Östgötens uppfattningar om förtroende

Transkript

1 Östgötens hälsa 2006 Rapport 2009:5 Östgötens uppfattningar om förtroende December 2009 Elisabeth Wärnberg Gerdin Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Svensson Folkhälsovetenskapligt centrum

2

3 Östgötens hälsa 2006 Östgötens uppfattningar om förtroende Rapport 2009:5 Linköping december 2009 Elisabeth Wärnberg Gerdin Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Svensson - 1 -

4 - 2 -

5 Förord I en tidigare rapport: Östgötens förtroende för vården (2007) har vi presenterat några olika faktorer som påverkar den östgötska befolkningens förtroende för vården. I denna rapport har vi kombinerat den tidigare rapportens kvalitativa ansats med kvantitativa analyser för att undersöka eventuella samband mellan befolkningens uppfattningar och ett antal bakgrundsfaktorer, som kön, ålder, födelseland, ekonomisk situation och länsdelstillhörighet. Detta har varit en metodologisk utmaning, som gör att vi särskilt vill tacka statistiker Lars Walter för goda råd och synpunkter. Vi vill också tacka informatör Christina Aldin för arbete med rapportens layout och vi vill slutligen säga ett speciellt tack till alla de östgötar som med egna ord beskrivit sina uppfattningar om förtroendet för vården. Linköping i december 2009 Elisabeth Wärnberg Gerdin, Madeleine Borgstedt-Risberg och Tommy Svensson - 3 -

6 Sammanfattning Med egna ord har ett urval av den östgötska befolkningen beskrivit vad som har påverkat deras förtroende för tandvården och övrig hälso- och sjukvård. Det som har påverkat förtroendet domineras av uppfattningar om personal, vård och behandling samt organisatoriska faktorer. Majoriteten av kommentarerna om personal är positiva En majoritet av personerna som har lämnat kommentarer om personal, har angett positiva kommentarer både för tandvården och övriga hälso- och sjukvården. I hälsooch sjukvården dominerar inte de positiva kommentarerna i samma omfattning som för tandvården. Ålder och ekonomiska förutsättningar har samband med fördelningen av positiva och negativa kommentarer. Andelen positiva kommentarer ökar med stigande ålder och med bättre ekonomiska förutsättningar. För hälso- och sjukvården finns även ett samband med kön, där en större andel kvinnor än män lämnar negativa kommentarer. Bland unga kvinnor (18 29 år) är hälften av kommentarerna om personal negativa. Bemötande och omhändertagande dominerar kommentarer om personal Både inom tandvård och övrig hälso- och sjukvård är bemötande/omhändertagande den kategori som kommenteras i störst utsträckning, både positivt och negativt. Kvinnor kommenterar i högre utsträckning än män, både när det gäller vad som har påverkat förtroendet positivt och negativt. Med stigande ålder sjunker andelen positiva kommentarer om bemötande/omhändertagande i tandvården, medan negativa kommentarer om bemötande/omhändertagande i övrig hälso- och sjukvården förekommer i ungefär lika stor utsträckning i samtliga åldersgrupper. Vård och behandling Även bland kommentarerna om vård och behandling är majoriteten positiva. I tandvården lämnas positiva kommentarer i större utsträckning i övriga hälso- och sjukvården. Kön, ålder och självskattad ekonomi har samband med hur kommentarerna om vård och behandling fördelar sig. Negativa kommentarer lämnas i större utsträckning av kvinnor, personer i de yngre åldersgrupperna (18 29 år, år) och personer med dålig självskattad ekonomi. Organisatoriska faktorer positivt i tandvården men negativt i övriga hälso- och sjukvården Organisatoriska faktorer beskrivs med hjälp av kategorierna tillgänglighet, kontinuitet, kallelse till vård och organisatoriska och politiska förutsättningar. För tandvården ingår även privatvård. Bland de personer som lämnat kommentarer om organisatoriska faktorer inom tandvården finns skillnader med avseende på ålder. Med stigande ålder ökar andelen personer som lämnar positiva kommentarer. Av personerna i de yngre åldersgrupperna lämnar en större andel negativa än positiva kommentarer

7 Oavsett kön och ålder är andelen personer som lämnar negativa kommentarer om organisatoriska faktorer inom hälso- och sjukvård, större än andelen personer som lämnar positiva kommentarer. Personer från den östra länsdelen lämnar i större utsträckning negativa kommentarer om organisatoriska faktorer i hälso- och sjukvård. Av de negativa kommentarerna om organisatoriska frågor i hälso- och sjukvården handlar drygt 30 procent också om organisatoriska och politiska förutsättningar som innefattar omorganisationer och vårdflöden. Organisatoriska och politiska förutsättningar kommenteras i större utsträckning i östra och västra länsdelarna jämfört med centrala. Tillgänglighet dominerar kommentarer om organisatoriska faktorer Både positiva och negativa kommentarer om organisatoriska faktorer domineras av tillgänglighet. Kvinnor och yngre lämnar positiva kommentarer om tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Tillgänglighet kommenteras negativt i större utsträckning i centrala länsdelen än de två övriga länsdelarna

8 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE METOD... 9 ÖPPNA FRÅGOR OM FÖRTROENDE... 9 STATISTISKA ANALYSER RESULTAT PROCENTUELL FÖRDELNING AV KOMMENTARER KOMMENTARERNAS FÖRDELNING MED AVSEENDE PÅ LÄNSTILLHÖRIGHET, KÖN, ÅLDER, FÖDELSELAND OCH EKONOMISK SITUATION Länsdelstillhörighet Kön Ålder Födelseland Ekonomi Sammanfattning PERSONAL, ORGANISATORISKA FAKTORER SAMT VÅRD OCH BEHANDLING Personal Vård och behandling Organisatoriska faktorer AVSLUTANDE REFLEKTIONER RESULTATREFLEKTIONER Bilden av tandvården är positiv Kvinnor och yngre lämnar kommentarer om bemötande/omhändertagande Personer med dålig ekonomi kommenterar bemötande/omhändertagande Födelselandet har samband med kommentarer om tillgänglighet Personer från västra och östra länsdelen kommenterar organisatoriska och politiska förutsättningar METODREFLEKTIONER SLUTREFLEKTIONER REFERENSER BILAGA Figurer - 6 -

