett sammansatt index som löper från 0 till 100 där 0 är sämsta värde och 100 bästa värde. Även fråga ett i formuläret där individen skattar sitt allmänna hälsotillstånd har studerats 5. EQ-5D beskriver fem dimensioner; rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär samt rädsla/nedstämdhet. Respondenten tar ställning till vilket av tre olika påståenden som för dagen bäst överensstämmer med dennes hälsotillstånd. I grova drag representerar de tre svarsalternativen inga problem, vissa problem samt svåra problem. Utifrån de fem frågorna går det att bilda 243 olika hälsotillstånd som med hjälp av livskvalitetsvikter räknats om till indexvärden där 0 representerar sämsta värdet och 100 bästa värdet. EQ-5D består också av en visuell analog skala (VAS). Individen skattar sin hälsa genom att markera med en linje på skalan hur bra eller dåligt dennes nuvarande hälsotillstånd är. 0 betecknar sämsta möjliga hälsotillstånd och 100 bästa tänkbara hälsotillstånd 5. Östgötens psykiska hälsa 02 Utifrån denna enkätstudie har tre grupper av variabler studerats; socioekonomi, levnadsvanor samt hälsa. De socioekonomiska variabler som studerats är utbildning, sysselsättning och individens upplevelse av sin hushållsekonomi. Levnadsvanevariablerna som studerats är tobaksvanor och berusningsdrickande. De hälsovariabler som studerats är de två dimensionerna vitalitet och psykiskt välbefinnande som ingår i SF-36 samt individens skattning av det allmänna 5 Elin Eriksson, Anders Nordlund. Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötland och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna. Rapport 2002:1, Folkhälsovetenskapligt centrum Linköping. 11

13 hälsotillståndet. Ytterligare några frågor om individens behov av att söka vård samt hur och var individen i så fall sökt vård, har studerats. Jämförelser mellan Befolkningsenkäten 99 och Östgötens psykiska hälsa 02 Frågor om utbildning och sysselsättning, rök-, snusvanor och berusningsdrickande samt delar av SF-36 (dimensioner vitalitet, psykiskt välbefinnande och individens skattning av det allmänna hälsotillståndet) fanns med i båda enkätstudierna. Jämförelsen är att betrakta som två separata tvärsnittsstudier och bör göras med viss försiktighet. 12

14 3 Socioekonomi I nedanstående avsnitt kommer utbildning och sysselsättning att presenteras utifrån båda undersökningarna 1999 och Individens hushållsekonomi presenteras utifrån Östgötens psykiska hälsa. 3.1 Utbildning Befolkningsenkäten 99 Folk-/grundskola Högskola/universitet Kvinnor Män Andel (%) Figur 1. Högsta genomförda skolutbildning 1999, per kön, ålder och födelseland. Bland de svarande uppger utrikes födda kvinnor generellt lägre utbildningsnivå än svenskar i alla åldersgrupper. Bland utrikes födda män över 35 års ålder är andelen som har högskola/universitetsutbildning högre jämfört med andelen svenskar i samma åldersgrupp. I åldersgruppen år har fler utrikes födda låg utbildning bland både kvinnor och män. Utbildningsnivån är generellt något högre bland utomnordiska invandrare än bland nordiska invandrare. 13

15 Östgötens psyksiska hälsa 02. Folk-/grundskola Högskola/universitet Kvinnor Män Andel (%) Figur 2. Högsta genomförda skolutbildning 2002, per kön, ålder och födelseland. Bland de svarande kvinnorna i åldersgruppen år rapporterar utrikes födda lägre utbildningsnivå än svenskar. Utrikes födda män yngre än 55 år har i större utsträckning läst på högskola/universitet. Bland de utrikes födda har kvinnor i åldersgruppen år uppgett en lägre utbildningsnivå än männen. De båda enkäterna visar en något olika bild av utbildningsnivå bland de utrikes födda jämfört med svenskar. Dock har utrikes födda kvinnor i regel lägre utbildningsnivå än utrikes födda män och svenskar i allmänhet. 14

