Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa"

Transkript

1 Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar Åkerlind Folkhälsovetenskapligt Centrum

2 Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar Åkerlind 1

3 2

4 Innehållsförteckning Förord... 7 Bakgrund... 9 Tabellinnehåll och tolkningshjälp Figurexempel Grundtabeller fördelade på kön och ålder svarande och svarsfrekvens per kommun, tabell Psykiskt välbefinnande Medelvärde, tabell Andel med lindriga eller uttalade psykiska besvär (MH under 66), tabell Andel med uttalade psykiska besvär (MH under 51), tabell Vitalitet Medelvärde, tabell Fobier Andel med vissa eller stora problem med fobier, tabell Andel med stora problem med fobier, tabell Depression Andel med vissa eller stora problem med nedstämdhet eller depression, tabell Andel med stora problem med nedstämdhet eller depression, tabell Panikångest Andel med vissa eller stora problem med ångest och panik, tabell Andel med stora problem med ångest och panik, tabell Tvångsbesvär Andel med vissa eller stora problem med tvångsbesvär, tabell Andel med stora problem med tvångsbesvär, tabell Ätstörningar Andel med vissa eller stora problem med ätstörningar, tabell Andel med stora problem med ätstörningar, tabell Lugnande mediciner Andel som har svårt att klara sig utan lugnande medicin, tabell Sömn och stress Andel som har svårt att somna, tabell Andel som sover dåligt, tabell Andel stressade, tabell

5 Tobak Andel som röker dagligen, tabell Andel som snusar, tabell Alkohol Andel som har svårt att klara sig utan alkohol, tabell Andel med riskfyllt intensivdrickande, tabell Andel med ökad risk eller skadlig nivå av alkoholkonsumtion, tabell Vårdbehov Andel med ett självupplevt vårdbehov, tabell Andel som känt behov men ej sökt vård, tabell Förtroende för sjukvården Andel med mycket eller ganska stort förtroende, tabell Andel med mycket eller ganska litet förtroende, tabell Psykiskt välbefinnande uppdelat på bakgrundsfaktorer Ekonomisk situation Andel med bra ekonomi, tabell Andel med dålig ekonomi, tabell Sysselsättning Andel som arbetar, tabell Andel som studerar, tabell Andel som är arbetslösa, tabell Andel som är sjukskrivna/förtidspensionärer, tabell Första generationens invandrare Andel som är första generationens invandrare, tabell Andel som är födda i Sverige, tabell Rökning Andel som röker dagligen, tabell Andel som inte röker, tabell Boende Andel som bor på landet, tabell Andel som bor i liten/mindre tätort, tabell Andel som bor i större tätort/stad, tabell Civilstånd Andel som är ensamstående, tabell Andel som är gifta/sammanboende, tabell

6 Kontakt med sjukvården för psykiska besvär Behandling Andel som fått medicinsk behandling, tabell Andel som fått samtalsbehandling, tabell Andel som fått både medicinsk behandling och samtalsbehandling, tabell Andel som inte fått någon behandling, tabell Medicin användning Andel som tagit medicin enligt ordination, tabell Första vårdkontakten Andel som sökt på vårdcentralen först, tabell Andel som sökt inom psykiatrin först, tabell Nöjdhet med första kontakten Andel som är mycket eller ganska nöjd med första kontakten, tabell Andel som är mycket eller ganska missnöjd med första kontakten, tabell

7 6

8 Förord På uppdrag av Landstinget i Östergötland och Försäkringskassan i Östergötland har Folkhälsovetenskapligt Centrum och FoU-enheten för Primärvård och Psykiatri genomfört enkätundersökningen Östgötens psykiska hälsa. Resultaten från enkätundersökningen har presenterats i rapporten Östgötens psykiska hälsa. En kartläggning av självskattad psykisk hälsa i Östergötland. I denna rapport presenteras hur den självskattade psykiska hälsan, samt nyttjande av tobak och alkohol ser ut i de 13 östgötska kommunerna. Materialet presenteras i tabellform. Syftet med rapporten är att resultaten ska kunna användas som underlag för beslut om vård och i det förebyggande arbetet. Vår strävan är att de data vi tar fram ska bli tillgänglig för flera och därmed användas av såväl landsting som kommuner i syfte att förbättra den psykiska hälsan i Östergötland. Vi vill rikta ett särskilt tack till Lars Walter för hjälp med programmering och handledning och till Christina Aldin som bearbetat rapportens layout. Madeleine Borgstedt-Risberg 7

