Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa
|
|
- Ellinor Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar Åkerlind Folkhälsovetenskapligt Centrum
2 Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar Åkerlind 1
3 2
4 Innehållsförteckning Förord... 7 Bakgrund... 9 Tabellinnehåll och tolkningshjälp Figurexempel Grundtabeller fördelade på kön och ålder svarande och svarsfrekvens per kommun, tabell Psykiskt välbefinnande Medelvärde, tabell Andel med lindriga eller uttalade psykiska besvär (MH under 66), tabell Andel med uttalade psykiska besvär (MH under 51), tabell Vitalitet Medelvärde, tabell Fobier Andel med vissa eller stora problem med fobier, tabell Andel med stora problem med fobier, tabell Depression Andel med vissa eller stora problem med nedstämdhet eller depression, tabell Andel med stora problem med nedstämdhet eller depression, tabell Panikångest Andel med vissa eller stora problem med ångest och panik, tabell Andel med stora problem med ångest och panik, tabell Tvångsbesvär Andel med vissa eller stora problem med tvångsbesvär, tabell Andel med stora problem med tvångsbesvär, tabell Ätstörningar Andel med vissa eller stora problem med ätstörningar, tabell Andel med stora problem med ätstörningar, tabell Lugnande mediciner Andel som har svårt att klara sig utan lugnande medicin, tabell Sömn och stress Andel som har svårt att somna, tabell Andel som sover dåligt, tabell Andel stressade, tabell
5 Tobak Andel som röker dagligen, tabell Andel som snusar, tabell Alkohol Andel som har svårt att klara sig utan alkohol, tabell Andel med riskfyllt intensivdrickande, tabell Andel med ökad risk eller skadlig nivå av alkoholkonsumtion, tabell Vårdbehov Andel med ett självupplevt vårdbehov, tabell Andel som känt behov men ej sökt vård, tabell Förtroende för sjukvården Andel med mycket eller ganska stort förtroende, tabell Andel med mycket eller ganska litet förtroende, tabell Psykiskt välbefinnande uppdelat på bakgrundsfaktorer Ekonomisk situation Andel med bra ekonomi, tabell Andel med dålig ekonomi, tabell Sysselsättning Andel som arbetar, tabell Andel som studerar, tabell Andel som är arbetslösa, tabell Andel som är sjukskrivna/förtidspensionärer, tabell Första generationens invandrare Andel som är första generationens invandrare, tabell Andel som är födda i Sverige, tabell Rökning Andel som röker dagligen, tabell Andel som inte röker, tabell Boende Andel som bor på landet, tabell Andel som bor i liten/mindre tätort, tabell Andel som bor i större tätort/stad, tabell Civilstånd Andel som är ensamstående, tabell Andel som är gifta/sammanboende, tabell
6 Kontakt med sjukvården för psykiska besvär Behandling Andel som fått medicinsk behandling, tabell Andel som fått samtalsbehandling, tabell Andel som fått både medicinsk behandling och samtalsbehandling, tabell Andel som inte fått någon behandling, tabell Medicin användning Andel som tagit medicin enligt ordination, tabell Första vårdkontakten Andel som sökt på vårdcentralen först, tabell Andel som sökt inom psykiatrin först, tabell Nöjdhet med första kontakten Andel som är mycket eller ganska nöjd med första kontakten, tabell Andel som är mycket eller ganska missnöjd med första kontakten, tabell
7 6
8 Förord På uppdrag av Landstinget i Östergötland och Försäkringskassan i Östergötland har Folkhälsovetenskapligt Centrum och FoU-enheten för Primärvård och Psykiatri genomfört enkätundersökningen Östgötens psykiska hälsa. Resultaten från enkätundersökningen har presenterats i rapporten Östgötens psykiska hälsa. En kartläggning av självskattad psykisk hälsa i Östergötland. I denna rapport presenteras hur den självskattade psykiska hälsan, samt nyttjande av tobak och alkohol ser ut i de 13 östgötska kommunerna. Materialet presenteras i tabellform. Syftet med rapporten är att resultaten ska kunna användas som underlag för beslut om vård och i det förebyggande arbetet. Vår strävan är att de data vi tar fram ska bli tillgänglig för flera och därmed användas av såväl landsting som kommuner i syfte att förbättra den psykiska hälsan i Östergötland. Vi vill rikta ett särskilt tack till Lars Walter för hjälp med programmering och handledning och till Christina Aldin som bearbetat rapportens layout. Madeleine Borgstedt-Risberg 7
9 8