16 3.2 Sysselsättning Befolkningsenkäten 99 Arbete Arbetslös Kvinnor Män Andel (%) Figur 3. I arbete 1999, per kön, ålder och födelseland. Bland de svarande uppger en större andel svenskar att de arbetar jämfört med andelen utrikes födda. Däremot ses inte direkt några skillnader mellan svenskar och utrikes födda studerande. Utrikes födda kvinnor och män är arbetslösa i större utsträckning än svenskar. De utomnordiska invandrarna är arbetslösa i större utsträckning än de nordiska invandrarna. Andelen studerande är generellt högre bland utomnordiska invandrare än bland nordiska. En jämförelse mellan enkäterna visar att andelen utrikes födda arbetslösa fortfarande är högre än andelen svenskar, men att fler utrikes födda studerar år

17 Östgötens psykiska hälsa 02 Arbete Arbetslös Kvinnor Män Andel (%) Figur 4. I arbete 2002, per kön, ålder och födelseland. Liksom i 1999 års undersökning har svenska män och kvinnor i alla åldersgrupper uppgett att de arbetar i större utsträckning än utrikes födda. Däremot är skillnaderna i arbetslöshet mellan svenskar och utrikes födda mindre i 2002 års undersökning vilket kan ses i figur 4 ovan. Istället uppger fler utrikes födda att de studerar vilket skulle kunna vara ett resultat av arbetsmarknadspolitiska åtgärder som till exempel kunskapslyftet. Fler utrikes födda uppger att de är sjukskrivna. 16

18 3.3 Hushållsekonomi Östgötens psykiska hälsa 02 Mycket dålig Ganska dålig Kvinnor Män Andel (%) Figur 5. Bedömning av hushållsekonomi 2002, per kön, ålder och födelseland. Utrikes födda män och kvinnor uppger en sämre hushållsekonomi än svenskar. Den största skillnaden kan ses mellan kvinnor i åldersgruppen år. Kvinnorna anser att hushållsekonomin är mycket eller ganska dålig i större utsträckning än männen vilket gäller såväl utrikes födda som svenskar även om könsskillnaderna är större mellan utrikes födda kvinnor och män. 17

19 4 Levnads- och livsstilsvanor Vid kartläggning av invandrares levnads- och livsstilsvanor och eventuella skillnader mellan födelseland har variablerna tobak, alkohol, motion, BMI och sömn studerats. 4.1 Tobaksvanor Befolkningsenkäten -99 ensk Utrikes född Kvinnor Män Andel (%) Figur 6. Dagligrökare 1999, per kön, ålder och födelseland. Bland de svarande rapporterar en större andel utrikes födda än svenskar att de är dagligrökare. Skillnaderna i rökning mellan utrikes födda och svenskar är större bland männen. Bland utrikes födda tenderar män att röka i större utsträckning än kvinnor. Bland svenskar är det tvärtom så att kvinnor i åldrarna röker mer än män i samma ålder. Utomnordiska invandrare äldre än 34 år uppger att de röker i större utsträckning än de nordiska. 18

20 ensk Utrikes född Kvinnor Män Andel (%) Figur 7. Snusning 1999, per kön, ålder och födelseland. Snusning är betydligt mer vanligt bland svenska män än bland utrikes födda män. Både utrikes födda män och svenska män snusar också i betydligt större utsträckning än kvinnor. Yngre tenderar att snusa i större utsträckning än äldre. De yngsta utrikes födda männen har ökat sitt dagligrökande jämfört med undersökningen De nordiska invandrarmännen uppger i större utsträckning att de snusar jämfört med de utomnordiska. 19

21 Östgötens psykiska hälsa 02 ensk Utrikes född Kvinnor Män Andel (%) Figur 8. Dagligrökare 2002, per kön, ålder och födelseland. Bland de svarande uppger en högre andel utrikes födda att de är dagligrökare jämfört med andelen svenskar. Skillnaden är störst bland männen där det till exempel i den yngsta åldersgruppen är mer än tre gånger så vanligt bland utrikes födda att röka. Skillnaderna mellan svenskar och utrikes födda är mindre bland kvinnorna. Undersökningarna 1999 och 2002 ger ungefär samma bild av andelen dagligsnusare. enskar snusar i större utsträckning än utrikes födda och män snusar mer än kvinnor. Den typiske snusaren är en svensk man. 4.2 Berusningsdrickande Befolkningsenkäten 99 Individens alkoholvanor när det gäller berusningsdrickande, studeras genom en fråga om hur ofta man dricker sex glas alkoholhaltig dryck eller mer vid ett och samma tillfälle. 20