9 1. Bakgrund och syfte Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården, såväl 2007 som 2008 och 2009 (Sveriges kommuner och landsting 2007, 2008, 2009), visar på brister i patienternas förtroende för vården både nationellt och i Östergötland. I Socialstyrelsens rapporter för hälso- och sjukvården 2007 och 2009 framkommer att det finns brister bland annat när det gäller vårdens bemötande och information till patienter samt tillgänglighet (Socialstyrelsen 2007a; Socialstyrelsen 2009a). Rapporten 2009 lyfter exempelvis att vården är mindre patientfokuserad än den borde vara och att brister i bemötande ofta finns med som en orsak till att en patient vänder sig till patientnämnden och är missnöjd med vården. Antalet ärenden som gäller bemötande, kommunikation, information har ökat med 41 procent från till mellan åren 2000 och 2007 (Socialstyrelsen 2009a). Bemötande/omhändertagande och tillgänglighet har visat sig vara två av de faktorer som påverkar förtroendet för tandvård och övrig hälso- och sjukvård i Östergötland. Detta framkommer i rapporten Östgötarnas förtroende för vården (Wärnberg Gerdin, Svensson, Borgstedt Risberg, 2007), som grundar sig på befolkningsenkäten Östgötens hälsa Här svarade cirka östgötar med egna ord på frågor om vad som har påverkat förtroendet för länets vård positivt respektive negativt. De öppna svaren analyserades med en kvalitativ utgångspunkt och utifrån denna sortering av kommentarerna skapades grupper av uppfattningar. Grupperna av uppfattningar ger en övergripande beskrivning av de faktorer som påverkar östgötarnas förtroende för tandvård respektive övrig hälso- och sjukvård. Figur 1 Arbetssätt vid kodning och kategorisering. Arbetssättet exemplifieras i figur 1 och för en utförligare beskrivning av den kvalitativa analysen hänvisas till rapporten (Wärnberg Gerdin et al 2007). De faktorer som framkom i de kvalitativa analyserna redovisas i tabell

10 Tabell 1 Faktorer som påverkar förtroendet för vården i Östergötland Övergripande faktorer Allmänt positiv/negativ Personalen Vård och behandling Organisatoriska faktorer Ekonomi Specifika eller namngivna enheter Egen tandhälsa/hälsa Miljö Opålitlighet Media Delfaktorer Personal ospecificerat Yrkesskicklighet Bemötande/omhändertagande Information Delaktighet Vård och behandling ospecificerat Kvalitet Vård och behandling händelser Tillgänglighet Organisatoriska och politiska förutsättningar Privat vård (tandvården) Kontinuitet Kallelser till vård Den kvalitativa analysens syfte var att få en övergripande förståelse av vad som påverkar förtroendet. För denna helhetsbild blir samliga faktorer, oavsett om de motsvarar en stor andel av kommentarerna eller om de motsvarar en mindre andel kommentarer, viktiga att beakta. I denna fortsättningsstudie är syftena (i) att kvantitativt beskriva hur de olika faktorerna fördelar sig och (ii) att undersöka om det framkommer några skillnader i uppfattningar om vad som har påverkat förtroendet för vården, beroende på länstillhörighet, kön, ålder, födelseland eller ekonomisk situation. För de sistnämnda analyserna har vi begränsat oss till de procentuellt sett största faktorerna: uppfattningar om personal, om vård och behandling samt om organisatoriska frågor

11 2. Metod Frågeformuläret för enkätundersökningen Östgötens hälsa 2006 omfattar frågor om bland annat hälsa, sjukdom, hälsorelaterad livskvalitet, levnadsvanor, vård och vårdbehov och förtroende för vården (Walter, Noorlind Brage, 2006). Undersökningen baseras på ett slumpmässigt, kommun-, kön- och åldersstratifierat 1 urval om totalt personer i åldrarna år bosatta i Östergötland. Studien är godkänd av etisk kommitté och för det praktiska genomförandet svarade Statistiska Centralbyrån (SCB). Bakgrundsvariabler som kön, ålder, födelseland etcetera samt en geografisk kod (NYKO) hämtades från Registret över totalbefolkningen och från Utbildningsregistret. För en utförlig metodbeskrivning av befolkningsenkäten Östgötens hälsa 2006 hänvisas till Wenemark (2006). Totalt besvarade personer (54 %) enkäten. Kvinnor svarade i större utsträckning än män, äldre i större utsträckning än yngre, personer födda i Sverige i större utsträckning än personer födda i ett annat land och personer med hög inkomst i större utsträckning än de med låg. Öppna frågor om förtroende I den här rapporten redovisas analyserna av de fyra frågor, med öppna svarsalternativ, som handlar om vad som har påverkat östgötarnas förtroende för tandvård och övrig hälso- och sjukvård: Vad har påverkat ditt förtroende för tandvården i Östergötland (1) positivt respektive (2) negativt? Vad har påverkat ditt förtroende för hälso- och sjukvården i Östergötland (3) positivt respektive (4) negativt? Svaren har tolkats och analyserats kvalitativt (Wärnberg Gerdin et al 2007) och har sedan genomgått kvantitativa analyser. Varje person kunde ange både positiva och negativa kommentarer. Ingen person lämnade fler än fyra kommentarer per fråga. Statistiska analyser Logistisk regression har använts för att analysera vilka bakgrundsfaktorer som påverkar andelen personer med positiva respektive negativa kommentar i de tre kategorierna personal, vård och behandling samt organisatoriska faktorer. De skillnader som kommenteras i texten är i huvudsak de som i den logistiska regressionen är statistiskt säkerställda (p< 0,05). 1 Stratifiering innebär att målgruppen (östgötar år) delas in i delgrupper (strata) med avseende på kön, ålder och kommun. Ur varje delgrupp tas ett slumpmässigt stickprov