9 8

10 Bakgrund Hösten 2002 genomfördes enkätundersökningen Östgötens psykiska hälsa i Östergötland. Syftet var att kartlägga självrapporterad psykisk ohälsa i alla kommuner i Östergötlands län samt att beskriva skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Frågeformuläret skickades till ett slumpmässigt, kommunstratifierat urval om totalt personer i åldrarna år bosatta i Östergötland. Frågeformuläret innehöll bakgrundsfrågor, olika mått på psykisk hälsa och ohälsa, frågor om vårdbehov, sjukvård, behandling och en öppen fråga om positiva saker i livet personer svarade på frågeformuläret som var helt anonymt, vilket innebär att det saknade identitetsbeteckning. För att kunna studera materialet på kommunnivå gjordes ett stratifierat urval. Detta innebär att ett slumpmässigt urval av individer dras inom varje kommun. Det hade varit önskvärt att ha samma precision i alla kommuner vilket skulle betyda att man tar lika många personer i varje kommun. Det skulle dock innebära att mer än var fjärde person i Ydre skulle besvara enkäten. Det bedömdes inte rimligt att skicka formuläret till mer än var tionde person i de minsta kommunerna varför antalet individer varierar mellan kommunerna. Om ingen stratifiering hade gjorts hade majoriteten av personerna i urvalet kommit från Linköping, Norrköping och de andra stora kommunerna. Tack vare stratifieringen kan även mindre kommuner särredovisas. För att få med så mycket information som möjligt om östgötens självskattade psykiska hälsa på kommunnivå, valdes att göra ett tabellverk. Vi har inte bedömt det möjligt att göra en sammanfattning av resultaten som kan svara mot alla olika kommuners intressen och önskemål. Istället visas exempel på figurer som kan tas fram för att illustrera resultaten från tabellerna. Syftet med rapporten är att fungera som ett grundmaterial för vidare analyser av kommunernas egen situation men också av jämförelser mellan kommuner. Resultaten i denna rapport utgår från grundrapporten när det gäller val av variabler och redovisningssätt. En mer utförlig beskrivning av bakgrund, syfte, metod och frågeformulärets utformning för undersökningen, finns att läsa i Rapport 2003:1 Östgötens psykiska hälsa. En kartläggning av självskattad psykisk hälsa i Östergötland hösten ( ) 9

11 Tabellinnehåll och tolkningshjälp Alla tabeller består av en beskrivning på kommunnivå, en på länsdelsnivå och en med totalsiffror för hela länet. I de fall grupperna blir tillräckligt stora är datamaterialet dessutom fördelat på ålder och kön. Varje tabell innehåller punktskattningar med felmarginal (avrundade till en decimal) och antal. Punktskattning är en uppskattning av det korrekta värdet, baserat på ett stickprov. Punktskattningen kan till exempel vara en andel i procent eller ett medelvärde. Felmarginalen är ett mått på punktskattningens osäkerhet. Denna osäkerhet beror på att endast ett stickprov undersöks och inte hela populationen. Om stickproven är små blir felmarginalerna och därmed även osäkerheten i punktskattningarna stora. Genom att lägga till respektive dra ifrån felmarginalen från punktskattningen går det att bilda ett 95-procentigt konfidensintervall. Med ett 95-procentigt konfidensintervall menas att intervallet i genomsnitt täcker det sanna värdet i 95 fall av 100. Felmarginalen och konfidensintervallet tar inte hänsyn till den osäkerhet som beror på bortfallet i undersökningen. Om en andel är 100 procent eller 0 procent är det inte lämpligt att beräkna felmarginal med den metod vi använt. är antalet personer som svarat på den eller de specifika frågor som tabellen bygger på (samt vilken kommun de bor i). Eftersom det finns personer som inte svarar på vissa frågor kan antalet variera något mellan de olika tabellerna. Några frågor är dessutom endast riktade till vissa personer, till exempel till de som sökt vård och då baseras svaren på färre personer än hela undersökningen. Om antalet personer är 15 eller mindre presenteras inga resultat eftersom osäkerheten blir alltför stor. Dessa värden ersätts av markeringen. Totalerna i tabellerna 2-28 är vägda så att män och kvinnor i olika åldrar har sin rätta proportion inom varje kommun, länsdel respektive hela Östergötland. På så sätt blir resultaten baserade på rätt proportioner män och kvinnor, unga och gamla i befolkningen och inte på de proportioner som har svarat, vilket kan variera mellan olika kön och åldrar i olika kommuner. Tabell är inte vägda på detta sätt eftersom det är för få personer att dela upp på ålder och kön. Dessa resultat kan därför variera något beroende på hur många unga, gamla, kvinnor respektive män som svarat på frågan i en viss kommun eller länsdel. 10

12 Exempel på hur tabellerna ska tolkas: Utdrag ur tabell 20b. Andel personer som röker dagligen per länsdel, kön och ålder Länsdel Ålder Andel Fel Marginal Andel Fel marginal Andel Fel marginal Centrala år 9,9 ± 5, ,8 ± 5, ,3 ± 3, år 17,0 ± 6, ,9 ± 4, ,2 ± 3, år 16,1 ± 5, ,0 ± 4, ,0 ± 3, år 8,9 ± 4, ,8 ± 5, ,2 ± 3,5 582 Totalt 13,3 ± 2, ,6 ± 2, ,0 ± 1, Kolumnerna andel innehåller punktskattningar för andelen personer som röker dagligen. Andelen kvinnor år som röker dagligen bosatta i centrala länsdelen är skattat till 9,9 procent med felmarginal 5,0. Denna andel är baserad på 216 kvinnor år som besvarat frågan om rökning. Ett 95-procentigt konfidensintervall till andelen är 9,9 plus/minus 5,0, vilket ger intervallet 4,9-14,9. Inom detta intervall finns med 95 procents säkerhet den korrekta andelen rökande unga kvinnor bosatta i centrala länsdelen. För att uppskatta den totala andelen rökare i centrala länsdelen används punktskattningen 12,0 och felmarginalen 1,8. Med 95 procents säkerhet kan sägas att intervallet mellan 10,2 och 13,8 procent innehåller den verkliga andelen rökare i centrala länsdelen. Totalt har personer svarat på frågan om rökning i centrala länsdelen. 11