22 Ofta/varje vecka Varje månad Kvinnor Män Andel (%) Figur 9. Berusningsdrickande 1999, per kön, ålder och födelseland Fler svenskar än utrikes födda dricker sig berusade ofta/varje vecka eller varje månad. Män dricker sig berusade i betydligt större utsträckning än kvinnor och yngre i större utsträckning än äldre. Andelen svenska män som dricker sig berusade är 38 procent medan 23 procent av de utrikes födda männen uppger ett berusningsdrickande. Bland unga dricker svenskar mer än de utrikes födda medan utrikes födda dricker mer i den äldsta åldersgruppen. Nordiska invandrare uppger i större utsträckning än utomnordiska att de dricker sig berusade ofta/varje vecka eller varje månad. 21

23 Östgötens psykiska hälsa 02. Ofta/varje vecka Varje månad Kvinnor Män Andel (%) Figur 10. Berusningsdrickande 2002, per kön, ålder och födelseland. Mönstret över berusningsdrickande 2002 liknar till stor del 1999 års undersökning. enskar dricker sig berusade i större utsträckning än utrikes födda och yngre i större utsträckning än äldre. Skillnaden i berusningsdrickande mellan svenskar och utrikes födda är mindre 2002 jämfört med 1999, även om unga svenskar fortfarande berusningsdricker i större utsträckning än utrikes födda. Skillnaden beror på att de yngsta utrikes födda männen uppger att de dricker mer år 2002 jämfört med

24 4.3 Motionsvanor och vikt Befolkningsenkäten -99 ensk Utrikes född Kvinnor Män Andel (%) Figur 11. Andel fysisk inaktivitet 1999, per kön, ålder och födelseland. För att få en uppfattning om individernas motionsvanor används två frågor om vardagsmotion och frivilligt vald motion. Med vardagsmotion avses bland annat att promenera eller cykla till arbetet, gå ut med hunden eller arbeta i trädgården. En större andel utrikes födda än svenskar är fysiskt inaktiva. De största skillnaderna mellan svenskar och invandrare finns bland kvinnor under 35 år och bland män över 34 år. Yngre utrikes födda kvinnor är i större utsträckning fysiskt inaktiva än äldre. Utomnordiska invandrare är fysiskt inaktiva i större utsträckning än invandrare födda i nordiskt land i alla åldersgrupper. Med fysisk aktivitet menas här frivilligt vald motion/idrott/frilufsaktivitet utöver den vardagsmotion som nämnts ovan. Utrikes födda är mindre fysiskt aktiva när det gäller frivilligt vald motion. Den största skillnaden mellan utrikes födda och svenskar kan återigen ses bland kvinnor yngre än 35 år. Utrikes födda kvinnor i åldersgruppen år uppger i större utsträckning att de endast utför lite fysisk aktivitet jämfört med utrikes födda män i samma åldersgrupp. Bland de svarande är andelen utomnordiska invandrare mindre fysiskt aktiva än andelen nordiska. 23

25 Fetma Övervikt Kvinnor Män Andel (%) Figur 12. Fetma och övervikt 1999, per kön, ålder och födelseland. Body Mass Index (BMI) beräknas utifrån enkätfrågorna om vikt och längd. Äldre har fetma eller övervikt i större utsträckning än yngre. Fler utrikes födda än svenska män har fetma eller övervikt. Bland utrikes födda kvinnor i den äldsta åldersgruppen är en stor andel (70 procent) feta eller överviktiga. Bland de svarande rapporterar de nordiska invandrarna att de har mer fetma och övervikt jämfört med de utomnordiska. 24

26 4.4 Sömnvanor Befolkningsenkäten -99 ensk Utrikes född Kvinnor Män Andel (%) Figur 13. Dålig sömnkvalitet 1999, per kön, ålder och födelseland. Enkätfrågan om individens bedömning av sin sömnkvalitet har använts som indikator så att svarsalternativen mycket dålig och dålig här räknas som dålig sömnkvalitet. Utrikes födda uppger i större utsträckning än svenskar att sömnkvaliteten är dålig. Den största skillnaden i sömnkvalitet mellan svenskar och utrikes födda finns bland de yngsta männen. 25