12 3. Resultat Antal personer som svarade på någon eller några av frågorna var (66 % av dem som svarade på enkäten). Av dessa var (57 %) kvinnor och (43 %) män. Kommentarer på tandvårdsfrågorna lämnades av personer medan personer svarade något på hälso- och sjukvårdsfrågorna. Av dem som lämnade kommentarer på någon av frågorna bodde (33 %) i centrala länsdelen medan (38 %) och (29 %) bodde i östra respektive västra länsdelen. Flest svarande fanns i åldersgruppen år, medan lägst antal svarande fanns i åldersgruppen år. Totalt lämnades positiva och negativa kommentarer om vad som har påverkat förtroendet för tandvården. För hälso- och sjukvård är motsvarande siffror respektive Några enstaka personer gav fler kommentarer som bedömdes höra till samma kategori. Dessa räknades som en kommentar eftersom de hade ett starkt samband med varandra. Vissa av svaren kategoriserades inte eftersom de bedömdes svara på något annat än vad som efterfrågades. Svaren vet ej och motsvarande ingår inte heller i analyserna. I tabell 2 och 3 redovisas fördelningen av dem som svarade på minst en av de öppna frågorna. Här har de personer som bedömdes svara på något annat än vad som efterfrågades och de som svarat vet ej exkluderats. Kvinnor i större utsträckning än män lämnade svar på de öppna frågorna och yngre kvinnor i större utsträckning än äldre kvinnor. Bland männen var det mindre skillnad med avseende på ålder. Tabell 2 Antal och andel som svarade något på de öppna frågorna bland män Ålder Antal svarande Andel (%) som svarat på någon av de öppna frågorna av alla i urvalet av dem som svarade på enkäten av dem med bra ekonomi av dem med dålig ekonomi år år år år Män totalt Tabell 3 Antal och andel som svarade något på de öppna frågorna bland kvinnor Ålder Antal svarande Andel (%) som svarat på någon av de öppna frågorna av alla i urvalet av dem som svarade på enkäten av dem med bra ekonomi år år år år Kvinnor totalt av dem med dålig ekonomi

13 Resultaten redovisas på följande sätt: 1. En beskrivning av den procentuella fördelningen av kommentarer i olika faktorer. Varje person har lämnat maximalt 4 kommentarer i varje fråga. 2. En beskrivning av skillnader i uppfattningar om vad som har påverkat förtroendet för vården, med avseende på länstillhörighet, kön, ålder, födelseland och ekonomisk situation, dels med utgångspunkt i: - kommentarernas fördelning i de olika faktorerna som påverkar förtroendet. Här redovisas om det finns några påtagliga skillnader i hur kommentarerna fördelar sig vid jämförelse mellan länsdelstillhörighet, kön, ålder, födelseland och ekonomiska förhållanden. Med påtagliga skillnader har vi valt en skillnad på cirka 5 procentenheter, dels med utgångspunkt i: - de personer som lämnat någon kommentar positiv eller negativ om personal, organisatoriska faktorer respektive vård och behandling. Även här görs analyserna med avseende på om det finns några skillnader i svaren med avseende på länsdelstillhörighet, kön, ålder, födelseland och ekonomiska förhållanden. I dessa analyser har personer som lämnat både positiva och negativa kommentarer exkluderats. Procentuell fördelning av kommentarer Hur kommentarerna fördelar sig procentuellt i olika faktorer presenteras i tabell 4. Här visas att de kvantitativt dominerande kommentarerna handlar om: Bemötande/omhändertagande Vård och behandling ospecificerat Tillgänglighet Organisatoriska och politiska förutsättningar för hälso- och sjukvården Privat vård och ekonomi avseende förtroende för tandvården Av kommentarerna om vad som har påverkat förtroendet för tandvården och hälsooch sjukvården positivt handlar 20 respektive 26 procent om bemötande/omhändertagande. Samtidigt framkommer att 13 procent av kommentarerna om vad som har påverkat förtroendet för hälso- och sjukvården negativt också handlar om bemötande/omhändertagande. Av kommentarerna om vad som har påverkat förtroendet negativt står kommentarer om tillgänglighet för 24 procent i tandvården och 32 procent i hälso- och sjukvården. Samtidigt handlar 11 respektive 16 procent av kommentarerna om vad som har påverkat positivt också om tillgänglighet. Organisatoriska och politiska förutsättningar, som innehåller uppfattningar om landstinget som politiskt styrd organisation, omorganisationer och vårdflöden, har 18 procent av kommentarerna om vad som har påverkat förtroendet för hälso- och sjukvården negativt. Av kommentarerna om vad som har påverkat förtroendet för tandvården negativt handlar 33 procent om ekonomi

14 Tabell 4 Andel kommentarer per grupp för tandvård respektive sjukvård. Grupper av kommentarer Positiv tandvård Negativ tandvård Positiv hälsooch sjukvård Negativ hälso- och sjukvård Allmänt positiv/negativ Personalen Personal ospecificerat Yrkesskicklighet Bemötande/omhändertagande Information Delaktighet <1 <1 <1 <1 Vård och behandling Vård och behandling ospecificerat Kvalitet <1 <1 <1 Vård och behandling händelser Organisatoriska frågor Tillgänglighet Organisatoriska och politiska förutsättningar Privat vård (tandvården) 12 Kontinuitet Kallelser till vård <1 Ekonomi 1 33 <1 1 Specifika eller namngivna enheter Egen tandhälsa/hälsa 1 <1 Miljö 1 <1 <1 Opålitlighet 3 1 Media 1 <1 1 Totalt Kommentarernas fördelning med avseende på länstillhörighet, kön, ålder, födelseland och ekonomisk situation Med utgångspunkt i hur kommentarerna fördelar sig i de olika faktorerna gjordes fortsatta analyser av eventuella skillnader med avseende på länsdelstillhörighet, kön, ålder, födelseland och ekonomiska förhållanden. För de faktorer som kommenteras i den följande texten finns det skillnader som är större än 5 procentenheter i hur kommentarerna fördelar sig med utgångspunkt i länsdelstillhörighet, kön, ålder, ekonomi och födelseland. En sammanfattande beskrivning av dessa resultat återfinns i tabell 5, sidan

15 Länsdelstillhörighet Det finns skillnader mellan de tre länsdelarna i hur de negativa kommentarerna fördelar sig för både tandvård och övrig hälso- och sjukvård. I de västra och centrala länsdelarna handlar en större andel av de negativa kommentarerna om tandvård om tillgänglighet jämfört med den östra länsdelen. I de västra och östra länsdelarna handlar en större andel av de negativa kommentarerna om övrig hälso- och sjukvård om organisatoriska och politiska förutsättningar jämfört med den centrala länsdelen. Dessa skillnader illustreras grafiskt i figur 2 och 3. Motsvarande figurer för resultaten i detta kapitel återfinns i bilagan, figurerna

16 Centrala Västra Östra Allmänt negativ Ekonomi Enheter Egen tandhälsa Opålitlighet Personal Ospecificerat Yrkesskicklighet Omhändertagande/Bemötande Information Delaktighet Vård/behandling Ospecificerat Kvalitet Händelser Tillgänglighet Organisatoriska och politiska förutsättningar Privat vård Kontinuitet Ej kallad Media Andel (%) Figur 2 Fördelning av negativa kommentarer om tandvården per länsdel