13 Figurexempel Nedan presenteras förslag på figurer som kan göras med hjälp av Excel och resultat från tabellerna. I figurerna anges punktskattningen för andelen med stolpar och osäkerheten i skattningarna (95%-iga konfidensintervallet) anges med de klammerförsedda linjerna i ändarna av staplarna. I tre olika figurer presenteras resultat från tabell 3. I figur 1 ses den totala andelen personer som har lindriga eller uttalade psykiska besvär (värde på Psykiskt välbefinnande under 66) i varje kommun. Av denna figur framgår att Linköping har den högsta andelen medan Boxholm har lägst. Eftersom konfidensintervallen täcker varandra kan man inte säga att skillnaden är statistiskt säkerställd. Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Andel Figur 1 12

14 I figur 2 visas den totala andelen kvinnor och totala andelen män som skattar sin psykiska hälsa som låg i en kommun, länsdel och totalt för Östergötland. Figuren visar att en högre andel kvinnor än män skattar sin psykiska hälsa lågt. Denna skillnad i psykisk hälsa är statistiskt säkerställd (det vill säga konfidensintervallet överlappar inte varandra) och är ungefär lika stor i kommunen och i länsdelen som i hela Östergötland. Andel Kvinnor Kommun Länsdel Östergötland Män Figur 2 I figur 3 har en kommun valts och här presenteras resultatet köns- och ålders uppdelat. Figuren visar att kvinnor i alla åldersgrupper har sämre psykisk hälsa än män i motsvarande åldersgruppgrupp. Andelen som skattar sin psykiska hälsa som dålig är störst bland unga kvinnor. Bland männen är det betydligt färre i de äldre ålderskategorier som skattar sin psykiska hälsa dåligt. Det finns en statistisk säkerställd skillnad mellan kvinnor i åldern år och män i åldern år, detsamma gäller för åldersgruppen år, eftersom konfidensintervallen i dessa grupper inte överlappar varandra. Figur 3 13

15 14

16 personer i urvalet, antal svarande och svarsfrekvens I tabell 1 redovisas hur många som fick frågeformuläret och hur många av dessa som svarade. Även andelen svarande redovisas. 15

17 Tabell 1 personer i urvalet, antal svarande och svarsfrekvens per kommun, kön och ålder Ålder i urvalet Svar i Svar i svarande urvalet svarande urvalet svarande Boxholm år , , ,9 Svar år , , , år , , , år , , ,2 Totalt , , ,8 Kinda år , , , år , , , år , , , år , , ,5 Totalt , , ,8 Finspång år , , , år , , , år , , , år , , ,0 Totalt , , ,1 Linköping år , , , år , , , år , , , år , , ,0 Totalt , , ,5 Mjölby år , , , år , , , år , , , år , , ,2 Totalt , , ,9 Motala år , , , år , , , år , , , år , , ,4 Totalt , , ,3 Norrköping år , , , år , , , år , , , år , , ,5 Totalt , , ,1 16

18 Tabell 1 (forts) personer i urvalet, antal svarande och svarsfrekvens per kommun, kön och ålder Ålder i Svar i Svar i urvalet svarande urvalet svarande urvalet svarande Söderköping år , , ,5 Svar år , , , år , , , år , , ,9 Totalt , , ,7 Vadstena år , , , år , , , år , , , år , , ,4 Totalt , , ,0 Valdemarsvik år , , , år , , , år , , , år , , ,7 Totalt , , ,4 Ydre år , , , år , , , år , , , år , , ,2 Totalt , , ,0 Åtvidaberg år , , , år , , , år , , , år , , ,8 Totalt , , ,6 Ödeshög år , , , år , , , år , , , år , , ,3 Totalt , , ,8 17

19 18

20 Medelvärden för Psykiskt välbefinnande Psykiskt välbefinnande (MH) är ett index som utgår från SF-36. (SF-36 Hälsoenkät har utarbetats av internationell forskargrupp som ett generellt mått med bred användning. Med hjälp av instrumentet kan effekter på den hälsorelaterade livskvaliteten bedömas. Hälsoenkäten omfattar 36 frågor.) Psykiskt välbefinnande består av fem frågor Hur stor del av tiden under de senaste fyra veckorna har Du känt dig mycket nervös? har Du känt Dig så nedstämd att ingenting har kunnat muntra upp Dig? har Du känt dig lugn och harmonisk? har Du känt dig dyster och ledsen? har Du känt Dig glad och lycklig? Svarsalternativen är Hela tiden, Största delen av tiden, En hel del av tiden, En del av tiden, Lite av tiden och Inget av tiden. De olika frågorna sammanförs till ett index och redovisas på en skala från 0, sämsta tänkbara hälsa, till 100, bäst tänkbara hälsa. Låga värden på Psykiskt välbefinnande betyder att personen känner sig nervös och nedstämd hela tiden och höga värden att personen känner sig harmonisk, lugn och glad hela tiden. I tabell 2 redovisas medelvärdet på Psykiskt välbefinnande. 19