27 5 Hälsoskillnader I befolkningsenkäten ingår de båda hälsomåtten SF-36 och EQ-5D som avser att mäta hälsorelaterad livskvalitet samt ytterligare några sammansatta index som avser att mäta psykiska besvär, hjärt-/kärlbesvär, besvär i rörelseorganen och allergibesvär. I Östgötens psykiska hälsa ingår två dimensioner från SF-36 vilka är vitalitet och psykiskt välbefinnande, frågor om vårdbehov och vårdkontakter samt en fråga om det allmänna hälsotillståndet. 5.1 SF-36 Befolkningsenkäten ensk Utrikes född ensk Utrikes född ensk Utrikes född Fysisk Funktion Fysisk rollfunktion Vitalitet Social funktion Emotionell rollfunktion Figur 14. Medelvärden över kvinnor för SF-36 åtta dimensioner 1999, per ålder och födelseland. 26

28 20-34 ensk Utrikes född ensk Utrikes född ensk Utrikes född Fysisk Funktion Fysisk rollfunktion Vitalitet Social funktion Emotionell rollfunktion Figur 15. Medelvärde över män för SF-36 åtta dimensioner 1999, per ålder och födelseland. I figur 14 och 15 presenteras SF-36 åtta dimensioner uppdelat på man och kvinna i två diagram. Utrikes födda uppvisar ett något sämre värde än svenskar för dimensionerna fysisk funktion, fysisk rollfunktion, smärta och allmän hälsa. Detta gäller för både män och kvinnor i alla åldersgrupper. Kvinnor födda i erige yngre än 35 år uppvisar de bästa värdena för dessa dimensioner och utrikes födda män äldre än 54 år uppvisar de sämsta. Den största skillnaden mellan svenskar och utrikes födda kvinnor finns i åldersgruppen över 54 år. För de tre resterande dimensionerna, social funktion, emotionell rollfunktion och psykiskt vällbefinnande, uppvisar även svenska män ett något bättre värde jämfört med utrikes födda män. 27

29 Dålig Mycket god Kvinnor Män Andel (%) Figur 16. Självskattat allmänt hälsotillstånd 1999, per kön, ålder och födelseland. I SF-36 instrumentet ingår en fråga om allmän hälsa. Denna fråga ingår i båda undersökningarna 1999 och De svarande kan skatta sin hälsa som mycket god, god eller dålig. Kvinnor skattar sin hälsa som dålig i större utsträckning än männen. Det gäller både utrikes födda och svenskar i alla åldersgrupper. Äldre individer skattar sin hälsa som dålig i större utsträckning än yngre. Den största skillnaden mellan svenskar och utrikes födda finns i den äldsta åldersgruppen bland såväl män som kvinnor. Utrikes födda skattar sin hälsa som mycket god medan svenskar istället skattar sitt hälsotillstånd som gott. Nordiska invandrare skattar sin hälsa som dålig i något större utsträckning än utomnordiska. 28

30 Östgötens psykiska hälsa 02 Dålig Mycket god Kvinnor Män Andel (%) Figur 17. Självskattat allmänt hälsotillstånd 2002, per kön, ålder och födelseland. Samma tendens, att fler utrikes födda beskriver sin hälsa som mycket god eller dålig medan fler svenskar har valt mittenalternativet god, uppvisas i Östgötens psykiska hälsa Utrikes födda rapporterar att deras allmänna hälsotillstånd är dåligt i större utsträckning än svenskar. Den största skillnaden mellan utrikes födda och svenskar kan ses bland kvinnor mellan år. 29

31 Jämförelse mellan 99 och Kvinnor Män Andel (%) Figur 18. Medelvärden över SF-36 dimension vitalitet 1999 och 2002, per kön, ålder och födelseland. Dimensionen vitalitet avser att mäta fysiska och mentala aspekter på hälsa. Medelvärden på dimensionen vitalitet har försämrats i alla åldersgrupper mellan år 1999 och Störst försämring finns bland kvinnor i åldrarna och då i synnerhet bland utrikes födda kvinnor. enskar uppvisar något bättre värden än utrikes födda. Det gäller både män och kvinnor i alla åldersgrupper Kvinnor Män Andel (%) Figur 19. Medelvärde över psykiskt välbefinnande 1999 och 2002, per kön, ålder och födelseland. 30