17 Centrala Västra Östra Allmänt negativ Ekonomi Enheter Egen hälsa Miljö Opålitlighet Personal Ospecificerat Yrkesskicklighet Omhändertagande/Bemötande Information Delaktighet Vård/behandling Ospecificerat Kvalitet Händelser Tillgänglighet Organisatoriska och politiska förutsättningar Kontinuitet Kallad Media Andel (%) Figur 3 Fördelning av negativa kommentarer om hälso- och sjukvården per länsdel

18 Kön Det finns skillnader mellan kvinnors och mäns sätt att svara när det gäller bemötande/omhändertagande, ekonomi, tillgänglighet samt organisatoriska och politiska förutsättningar. En större andel av kvinnornas kommentarer handlar om bemötande/omhändertagande, oavsett om det gäller positiva eller negativa kommentarer, tandvård eller övrig hälso- och sjukvård, jämfört med hur männens kommentarer fördelar sig (bilagan, figur 28). En större andel av männens negativa kommentarer, när det gäller tandvård, handlar om ekonomi jämfört med hur kvinnorna svarat (bilagan, figur 29). Männen lämnar i större utsträckning positiva kommentarer om tillgänglighet respektive negativa kommentarer om organisatoriska och politiska förutsättningar avseende övrig hälso- och sjukvård jämfört med hur kvinnornas kommentarer fördelar sig (bilagan, figur 30 31). Ålder Även i jämförelsen mellan olika åldersgrupper framkommer skillnader. De största skillnaderna finns när det gäller kommentarer om bemötande/omhändertagande, yrkesskicklighet, privat vård (tandvård), kontinuitet, ekonomi, tillgänglighet, samt organisatoriska och politiska förutsättningar. En större andel av de lägre åldersgruppernas (18 44 år) såväl positiva som negativa kommentarer om både tandvård och övrig hälso- och sjukvård handlar om bemötande/omhändertagande jämfört med hur de äldre (45 84 år) åldersgruppernas svar fördelar sig. Lägre åldersgrupper kommenterar också att yrkesskicklighet påverkat förtroendet för övrig hälso- och sjukvård både positivt och negativt (bilagan, figur 32 34). De högre åldersgrupperna lämnar i högre grad positiva kommentarer om privat vård och kontinuitet i tandvården. De högre åldersgrupperna kommenterar också i större utsträckning än de yngre ekonomi och tillgänglighet när det gäller vad som påverkat förtroendet för tandvården negativt (bilagan, figur 32 33). Med högre ålder ökar andelen negativa kommentarer om tillgänglighet och organisatoriska och politiska förutsättningar, för övrig hälso- och sjukvård, jämfört med hur de lägre åldersgruppernas kommentarer fördelar sig (bilagan, figur 35). Födelseland Personer födda utanför Sverige kommenterar i högre utsträckning ekonomi som något som påverkat förtroendet för tandvården negativt (bilagan, figur 37). Personer födda utanför Sverige kommenterar också i större omfattning tillgänglighet negativt, när det gäller övrig hälso- och sjukvård (bilagan, figur 39)

19 Ekonomi Kommentarer från personer med dålig ekonomi handlar i högre grad om bemötande/omhändertagande jämfört med hur kommentarerna från personer med bra ekonomi fördelar sig, för samtliga områden. Personer med dålig ekonomi kommenterar också i högre utsträckning ekonomi som något som påverkat förtroendet för tandvården negativt, medan en större andel av de negativa kommentarerna från personer med bra ekonomi handlar om tillgänglighet (bilagan, figur 40 43). Personer som upplever sig ha god ekonomi kommenterar i större utsträckning tillgänglighet som en negativ faktor för hälso- och sjukvård, än personer med dålig ekonomi gör. Samma förhållande gäller för organisatoriska och politiska förutsättningar (bilagan, figur 43). Sammanfattning För följande faktorer finns det skillnader ( 5 procentenheter) i hur kommentarerna fördelar sig med utgångspunkt i länsdelstillhörighet, kön, ålder, ekonomi, födelseland: Bemötande/omhändertagande Tillgänglighet Organisatoriska och politiska förutsättningar Yrkesskicklighet Ekonomi Privat vård (tandvård) Kontinuitet

20 I tabell 5 sammanfattas dessa skillnader. De faktorer som jämförts är de tre länsdelarna med varandra, kvinnor med män, yngre med äldre, personer med bra självrapporterad ekonomi med personer med dålig självrapporterad ekonomi respektive personer födda i Sverige med personer födda utanför Sverige. Tabell 5 Skillnader i andel kommentarer Faktor Bemötande/omhändertagande Kommenteras i större utsträckning av Kvinnor Yngre Personer med dålig ekonomi Kvinnor Yngre Personer med dålig ekonomi Kvinnor Yngre Personer med dålig ekonomi Kvinnor Yngre Personer med dålig ekonomi När det gäller förtroendet för Tandvård positivt Tandvård negativt Hälso- och sjukvård positivt Hälso- och sjukvården negativt Tillgänglighet Äldre Tandvård positivt Personer från västra och Tandvård negativt centrala länsdelarna Män Äldre Personer födda utanför Sverige Personer med bra ekonomi Hälso- och sjukvård positivt Hälso- och sjukvården negativt Organisatoriska och politiska förutsättningar Personer från västra och östra länsdelarna Män Äldre Personer med bra ekonomi Hälso- och sjukvården negativt Yrkesskicklighet Yngre Tandvård positivt Yngre Tandvård negativt Yngre Hälso- och sjukvård positivt Yngre Hälso- och sjukvården negativt Ekonomi Män Personer födda utanför Sverige Personer med dålig ekonomi Tandvård negativt Privat vård Äldre Tandvård positivt Kontinuitet Äldre Tandvård positivt