21 Tabell 2a Medelvärden för Psykiskt välbefinnande per kommun, kön och ålder Kommun Ålder Medelvärde Felmarginavärdmarginavärde Medel- Fel- Medel- Felmarginal Boxholm år ,2 ± 6, år 73,3 ± 8, ,9 ± 7, ,3 ± 5, år 78,7 ± 4, ,2 ± 5, ,1 ± 3, år 79,1 ± 6, ,4 ± 6, ,7 ± 4,6 73 Totalt 77,0 ± 3, ,6 ± 3, ,9 ± 2,3 266 Kinda år 75,0 ± 5, ,3 ± 6, ,6 ± 4, år 70,8 ± 4, ,6 ± 4, ,2 ± 3, år 76,0 ± 3, ,4 ± 4, ,7 ± 2, år 79,1 ± 5, ,1 ± 3, ,4 ± 3,2 123 Totalt 75,5 ± 2, ,1 ± 2, ,3 ± 1,6 501 Finspång år 73,0 ± 4, ,4 ± 5, ,8 ± 3, år 71,0 ± 4, ,5 ± 3, ,9 ± 2, år 77,5 ± 2, ,2 ± 2, ,9 ± 1, år 77,1 ± 3, ,6 ± 3, ,1 ± 2,4 237 Totalt 75,2 ± 1, ,5 ± 1, ,4 ± 1,2 917 Linköping år 67,7 ± 4, ,8 ± 3, ,9 ± 2, år 72,9 ± 3, ,0 ± 2, ,1 ± 2, år 73,8 ± 3, ,7 ± 2, ,3 ± 2, år 74,4 ± 3, ,3 ± 4, ,2 ± 2,9 194 Totalt 72,3 ± 1, ,3 ± 1, ,8 ± 1,2 952 Mjölby år 68,3 ± 4, ,8 ± 4, ,7 ± 3, år 73,9 ± 3, ,7 ± 3, ,9 ± 2, år 73,0 ± 3, ,0 ± 2, ,1 ± 2, år 75,7 ± 3, ,4 ± 3, ,0 ± 2,5 199 Totalt 73,2 ± 1, ,6 ± 1, ,4 ± 1,3 902 Motala år 70,1 ± 4, ,9 ± 4, ,1 ± 3, år 72,7 ± 3, ,8 ± 3, ,8 ± 2, år 76,0 ± 2, ,2 ± 2, ,1 ± 2, år 76,0 ± 3, ,4 ± 3, ,2 ± 2,7 199 Totalt 74,3 ± 1, ,5 ± 1, ,3 ± 1,2 925 Norrköping år 63,6 ± 4, ,6 ± 3, ,9 ± 2, år 70,4 ± 3, ,7 ± 4, ,6 ± 2, år 75,3 ± 3, ,5 ± 3, ,4 ± 2, år 77,3 ± 3, ,4 ± 3, ,2 ± 2,6 203 Totalt 72,4 ± 1, ,5 ± 1, ,9 ± 1,

22 Tabell 2a (forts.) Medelvärden för Psykiskt välbefinnande per kommun, kön och ålder Kommun Ålder Medelvärde Felmarginal Medelvärde Felmarginal Medelvärde Felmarginal Söderköping år 62,2 ± 6, ,1 ± 7, ,2 ± 4, år 77,7 ± 3, ,1 ± 3, ,4 ± 2, år 76,6 ± 3, ,8 ± 3, ,3 ± 2, år 73,9 ± 5, ,6 ± 4, ,3 ± 3,3 121 Totalt 74,4 ± 2, ,6 ± 2, ,0 ± 1,4 661 Vadstena år 73,4 ± 7, ,8 ± 10, ,6 ± 6, år 75,6 ± 4, ,6 ± 7, ,1 ± 4, år 78,8 ± 4, ,2 ± 4, ,5 ± 2, år 77,8 ± 4, ,9 ± 4, ,3 ± 3,1 111 Totalt 77,1 ± 2, ,5 ± 2, ,7 ± 1,8 379 Valdemarsvik år 70,8 ± 7, ,3 ± 6, ,1 ± 4, år 70,4 ± 6, ,8 ± 4, ,6 ± 3, år 75,7 ± 4, ,1 ± 4, ,5 ± 2, år 78,5 ± 5, ,0 ± 4, ,5 ± 3,4 100 Totalt 74,7 ± 2, ,3 ± 2, ,5 ± 1,8 383 Ydre år ,7 ± 7, år 72,9 ± 8, ,9 ± 5, ,0 ± 4, år 73,2 ± 7, ,0 ± 5, ,8 ± 4, år 71,6 ± 6, ,2 ± 5, ,7 ± 3,9 73 Totalt 73,4 ± 3, ,1 ± 3, ,9 ± 2,4 227 Åtvidaberg år 69,0 ± 5, ,5 ± 5, ,6 ± 3, år 73,8 ± 4, ,2 ± 4, ,1 ± 3, år 77,1 ± 3, ,6 ± 3, ,4 ± 2, år 77,8 ± 5, ,7 ± 4, ,8 ± 3,6 129 Totalt 75,4 ± 2, ,2 ± 2, ,3 ± 1,6 566 Ödeshög år 69,5 ± 12, ,5 ± 7, ,2 ± 6, år 67,9 ± 7, ,3 ± 5, ,3 ± 4, år 77,6 ± 5, ,0 ± 7, ,3 ± 4, år 80,7 ± 6, ,4 ± 8, ,3 ± 5,1 70 Totalt 75,4 ± 3, ,9 ± 3, ,6 ± 2,