32 Dimensionen psykiskt välbefinnande avser att mäta mentala aspekter på hälsa. Även dimensionen psykiskt vällbefinnande har försämrats mellan 1999 och enskar uppvisar bättre värden jämfört med utrikes födda för både män och kvinnor i alla åldersgrupper. Resultaten från dimensionerna vitalitet och psykiskt välbefinnande tyder på att hälsoskillnaderna kan ha blivit något större mellan svenskar och utrikes födda kvinnor. I övrigt verkar skillnaderna mellan svenskar och utrikes födda vara ungefär lika stora 2002 som Utrikes födda skattar alltjämt sin hälsa sämre än svenskar både 1999 och EQ-5D Befolkningsenkäten -99 EQ-5D instrumentet består dels av de fem dimensionerna rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär samt rädsla/nedstämdhet och dels av en VAS skala där individen skattar sin hälsa mellan 0 (sämsta värde) och 100 (bästa värde). De fem dimensionerna kan sammanfattas i ett index vilket bland annat kommer att presenteras nedan. Sängligande Viss svårighet att gå Kvinnor Män Ande4lar (%) Figur 20. EQ-5D dimension rörlighet 1999, per kön, ålder och födelseland. Utrikes födda rapporterar i större utsträckning att de har viss svårighet att gå än svenskar. Detta gäller både män och kvinnor i alla åldersgrupper. Andelen äldre som uppger viss svårighet med att gå är naturligt högre än andelen yngre. 31

33 36 procent bland de utomnordiska invandrarna uppger viss svårighet att gå jämfört med 19 procent bland de nordiska invandrarna. Dimensionen hygien illustreras inte här eftersom det inte finns några större skillnader med avseende på födelseland, ålder eller kön. Den stora majoriteten (94 procent) behöver ingen hjälp med sin dagliga hygien, mat eller påklädning. Klarar inte Vissa problem Kvinnor Män Andel (%) Figur 21. EQ-5D dimension huvudsakliga aktiviteter, per kön och ålder utifrån befolkningsenkäten. Med dimensionen huvudsakliga aktiviteter avses till exempel arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter. Utrikes födda uppger i större utsträckning än svenskar att de har vissa eller stora problem med att klara huvudsakliga aktiviteter. Det gäller både kvinnor och män i alla åldersgrupper. Kvinnor uppger mer problem med huvudsakliga aktiviteter än män. Skillnaden mellan kvinnor och män är markant större bland utrikes födda över 35 år. De som uppger mest problem (mellan procent) med huvudsakliga aktiviteter är utrikes födda kvinnor år. 32

34 åra Måttliga Kvinnor Män Andel (%) Figur 22. EQ-5D dimension smärtor/besvär 1999, per kön, ålder och födelseland. Utrikes födda rapportera även i större utsträckning än svenskar att de har smärtor eller besvär. Detta gäller vilket män och kvinnor i alla åldersgrupper. Det är vanligare med svåra smärtor eller besvär bland utrikes födda kvinnor än svenska kvinnor. Kvinnor rapporterar mer smärtor eller besvär än män. Andelen äldre med smärtor eller besvär är naturligt högre än andelen yngre. Nordiska invandrare uppger i större utsträckning att de har smärtor eller besvär än de utomnordiska i alla åldersgrupper. 33

35 I högsta grad I viss utsträckning Kvinnor Män Andel (%) Figur 23. EQ-5D dimension oro/nedstämdhet 1999, per kön, ålder och födelseland. Fler utrikes födda än svenskar rapporterar att de är oroliga eller nedstämda i viss eller hög grad vilket gäller såväl kvinnor som män i alla åldersgrupper. Kvinnor uppger i större utsträckning att de känner sig oroliga eller nedstämda jämfört med män. Den största skillnaden mellan svenskar och utrikes födda finns bland kvinnor år. Bland utrikes födda kvinnor uppger mer än 50 procent i åldersgruppen år att de är oroliga eller nedstämda. Bland de svarande rapporterar utomnordiska invandrare jämfört med de nordiska i större utsträckning att de är oroliga eller nedstämda. I figur 24 och 25 presenteras medelvärden på det index som är sammansatt av de fem dimensionerna samt medelvärde på VAS skalan. enskar uppvisar något bättre medelvärden än utrikes födda på VAS skalan vilket gäller både män och kvinnor i alla åldersgrupper. enska män uppvisar högre indexmedelvärden i alla åldersgrupper jämfört med utrikes födda män. 34

36 ensk Utrikes född Kvinnor Män Andel (%) Figur 24. Medelvärden över EQ-5D VAS 1999, per kön, ålder och födelseland. ensk Utrikes född Kvinnor Män Andel (%) Figur 25. Medelvärden över EQ-5D index 1999, per kön, ålder och födelseland. 5.3 Andra hälsovariabler Befolkningsenkäten -99 Nedan följer en presentation av några ytterligare hälsovariabler utifrån befolkningsenkäten 99. Dessa är sammansatta av olika frågor kring individens hälsa och välbefinnande. Individen uppger för respektive fråga i vilken 35

37 utsträckning symptom eller besvär har upplevts. De hälsovariabler som tas upp nedan är psykiska besvär, hjärt/kärlbesvär, besvär i rörelseorganen och allergibesvär. Ofta Ibland Kvinnor Män Andel (%) Figur 26. Psykiska besvär 1999, per kön, ålder och födelseland. Variabeln psykiska besvär är sammansatt av tre frågor; känner sig rastlös, känner sig ängslig, orolig eller nervös samt känner sig nedstämd, olustig eller ledsen. En större andel utrikes födda än svenskar rapporterar att de ofta/ibland har psykiska besvär vilket gäller för både män och kvinnor i alla åldersgrupper. Kvinnor uppger i något större utsträckning att de ofta/ibland har psykiska besvär än män. De största skillnaderna mellan svenskar och utrikes födda finns i de yngsta åldersgrupperna. En högre andel utomnordiska än nordiska invandrare uppger psykiska besvär ofta eller ibland. 36

38 Ofta Ibland Kvinnor Män Andel (%) Figur 27. Hjärt/kärlbesvär 1999, per kön, ålder och födelseland. Variabeln som avser att mäta hjärt/kärlbesvär är sammansatt av två frågor; onormal andfåddhet vid ansträngning och att dessutom besväras av svullnad i fötter och underben. Hjärt/kärlbesvär är här inte att betrakta som en diagnos eftersom symptomen även kan karaktäriserar andra sjukdomar. Andelen kvinnor som rapporterar att de ofta eller ibland har hjärt/kärlbesvär är högre än andelen män. Utrikes födda rapporterar mer hjärt/kärlbesvär än svenskar vad gäller besvär både ofta och ibland. Den största skillnaden mellan svenskar och utrikes födda kan ses bland kvinnor i åldersklassen år där över 25 procent av utrikes födda anger symptom jämfört med ungefär 10 procent av de svenska kvinnorna. Det är också stora skillnader mellan utrikes födda och svenskar i flera grupper till exempel bland unga män. Äldre har i större utsträckning hjärt/kärlbesvär än yngre. Nordiska invandrare rapporterar i något större utsträckning hjärt/kärlbesvär jämfört med de utomnordiska. 37

39 Ofta Ibland Kvinnor Män Andel (%) Figur 28. Besvär i rörelseorganen 1999, per kön, ålder och födelseland. Besvär i rörelseorganen definieras utifrån tre frågor; besvär från nacke eller axlar, besvär från rygg samt besvär från andra leder. Kvinnor rapporterar betydligt mer besvär från rörelseorganen än män. Utrikes födda uppger i större utsträckning än svenskar besvär ofta eller ibland i rörelseorganen. Andelen äldre med besvär i rörelseorganen är högre än andelen yngre som rapporterar dessa besvär. Det finns en tendens att de nordiska invandrarna har mer besvär i rörelseorganen jämfört med de utomnordiska, såväl för besvär ofta som för besvär ibland både för män och kvinnor. 38

40 Ofta Ibland Kvinnor Män Andel (%) Figur 29. Allergibesvär 1999, per kön, ålder och födelseland. Allergibesvär definieras utifrån två frågor om individen besväras av irriterad, täppt, rinnande eller kliande näsa (ej förkylning) samt om individen besväras av klåda, sveda eller irritation i ögonen (ej förkylning). Utrikes födda rapporterar mer allergibesvär än svenskar vilket gäller män och kvinnor i alla åldersgrupper. Äldre män uppger i större utsträckning än yngre att de har besvär av allergi. Den största skillnaden mellan utrikes födda och svenskar finns bland kvinnor i den äldsta åldersgruppen. Nordiska män uppger i större utsträckning att de ofta eller ibland har besvär av allergi jämfört med utomnordiska invandrare. 39

41 5.4 Behov av att söka vård för psykiska besvär Sökt vård Ej sökt vård Andel (%) Figur 30. Självupplevt vårdbehov för psykiska besvär de senaste 12 månaderna 2002, per ålder och födelseland. I Östgötens psykiska hälsa finns frågor om psykiska besvär, vårdbehov och vårdkontakter. Utrikes födda har ett större självupplevt vårdbehov än svenskar. Andelen som har sökt vård under de senaste 12 månaderna skiljer sig inte markant. Den största delen av skillnaden består av dem som har känt behov av att söka vård men inte gjort det. Utrikes födda har ett större självupplevt dolt vårdbehov än svenskar för psykiska besvär. Skillnaderna är störst bland de unga. I åldersgruppen år är det 15 procent av de utrikes födda som uppger att de har sökt vård för psykiska besvär medan 22 procent har haft ett behov men ändå inte sökt. Mönstret är samma för kvinnor och män. De utrikes födda söker i mycket stor utsträckning vård för psykiska besvär via vårdcentralen. 73 procent av de utrikes födda vänder sig i första hand till vårdcentralen jämfört med 51 procent av svenskar. Utrikes födda verkar inte känna till eller utnyttja alternativa sökvägar som till exempel företagshälsovården eller privata vårdgivare i samma utsträckning som svenskar gör. Majoriteten av båda utrikes födda och svenskar, 57 respektive 63 procent har varit nöjda med den kontakt de fått när de sökt hjälp och det finns inga skillnader på den behandling de får när de söker. Ungefär lika många svenskar som utrikes födda behandlas med medicin respektive samtalsbehandling. Den vanligaste orsaken till att inte söka vård trots att man känner ett behov, är att man inte vill framstå som psykiskt sjuk. Denna orsak anges av 15 procent av svenskar och 26 procent av utrikes födda. Det är alltså vanligare bland utrikes födda att avstå från vård för att man inte vill framstå som psykiskt sjuk. 40

42 6 Diskussion Kartläggningen ska i första hand ses som en deskriptiv sammanställning. Skillnader som redovisas mellan olika grupper har inte testats för statistisk säkerhet. Speciellt resultat som baseras på små grupper (till exempel nordiska invandrarmän i åldern år) är mer osäkra än resultat som baseras på större grupper (till exempel alla invandrare). Urvalen för de två undersökningarna är representativa för Östergötland men däremot kan vi inte veta om de svarande är representativa för östgötarna. Utrikes födda som inte kan svenska, skulle till exempel kunna vara underrepresenterade i studierna. Utrikes födda kan också vara mer rädda om sin anonymitet. Dessa aspekter kan leda till underrepresentation och därmed påverka studierna. Ur ett socioekonomiskt perspektiv visade det sig i de två studier vi undersökt att svenskar i större utsträckning arbetar samt att utrikes födda uppger sin hushållsekonomi som sämre i större utsträckning än svenskar. Ur levnadsvaneperspektiv framkom också att utrikes födda, röker mer än svenskar, har mer fetma eller övervikt, är mer fysiskt inaktiva och uppger att de har sämre sömnkvalitet. enskar däremot snusar och berusningsdricker i större utsträckning än utrikes födda. Även hälsoperspektivet visar på att utrikes födda skattar sin hälsa som sämre än svenskar i dessa två undersökningar. Generellt tyder studierna på att utrikes födda uppger en något sämre hälsa än svenskar. Skillnaderna mellan män och kvinnor, oavsett om individen är svensk eller utrikes född, är ofta lika. Om skillnader mellan utrikes födda kvinnor och män vill studeras mer ingående krävs en mer riktad studie för att kartlägga detta. Bland dagligrökare framkom att utrikes födda män är de som i störst utsträckning dagligröker. De yngsta utrikes födda männen som dagligröker har ökat från 1999 till 2002, vilket är en oroväckande tendens särskilt bland yngre utrikes födda. Eftersom rökning är en riskfaktor för bland annat hjärt/kärlsjukdomar och lungcancer skulle utrikes födda män i framtiden kunna vara en grupp som kommer att drabbas av hjärt/kärlsjukdomar i större utsträckning. Utrikes födda män är också mer fysiskt inaktiva och har något mer fetma eller övervikt än svenskar. Fysisk inaktivitet samt fetma och övervikt är bland annat riksfaktorer för diabetes vilket också skulle kunna avspegla utrikes födda mäns prevalens för diabetes i framtiden. Det krävs dock mer underlag för att kunna dra slutsatsen att utrikes födda män kommer att drabbas i större utsträckning i framtiden. Iakttagelserna utifrån befolkningsenkäten och östgötens psykiska hälsa är endast att betrakta som möjliga tendenser. Utrikes födda kvinnor uppger en något sämre hälsa mätt med bland annat SF-36. Det finns tendenser som pekar på att skillnaderna i psykisk ohälsa ökar från år 1999 mellan svenskar och utrikes födda kvinnor. Kvinnor uppger sämre hälsa än män och utrikes födda kvinnor rapporterar sämst hälsa. Kulturskillnader kanske skulle kunna vara en av anledningarna till att de utrikes födda kvinnorna uppger sämre hälsa. Dessa kvinnor hamnar kanske i en kulturkrock där de måste ta hänsyn till sitt eget hemlands kultur vilket kan vara mer patriarkalisk än den 41

43 svenska, samtidigt som de även ska anpassa sig till svenska krav på till exempel frigjordhet. Fler utrikes födda kvinnor har också en lägre utbildning och står utanför arbetsmarknaden. Likaså anger dessa kvinnor att hushållsekonomin är sämre än bland svenskar. Sammantaget kan situationen för utrikes födda kvinnor ge utslag i sämre hälsa både fysiskt och psykiskt. De utrikes födda männen rapporterar att de har en sämre hälsa än de svenska männen. Kanske är det så att dessa män mår lika dåligt som de utrikes födda kvinnorna men att kvinnorna uttrycker sin ohälsa mer påtagligt i enkätstudier. Kvalitativa studier kan vara ett sätt att mer noga studera ohälsa i relation till exempelvis kultur. I dessa två undersökningar går det inte att dela upp utrikes födda i mer än nordiska och utomnordiska invandrare. Eftersom utrikes födda kommer från många olika länder kan de inte betraktas som en homogen grupp. För en kartläggning av hälsan hos olika invandrargrupper från specifika grupper av länder krävs en mer riktad studie. Underlag för att göra kartläggningar av utrikes födda från olika grupper av länder saknas här. Utrikes födda verkar i större utsträckning än svenskar ha vårdcentralen som enda sökväg för psykiska besvär. När det bara finns en enda sökväg är det speciellt viktigt att denna fungerar. Kanske måste vårdcentralerna ha en speciell beredskap för utrikes födda som söker för psykiska besvär. För att må bra och ha en god hälsa är det viktigt att bland annat integreras i samhället. Det kan till exempel handla om att ha ett jobb. Individens levnadsvanor, vilka kan ses som hälsorelaterade beteenden är starkt relaterade till individens livsvillkor och dennes sociala position. Kultur och traditioner är faktorer som påverkar individens levnadsvanor. Individens levnadsvanor varierar med bland annat ekonomiska villkor, arbetslöshet, utbildning, socioekonomiska tillhörighet, socialt nätverk och känsla av sammanhang. Bland annat är individens alkoholvanor, matvanor, tobaksvanor och motionsvanor av stor betydelse för folkhälsan. 42