21 Personal, organisatoriska faktorer samt vård och behandling De följande jämförande analyserna baserar sig på de kvantitativt största faktorerna som har påverkat förtroendet: personal, vård och behandling samt organisatoriska faktorer. Jämförelserna utgår från de personer som har lämnat någon kommentar positiv eller negativ om dessa faktorer. Här studeras om det finns några samband mellan hur personerna svarat och deras kön, ålder, ekonomiska förhållanden, födelseland och länsdelstillhörighet. I den fortsatta texten kommenteras endast de samband, som i de logistiska regressionsanalyserna visade sig vara statistiskt signifikanta (p< 0,05). Är bakgrundsvariabeln inte kommenterad framkom inte någon skillnad i svaren. I de figurer som visar fördelningen av både negativa och positiva kommentarer är det andelen personer som visas. Det innebär att de personer som både lämnat negativa och positiva kommentarer om samma faktor har exkluderats i dessa analyser. Detta gäller oavsett vilken bakgrundsvariabel som används. I figurerna som beskriver hur kommentarerna fördelar sig inom respektive faktor är alla kommentarer inkluderade. Det innebär att här redovisas även personer som har lämnat både positiva och negativa kommentarer. Personal Uppfattningar om personalen tar en tydlig utgångspunkt i personalens egenskaper och handlande. Denna faktor kan beskrivas med hjälp av följande kategorier: bemötande/omhändertagande ospecificerat positiva/negativa uppfattningar yrkesskicklighet information/rådgivning delaktighet Kommentarerna om personal är positiva En stor majoritet av de personer som har lämnat kommentar om personal i tandvården har lämnat positiva kommentarer. Även när det gäller kommentarer om personal i övrig hälso- och sjukvård dominerar positiva kommentarer men inte i samma omfattning som i tandvården (figur 4 5)

22 Negativa kommentarer Positiva kommentarer år Män år år år år Kvinnor år år år Andel (%) personer Figur 4 Fördelning av positiva och negativa kommentarer om personal i tandvården per kön och ålder. Negativa kommentarer om personal Positiva kommentarer om personal år Män år år år år Kvinnor år år år Andel (%) personer Figur 5 Fördelning av positiva och negativa kommentarer om personal i hälso- och sjukvården per kön och ålder. Äldre personer lämnar positiva kommentarer om personal Med stigande ålder ökar andelen positiva kommentarer om personal i tandvården för att i den äldsta åldersgruppen utgöra knappt 100 procent av kommentarerna (figur 4). Med stigande ålder ökar andelen positiva kommentarer om personal även för övrig hälso- och sjukvård

23 Kvinnor lämnar negativa kommentarer om personal Även kön har samband med hur kommentarerna om personal fördelar sig när det gäller övrig hälso- och sjukvård. En större andel kvinnor än män lämnar negativa kommentarer. Bland unga kvinnor (18 29 år) är andelen negativa kommentarer lika stor som andelen positiva kommentarer (figur 5). Med bättre självskattad ekonomi ökar andelen positiva kommentarer om personal Självskattade ekonomiska förutsättningar har samband med fördelningen av positiva och negativa kommentarer om personal både när det gäller tandvård och övrig hälsooch sjukvård. Med bättre ekonomiska förutsättningar ökar andelen positiva kommentarer när det gäller tandvården för att i gruppen av personer med bra ekonomi utgöra 95 procent av kommentarerna om personal (figur 6). För övrig hälso- och sjukvård är förhållandet detsamma. Med bättre ekonomiska förutsättningar ökar andelen positiva kommentarer för att i gruppen personer med bra ekonomi utgöra 80 procent av kommentarerna om personal (figur 7). Negativa kommentarer Positiva kommentarer Bra ekonomi Varken bra eller dålig ekonomi Dålig ekonomi Andel (%) personer Figur 6 Fördelning av positiva och negativa kommentarer om personal i tandvården efter självskattade ekonomiska förutsättningar

24 Negativa kommentarer om personal Positiva kommentarer om personal Bra Varken bra eller dåligt Dålig Andel (%) personer Figur 7 Fördelning av positiva och negativa kommentarer om personal i hälso- och sjukvården efter självskattade ekonomiska förutsättningar. Personer som bor i den östra länsdelen ger mer negativa kommentarer om personal Även länsdelstillhörighet har samband med hur kommentarerna om personalen i övrig hälso- och sjukvård fördelar sig. Personer som bor i den östra länsdelen och som lämnar kommentarer om personal lämnar en större andel negativa kommentarer än personer som bor i centrala eller västra länsdelen (figur 8)

25 Negativa kommentarer om personal Positiva kommentarer om personal Centrala Väs tra Östra Andel (%) personer Figur 8 Fördelning av positiva och negativa kommentarer om personal i hälso- och sjukvården per länsdel. Bemötande/omhändertagande kommenteras i störst utsträckning Både inom tandvård och övrig hälso- och sjukvård är bemötande/omhändertagande den kategori som kommenteras i störst utsträckning (figur 9 10), både positivt och negativt. Med bemötande/omhändertagande avses i denna rapport personalens förhållningssätt i mötet med patienter och anhöriga, såväl i telefonkontakter som i vårdande/behandlande insatser. Hit räknas också uttalanden om omhändertagande. Nedanstående citat illustrerar denna kategori: Lugna människor som vet hur man tar hand om människor som tycker det är obehagligt (Tandvård positivt) Dålig attityd av olika telefonsamtal och receptioner. Surt och tvärt (Tandvård negativt) Stöttning när man är nyopererad och mår uselt (Hälso- och sjukvården positivt) Ibland känns det som man kommer och stör på vårdcentralen (Hälso- och sjukvård negativt)

26 Hälso- och sjukvård Tandvård Hälso- och sjukvård Tandvård Personal Ospecificerat Personal Ospecificerat Yrkesskicklighet Yrkesskicklighet Omhändertagande/Bemötande Omhändertagande/Bemötande Information Information Delaktighet Delaktighet Andel (%) Figur 9 Fördelning av positiva kommentarer om personal i hälso- och sjukvård respektive tandvård Andel (%) Figur 10 Fördelning av negativa kommentarer om personal i hälso- och sjukvård respektive tandvård Kvinnor kommenterar bemötande/omhändertagande Kvinnor kommenterar i högre utsträckning än män bemötande/omhändertagande, både när det gäller vad som har påverkat förtroendet positivt och negativt. Detta gäller framför allt för tandvård (figur 11 12), men även, om än i mindre utsträckning, för övrig hälso- och sjukvård (visas ej i figur). Män Kvinnor Män Kvinnor Personal Ospecificerat Personal Ospecificerat Yrkesskicklighet Yrkesskicklighet Omhändertagande/Bemötande Omhändertagande/Bemötande Information Information Delaktighet Delaktighet Andel (%) Figur 11 Fördelning av positiva kommentarer om personal i tandvården per kön Andel (%) Figur 12 Fördelning av negativa kommentarer om personal i tandvården per kön

27 18-29 år år år år Personal Ospecificerat Yrkesskicklighet Omhändertagande/Bemötande Information Delaktighet Andel (%) Figur 13 Fördelning av positiva kommentarer om personal i tandvården per åldersklass. Ålder har samband med kommentarer om bemötande/omhändertagande i tandvården Med stigande ålder sjunker andelen positiva kommentarer om bemötande/omhändertagande i tandvården (figur 13), medan negativa kommentarer om bemötande/omhändertagande förekommer i ungefär lika stor utsträckning i samtliga åldersgrupper (visas ej i figur). Vård och behandling Till skillnad från Uppfattningar om personalen utgår kommentarer som hör till Uppfattningar om vård och behandling specifikt från vården och behandlingen och inte från personerna som utför handlingen. Samtidigt kan dessa kommentarer i vissa fall vara möjliga att tolka som antingen Uppfattningar om personalen eller Uppfattningar om vård och behandling. I det stora material som dessa två huvudfaktorer utgör torde enstaka tolkningssvårigheter inte ha haft någon avgörande betydelse. Nedanstående citat kan illustrera vilken typ av kommentarer som handlar om vård och behandling: Bra behandling (Tandvård positivt) Felaktig behandling i munnen (Tandvård negativt) Medicinsk behandling av min diabetes OK (Hälso- och sjukvård positivt) Dålig uppföljning sedan jag fick min hjärninfarkt 1992 (Hälso- och sjukvård negativt)

28 Ålder och självskattad ekonomi har samband med kommentarer om vård och behandling i tandvården Ålder liksom självskattad ekonomi har samband med hur kommentarer om vård och behandling i tandvården fördelar sig. Män i åldersgruppen år lämnar lika stor andel positiva som negativa kommentarer, medan de högre åldersgrupperna har en större andel personer som har lämnat positiva kommentarer om vård och behandling i tandvården. I de äldsta åldersgrupperna uppgår andelen positiva kommentarer till mellan 80 och 90 procent (figur 14). Negativa kommentarer om vård och behandling Positiva kommentarer om vård och behandling år år Män år år år Kvinnor år år år Andel (%) personer Figur 14 Fördelning av positiva och negativa kommentarer om vård och behandling i tandvården per kön och ålder. Kvinnor och yngre personer lämnar negativa kommentarer om vård och behandling i hälso- och sjukvård Ålder och kön har samband med hur kommentarer om vård och behandling i hälsooch sjukvården fördelar sig. Kvinnor och personer i de yngre åldersgrupperna lämnar i större utsträckning negativa kommentarer (figur 15)

29 Negativa kommentarer om vård och behandling Positiva kommentarer om vård och behandling år Män år år år år Kvinnor år år år Andel (%) personer Figur 15 Fördelning av positiva och negativa kommentarer om vård och behandling i hälso- och sjukvården per kön och ålder. Personer med dålig ekonomi kommenterar vård och behandling negativt Bland personer som har en dåligt självskattad ekonomi, är andelen personer som har lämnat negativa kommentarer om vård och behandling högre, jämfört med dem som har god självskattad ekonomi, om såväl tandvård som övrig hälso- och sjukvård (figur 16 17)

30 Negativa kommentarer om vård och behandling Positiva kommentarer om vård och behandling Bra Varken bra eller dåligt Dålig Andel (%) personer Figur 16 Fördelning av positiva och negativa kommentarer om vård och behandling i tandvården efter självskattade ekonomiska förutsättningar. Negativa kommnetarer om vård och behandling Positiva kommentarer om vård och behandling Bra Varken bra eller dåligt Dålig Andel (%) personer Figur 17 Fördelning av positiva och negativa kommentarer om vård och behandling i hälso- och sjukvården efter självskattade ekonomiska förutsättningar

31 Vård och behandling ospecificerat kommenteras i störst utsträckning Både inom tandvården och övriga hälso- och sjukvården är vård och behandling ospecificerat den kategori som kommenteras i störst utsträckning (figur 18 19). För hälso- och sjukvården kommenterar kvinnor vård och behandling i större utsträckning än män (visas ej i figur). Hälso- och sjukvård Tandvård Hälso- och sjukvård Tandvård Vård/behandling Ospecificerat Vård/behandling Ospecificerat Kvalitet Kvalitet Händelser Händelser Andel (%) Figur 18 Fördelning av positiva kommentar om vård och behandling i hälso- och sjukvård respektive tandvård Andel (%) Figur 19 Fördelning av negativa kommentarer om vård och behandling i hälso- och sjukvård respektive tandvård. Organisatoriska faktorer Faktorn Uppfattningar om organisatoriska frågor kan beskrivas med hjälp av kategorierna: Tillgänglighet Kontinuitet Kallelser till vård Organisatoriska och politiska förutsättningar För tandvården framträder dessutom specifikt Privat vård som en egen kategori. Äldre personer kommenterar organisatoriska faktorer inom tandvården positivt Bland de personer som lämnat kommentarer om organisatoriska faktorer inom tandvården finns skillnader med avseende på ålder. Med stigande ålder ökar andelen personer som lämnar positiva kommentarer, för att i den äldsta åldersgruppen (65 84 år) utgöra över 80 procent. Av personerna i de yngre åldersgrupperna (18 44 år) lämnar en större andel negativa än positiva kommentarer (figur 20). Negativa kommentarer om organisatoriska faktorer i hälso- och sjukvården dominerar Oavsett ålder och kön är andelen personer som lämnar negativa kommentarer om organisatoriska faktorer inom hälso- och sjukvård, större än andelen personer som lämnar positiva kommentarer. Bland de äldsta (65 84 år) ökar dock andelen personer som lämnar positiva kommentarer. Andelen män som lämnar negativa kommentarer är större än andelen kvinnor (figur 21)

32 Negativa kommentarer om organisatoriska faktorer Positiva kommentarer om organisatoriska faktorer år Män år år år år Kvinnor år år år Andel (%) personer Figur 20 Fördelning av positiva och negativa kommentarer om organisatoriska faktorer i tandvården per kön och ålder. Negativa kommentarer om organisatoriska faktorer Positiva kommentarer om organisatoriska faktorer år Män år år år år Kvinnor år år år Andel (%) personer Figur 21 Fördelning av positiva och negativa kommentarer om organisatoriska faktorer i hälso- och sjukvården per kön och ålder

33 Personer från den östra länsdelen kommenterar organisatoriska faktorer i hälsooch sjukvård negativt Länstillhörighet har också samband med fördelningen av negativa och positiva kommentarer om organisatoriska faktorer inom övrig hälso- och sjukvård. De personer som kommer från den östra länsdelen lämnar i större utsträckning negativa kommentarer om organisatoriska faktorer än personer från de västra och centrala länsdelarna (figur 22). Negativa kommentarer om organisatoriska faktorer Positiva kommentarer om organisatoriska faktorer Centrala Väs tra Östra Andel (%) personer Figur 22 Fördelning av positiva och negativa kommentarer om organisatoriska faktorer per länsdel. Tillgänglighet dominerar kommentarerna om organisatoriska frågor För tandvården domineras de negativa kommentarerna om organisatoriska faktorer av kommentarer om tillgänglighet (70 %), medan de positiva kommentarerna i nästan lika stor utsträckning handlar om privat vård och kontinuitet (figur 23 24). För hälso- och sjukvården handlar både positiva och negativa kommentarer om organisatoriska faktorer i störst utsträckning om tillgänglighet (figur 25 26). Med tillgänglighet avses i denna rapport exempelvis tillgång till vård vid behov, geografisk närhet, telefonframkomlighet, vårdköer, väntetider och tillgång till personal, vilket kan illustreras med följande citat: Mångfalden av specialiteter inom 10 mils avstånd (Tandvård positivt) Svårt att ta sig fram via telefon (Tandvård negativt) Vid akut behov finns tid (Hälso- och sjukvård positivt) Svårt att byta/välja [vårdcentral] annan än där man blir listad (Hälso- och sjukvård negativt)

34 Tillgänglighet Organisatoriska och politiska förutsättningar Privat vård Tillgänglighet Organisatoriska och politiska förutsättningar Kontinuitet Kontinuitet Kallelser Ej kallad Andel (%) Figur 23 Fördelning av positiva kommentarer om organisatoriska faktorer i tandvården Andel (%) Figur 24 Fördelning av negativa kommentarer om organisatoriska faktorer i tandvården. Tillgänglighet Tillgänglighet Organisatoriska och politiska förutsättningar Organisatoriska och politiska förutsättningar Kontinuitet Kontinuitet Kallad Kallad Andel (%) Andel (%) utsagor Figur 25 Fördelning av positiva kommentarer om organisatoriska faktorer i hälso- och sjukvården. Figur 26 Fördelning av negativa kommentarer om organisatoriska faktorer i hälso- och sjukvården. Kvinnor och yngre lämnar positiva kommentarer om tillgänglighet i hälso- och sjukvården Kvinnor ger i högre utsträckning än män positiva kommentarer om tillgänglighet. Med stigande ålder sjunker andelen personer som lämnar positiva kommentarer om tillgänglighet (visas inte i figur)

35 Negativa kommentarer handlar om organisatoriska och politiska förutsättningar Av de negativa kommentarerna om organisatoriska faktorer i hälso- och sjukvården handlar drygt 30 procent om organisatoriska och politiska förutsättningar (figur 27). Dessa kommentarer exemplifieras nedan: Okunniga politiker som styr landstinget (Hälso- och sjukvård negativt) Man bollas fram och tillbaka ingen vill ta ansvar (Hälso- och sjukvård negativt) Organisatoriska och politiska förutsättningar kommenteras i större utsträckning i östra och västra länsdelarna jämfört med centrala länsdelen. Tillgänglighet kommenteras negativt i större utsträckning i centrala länsdelen än de två övriga länsdelarna (figur 27). Centrala Västra Östra Tillgänglighet Organisatoriska och politiska förutsättningar Kontinuitet Kallad Andel (%) utsagor Figur 27 Fördelning av negativa kommentarer om organisatoriska faktorer i hälso- och sjukvården

36 4. Avslutande reflektioner I den politiska värdegrunden för Landstinget i Östergötland betonas de två faktorerna bemötande och tillgänglighet (Landstingets treårsbudget , s 6). Landstinget har på uppdrag av medborgarna ansvar för att tillhandahålla hälso- och sjukvård. Det är utifrån medborgarnas behov som verksamheten ska planeras och bedrivas. På alla nivåer i organisationen måste alltid medborgaren och patienten vara i centrum för arbetet. Det är viktigt hur människor bemöts som patienter och anhöriga och det är också viktigt att landstinget kan belysa för medborgarna hur uppdraget utförs och motivera olika beslut och bakgrunden till att de fattas. Tillgängligheten är central för hur människor uppfattar sjukvården. Patientens tid och behov av att få sin vård utan onödig väntan måste visas största respekt. Men det handlar inte bara om tillgängligheten i tid, utan också i avstånd. Att ha nära till vården har stor betydelse för hur trygga människor känner sig. Därför är det viktigt att vården finns så nära människor som möjligt. I grunden bör det som går att göra nära patienten, i hemmet eller på orten, också göras där. Såväl befolkningsenkäten Östgötens hälsa 2006 som nationella studier bekräftar att dessa två faktorer är viktiga för befolkningens förtroende för vården. Mot bakgrund av detta väljer vi att ha bemötande och omhändertagande och i någon mån tillgänglighet som fokus för vår diskussion, även om rapporten visar att även andra faktorer påverkar förtroendet för tandvård och övrig hälso- och sjukvård. Rapporten visar också att det finns vissa skillnader mellan tandvård och övrig hälso- och sjukvård när det gäller förtroendefrågor. Resultatreflektioner Bilden av tandvården är positiv En av dessa skillnader mellan tandvård och övrig hälso- och sjukvård är fördelningen mellan positiva och negativa kommentarer. För tandvården lämnades drygt dubbelt så många positiva som negativa kommentarer (4 456 respektive 2 083) om vad som har påverkat förtroendet, medan motsvarande skillnad för hälso- och sjukvården var marginell (4 027 respektive 3 939). Detta är en observation som ska tolkas med försiktighet. Vi vet exempelvis inte om man har svarat med ett positivt tandläkarbesök i färskt minne, medan den senaste kontakten med hälso- och sjukvården ligger mycket längre tillbaka i tiden. Sannolikt finns det även andra faktorer, som påverkar om man väljer att lyfta fram en positiv eller negativ aspekt. Kanske kunde frågornas placering på sidan leda till att man enbart svarade på just frågan vad som påverkat förtroendet för tandvården positivt, eftersom denna fråga låg först i gruppen av förtroendefrågorna

37 Med beaktande av detta kan dock ändå konstateras att det är en positiv bild som träder fram när befolkningen beskriver vad det är som har påverkat deras förtroende för tandvården. Också när det gäller kommentarer om personal i tandvården framträder en positiv bild. En övervägande majoritet av de personer som kommenterar tandvårdens personal har lämnat positiva kommentarer. Kommentarerna från den äldsta åldersgruppen är till nästan 100 procent positiva. Tolkningen att befolkningen uppfattar tandvården positivt styrks av Svenskt Kvalitetsindex 2006 och 2008 (Samhällsservice 2006 och 2008). Dessa undersökningar visar att tandvården ligger i topp bland de olika samhällsområden som studerades. Privattandläkarna får bättre betyg än folktandvården och gapet mellan privat och offentligt driven tandvård är större 2008 än 2006 (Svenskt kvalitetsindex). Denna relation mellan privat och offentlig tandvård återspeglas även i kommentarerna i Östgötens hälsa Här handlar 12 procent av kommentarerna om vad som påverkat förtroendet för tandvården positivt om just privat vård och flera av dessa kommentarer är enbart Privat tandläkare. Även inom hälso- och sjukvård är kommentarerna övervägande positiva när det gäller personal, men skillnaderna är mindre markanta än för tandvård. Här konstaterar vi också att negativa kommentarer lämnas av kvinnor i större utsträckning än av män. Bland unga kvinnor (18 29 år) är andelen negativa kommentarer lika stor som andelen positiva kommentarer. Kvinnor och yngre lämnar kommentarer om bemötande/omhändertagande Det är personalens bemötande/omhändertagande som kommenteras i störst utsträckning när det gäller personalen och här ser vi att det finns köns- och åldersskillnader. Det är kvinnor, i större utsträckning än män, och yngre personer, i större utsträckning än äldre, som lämnar kommentarer som visar att bemötandet och omhändertagandet har påverkat deras förtroende. Männens kommenterar handlar i större utsträckning om tillgänglighet, organisatoriska och politiska förutsättningar och ekonomi, när det gäller tandvård. Liknande resultat visas i en rapport från Stockholms läns landsting (2006). Här framkommer att kvinnor upplever att de inte blir tagna på allvar och att man inte lyssnar på deras problem. Den grupp klagomål där den största könsskillnaden finns är klagomål om bemötande, 72 procent av klagomålen kommer från kvinnor och 28 procent från män. När analyserna kontrolleras för könsskillnader i konsumtion av hälso- och sjukvård framkommer att kvinnor, totalt sett, lämnar 17 procent mer klagomål jämfört med män och att män klagar mer på samverkan, tillgänglighet och administration än kvinnor. Även Socialstyrelsen (2004) konstaterar att det är en ojämn könsfördelning när det gäller klagomål på vården och att den större andelen bemötandeärenden bland kvinnliga patienter inte är tillfälliga eller slumpmässiga fenomen. Resultaten kan också jämföras med den enkätundersökning som genomfördes av Socialdepartementets utredning om bemötande om kvinnor och män inom hälso- och

38 sjukvården 1996 (Socialdepartementet 1996). Resultaten från den enkätundersökningen visar att det, i större utsträckning än kön, var bland annat ålder och utbildningsnivå som påverkade vad patienter ansåg om bemötande och vård. När det gällde kön var likheterna större än skillnaderna ifråga om kvinnors och mäns bedömning av behandling och bemötande (ibid). Här finns således både skillnader och likheter, mellan de olika studierna, som kan vara intressant att reflektera omkring. Vi ska först konstatera att de olika undersökningarna inte är helt jämförbara. Socialdepartementets utredning filtrerade exempelvis ut enbart de personer som faktiskt besökt en mottagning, medan vi i Östgötens hälsa har beaktat samtliga svar oavsett om och i så fall när den som svarat har besökt vården. Men, med bland andra denna olikhet i beaktande, kan vi konstatera att de östgötska kvinnor och män som besvarat frågorna om förtroende 10 år efter att Socialdepartementet genomfört sin enkätstudie, svarar olika beroende på kön. Något som kan bidra till reflektionerna runt dessa skillnader, är de sammantagna resultat, som lyfter att betydligt fler kvinnor än män har ett nedsatt psykiskt välbefinnande och att självrapporterade psykiska besvär har blivit vanligare bland ungdomar sedan början av 1990-talet. Enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2009 var andelen unga kvinnor och män som rapporterade besvär av ängslan, oro eller ångest 30 respektive 14 procent åren , en ökning från 9 respektive 4 procent i slutet av 1980-talet. Det har också blivit vanligare att ungdomar vårdas på sjukhus för depression och för ångesttillstånd. Andelen åringar som vårdats för depression dubblerades mellan 1997 och 2007, bland både kvinnor och män, och i åldern år är det nu fyra gånger så vanligt med sådan vård. Andelen ungdomar som gör självmordsförsök ökar också kraftigt. Bland kvinnor har ökningen skett sedan början av 1990-talet och bland män sedan slutet av 1990-talet. Självmordsförsök bland ungdomar är tre gånger så vanligt bland kvinnor som bland män (Socialstyrelsen, 2009b). FHI visar också (Statens Folkhälsoinstitut, 2004) att ätstörningar som Anorexia nervosa är ungefär 10 gånger vanligare bland unga kvinnor än bland unga män. De unga kvinnorna har också under tidsperioden från mitten av 1990-talet haft en ökande alkoholkonsumtion, vårdats mer för alkoholförgiftning och röker i stor utsträckning (Socialstyrelsen 2007b). För dessa unga kvinnor kan man anta att relationer till personalen och upplevelse av bemötande har stor betydelse för deras förtroende för hälso- och sjukvård. Kvinnor sjukskrivs dessutom i större omfattning är män. Kvinnor står för nästan två tredjedelar av alla dagar då sjukpenning delas ut (Sveriges kommuner och landsting, 2007). Personer med dålig ekonomi kommenterar bemötande/omhändertagande I denna rapport framkommer att även den ekonomiska situationen har samband med vad bemötandet betyder för befolkningens förtroende för vården. Personer med dålig ekonomi kommenterar, i större utsträckning än personer med god ekonomi, bemötandet/omhändertagandet som en faktor som påverkar förtroendet både i positiv och negativ bemärkelse i såväl tandvård som hälso- och sjukvård. Flera studier har, enligt Sveriges kommuner och landsting (2009), visat att ekonomiskt pressade människor, framför allt de som lever i ovisshet om den egna