23 Tabell 2b Medelvärden för Psykiskt välbefinnande per länsdel, kön och ålder Länsdel Ålder Centrala år 68,2 ± 3, ,2 ± 2, ,3 ± 2, år 72,8 ± 3, ,1 ± 2, ,1 ± 2, år 74,2 ± 2, ,1 ± 2, ,7 ± 1, år 74,9 ± 3, ,8 ± 3, ,4 ± 2,3 519 Totalt 72,8 ± 1, ,6 ± 1, ,2 ± 1, Västra år 70,1 ± 2, ,9 ± 2, ,6 ± 1, år 73,1 ± 2, ,3 ± 2, ,3 ± 1, år 75,6 ± 1, ,3 ± 1, ,5 ± 1, år 76,6 ± 2, ,3 ± 2, ,6 ± 1,6 652 Totalt 74,5 ± 1, ,9 ± 1, ,7 ± 0, Östra år 64,7 ± 3, ,1 ± 2, ,2 ± 2, år 71,1 ± 2, ,2 ± 3, ,2 ± 2, år 75,7 ± 2, ,3 ± 2, ,0 ± 1, år 77,1 ± 2, ,6 ± 2, ,6 ± 1,9 661 Totalt 73,0 ± 1, ,1 ± 1, ,5 ± 1, Tabell 2c Medelvärden för Psykiskt välbefinnande per kön och ålder Ålder Medelvärde Felmarginavärdmarginavärde Medel- Fel- Medel- Felmarginal Medelvärde Felmarginavärdmarginavärde Medel- Fel- Medel- Felmarginal år 67,2 ± 2, ,2 ± 1, ,4 ± 1, år 72,2 ± 1, ,4 ± 1, ,4 ± 1, år 75,2 ± 1, ,8 ± 1, ,0 ± 0, år 76,2 ± 1, ,0 ± 1, ,7 ± 1, Totalt 73,2 ± 0, ,1 ± 0, ,6 ± 0,

24 Andel personer som har lindriga eller uttalade psykiska besvär Psykiskt välbefinnande (MH) är ett index som utgår från SF-36. (SF-36 Hälsoenkät har utarbetats av internationell forskargrupp som ett generellt mått med bred användning. Med hjälp av instrumentet kan effekter på den hälsorelaterade livskvaliteten bedömas. Hälsoenkäten omfattar 36 frågor.) Psykiskt välbefinnande består av fem frågor Hur stor del av tiden under de senaste fyra veckorna har Du känt dig mycket nervös? har Du känt Dig så nedstämd att ingenting har kunnat muntra upp Dig? har Du känt dig lugn och harmonisk? har Du känt dig dyster och ledsen? har Du känt Dig glad och lycklig? Svarsalternativen är Hela tiden, Största delen av tiden, En hel del av tiden, En del av tiden, Lite av tiden och Inget av tiden. De olika frågorna sammanförs till ett index och redovisas på en skala från 0, sämsta tänkbara hälsa, till 100, bäst tänkbara hälsa. Indexet Psykiskt välbefinnande har delats in i tre grupper med avseende på besvärens svårighetsgrad. Kategoriseringen grundas dels på tidigare studier och dels på data från ett stort referensmaterial för SF-36. Uttalade besvär MH 0-50 Lindriga besvär MH Inga besvär MH I tabell 3 redovisas andel personer som har ett indexvärde på Psykiskt välbefinnande under