10 Bakgrund Hösten 2002 genomfördes enkätundersökningen Östgötens psykiska hälsa i Östergötland. Syftet var att kartlägga självrapporterad psykisk ohälsa i alla kommuner i Östergötlands län samt att beskriva skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Frågeformuläret skickades till ett slumpmässigt, kommunstratifierat urval om totalt personer i åldrarna år bosatta i Östergötland. Frågeformuläret innehöll bakgrundsfrågor, olika mått på psykisk hälsa och ohälsa, frågor om vårdbehov, sjukvård, behandling och en öppen fråga om positiva saker i livet personer svarade på frågeformuläret som var helt anonymt, vilket innebär att det saknade identitetsbeteckning. För att kunna studera materialet på kommunnivå gjordes ett stratifierat urval. Detta innebär att ett slumpmässigt urval av individer dras inom varje kommun. Det hade varit önskvärt att ha samma precision i alla kommuner vilket skulle betyda att man tar lika många personer i varje kommun. Det skulle dock innebära att mer än var fjärde person i Ydre skulle besvara enkäten. Det bedömdes inte rimligt att skicka formuläret till mer än var tionde person i de minsta kommunerna varför antalet individer varierar mellan kommunerna. Om ingen stratifiering hade gjorts hade majoriteten av personerna i urvalet kommit från Linköping, Norrköping och de andra stora kommunerna. Tack vare stratifieringen kan även mindre kommuner särredovisas. För att få med så mycket information som möjligt om östgötens självskattade psykiska hälsa på kommunnivå, valdes att göra ett tabellverk. Vi har inte bedömt det möjligt att göra en sammanfattning av resultaten som kan svara mot alla olika kommuners intressen och önskemål. Istället visas exempel på figurer som kan tas fram för att illustrera resultaten från tabellerna. Syftet med rapporten är att fungera som ett grundmaterial för vidare analyser av kommunernas egen situation men också av jämförelser mellan kommuner. Resultaten i denna rapport utgår från grundrapporten när det gäller val av variabler och redovisningssätt. En mer utförlig beskrivning av bakgrund, syfte, metod och frågeformulärets utformning för undersökningen, finns att läsa i Rapport 2003:1 Östgötens psykiska hälsa. En kartläggning av självskattad psykisk hälsa i Östergötland hösten ( ) 9
11 Tabellinnehåll och tolkningshjälp Alla tabeller består av en beskrivning på kommunnivå, en på länsdelsnivå och en med totalsiffror för hela länet. I de fall grupperna blir tillräckligt stora är datamaterialet dessutom fördelat på ålder och kön. Varje tabell innehåller punktskattningar med felmarginal (avrundade till en decimal) och antal. Punktskattning är en uppskattning av det korrekta värdet, baserat på ett stickprov. Punktskattningen kan till exempel vara en andel i procent eller ett medelvärde. Felmarginalen är ett mått på punktskattningens osäkerhet. Denna osäkerhet beror på att endast ett stickprov undersöks och inte hela populationen. Om stickproven är små blir felmarginalerna och därmed även osäkerheten i punktskattningarna stora. Genom att lägga till respektive dra ifrån felmarginalen från punktskattningen går det att bilda ett 95-procentigt konfidensintervall. Med ett 95-procentigt konfidensintervall menas att intervallet i genomsnitt täcker det sanna värdet i 95 fall av 100. Felmarginalen och konfidensintervallet tar inte hänsyn till den osäkerhet som beror på bortfallet i undersökningen. Om en andel är 100 procent eller 0 procent är det inte lämpligt att beräkna felmarginal med den metod vi använt. är antalet personer som svarat på den eller de specifika frågor som tabellen bygger på (samt vilken kommun de bor i). Eftersom det finns personer som inte svarar på vissa frågor kan antalet variera något mellan de olika tabellerna. Några frågor är dessutom endast riktade till vissa personer, till exempel till de som sökt vård och då baseras svaren på färre personer än hela undersökningen. Om antalet personer är 15 eller mindre presenteras inga resultat eftersom osäkerheten blir alltför stor. Dessa värden ersätts av markeringen. Totalerna i tabellerna 2-28 är vägda så att män och kvinnor i olika åldrar har sin rätta proportion inom varje kommun, länsdel respektive hela Östergötland. På så sätt blir resultaten baserade på rätt proportioner män och kvinnor, unga och gamla i befolkningen och inte på de proportioner som har svarat, vilket kan variera mellan olika kön och åldrar i olika kommuner. Tabell är inte vägda på detta sätt eftersom det är för få personer att dela upp på ålder och kön. Dessa resultat kan därför variera något beroende på hur många unga, gamla, kvinnor respektive män som svarat på frågan i en viss kommun eller länsdel. 10
12 Exempel på hur tabellerna ska tolkas: Utdrag ur tabell 20b. Andel personer som röker dagligen per länsdel, kön och ålder Länsdel Ålder Andel Fel Marginal Andel Fel marginal Andel Fel marginal Centrala år 9,9 ± 5, ,8 ± 5, ,3 ± 3, år 17,0 ± 6, ,9 ± 4, ,2 ± 3, år 16,1 ± 5, ,0 ± 4, ,0 ± 3, år 8,9 ± 4, ,8 ± 5, ,2 ± 3,5 582 Totalt 13,3 ± 2, ,6 ± 2, ,0 ± 1, Kolumnerna andel innehåller punktskattningar för andelen personer som röker dagligen. Andelen kvinnor år som röker dagligen bosatta i centrala länsdelen är skattat till 9,9 procent med felmarginal 5,0. Denna andel är baserad på 216 kvinnor år som besvarat frågan om rökning. Ett 95-procentigt konfidensintervall till andelen är 9,9 plus/minus 5,0, vilket ger intervallet 4,9-14,9. Inom detta intervall finns med 95 procents säkerhet den korrekta andelen rökande unga kvinnor bosatta i centrala länsdelen. För att uppskatta den totala andelen rökare i centrala länsdelen används punktskattningen 12,0 och felmarginalen 1,8. Med 95 procents säkerhet kan sägas att intervallet mellan 10,2 och 13,8 procent innehåller den verkliga andelen rökare i centrala länsdelen. Totalt har personer svarat på frågan om rökning i centrala länsdelen. 11
13 Figurexempel Nedan presenteras förslag på figurer som kan göras med hjälp av Excel och resultat från tabellerna. I figurerna anges punktskattningen för andelen med stolpar och osäkerheten i skattningarna (95%-iga konfidensintervallet) anges med de klammerförsedda linjerna i ändarna av staplarna. I tre olika figurer presenteras resultat från tabell 3. I figur 1 ses den totala andelen personer som har lindriga eller uttalade psykiska besvär (värde på Psykiskt välbefinnande under 66) i varje kommun. Av denna figur framgår att Linköping har den högsta andelen medan Boxholm har lägst. Eftersom konfidensintervallen täcker varandra kan man inte säga att skillnaden är statistiskt säkerställd. Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Andel Figur 1 12
14 I figur 2 visas den totala andelen kvinnor och totala andelen män som skattar sin psykiska hälsa som låg i en kommun, länsdel och totalt för Östergötland. Figuren visar att en högre andel kvinnor än män skattar sin psykiska hälsa lågt. Denna skillnad i psykisk hälsa är statistiskt säkerställd (det vill säga konfidensintervallet överlappar inte varandra) och är ungefär lika stor i kommunen och i länsdelen som i hela Östergötland. Andel Kvinnor Kommun Länsdel Östergötland Män Figur 2 I figur 3 har en kommun valts och här presenteras resultatet köns- och ålders uppdelat. Figuren visar att kvinnor i alla åldersgrupper har sämre psykisk hälsa än män i motsvarande åldersgruppgrupp. Andelen som skattar sin psykiska hälsa som dålig är störst bland unga kvinnor. Bland männen är det betydligt färre i de äldre ålderskategorier som skattar sin psykiska hälsa dåligt. Det finns en statistisk säkerställd skillnad mellan kvinnor i åldern år och män i åldern år, detsamma gäller för åldersgruppen år, eftersom konfidensintervallen i dessa grupper inte överlappar varandra. Figur 3 13
15 14
16 personer i urvalet, antal svarande och svarsfrekvens I tabell 1 redovisas hur många som fick frågeformuläret och hur många av dessa som svarade. Även andelen svarande redovisas. 15
17 Tabell 1 personer i urvalet, antal svarande och svarsfrekvens per kommun, kön och ålder Ålder i urvalet Svar i Svar i svarande urvalet svarande urvalet svarande Boxholm år , , ,9 Svar år , , , år , , , år , , ,2 Totalt , , ,8 Kinda år , , , år , , , år , , , år , , ,5 Totalt , , ,8 Finspång år , , , år , , , år , , , år , , ,0 Totalt , , ,1 Linköping år , , , år , , , år , , , år , , ,0 Totalt , , ,5 Mjölby år , , , år , , , år , , , år , , ,2 Totalt , , ,9 Motala år , , , år , , , år , , , år , , ,4 Totalt , , ,3 Norrköping år , , , år , , , år , , , år , , ,5 Totalt , , ,1 16
18 Tabell 1 (forts) personer i urvalet, antal svarande och svarsfrekvens per kommun, kön och ålder Ålder i Svar i Svar i urvalet svarande urvalet svarande urvalet svarande Söderköping år , , ,5 Svar år , , , år , , , år , , ,9 Totalt , , ,7 Vadstena år , , , år , , , år , , , år , , ,4 Totalt , , ,0 Valdemarsvik år , , , år , , , år , , , år , , ,7 Totalt , , ,4 Ydre år , , , år , , , år , , , år , , ,2 Totalt , , ,0 Åtvidaberg år , , , år , , , år , , , år , , ,8 Totalt , , ,6 Ödeshög år , , , år , , , år , , , år , , ,3 Totalt , , ,8 17
19 18
20 Medelvärden för Psykiskt välbefinnande Psykiskt välbefinnande (MH) är ett index som utgår från SF-36. (SF-36 Hälsoenkät har utarbetats av internationell forskargrupp som ett generellt mått med bred användning. Med hjälp av instrumentet kan effekter på den hälsorelaterade livskvaliteten bedömas. Hälsoenkäten omfattar 36 frågor.) Psykiskt välbefinnande består av fem frågor Hur stor del av tiden under de senaste fyra veckorna har Du känt dig mycket nervös? har Du känt Dig så nedstämd att ingenting har kunnat muntra upp Dig? har Du känt dig lugn och harmonisk? har Du känt dig dyster och ledsen? har Du känt Dig glad och lycklig? Svarsalternativen är Hela tiden, Största delen av tiden, En hel del av tiden, En del av tiden, Lite av tiden och Inget av tiden. De olika frågorna sammanförs till ett index och redovisas på en skala från 0, sämsta tänkbara hälsa, till 100, bäst tänkbara hälsa. Låga värden på Psykiskt välbefinnande betyder att personen känner sig nervös och nedstämd hela tiden och höga värden att personen känner sig harmonisk, lugn och glad hela tiden. I tabell 2 redovisas medelvärdet på Psykiskt välbefinnande. 19
21 Tabell 2a Medelvärden för Psykiskt välbefinnande per kommun, kön och ålder Kommun Ålder Medelvärde Felmarginavärdmarginavärde Medel- Fel- Medel- Felmarginal Boxholm år ,2 ± 6, år 73,3 ± 8, ,9 ± 7, ,3 ± 5, år 78,7 ± 4, ,2 ± 5, ,1 ± 3, år 79,1 ± 6, ,4 ± 6, ,7 ± 4,6 73 Totalt 77,0 ± 3, ,6 ± 3, ,9 ± 2,3 266 Kinda år 75,0 ± 5, ,3 ± 6, ,6 ± 4, år 70,8 ± 4, ,6 ± 4, ,2 ± 3, år 76,0 ± 3, ,4 ± 4, ,7 ± 2, år 79,1 ± 5, ,1 ± 3, ,4 ± 3,2 123 Totalt 75,5 ± 2, ,1 ± 2, ,3 ± 1,6 501 Finspång år 73,0 ± 4, ,4 ± 5, ,8 ± 3, år 71,0 ± 4, ,5 ± 3, ,9 ± 2, år 77,5 ± 2, ,2 ± 2, ,9 ± 1, år 77,1 ± 3, ,6 ± 3, ,1 ± 2,4 237 Totalt 75,2 ± 1, ,5 ± 1, ,4 ± 1,2 917 Linköping år 67,7 ± 4, ,8 ± 3, ,9 ± 2, år 72,9 ± 3, ,0 ± 2, ,1 ± 2, år 73,8 ± 3, ,7 ± 2, ,3 ± 2, år 74,4 ± 3, ,3 ± 4, ,2 ± 2,9 194 Totalt 72,3 ± 1, ,3 ± 1, ,8 ± 1,2 952 Mjölby år 68,3 ± 4, ,8 ± 4, ,7 ± 3, år 73,9 ± 3, ,7 ± 3, ,9 ± 2, år 73,0 ± 3, ,0 ± 2, ,1 ± 2, år 75,7 ± 3, ,4 ± 3, ,0 ± 2,5 199 Totalt 73,2 ± 1, ,6 ± 1, ,4 ± 1,3 902 Motala år 70,1 ± 4, ,9 ± 4, ,1 ± 3, år 72,7 ± 3, ,8 ± 3, ,8 ± 2, år 76,0 ± 2, ,2 ± 2, ,1 ± 2, år 76,0 ± 3, ,4 ± 3, ,2 ± 2,7 199 Totalt 74,3 ± 1, ,5 ± 1, ,3 ± 1,2 925 Norrköping år 63,6 ± 4, ,6 ± 3, ,9 ± 2, år 70,4 ± 3, ,7 ± 4, ,6 ± 2, år 75,3 ± 3, ,5 ± 3, ,4 ± 2, år 77,3 ± 3, ,4 ± 3, ,2 ± 2,6 203 Totalt 72,4 ± 1, ,5 ± 1, ,9 ± 1,
22 Tabell 2a (forts.) Medelvärden för Psykiskt välbefinnande per kommun, kön och ålder Kommun Ålder Medelvärde Felmarginal Medelvärde Felmarginal Medelvärde Felmarginal Söderköping år 62,2 ± 6, ,1 ± 7, ,2 ± 4, år 77,7 ± 3, ,1 ± 3, ,4 ± 2, år 76,6 ± 3, ,8 ± 3, ,3 ± 2, år 73,9 ± 5, ,6 ± 4, ,3 ± 3,3 121 Totalt 74,4 ± 2, ,6 ± 2, ,0 ± 1,4 661 Vadstena år 73,4 ± 7, ,8 ± 10, ,6 ± 6, år 75,6 ± 4, ,6 ± 7, ,1 ± 4, år 78,8 ± 4, ,2 ± 4, ,5 ± 2, år 77,8 ± 4, ,9 ± 4, ,3 ± 3,1 111 Totalt 77,1 ± 2, ,5 ± 2, ,7 ± 1,8 379 Valdemarsvik år 70,8 ± 7, ,3 ± 6, ,1 ± 4, år 70,4 ± 6, ,8 ± 4, ,6 ± 3, år 75,7 ± 4, ,1 ± 4, ,5 ± 2, år 78,5 ± 5, ,0 ± 4, ,5 ± 3,4 100 Totalt 74,7 ± 2, ,3 ± 2, ,5 ± 1,8 383 Ydre år ,7 ± 7, år 72,9 ± 8, ,9 ± 5, ,0 ± 4, år 73,2 ± 7, ,0 ± 5, ,8 ± 4, år 71,6 ± 6, ,2 ± 5, ,7 ± 3,9 73 Totalt 73,4 ± 3, ,1 ± 3, ,9 ± 2,4 227 Åtvidaberg år 69,0 ± 5, ,5 ± 5, ,6 ± 3, år 73,8 ± 4, ,2 ± 4, ,1 ± 3, år 77,1 ± 3, ,6 ± 3, ,4 ± 2, år 77,8 ± 5, ,7 ± 4, ,8 ± 3,6 129 Totalt 75,4 ± 2, ,2 ± 2, ,3 ± 1,6 566 Ödeshög år 69,5 ± 12, ,5 ± 7, ,2 ± 6, år 67,9 ± 7, ,3 ± 5, ,3 ± 4, år 77,6 ± 5, ,0 ± 7, ,3 ± 4, år 80,7 ± 6, ,4 ± 8, ,3 ± 5,1 70 Totalt 75,4 ± 3, ,9 ± 3, ,6 ± 2,
23 Tabell 2b Medelvärden för Psykiskt välbefinnande per länsdel, kön och ålder Länsdel Ålder Centrala år 68,2 ± 3, ,2 ± 2, ,3 ± 2, år 72,8 ± 3, ,1 ± 2, ,1 ± 2, år 74,2 ± 2, ,1 ± 2, ,7 ± 1, år 74,9 ± 3, ,8 ± 3, ,4 ± 2,3 519 Totalt 72,8 ± 1, ,6 ± 1, ,2 ± 1, Västra år 70,1 ± 2, ,9 ± 2, ,6 ± 1, år 73,1 ± 2, ,3 ± 2, ,3 ± 1, år 75,6 ± 1, ,3 ± 1, ,5 ± 1, år 76,6 ± 2, ,3 ± 2, ,6 ± 1,6 652 Totalt 74,5 ± 1, ,9 ± 1, ,7 ± 0, Östra år 64,7 ± 3, ,1 ± 2, ,2 ± 2, år 71,1 ± 2, ,2 ± 3, ,2 ± 2, år 75,7 ± 2, ,3 ± 2, ,0 ± 1, år 77,1 ± 2, ,6 ± 2, ,6 ± 1,9 661 Totalt 73,0 ± 1, ,1 ± 1, ,5 ± 1, Tabell 2c Medelvärden för Psykiskt välbefinnande per kön och ålder Ålder Medelvärde Felmarginavärdmarginavärde Medel- Fel- Medel- Felmarginal Medelvärde Felmarginavärdmarginavärde Medel- Fel- Medel- Felmarginal år 67,2 ± 2, ,2 ± 1, ,4 ± 1, år 72,2 ± 1, ,4 ± 1, ,4 ± 1, år 75,2 ± 1, ,8 ± 1, ,0 ± 0, år 76,2 ± 1, ,0 ± 1, ,7 ± 1, Totalt 73,2 ± 0, ,1 ± 0, ,6 ± 0,
24 Andel personer som har lindriga eller uttalade psykiska besvär Psykiskt välbefinnande (MH) är ett index som utgår från SF-36. (SF-36 Hälsoenkät har utarbetats av internationell forskargrupp som ett generellt mått med bred användning. Med hjälp av instrumentet kan effekter på den hälsorelaterade livskvaliteten bedömas. Hälsoenkäten omfattar 36 frågor.) Psykiskt välbefinnande består av fem frågor Hur stor del av tiden under de senaste fyra veckorna har Du känt dig mycket nervös? har Du känt Dig så nedstämd att ingenting har kunnat muntra upp Dig? har Du känt dig lugn och harmonisk? har Du känt dig dyster och ledsen? har Du känt Dig glad och lycklig? Svarsalternativen är Hela tiden, Största delen av tiden, En hel del av tiden, En del av tiden, Lite av tiden och Inget av tiden. De olika frågorna sammanförs till ett index och redovisas på en skala från 0, sämsta tänkbara hälsa, till 100, bäst tänkbara hälsa. Indexet Psykiskt välbefinnande har delats in i tre grupper med avseende på besvärens svårighetsgrad. Kategoriseringen grundas dels på tidigare studier och dels på data från ett stort referensmaterial för SF-36. Uttalade besvär MH 0-50 Lindriga besvär MH Inga besvär MH I tabell 3 redovisas andel personer som har ett indexvärde på Psykiskt välbefinnande under
25 Tabell 3a Andel personer som har lindriga eller uttalade psykiska besvär (MH under 66 ) per kommun, kön och ålder Andel Felmarginal marginal marginal Kommun Ålder Boxholm år ,4 ± 19, år 34,3 ± 16, ,0 ± 15, ,8 ± 11, år 22,2 ± 10, ,0 ± 10, ,4 ± 7, år 20,9 ± 12, ,3 ± 12, ,3 ± 8,9 73 Totalt 26,6 ± 7, ,2 ± 6, ,7 ± 5,0 266 Kinda år 29,7 ± 15, ,7 ± 16, ,1 ± 11, år 29,7 ± 10, ,4 ± 11, ,5 ± 7, år 20,8 ± 8, ,1 ± 9, ,5 ± 6, år 22,0 ± 10, ,1 ± 8, ,3 ± 7,0 123 Totalt 24,4 ± 5, ,6 ± 5, ,0 ± 3,8 501 Finspång år 27,1 ± 11, ,0 ± 14, ,0 ± 9, år 32,1 ± 9, ,3 ± 8, ,5 ± 6, år 25,7 ± 6, ,5 ± 5, ,5 ± 4, år 25,8 ± 7, ,2 ± 7, ,3 ± 5,2 237 Totalt 27,4 ± 4, ,3 ± 4, ,8 ± 2,8 917 Linköping år 39,7 ± 9, ,7 ± 9, ,5 ± 6, år 31,3 ± 8, ,7 ± 7, ,7 ± 5, år 30,8 ± 7, ,0 ± 6, ,4 ± 4, år 32,7 ± 9, ,9 ± 7, ,1 ± 6,1 194 Totalt 33,4 ± 4, ,9 ± 3, ,6 ± 2,9 952 Mjölby år 40,0 ± 11, ,0 ± 14, ,7 ± 9, år 31,3 ± 8, ,9 ± 7, ,8 ± 5, år 32,4 ± 7, ,3 ± 5, ,2 ± 4, år 32,1 ± 8, ,2 ± 6, ,4 ± 5,8 199 Totalt 33,2 ± 4, ,2 ± 4, ,2 ± 2,9 902 Motala år 40,3 ± 11, ,9 ± 11, ,8 ± 8, år 26,6 ± 7, ,0 ± 8, ,2 ± 5, år 25,0 ± 6, ,8 ± 6, ,4 ± 4, år 27,0 ± 8, ,8 ± 7, ,7 ± 5,7 199 Totalt 28,3 ± 3, ,3 ± 4, ,8 ± 2,8 925 Norrköping år 48,9 ± 10, ,5 ± 9, ,6 ± 7, år 31,1 ± 7, ,8 ± 9, ,4 ± 6, år 27,3 ± 6, ,0 ± 7, ,1 ± 4, år 27,1 ± 9, ,5 ± 7, ,7 ± 6,2 203 Totalt 32,2 ± 4, ,6 ± 4, ,0 ± 2,
26 Tabell 3a (forts) Andel personer som har lindriga eller uttalade psykiska besvär (MH under 66) per kommun, kön och ålder Andel Felmarginal marginal marginal Kommun Ålder Söderköping år 50,0 ± 16, ,3 ± 19, ,9 ± 12, år 19,6 ± 7, ,2 ± 9, ,9 ± 5, år 21,6 ± 6, ,8 ± 6, ,7 ± 4, år 30,2 ± 11, ,8 ± 9, ,8 ± 7,5 121 Totalt 26,7 ± 4, ,8 ± 4, ,3 ± 3,3 661 Vadstena år 32,1 ± 18, ,8 ± 21, ,5 ± 13, år 21,3 ± 12, ,2 ± 14, ,8 ± 9, år 15,2 ± 8, ,6 ± 9, ,8 ± 6, år 30,2 ± 11, ,6 ± 10, ,6 ± 8,0 111 Totalt 23,2 ± 5, ,6 ± 6, ,4 ± 4,2 379 Valdemarsvik år 42,3 ± 20, ,5 ± 15, ,0 ± 12, år 43,2 ± 15, ,6 ± 14, ,4 ± 10, år 29,0 ± 10, ,8 ± 9, ,7 ± 7, år 32,1 ± 12, ,4 ± 9, ,6 ± 8,1 100 Totalt 34,6 ± 6, ,0 ± 5, ,8 ± 4,4 383 Ydre år ,8 ± 13, år 35,0 ± 22, ,1 ± 19, ,4 ± 14, år 29,8 ± 13, ,5 ± 10, ,8 ± 8, år 40,0 ± 17, ,8 ± 12, ,4 ± 10,5 73 Totalt 32,2 ± 8, ,9 ± 6, ,3 ± 5,4 227 Åtvidaberg år 44,9 ± 14, ,7 ± 14, ,4 ± 10, år 31,2 ± 10, ,1 ± 10, ,9 ± 7, år 29,9 ± 9, ,0 ± 6, ,8 ± 5, år 23,3 ± 11, ,0 ± 11, ,9 ± 7,7 129 Totalt 30,3 ± 5, ,4 ± 4, ,8 ± 3,6 566 Ödeshög år 43,8 ± 27, ,5 ± 18, ,6 ± 15, år 36,8 ± 16, ,9 ± 15, ,0 ± 10, år 23,4 ± 12, ,4 ± 12, ,9 ± 8, år 22,5 ± 13, ,7 ± 16, ,4 ± 10,4 70 Totalt 28,8 ± 7, ,4 ± 7, ,1 ± 5,
27 Tabell 3b Andel personer som har lindriga eller uttalade psykiska besvär (MH under 66 ) per länsdel, kön och ålder år 31,2 ± 7, ,8 ± 6, ,8 ± 4, år 30,0 ± 6, ,1 ± 5, ,6 ± 4, år 31,4 ± 7, ,2 ± 6, ,7 ± 5,0 519 Totalt 32,6 ± 3, ,4 ± 3, ,0 ± 2, Västra år 39,5 ± 7, ,9 ± 7, ,4 ± 5, år 28,5 ± 4, ,5 ± 5, ,9 ± 3, år 25,9 ± 3, ,9 ± 3, ,3 ± 2, år 28,1 ± 5, ,8 ± 4, ,3 ± 3,4 652 Totalt 29,2 ± 2, ,2 ± 2, ,7 ± 1, Östra år 46,6 ± 8, ,1 ± 7, ,2 ± 5, år 30,8 ± 6, ,0 ± 6, ,8 ± 4, år 26,6 ± 4, ,0 ± 5, ,8 ± 3, år 27,4 ± 6, ,4 ± 5, ,9 ± 4,5 661 Totalt 31,3 ± 3, ,6 ± 3, ,0 ± 2, Tabell 3c Andel personer som har lindriga eller uttalade psykiska besvär (MH under 66) per kön och ålder Ålder Andel Andel Felmarginal marginal marginal Länsdel Ålder Centrala år 39,2 ± 8, ,5 ± 8, ,7 ± 5,9 397 Felmarginal marginal Andel Felmarginal år 42,1 ± 5, ,7 ± 5, ,0 ± 3, år 30,5 ± 3, ,2 ± 3, ,2 ± 2, år 27,7 ± 3, ,4 ± 3, ,5 ± 2, år 29,0 ± 4, ,2 ± 3, ,9 ± 2, Totalt 31,3 ± 2, ,4 ± 1, ,9 ± 1,
28 Andel personer som har uttalade psykiska besvär Psykiskt välbefinnande (MH) är ett index som utgår från SF-36. (SF-36 Hälsoenkät har utarbetats av internationell forskargrupp som ett generellt mått med bred användning. Med hjälp av instrumentet kan effekter på den hälsorelaterade livskvaliteten bedömas. Hälsoenkäten omfattar 36 frågor.) Psykiskt välbefinnande består av fem frågor Hur stor del av tiden under de senaste fyra veckorna har Du känt dig mycket nervös? har Du känt Dig så nedstämd att ingenting har kunnat muntra upp Dig? har Du känt dig lugn och harmonisk? har Du känt dig dyster och ledsen? har Du känt Dig glad och lycklig? Svarsalternativen är Hela tiden, Största delen av tiden, En hel del av tiden, En del av tiden, Lite av tiden och Inget av tiden. De olika frågorna sammanförs till ett index och redovisas på en skala från 0, sämsta tänkbara hälsa, till 100, bäst tänkbara hälsa. Indexet Psykiskt välbefinnande har delats in i tre grupper med avseende på besvärens svårighetsgrad. Kategoriseringen grundas dels på tidigare studier och dels på data från ett stort referensmaterial för SF-36. Uttalade besvär MH 0-50 Lindriga besvär MH Inga besvär MH I tabell 4 redovisas andel personer som har ett indexvärde på Psykiskt välbefinnande under
Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Vård och förtroende. Rapport 2007:7. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:7 Kommunrapport - Vård och förtroende Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter
Läs merNr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands
Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands län Linköping 10581967 2013-07-12 560 000 3 SOLEL Östergötlands
Läs merPSYKISK HÄLSA I SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN
PSYKISK HÄLSA I SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN En kartläggning av självskattad psykisk hälsa i Jönköping, Kalmar och Östergötlands län hösten 2015/16 Region Östergötland Marika Wenemark Madeleine Borgstedt-Risberg
Läs merFOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 5:4 LÄNSDELSRAPPORT ÖSTERGÖTLAND SAMMANSTÄLLNING ÖVER DEMOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA VARIABLER SAMT HÄLSOVARIABLER PER LÄNSDEL I ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING
Läs merÖstgötens psykiska hälsa. Om unga vuxna
Östgötens psykiska hälsa Om unga vuxna Rapport 2006:4 Linköping maj 2006 Marika Wenemark Lotta Fornander Madeleine Borgstedt-Risberg Folkhälsovetenskapligt Centrum Östgötens psykiska hälsa Om unga vuxna
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens
Läs merOmrådesbeskrivning Norrköping
Stina Öberg 1(5) Områdesbeskrivning Norrköping -verksamheten i Norrköping Alla siffror avser relevanta enheter på Norrköping, det vill säga, mellanvården och gemensamt samt åldersgruppen 0-17 år. Fördelningen
Läs merÖstgötens psykiska hälsa
Östgötens psykiska hälsa EN KARTLÄGGNING AV SJÄLVSKATTAD PSYKISK HÄLSA I ÖSTERGÖTLAND HÖSTEN 2002 Marika Wenemark Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Ingemar
Läs merOm mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8
Om mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8 Om mig är en webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för fjärde gången hösten 2017. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merStockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet
Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,
Läs merOmrådesbeskrivning Linköping
Stina Öberg 1(6) Områdesbeskrivning Linköping BUP-verksamheten i Linköping Alla siffror avser åldersgruppen 0-17 år och relevanta enheter på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Linköping, det vill
Läs merÖstgötens psykiska hälsa. Synpunkter på vården av psykiskt sjuka och idéer till förbättringar
Östgötens psykiska hälsa Synpunkter på vården av psykiskt sjuka och idéer till förbättringar Rapport 2005:2 Linköping januari 2005 Madeleine Borgstedt-Risberg Marika Wenemark Tommy Holmberg Per Nettelbladt
Läs merÖstgötens psykiska hälsa. Om barnfamiljer
Östgötens psykiska hälsa Om barnfamiljer Rapport 2006:1 Linköping februari 2006 Marika Wenemark Folkhälsovetenskapligt centrum i Östergötland Östgötens psykiska hälsa Om barnfamiljer Rapport 2006:1 Marika
Läs merOm mig 2017 Länsrapport gymnasieskolor åk 2
Om mig 2017 Länsrapport gymnasieskolor åk 2 Om mig är en webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för fjärde gången hösten 2017. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merFöretagsamheten 2018 Östergötlands län
Företagsamheten 2018 Östergötlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merFöretagsamheten 2018 Östergötlands län
Företagsamheten 2018 Östergötlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merÖstgötens hälsa 2006. Kommunrapport Sammanfattande resultat. Rapport 2008:1. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2008:1 Kommunrapport Sammanfattande resultat Januari 2008 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc Östgötens hälsa 2006 Kommunrapport
Läs merFOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM I ÖSTERGÖTLAND RAPPORT 2005:6 Kartläggning av invandrares hälsa i Östergötland Linköping September 2005 Lotta Fornander Marika Wenemark www.lio.se/fhvc Kartläggning av invandrares
Läs merFOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT Hälsa och livsstil i områden med olika socioekonomiska förutsättningar LINKÖPING NOVEMBER 23 HELLE NOORLIND BRAGE ELIN ERIKSSON JOHAN BYRSJÖ www.lio.se/fhvc
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.
Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)
Läs merUppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006
Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Avsnitt 1 Projektgrupp: Mats Lundborg (sammank) Ingrid Nielsen Stefan Svallhage Britt-Louise Hansson Hans Sundsten Nils Larsson Thor Lithman
Läs merUppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland
Uppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland Vad tycker patienterna? En sammanställning av en enkät- och intervjuundersökning våren 05 Bo Davidsson Elisabeth Viman ISSN 65-0 författarna
Läs merÖstgötens uppfattningar om förtroende
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2009:5 Östgötens uppfattningar om förtroende December 2009 Elisabeth Wärnberg Gerdin Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Svensson Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc
Läs merFöretagsamheten 2017 Östergötlands län
Företagsamheten 2017 Östergötlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av november månad 2013
2013-12-18 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av november månad 2013 Något färre lediga platser Under november 2013 anmäldes 2 080 lediga platser till Arbetsförmedlingen
Läs merKvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.
Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den
Läs merRegelförenkling på kommunal nivå. Östergötland
Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Ja 89% Nej 12% Nej 12% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs merAvdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa
Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering
Läs merStroke longitudinell studie
Rehabiliteringsmedicin Göteborgs Universitet Stroke longitudinell studie Frågor för patienten Datum Kodnummer Bästa deltagare, Följande formulär samlar information om ditt hälso-tillstånd, ditt allmänna
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala
Läs merFöretagsamhetsmätning - Östergötlands län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning - Östergötlands län Johan Kreicbergs Östergötland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer
Läs merOMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN
OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN KAN Energi Juni 2007 Gårdavägen 1 412 50 Göteborg Tel: 031 703 73 70 Fax: 031 703 73 71 www.statistikkonsulterna.se Sammanfattning Statistikkonsulternas Västra Götalands-omnibus
Läs merTabell 3: Födelseregion och utbildningstyp i Boxholm kommun 2010-2014
Tabell 1: Utbildningar i Boxholm kommun 2009-2014 Utbildningstyp Kategori 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Total Yrkesvux Barn och fritid 0 0 Bygg och anläggning 0 0 Ekonomi, administration och handel 1 1
Läs merLikvärdig hälso- och sjukvård?
Likvärdig hälso- och sjukvård? Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag 2007 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SUMMERING... 4 Östergötland i nationell jämförelse... 4 Vad utmärker olika grupper?...
Läs merAlkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk
Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under
Läs merMetodrapport 1 metodbeskrivning
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:10 Metodrapport 1 metodbeskrivning December 2006 Marika Wenemark Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Metodrapport 1 metodbeskrivning Rapport 2006:10 Marika
Läs merArbetsmarknadsläget i Östergötlands län, februari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, februari 2015 Färre fick arbete 1 830 personer fick arbete under februari och det var 110
Läs merNationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år
Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,
Läs merBilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad
Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Det här är bilagan till den andra delrapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget
Läs merStudie över utbudet av tandvård i Östergötland
Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Rapport 2013 - Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland www.lio.se 1. SAMMANFATTNING Landstinget har ansvar för planeringen av all tandvård inom landstingsområdet.
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013
2014-01-14 Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län december 2013 21 480 (10,2 %) 9 590 kvinnor (9,7 %) 11 890 män (10,6 %) 5 390 unga 18-24 år (21,6 %) (Andel av registerbaserade arbetskraften)
Läs merÖSTERGÖTLANDS LÄN Pernilla Sandell, Inger Schroeder, Ulrika Stålknapp och Håkan Lindell
ÖSTERGÖTLANDS LÄN 2018-12-12 Pernilla Sandell, Inger Schroeder, Ulrika Stålknapp och Håkan Lindell Sammanfattning Positiva arbetsgivare i Östergötland o Marginell inbromsning i ekonomin under nästa år
Läs merTandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012
Tandhälsorapport Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SAMMANFATTNING
Läs merTandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014
Tandhälsorapport Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SAMMANFATTNING
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012
2012-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012 Arbetsmarknaden har tydligt mattats av och antalet personer varslade om uppsägning steg kraftigt under
Läs merArbetsmarknadsläget i Östergötlands län, mars 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, mars 2015 Färre fick arbete 2 200 personer fick arbete under mars och det var 130 färre
Läs merResultat Lupp 2016 ett länsövergripande urval
Resultat Lupp 16 ett länsövergripande urval Källa: Samhällsmedicin, Region Gävleborg Bakgrund Lupp står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en webbaserad enkätundersökning framtagen av MUCF
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön
Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan
Läs merNedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ5)
Psykisk hälsa Psykiskt välbefinnande är en del av en god hälsa. Frågeinstrumentet GHQ5 i Nationella folkhälsoenkäten avser främst att mäta nedsatt psykiskt välbefinnande, inte psykisk ohälsa. GHQ bestod
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av oktober månad 2012
2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av oktober månad 2012 Arbetsmarknaden har tydligt mattats av och antalet personer varslade om uppsägning har ökat. Arbetslösheten
Läs merTandhälsan i Värmland
Faktablad 1 () Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten och folktandvården Tandhälsan i Värmland Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Trots att tandhälsan i befolkningen
Läs merNationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning
Läs merHälsa på lika villkor Västra Götaland 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning
Läs merLänsövergripande projekt Östergötland. Motala 2013-05-22. Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson
Motala 2013-05-22 Pär Holgersson Bakgrund Nationell ehälsa högt på agendan i Östergötland HSL Nätverk med länets medicinskt ansvariga initierade under 2010 samarbete kring gemensam struktur för dokumentation
Läs merPsykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)
Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer
Läs merFöreläsning G60 Statistiska metoder
Föreläsning 5 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Konfidensintervall För andelar För medelvärden Vid jämförelser o Den statistiska felmarginalen o Stickprovsstorlek 2 Introduktion När man beräknar
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Östergötlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad
Läs merSocioekonomi och tandhälsa
Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...
Läs merOm mig. - En delaktig målgrupp ger ökad kunskap. Emma Hjälte Charlotta Lindell
Om mig - En delaktig målgrupp ger ökad kunskap Emma Hjälte Charlotta Lindell Ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen Östergötland och Region Östergötland Mål med Om mig Ge en bra bild av hälsa
Läs merFrågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Läs merEQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL
EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org
Läs merDet är bra för kommunen med ökad befolkning
Det är bra för kommunen med ökad befolkning 1 Kommunen tjänar drygt 40 000 kronor för varje ny invånare? 2 Har vi rätt beslutsunderlag? 3 Vad blir marginaleffekten av ytterligare en invånare? 4 Kommunalekonomisk
Läs merUNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE
UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE Följande 22 frågor handlar om hur Du har känt Dig den senaste veckan 1. Hur har Du i allmänhet KÄNT DIG den senaste 1 På utomordentligt gott humör 2 På mycket gott humör 3
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merIPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD
IPS-Arbetscoacher GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare Inna Feldman Hälsoekonom, PhD November 2016 1 Sammanfattning General Health Questionnaire
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Håkan Lindell Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, september 2017 Lämnat arbetslöshet för arbete Antalet personer som fått arbete uppgick till
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om
Läs merStudie över utbudet av tandvård i Östergötland. Rapport Tandvårdsenheten.
Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Rapport 2018 - Tandvårdsenheten www.regionostergotland.se www.regionostergotland.se SAMMANFATTNING Region Östergötland har ansvar för planeringen av all tandvård
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merStudie över utbudet av tandvård i Östergötland. Rapport Tandvårdsenheten.
Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Rapport 2016 - Tandvårdsenheten www.regionostergotland.se SAMMANFATTNING Region Östergötland har ansvar för planeringen av all tandvård inom regionens område.
Läs merBefolkningsförändringar under 2014
FS 215:1 215-2-19 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändringar under 214 Antalet invånare i Norrköping ökade under 214 med 1 534 personer till 135 283 invånare Antalet födda under året var 1 663 barn, 93 färre
Läs merSödra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
Läs merFritidshusområden 2010
2012-02-10 FOKUS: STATISTIK Fritidshusområden 2010 17 fritidshusområden inom Norrköpings kommun år 2010 Norrköping på 15:e plats av 290 kommuner År 2010 fanns det sammanlagt 1 383 fritidshusområden i Sverige,
Läs merOm mig. Länsrapport
Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län juli 2016: 17 860 (8,4%) 9 907 män (8,9%) 7 953 kvinnor (7,9%)
Läs merDeklaration om folkhälsa i Östergötland
Deklaration om folkhälsa i Östergötland Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland boende, närmiljö / fritid, kultur, föreningsliv / skola, utbildning / arbete, försörjning
Läs merHälsa och levnadsvanor i Jönköpings län
Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning
Läs merANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,
ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever
Läs merOm Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Läs merBefolkningsförändring 1:a halvåret 2014
FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av mars månad 2013
2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av mars månad 2013 Efter en lugn inledning på året med sjunkande arbetslöshet och fler i arbete har antalet varsel stigit
Läs merFöretagsamhetsmätning Östergötlands län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning Östergötlands län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Östergötlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera
Läs merPsykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
Läs merUppsökande verksamhet för äldre
Uppsökande verksamhet för äldre LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 701-17067-2006 FÖRORD Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna inom länet svarar för. I tillsynen ingår bland annat
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merArbetsmarknadsläget i Östergötlands län, november 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, november 2014 Något färre fick arbete 1 685 personer fick arbete under november och det
Läs merAntalet förvärvsarbetande ökade även 2008
Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom
Läs merHälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012
Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt Tandvårdslagen har landstinget ansvar för planering av
Läs merDen stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin
Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM Syfte med hela avhandlingen Öka kunskapen om förekomst av upplevd stress och stressrelaterad ohälsa
Läs merMADRS-S (MADRS självskattning)
Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är
Läs merVad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?
Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2017 Markör AB 1 (15) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik
Läs merSÅ ARBETAR ÖSTERGÖTLANDS KOMMUNER MED CYKELFRÅGOR
SÅ ARBETAR ÖSTERGÖTLANDS KOMMUNER MED CYKELFRÅGOR Nyckeltal från kartläggningen av cykelvägnäten CYKELVÄGNÄTETS OMFATTNING Invånare Andel av regionens befolkning Km cykelväg Andel av regionens cykelvägnät
Läs merUpphovsrätt - tillgänglighet
Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska
Läs merNorra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2
Stockholmsenkäten 12 Skolrapport Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning
Läs merRapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT2011 - Termin 5
Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning HT2011 - Termin 5 Tekniska Högskolan Filosofiska Fakulteten Hälsouniversitetet Utbildningsvetenskap Livsstilsportal.se Copyright
Läs mer