25 Tabell 3a Andel personer som har lindriga eller uttalade psykiska besvär (MH under 66 ) per kommun, kön och ålder Andel Felmarginal marginal marginal Kommun Ålder Boxholm år ,4 ± 19, år 34,3 ± 16, ,0 ± 15, ,8 ± 11, år 22,2 ± 10, ,0 ± 10, ,4 ± 7, år 20,9 ± 12, ,3 ± 12, ,3 ± 8,9 73 Totalt 26,6 ± 7, ,2 ± 6, ,7 ± 5,0 266 Kinda år 29,7 ± 15, ,7 ± 16, ,1 ± 11, år 29,7 ± 10, ,4 ± 11, ,5 ± 7, år 20,8 ± 8, ,1 ± 9, ,5 ± 6, år 22,0 ± 10, ,1 ± 8, ,3 ± 7,0 123 Totalt 24,4 ± 5, ,6 ± 5, ,0 ± 3,8 501 Finspång år 27,1 ± 11, ,0 ± 14, ,0 ± 9, år 32,1 ± 9, ,3 ± 8, ,5 ± 6, år 25,7 ± 6, ,5 ± 5, ,5 ± 4, år 25,8 ± 7, ,2 ± 7, ,3 ± 5,2 237 Totalt 27,4 ± 4, ,3 ± 4, ,8 ± 2,8 917 Linköping år 39,7 ± 9, ,7 ± 9, ,5 ± 6, år 31,3 ± 8, ,7 ± 7, ,7 ± 5, år 30,8 ± 7, ,0 ± 6, ,4 ± 4, år 32,7 ± 9, ,9 ± 7, ,1 ± 6,1 194 Totalt 33,4 ± 4, ,9 ± 3, ,6 ± 2,9 952 Mjölby år 40,0 ± 11, ,0 ± 14, ,7 ± 9, år 31,3 ± 8, ,9 ± 7, ,8 ± 5, år 32,4 ± 7, ,3 ± 5, ,2 ± 4, år 32,1 ± 8, ,2 ± 6, ,4 ± 5,8 199 Totalt 33,2 ± 4, ,2 ± 4, ,2 ± 2,9 902 Motala år 40,3 ± 11, ,9 ± 11, ,8 ± 8, år 26,6 ± 7, ,0 ± 8, ,2 ± 5, år 25,0 ± 6, ,8 ± 6, ,4 ± 4, år 27,0 ± 8, ,8 ± 7, ,7 ± 5,7 199 Totalt 28,3 ± 3, ,3 ± 4, ,8 ± 2,8 925 Norrköping år 48,9 ± 10, ,5 ± 9, ,6 ± 7, år 31,1 ± 7, ,8 ± 9, ,4 ± 6, år 27,3 ± 6, ,0 ± 7, ,1 ± 4, år 27,1 ± 9, ,5 ± 7, ,7 ± 6,2 203 Totalt 32,2 ± 4, ,6 ± 4, ,0 ± 2,

26 Tabell 3a (forts) Andel personer som har lindriga eller uttalade psykiska besvär (MH under 66) per kommun, kön och ålder Andel Felmarginal marginal marginal Kommun Ålder Söderköping år 50,0 ± 16, ,3 ± 19, ,9 ± 12, år 19,6 ± 7, ,2 ± 9, ,9 ± 5, år 21,6 ± 6, ,8 ± 6, ,7 ± 4, år 30,2 ± 11, ,8 ± 9, ,8 ± 7,5 121 Totalt 26,7 ± 4, ,8 ± 4, ,3 ± 3,3 661 Vadstena år 32,1 ± 18, ,8 ± 21, ,5 ± 13, år 21,3 ± 12, ,2 ± 14, ,8 ± 9, år 15,2 ± 8, ,6 ± 9, ,8 ± 6, år 30,2 ± 11, ,6 ± 10, ,6 ± 8,0 111 Totalt 23,2 ± 5, ,6 ± 6, ,4 ± 4,2 379 Valdemarsvik år 42,3 ± 20, ,5 ± 15, ,0 ± 12, år 43,2 ± 15, ,6 ± 14, ,4 ± 10, år 29,0 ± 10, ,8 ± 9, ,7 ± 7, år 32,1 ± 12, ,4 ± 9, ,6 ± 8,1 100 Totalt 34,6 ± 6, ,0 ± 5, ,8 ± 4,4 383 Ydre år ,8 ± 13, år 35,0 ± 22, ,1 ± 19, ,4 ± 14, år 29,8 ± 13, ,5 ± 10, ,8 ± 8, år 40,0 ± 17, ,8 ± 12, ,4 ± 10,5 73 Totalt 32,2 ± 8, ,9 ± 6, ,3 ± 5,4 227 Åtvidaberg år 44,9 ± 14, ,7 ± 14, ,4 ± 10, år 31,2 ± 10, ,1 ± 10, ,9 ± 7, år 29,9 ± 9, ,0 ± 6, ,8 ± 5, år 23,3 ± 11, ,0 ± 11, ,9 ± 7,7 129 Totalt 30,3 ± 5, ,4 ± 4, ,8 ± 3,6 566 Ödeshög år 43,8 ± 27, ,5 ± 18, ,6 ± 15, år 36,8 ± 16, ,9 ± 15, ,0 ± 10, år 23,4 ± 12, ,4 ± 12, ,9 ± 8, år 22,5 ± 13, ,7 ± 16, ,4 ± 10,4 70 Totalt 28,8 ± 7, ,4 ± 7, ,1 ± 5,

27 Tabell 3b Andel personer som har lindriga eller uttalade psykiska besvär (MH under 66 ) per länsdel, kön och ålder år 31,2 ± 7, ,8 ± 6, ,8 ± 4, år 30,0 ± 6, ,1 ± 5, ,6 ± 4, år 31,4 ± 7, ,2 ± 6, ,7 ± 5,0 519 Totalt 32,6 ± 3, ,4 ± 3, ,0 ± 2, Västra år 39,5 ± 7, ,9 ± 7, ,4 ± 5, år 28,5 ± 4, ,5 ± 5, ,9 ± 3, år 25,9 ± 3, ,9 ± 3, ,3 ± 2, år 28,1 ± 5, ,8 ± 4, ,3 ± 3,4 652 Totalt 29,2 ± 2, ,2 ± 2, ,7 ± 1, Östra år 46,6 ± 8, ,1 ± 7, ,2 ± 5, år 30,8 ± 6, ,0 ± 6, ,8 ± 4, år 26,6 ± 4, ,0 ± 5, ,8 ± 3, år 27,4 ± 6, ,4 ± 5, ,9 ± 4,5 661 Totalt 31,3 ± 3, ,6 ± 3, ,0 ± 2, Tabell 3c Andel personer som har lindriga eller uttalade psykiska besvär (MH under 66) per kön och ålder Ålder Andel Andel Felmarginal marginal marginal Länsdel Ålder Centrala år 39,2 ± 8, ,5 ± 8, ,7 ± 5,9 397 Felmarginal marginal Andel Felmarginal år 42,1 ± 5, ,7 ± 5, ,0 ± 3, år 30,5 ± 3, ,2 ± 3, ,2 ± 2, år 27,7 ± 3, ,4 ± 3, ,5 ± 2, år 29,0 ± 4, ,2 ± 3, ,9 ± 2, Totalt 31,3 ± 2, ,4 ± 1, ,9 ± 1,

28 Andel personer som har uttalade psykiska besvär Psykiskt välbefinnande (MH) är ett index som utgår från SF-36. (SF-36 Hälsoenkät har utarbetats av internationell forskargrupp som ett generellt mått med bred användning. Med hjälp av instrumentet kan effekter på den hälsorelaterade livskvaliteten bedömas. Hälsoenkäten omfattar 36 frågor.) Psykiskt välbefinnande består av fem frågor Hur stor del av tiden under de senaste fyra veckorna har Du känt dig mycket nervös? har Du känt Dig så nedstämd att ingenting har kunnat muntra upp Dig? har Du känt dig lugn och harmonisk? har Du känt dig dyster och ledsen? har Du känt Dig glad och lycklig? Svarsalternativen är Hela tiden, Största delen av tiden, En hel del av tiden, En del av tiden, Lite av tiden och Inget av tiden. De olika frågorna sammanförs till ett index och redovisas på en skala från 0, sämsta tänkbara hälsa, till 100, bäst tänkbara hälsa. Indexet Psykiskt välbefinnande har delats in i tre grupper med avseende på besvärens svårighetsgrad. Kategoriseringen grundas dels på tidigare studier och dels på data från ett stort referensmaterial för SF-36. Uttalade besvär MH 0-50 Lindriga besvär MH Inga besvär MH I tabell 4 redovisas andel personer som har ett indexvärde på Psykiskt välbefinnande under

Östgötens psykiska hälsa. Om unga vuxna

Östgötens psykiska hälsa. Om unga vuxna Östgötens psykiska hälsa Om unga vuxna Rapport 2006:4 Linköping maj 2006 Marika Wenemark Lotta Fornander Madeleine Borgstedt-Risberg Folkhälsovetenskapligt Centrum Östgötens psykiska hälsa Om unga vuxna

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Synpunkter på vården av psykiskt sjuka och idéer till förbättringar

Östgötens psykiska hälsa. Synpunkter på vården av psykiskt sjuka och idéer till förbättringar Östgötens psykiska hälsa Synpunkter på vården av psykiskt sjuka och idéer till förbättringar Rapport 2005:2 Linköping januari 2005 Madeleine Borgstedt-Risberg Marika Wenemark Tommy Holmberg Per Nettelbladt

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Om barnfamiljer

Östgötens psykiska hälsa. Om barnfamiljer Östgötens psykiska hälsa Om barnfamiljer Rapport 2006:1 Linköping februari 2006 Marika Wenemark Folkhälsovetenskapligt centrum i Östergötland Östgötens psykiska hälsa Om barnfamiljer Rapport 2006:1 Marika

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa

Östgötens psykiska hälsa Östgötens psykiska hälsa EN KARTLÄGGNING AV SJÄLVSKATTAD PSYKISK HÄLSA I ÖSTERGÖTLAND HÖSTEN 2002 Marika Wenemark Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Ingemar

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT Hälsa och livsstil i områden med olika socioekonomiska förutsättningar LINKÖPING NOVEMBER 23 HELLE NOORLIND BRAGE ELIN ERIKSSON JOHAN BYRSJÖ www.lio.se/fhvc

Läs mer

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Avsnitt 1 Projektgrupp: Mats Lundborg (sammank) Ingrid Nielsen Stefan Svallhage Britt-Louise Hansson Hans Sundsten Nils Larsson Thor Lithman

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa

Socioekonomi och tandhälsa Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Länsövergripande projekt Östergötland. Motala 2013-05-22. Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson

Länsövergripande projekt Östergötland. Motala 2013-05-22. Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson Motala 2013-05-22 Pär Holgersson Bakgrund Nationell ehälsa högt på agendan i Östergötland HSL Nätverk med länets medicinskt ansvariga initierade under 2010 samarbete kring gemensam struktur för dokumentation

Läs mer

Metodrapport 1 metodbeskrivning

Metodrapport 1 metodbeskrivning Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:10 Metodrapport 1 metodbeskrivning December 2006 Marika Wenemark Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Metodrapport 1 metodbeskrivning Rapport 2006:10 Marika

Läs mer

Studie över utbudet av tandvård i Östergötland

Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Rapport 2013 - Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland www.lio.se 1. SAMMANFATTNING Landstinget har ansvar för planeringen av all tandvård inom landstingsområdet.

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN KAN Energi Juni 2007 Gårdavägen 1 412 50 Göteborg Tel: 031 703 73 70 Fax: 031 703 73 71 www.statistikkonsulterna.se Sammanfattning Statistikkonsulternas Västra Götalands-omnibus

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Inkomstprövning av rätten till äldreoch handikappomsorg

Inkomstprövning av rätten till äldreoch handikappomsorg RAPPORT 2003: 6 Inkomstprövning av rätten till äldreoch handikappomsorg Sociala enheten 2003-04-22 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten sid 1 (4) 701-11273-2002 FÖRORD Enligt regeringens regleringsbrev

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Rapport. Hälsa på lika villkor 2007:4. en jämförelse mellan Östergötland och riket. www.lio.se/fhvc. Linköping November 2007

Rapport. Hälsa på lika villkor 2007:4. en jämförelse mellan Östergötland och riket. www.lio.se/fhvc. Linköping November 2007 Rapport 2007:4 Hälsa på lika villkor en jämförelse mellan Östergötland och riket Linköping November 2007 Helen Axelsson Elin Eriksson Lotta Fornander www.lio.se/fhvc Hälsa på lika villkor - en jämförelse

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Med egna ord om psykiska besvär

Östgötens psykiska hälsa. Med egna ord om psykiska besvär Östgötens psykiska hälsa Med egna ord om psykiska besvär Rapport 2005:1 Linköping januari 2005 Marika Wenemark Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Folkhälsovetenskapligt

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Folkhälsan i Umeå kommun

Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i kommun - Psykisk hälsa Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 5, juni 2012 Innehållsförteckning sid. 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Folkhälsorådets nya

Läs mer

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken ett regionalt samarbete Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken i siffror (2014) 459 652 invånare (Linköping, Norrköping,

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Det är bra för hjärnan att lära sig internet, man kanske lever längre då. Gun 77 år Anne Hederén Länsbibliotek Östergötland Lasse

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Mötesanteckningar från sammanträde för beredningen för samverkan

Mötesanteckningar från sammanträde för beredningen för samverkan Ledningsstaben 2013-12-13 Eliana Pettersson Beredningen för samverkan Mötesanteckningar från sammanträde för beredningen för samverkan Tid: 13 december 2013, kl. 08.30 12.00 Plats: Östra samordningsförbundet,

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

RAPPORT 2004:12 Ej verkställda beslut och domar enligt 9 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

RAPPORT 2004:12 Ej verkställda beslut och domar enligt 9 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) RAPPORT 2004:12 Ej verkställda beslut och domar enligt 9 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Sociala enheten 2004-09-07 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 701-22828-2003

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan Byalag och Bredband En fråga om samverkan på många plan Bredband till alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle

Läs mer

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson Skatteverket Regionenkät Allmänheten 2004 Projekt nr 15687 Göteborg 2004-11-23 Kundansvarig: Jonas Persson Projektledare: Matz Johansson Dataansvarig: Jan Lundmark 1 Information om undersökningen Skatteverket

Läs mer

Grön IT-lots förstudie

Grön IT-lots förstudie Grön IT-lots förstudie Foto G Almesåker Gunilla Almesåker Christer Svensson 10-11-20 Page 1 Projektdeltagare Professor Sture Hägglund, IDA, LiU, adm. ansvarig Civ. ing. Gunilla Almesåker, projektledare

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Example - not for use

Example - not for use Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna

Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna Rapport 2002:1 Health and Health Realted Quality of Life as measured by

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Ung livsstil i Täby Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81 36 33

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Svenskarnas sparformer och sparplaner

Svenskarnas sparformer och sparplaner LänsSpar Länsförsäkringar Våren 2005 Riksdel Svenskarnas sparformer och sparplaner Kort sammanfattning: Sparviljan minskar, inte sedan hösten 2003 har så få uppgett att de tänker öka sitt sparande på ett

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Omhändertagande av patienter med invandrarbakgrund på åtta vårdcentraler i Östergötlands län

Omhändertagande av patienter med invandrarbakgrund på åtta vårdcentraler i Östergötlands län Omhändertagande av patienter med invandrarbakgrund på åtta vårdcentraler i Östergötlands län Sammanställning personalenkät Marika Holmqvist Handledare: Ing-Marie Hallgren FoU-enheten för Närsjukvården

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer