Östgötens hälsa Vårdbehov, vårdutnyttjande och synpunkter på vården. Rapport 2007:2. Folkhälsovetenskapligt centrum.

Transkript

1 Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:2 Vårdbehov, vårdutnyttjande och synpunkter på vården Maj 2007 Madeleine Borgstedt-Risberg Susanne Stålhammar Folkhälsovetenskapligt centrum

2 Östgötens hälsa 2006 Vårdbehov, vårdutnyttjande och synpunkter på vården Rapport 2007:2 Maj 2007 Madeleine Borgstedt-Risberg Susanne Stålhammar

3 Förord Detta är den fjärde rapporten som utges från Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, med data från befolkningsenkäten Östgötens hälsa I rapporten kan man läsa om hur östgötarna uppfattar sina vårdbehov. Den beskriver också hur östgötarna söker vård eller inte och varför de i så fall avstår. Här står också att läsa om olika önskemål om tillgänglighet samt synpunkter på vården. Uppdraget med att göra en enkät som beskriver östgötens hälsa, kommer från hälsooch sjukvårdsnämnden vid Landstinget i Östergötland. Nämnden skriver i sitt styrkort om vikten av att främja befolkningens hälsoutveckling, bland annat genom att förstå och synliggöra olika gruppers livsvillkor och behov. Man lyfter också landstingets roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Rapporten är i första hand tänkt som ett underlag för landstingspolitikernas arbete med behovsanalyser och styrdokument, men vår förhoppning är att den också väcker intresse bland personer verksamma inom vården, och bland dem som har ett allmänt intresse för frågorna. De tidigare rapporterna från Östgötens hälsa 2006, är en deskriptiv rapport som övergripande beskriver befolkningens hälsa, en metodrapport samt en rapport om levnadsvanor och östgötarnas motivation till att förändra dessa. Rapporterna kan läsas på vår hemsida: Hhttp:// Linköping Maj 2007 Helle Noorlind Brage Produktionsenhetschef, projektledare Elisabeth Wärnberg Gerdin Produktionsenhetschef Vi vill tacka Enkätservice för allt arbete med scanning och inskrivning av öppna texter. Vi vill också tacka Johan Alinder för hjälp med gruppering av sjukdomsgrupper. Vi har fått många bra synpunkter under arbetets gång av våra arbetskamrater på Folkhälsovetenskapligt centrum. Ett särskilt tack till Marika Wenemark, Lena Lindhe Söderlund och Kerstin Ekberg. Tack också till Christina Aldin för bearbetning och layout av rapporten. Slutligen vill vi rikta vårt största tack till alla de personer som besvarat enkäten. Madeleine Borgstedt-Risberg Statistiker Susanne Stålhammar Folkhälsovetare - 1 -

4 - 2 -

5 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING RAPPORTENS DISPOSITION METOD FÖRDJUPNINGSENKÄT ÖSTGÖTENS HÄLSA NATIONELL ENKÄT HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR TOLKNING AV RESULTAT BESKRIVNING AV ÖPPNA FRÅGOR VÅRDBEHOV OCH VÅRDUTNYTTJANDE SJÄLVUPPLEVT VÅRDBEHOV TILLGODOSEDDA VÅRDBEHOV VÅRDUTNYTTJANDE BESÖK HOS OLIKA VÅRDPROFESSIONER UNDER DE SENASTE TRE MÅNADERNA SÖKT ANNAN VÅRD ÄN DEN LANDSTINGET ERBJUDER SAMMANFATTNING AVSTÅ FRÅN ATT SÖKA VÅRD AVSTÅTT FRÅN ATT SÖKA VÅRD DE SENASTE TOLV MÅNADERNA ORSAK TILL ATT INTE SÖKA VÅRD HANTERING AV BESVÄR SAMMANFATTNING LÅNGVARIGA OCH/ELLER ALLVARLIGA SJUKDOMAR OCH HÄLSOBESVÄR SÖKT VÅRD OCH FÅTT TILLRÄCKLIG ELLER OTILLRÄCKLIG HJÄLP SAMMANFATTNING TILLGÄNGLIGHET TILL VÅRDEN UTÖKADE ÖPPETTIDER PÅ VÅRDCENTRALEN BEREDD ATT BETALA EXTRA FÖR UTÖKADE ÖPPETTIDER KONTAKTA SJUKVÅRDEN FÖR HÄLSOBESVÄR SAMMANFATTNING LÄKEMEDEL LÄKEMEDELSANVÄNDNING AVSTÅTT FRÅN ATT KÖPA LÄKEMEDEL SAMMANFATTNING FÖRTROENDE FÖR VÅRDEN FÖRTROENDE FÖR OLIKA SAMHÄLLSINSTITUTIONER FÖRTROENDE FÖR SJUKVÅRDEN SAMMANFATTNING

6 9 SYNPUNKTER PÅ VÅRDEN ALLMÄNT NÖJD/MISSNÖJD MED VÅRDEN TILLGÄNGLIGHET VÅRDPERSONAL BEHANDLING LANDSTINGET SOM ORGANISATION SAMMANFATTNING DISKUSSION REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 Vilka sjukdomar/besvär östgötarna har sökt vård för. Bilaga 2 Synpunkter på vården Bilaga 3 Fördelning av synpunkter mellan olika kategorier, uppdelat på kön, ålder och vårdbehovsgrupper

7 Sammanfattning Sju av tio har ett vårdbehov Av östgötarna har 68 procent haft ett vårdbehov, det vill säga behov av att få hjälp i något avseende från hälso- och sjukvården, under de senaste tolv månaderna. En person som upplever sig ha ett vårdbehov kan antingen söka eller avstå från att söka vård. Fler kvinnor än män anger ett vårdbehov, och det största vårdbehovet finns bland de äldre. Kvinnor söker sjukvård i större utsträckning än män, och andelen sökande ökar med åldern. Bland dem med vårdbehov är det 50 procent som tycker att vården tillgodoser deras vårdbehov helt och 42 procent att deras vårdbehov tillgodoses till viss del. Resterande 8 procent tycker att vården inte alls tillgodoser deras vårdbehov. Personer födda utomlands har ett större vårdbehov jämfört med personer födda i Sverige och kontakten med sjukvården är vanligare bland personer födda utomlands än bland svenskfödda. Av östgötarna har 45 procent av männen och 59 procent av kvinnorna sökt en eller flera yrkesgrupper inom vården under de senaste tre månaderna. Läkare på vårdcentral, privat mottagning eller företagshälsovård är den mest sökta vårdprofessionen. Var fjärde söker inte vård trots behov Av östgötarna har 25 procent avstått från att söka vård trots ett vårdbehov, och detta resultat är oförändrat sedan Det är vanligare att kvinnor och personer födda utomlands avstått från att söka vård trots ett vårdbehov. Missnöje främsta orsaken till att inte söka vård Den vanligaste orsaken till att inte söka vård är ett missnöje med sjukvården eller sjukvårdspersonalen. Största missnöjet med vården finns hos personer med mindre allvarliga och diffusa besvär. Missnöje med vårdpersonal berör bland annat bemötande, kontinuitet och kompetens. Det kan till exempel handla om personalens ignorans, vikten av att få träffa samma läkare och att personalen har specifik ämneskunskap och god språklig förmåga. Mediciner det vanligaste sättet att hantera besvär Medicinering är det vanligaste sättet att hantera besvär som man inte sökt vård för. Medicinering är också sjukvårdens vanligaste behandlingsstrategi när personer söker vård. Nästan hälften av östgötarna har använt receptfria smärtstillande läkemedel under de tre senaste månaderna. Många östgötar har också använt blodtryckssänkande medicin och receptbelagd smärtstillande läkemedel. Det finns synpunkter på att sjukvården ska vara mer återhållsam med mediciner. Det önskas förebyggande åtgärder som till exempel generella hälsokontroller, och behandling av specialister som exempelvis sjukgymnaster, psykologer, kiropraktorer. Dessa åtgärder önskas främst av dem som haft ett vårdbehov oavsett om de sökt eller inte sökt vård. Många är intresserade av utökade öppettider Hälften av östgötarna är intresserade av utökade öppettider på vårdcentralen, främst mellan klockan på vardagskvällarna. Det är främst bland de yngre och framförallt bland dem som sökt sjukvård flera gånger de senaste tolv månaderna som det är störst intresse för utökade öppettider. Intresset för utökade öppettider på vårdcentralen, och att betala extra för detta utöver dagens avgift för läkarbesök, har ökat sedan De allra flesta vill kunna kontakta sjukvården genom telefon eller - 5 -

8 öppen mottagning. Kontakt via e-post är främst ett önskemål bland unga. Synpunkter om missnöje med tillgänglighet berör till exempel långa väntetider för läkarbesök och behandling, problem med telefonframkomlighet och önskemål om öppna mottagningar. Missnöje med långa väntetider finns främst hos dem som sökt vård. Högt förtroende för sjukvården Det högsta förtroendet för olika samhällsinstitutioner har sjukvården och polisen. Sju av tio östgötar har stort förtroende för sjukvården. Störst förtroende finns bland de äldsta. De personer som anger att vården tillgodoser deras vårdbehov helt har stort förtroende, medan de som anger att vården inte alls tillgodoser deras vårdbehov har ett litet förtroende. Syfte och metod Denna rapport syftar till att ge underlag till landstingets arbete med behovsanalyser och uppföljning. Rapporten beskriver östgötens vårdbehov, vårdutnyttjande och synpunkter på vården. Resultaten som redovisas kommer från befolkningsenkäten Östgötens hälsa 2006 och den nationella enkäten Hälsa på lika villkor Befolkningsenkäten Östgötens hälsa 2006 består av en huvudenkät och en fördjupningsenkät. Resultaten i denna rapport baseras på fördjupningsenkäten, vilken de flesta frågorna kommer ifrån. Fördjupningsenkäten skickades till personer i åldrarna år och svarsfrekvensen är 64 procent. Nationella enkäten skickades till personer i åldrarna år och svarsfrekvensen är 62 procent

9 1 Inledning Syftet med denna rapport är att ge underlag till landstingets arbete med behovsanalyser och uppföljning. Rapporten omfattar befolkningens vårdbehov, vårdutnyttjande och synpunkter på vården. Ett huvudmål för hälso- och sjukvården är att ge vård på lika villkor. I hälso- och sjukvårdslagen står det att: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. En innebörd av målet kan sägas vara, att vården ska vara likvärdig i tillgänglighet, innehåll och omfattning vid likartade vårdbehov [1]. Alla människor ska alltså ha samma förutsättningar till vård oberoende av till exempel var de bor, var de är födda, vilken utbildning eller sysselsättning de har [2]. Landstinget i Östergötland har som mål att tillgodose befolkningens behov av hälsooch sjukvård och främja en positiv hälsoutveckling. Alla samhällsmedborgare har eller kommer någon gång att besöka hälso- och sjukvården under sin levnadstid. Östgötarna ska känna sig trygga med att en god hälso- och sjukvård ges efter behov och är effektiv under hela vårdprocessen. För att planera och tillgodose befolkningens behov behöver hälso- och sjukvården kunskap om östgötens livsmönster, vårdbehov och hur man utnyttjar vården. Inom Landstinget i Östergötland tillämpas en modell för behovsstyrning. Landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd fungerar som beställare och skriver avtal med landstingsägda och privata vårdgivare. Avtalen föregås av en process med behovsanalyser och dialog med vårdgivarna. Nämnden gör sedan prioriteringsbeslut med hänsyn till behovens angelägenhetsgrad och ekonomiska ramar. Därefter skrivs avtal som följs upp årligen. En del i uppföljningen är patientundersökningar med syfte att ge en samlad bild av patienternas syn på vården. Patientundersökningarna berör områden som till exempel patienttillfredsställelse, tillgänglighet, vårdkvalitet, bemötande och förtroende. För att inte enbart få patienters syn på vården genomförs medborgardialoger där östgötarna ges möjlighet att aktivt ta del i de diskussioner om prioriteringar som förs inom landstinget. En annan del av uppföljningen är befolkningsenkäter. Genom befolkningsenkäterna går det att få en samlad bild av vårdbehov och synpunkter på vården i hela befolkningen. 1.1 Rapportens disposition Rapporten är uppdelad i tio kapitel och tre bilagor, där varje kapitel avslutas med en kort sammanfattning. Det första kapitlet är en inledning om hälso- och sjukvården och landstinget i Östergötland

10 Andra kapitlet beskriver kortfattat undersökningens metod. För den som är intresserad av en mer utförlig beskrivning av metod och enkätfrågor, rekommenderas att läsa Metodrapport 1 en metodbeskrivningt 1. Kapitel tre visar resultat av östgötarnas självrapporterade vårdbehov och vårdutnyttjande. Kapiel fyra visar resultat av de östgötar som inte sökt vård trots vårdbehov, orsaken till det och hur de hanterade besvären istället. Kapitel fem redovisar östgötarnas mer långvariga och allvarliga hälsobesvär de senaste tolv månaderna, och vilket vårdbehov de haft för dessa besvär. Kapitel sex redovisar tillgänglighet till vården i form av utökade öppettider på vårdcentral, om man är beredd att betala extra för utökade öppettider och på vilket sätt östgötarna vill kontakt sjukvården för sina hälsobesvär. Kapitel sju redovisar östgötarnas läkemedelsanvändning de senaste tre månaderna, och de som avstått från att köpa medicin på recept och orsaken till varför de avstod. Kapitel åtta redovisar östgötarnas förtroende för sjukvården. Kapitel nio redovisar synpunkter på vården, som är en sammanställning av fritt skrivna kommentarer. Synpunkterna presenteras i fem kategorier som illustreras med citat. I kapitel tio avslutas rapporten slutligen med en diskussion. Rapporten har tre bilagor. Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Vilka sjukdomar/besvär östgötarna har sökt vård för. Synpunkter på vården. Fördelning av synpunkter mellan olika kategorier, uppdelat på kön, ålder och vårdbehovsgrupper. 1 Wenemark Marika. Rapport 2006:10 Östgötens hälsa Metodrapport 1 metodbeskrivning. Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland

11 2 Metod I rapporten redovisas resultat från befolkningsenkäten Östgötens hälsa 2006 och den nationella enkäten Hälsa på lika villkor En utförligare beskrivning av metod och enkätfrågor finns i rapporten Östgötens hälsa Metodrapport Fördjupningsenkät Östgötens hälsa 2006 Befolkningsenkäten Östgötens hälsa 2006 består av en huvudenkät och en fördjupningsenkät. Resultaten i denna rapport baseras på data från fördjupningsenkäten som är en tvärsnittsstudie baserad på ett frågeformulär till ett slumpmässigt urval om personer i åldrarna år bosatta i Östergötland. De frågor som redovisas i denna rapport omfattar bakgrundsfrågor, frågor om allmän hälsa, sjukdomar, vårdbehov och vårdkontakter. Undersökningens genomförande Personerna i urvalet fick först ett brev med information om studien och efter några dagar skickades frågeformuläret ut. För personer var frågeformuläret helt anonymt och därför följde ett svarskort med. Svarskortet var märkt med ett nummer och skulle skickas in separat samtidigt med det ifyllda formuläret. För 500 personer hade frågeformuläret en identitetsbeteckning. För att undvika att belasta människor med flera påminnelser gjordes endast en påminnelse med en ny enkät. Som ett sista steg skickades en förkortad enkät med åtta frågor till alla som inte besvarat tidigare formulär. Den förkortade enkäten innehåller bland annat bakgrundsfrågor, frågor om vårdbehov och om vårdbehoven tillgodoses. För de frågor som finns med i den förkortade enkäten redovisas samtliga svar i rapporten. Svarsfrekvens Det var personer som besvarade fördjupningsenkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 64 procent. Kvinnor svarar i större utsträckning än män. Svarsfrekvensen för kvinnor varierar mellan 59 och 74 procent i de olika åldersgrupperna. För männen varierar svarsfrekvensen mellan 41 och 69 procent. Totalt var det 14 personer som inte svarade på frågan om kön och 39 personer som inte svarade på frågan om födelseår. Tabell 2.1 Antal svarande och svarsfrekvens, per kön och ålder Kvinnor Män Totalt Ålder Antal Svar (%) Antal Svar (%) Antal Svar (%) år år år år Totalt Wenemark Marika. Rapport 2006:10 Östgötens hälsa Metodrapport 1 metodbeskrivning. Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland

12 Det var 168 personer som svarade på den förkortade enkäten vilket innebär att svarsfrekvensen för de frågor som ingår i den förkortade enkäten var totalt 69 procent (tabell 2.2). Svarsfrekvensen ökar ungefär lika mycket (5 7 procentenheter) i alla ålders- och könsgrupper. Det är en större andel som är födda utomlands bland dem som besvarat det förkortade formuläret (25 %) jämfört med dem som besvarat originalformuläret (7 %). Tabell 2.2 Antal svarande och svarsfrekvens med det förkortade formuläret inkluderat, per kön och ålder Kvinnor Män Totalt Ålder Antal Svar (%) Antal Svar (%) Antal Svar (%) år år år år Totalt Nationell enkät Hälsa på lika villkor 2006 Statens folkhälsoinstitut (FHI) genomför sedan 2004 årligen den nationella enkäten Hälsa på lika villkor. Undersökningen 2006 består av ett nationellt urval och ett slumpmässigt tilläggsurval för Östergötland med totalt personer i åldrarna år. Frågeformuläret omfattar bakgrundsfrågor, frågor om fysisk och psykisk hälsa, vårdkontakter, läkemedel, levnadsvanor som kost, fysisk aktivitet, spelvanor, alkohol och tobak, ekonomiska förhållanden samt trygghet och sociala relationer. I rapporten redovisas frågor om vilka olika vårdprofessioner östgötarna har besökt (s ), om läkemedelsanvändning (s ) och förtroende för olika samhällsinstitutioner (s. 36). Undersökningens genomförande Den nationella enkäten skickades ut till personer. Ett tack- och påminnelsekort skickades till dem som inte besvarat frågeformuläret, följt av två påminnelser med bifogad enkät till dem som inte svarat. Svarsfrekvens Totalt besvarade personer i Östergötland den nationella enkäten och svarsfrekvensen uppgår till 62 procent (tabell 2.3). Även denna enkät har kvinnor besvarat i större utsträckning än män. Svarsfrekvensen för kvinnor varierar mellan 60 och 72 procent i de olika ålderskategorierna. För män varierar svarsfrekvensen mer. Kvinnor år har den bästa svarsfrekvensen (72 %)

13 Tabell 2.3 Antal svarande och svarsfrekvens, per kön och ålder Kvinnor Män Totalt Ålder Antal Svar (%) Antal Svar (%) Antal Svar (%) år år år år Totalt I rapporten har åringarna plockats bort från materialet för att kunna ha samma åldersuppdelning som i fördjupningsenkäten. 2.3 Tolkning av resultat För att bedöma hur säkra resultaten är går det att räkna fram ett konfidensintervall. Konfidensintervallet tar inte hänsyn till bortfallet utan är endast en precisionsberäkning för de fel som uppkommer i och med att resultaten baseras på ett urval av befolkningen. Ett 95-procentigt konfidensintervall täcker med 95 procents säkerhet det sanna värdet i populationen. Ett stort urval ger snävare konfidensintervall medan ett litet urval har större statistiskt felmarginal och därmed vidare konfidensintervall (tabell 2.4). I några av figurerna finns konfidensintervall uträknat, de klammerförsedda linjerna i ändarna av staplarna, och om konfidensintervallen inte överlappar varandra finns en säkerställd skillnad. Tabell 2.4 Ungefärlig statistisk felmarginal i punktskattningar av andelar Resultat per Fördjupningsenkät Nationell enkät Hela urvalet ± 2 %-enheter ± 2 %-enheter Kön ± 3 %-enheter ± 3 %-enheter Åldersgrupper ± 4 6 %-enheter ± 3 4 %-enheter Kön & åldersgrupper ± 5 9 %-enheter ± 4 6 %-enheter 2.4 Beskrivning av öppna frågor I fördjupningsenkäten finns också ett antal öppna frågor där de svarande har möjlighet att med egna ord svara på frågorna. I tabell 2.5 redovisas antalet personer som svarat och antalet svar på respektive öppen fråga. En person kan ha angivit fler än ett svar. För resultaten på alla öppna frågor gäller att det är antal svar, det vill säga besvär/sjukdomar, orsaker, synpunkter et cetera som redovisas och inte antalet personer

14 Tabell 2.5 Antalet personer som svarat och antalet öppna svar på respektive öppen fråga i fördjupningsenkäten Antal personer som svarat Antal sjukdomar/besvär 1. Långvariga eller allvarliga sjukdomar eller hälsobesvär under de senaste 12 månaderna, och vårdbehov för dessa besvär? 2. Sökt sjukvård under de senaste 12 månader, och för vilka sjukdomar eller hälsobesvär? 3. Vara i behov av sjukvård de senaste 12 månaderna, men inte sökt vård, och för vilka sjukdomar eller hälsobesvär? Antal personer som svarat Antal orsaker 4. Orsaker till att inte söka sjukvård? Antal personer som svarat Antal hanteringssätt 5. Hantera besvär istället för att söka sjukvård? Antal personer som svarat Antal synpunkter 6. Synpunkter på vilken sjukvård som erbjuds och hur vårdbehovet tillgodoses. Här ingår även synpunkter som lämnats om vården på andra ställen i enkäten Kodning och kategorisering Sjukdomar och besvär (fråga 1 3 i tabell 2.5) har kodats enligt definitioner i Socialstyrelsens klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem Socialstyrelsens klassifikation är den svenska versionen av den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-10 (International statistical classification of diseases and related health problems tenth revison). Därefter har dessa koder grupperats i sjukdomsgrupper av läkare. För frågorna om orsak till att man avstått från att söka vård trots behov och hur man hanterade besvären istället (fråga 4 5 i tabell 2.5), upprättades en preliminär kodlista efter att ett femtiotal svar lästs av en sjukvårdsutbildad person. Under bearbetningen fylldes kodlistan på löpande. Ett mål var att koderna skulle vara detaljerade och så långt som möjligt spegla den ursprungliga texten, men ett visst mått av bedömningar är ofrånkomligt. Alla texter kodades och grupperades därefter till övergripande kategorier. Synpunkter på vården (fråga 6 i tabell 2.5) består av mer utförlig text och synpunkter av väldigt olika karaktär. Kodningen av denna fråga genomfördes därför gemensamt av två sjukvårdsutbildade personer. En preliminär kodlista upprättades som fylldes på löpande. Koderna skulle vara detaljerade och så långt som möjligt spegla den ursprungliga texten, men även här är det ofrånkomligt med ett visst mått av bedömningar. Alla texter kodades och grupperades därefter till övergripande kategorier

15 3 Vårdbehov och vårdutnyttjande I Sverige besöker fler än två av tre invånare hälso- och sjukvården varje år [3]. Graden av sjukvårdsutnyttjande är ett resultat av vårdbehov, tillgång och efterfrågan. Något som inverkar på både behov och att nyttja vården är samhällets ständiga utveckling, till exempel demografiska skeenden såsom omflyttningar, ökat eller minskat barnafödande, förändrad medellivslängd och befolkningens hälsotillstånd. Tidigare nationella undersökningar visar att kvinnor efterfrågar sjukvård i större utsträckning än män och att efterfrågan ökar med åldern. Kontakt med vården är vanligare bland personer födda utomlands än bland svenskfödda [2, 4, 5]. 3.1 Självupplevt vårdbehov En person som upplever sig ha ett vårdbehov kan antingen söka vård eller avstå från att söka vård. Det finns personer med självupplevt vårdbehov som både sökt vård och avstått från att söka vård. Att både ha sökt och att avstått från att söka vård kan innebära att man har sökt för ett besvär/sjukdom och avstått från att söka för ett annat besvär/sjukdom. Det kan också innebära att man vid ett tillfälle har sökt för ett besvär/sjukdom och med erfarenhet från det tillfället avstått från att söka vård igen. Av östgötarna har 68 procent haft ett självupplevt vårdbehov under de senaste tolv månaderna. Det är 43 procent som har sökt sjukvård, 18 procent har både sökt och avstått från att söka vård trots behov medan 7 procent helt avstått från att söka vård trots behov. Resterande 32 procent har inte haft något vårdbehov de senaste tolv månaderna. Andelen som har haft ett vårdbehov är högre bland kvinnor än bland män. Totalt är det 72 procent av kvinnorna och 63 procent av männen som har haft ett vårdbehov under det senaste året. Det största vårdbehovet, bland både kvinnor och män, finns i den äldsta åldersgruppen, år, (figur 3.1). Personer födda utomlands anger ett vårdbehov i större utsträckning jämfört med personer födda i Sverige (77 respektive 67 procent) år Kvinnor år år år år Män år år år Andel (%) Figur 3.1 Andel personer med självupplevt vårdbehov, per kön och ålder (med 95- procentigt konfidensintervall)

16 3.2 Tillgodosedda vårdbehov Av dem som har ett vårdbehov anger 50 procent att deras vårdbehov är helt tillgodosett. Det är 42 procent som anger att vårdbehovet tillgodoses delvis och 8 procent att vården inte alls tillgodoser deras vårdbehov. Det är en lika stor andel kvinnor som män som anger att vården inte alls tillgodoser deras vårdbehov. I de yngre åldersgrupperna, år, bland både män och kvinnor är det fler som anger att vården inte tillgodoser deras vårdbehov än de som anger att vården helt tillgodoser vårdbehoven (figur 3.2). I den äldsta åldersgruppen, år, är resultatet det motsatta. Det är fler som anger att deras vårdbehov är helt tillgodosedda än de som anger att vården inte tillgodoser vårdbehoven. Personer födda utomlands anger i större utsträckning än personer födda i Sverige att vården inte alls tillgodoser deras vårdbehov, 14 respektive 7 procent. Vården tillgodoser mitt vårdbehov helt Vården tillgodoser mitt vårdbehov till viss del Vården tillgodoser inte alls mitt vårdbehov år Kvinnor år år år år Män år år år Andel (%) Figur 3.2 Andel personer med vårdbehov som anger att vården tillgodoser deras vårdbehov helt, delvis eller inte alls, per kön och ålder. 3.3 Vårdutnyttjande Totalt har 61 procent av östgötarna sökt sjukvård minst en gång under de senaste tolv månaderna. Fler kvinnor än män och fler äldre än yngre har sökt vård (tabell 3.1). Personer födda utomlands har sökt vård i något större utsträckning jämfört med personer födda i Sverige, 68 respektive 60 procent. Tabell 3.1 Andel som sökt vård under de senaste tolv månaderna, per kön och ålder Andel som sökt vård (%) Ålder Kvinnor Män Totalt år år år år Totalt

17 De tre sjukdomsgrupper som flest söker vård för är ortopediska sjukdomar och besvär, övriga tillstånd och psykisk ohälsa (bilaga 1). Ortopediska sjukdomar innebär oftast problem med ryggen, besvär med händer och armar och besvär med nacke och axlar. Skador och olika symtom som till exempel värk i bröstet och yrsel är de vanligaste symtomen i gruppen övriga tillstånd. För psykisk ohälsa utgör depressioner och nedstämdhet de största grupperna. 3.4 Besök hos olika vårdprofessioner under de senaste tre månaderna Besök inom öppen och sluten sjukvård, kontakt med naprapat, kiropraktor och företagsläkare är exempel på olika vårdprofessioner. Av länets befolkning har 45 procent av männen och 59 procent av kvinnorna de senaste tre månaderna någon gång besökt en eller flera av dessa vårdprofessioner. Vanligast är besök hos läkare på vårdcentral, privat mottagning eller företagsläkare. Under de senaste tre månaderna har var tredje östgöte besökt läkare för egna besvär eller sjukdomar. Kvinnor har besökt läkare i större utsträckning än män, 37 respektive 29 procent. Fler äldre personer, år, har besökt läkare jämfört med yngre personer (tabell 3.2). Under de senaste tre månaderna har 21 procent av östgötarna besökt läkare på sjukhus. Kvinnor har besökt läkare på sjukhus i större utsträckning än män, 25 respektive 18 procent. Äldre har besökt i större utsträckning än yngre och utlandsfödda i större utsträckning än svenskfödda. Under de senaste tre månaderna har 14 procent av kvinnorna och 12 procent av männen besökt distriktssköterska. I den äldsta åldersgruppen har drygt 25 procent besökt distriktssköterska och i övriga åldersgrupper är det ungefär 10 procent. Utlandsfödda har besökt distriktssköterska i större utsträckning än svenskfödda. Tabell 3.2 Andel (%) som under de senaste tre månaderna har besökt de angivna vårdprofessioner en eller flera gånger, per kön och ålder Kvinnor Män Totalt Totalt Läkare på VC, privat-, företagsläkare Läkare på sjukhus Distriktsköterska Sjukgymnast Naprapat, kiropraktor, homeopat Varit inlagd på sjukhus Psykolog Kurator Ungdomsmottagning

18 Kvinnor har besökt sjukgymnast i större utsträckning än män medan det är ungefär lika stor andel kvinnor som män som besökt naprapat, kiropraktor eller homeopat. Tretton procent av de unga kvinnorna, år, har besökt ungdomsmottagningen de senaste tre månaderna jämfört med knappt en procent av de unga männen. Tre procent av östgötarna har besökt psykolog och två procent har besökt kurator. Det är en liten andel av dem som är över 65 år som har besökt psykolog eller kurator. 3.5 Sökt annan vård än den landstinget erbjuder Det är inte bara vårdcentraler och sjukhus som erbjuder vård, det finns även privata vårdgivare som kan ha vårdavtal med landstinget. Det innebär att patienten inte behöver betala mer i patientavgift än enligt de regler som gäller inom landstinget. Har privata vårdgivare inte vårdavtal med landstinget får patienten betala marknadsmässig kostnad för privatvård. Det är 11 procent av östgötarna som har sökt annan vård än den landstinget erbjuder under de senaste tolv månaderna (tabell 3.3). Söka annan vård än den landstinget erbjuder är vanligare i de yngre åldersgrupperna jämfört med den äldsta åldersgruppen, år. Tidigare undersökningar genomförda av landstinget (1993 och 1995), visar att andelen som sökt annan vård ligger på ungefär samma nivå för både män och kvinnor i respektive åldersgrupper. Tabell 3.3 Andel som sökt annan vård än den landstinget erbjuder, per kön och ålder Andel (%) Ålder Kvinnor Män Totalt år år år år Totalt För annan vård än den landstinget erbjuder är privat vårdgivare vid till exempel Medicinskt centrum och Sergelkliniken den vanligaste, följt av vård av privat läkare, gynekolog, sjukgymnast eller psykolog (tabell 3.4). Det är fler kvinnor än män som sökt annan vård och nästan hälften av dem som sökt annan vård finns i åldersgruppen år. I resultatet av vilken privat vårdgivare östgötarna besökt kan samma person ha angett fler vårdprofessioner än en

19 Tabell 3.4 Vanligaste sökta vårdgivare bland dem som sökt annan vård än den landstinget erbjuder Antal Privat vårdgivare 66 Privat läkare, gynekolog, sjukgymnast, psykolog 52 Kiropraktor 24 Företagshälsovården 23 Naprapat 16 Alternativ medicin 3 14 Övrigt 4 14 Massör 9 Totalt Sammanfattning Självupplevt vårdbehov Av östgötarna har 68 procent haft ett självupplevt vårdbehov de senaste tolv månaderna. Fler kvinnor än män har haft ett vårdbehov och största vårdbehovet finns i den äldsta åldersgruppen, år. Personer födda utomlans anger i större utsträckning ett vårdbehov jämfört med personer födda i Sverige. Tillgodosedda vårdbehov Hälften av östgötarna som har ett vårdbehov anger att vården tillgodoser deras vårdbehov helt. Äldre personer anger i större utsträckning än yngre att vården tillgodoser deras vårdbehov helt. Personer födda utomlands anger i större utsträckning än personer födda i Sverige att vården inte alls tillgodoser deras vårdbehov. Vårdutnyttjande Kvinnor söker sjukvård i större utsträckning än män och andelen som söker sjukvård ökar med åldern. Likaså är kontakt med sjukvården vanligare bland personer födda utomlands än svenskfödda. Besökt olika vårdprofessioner Läkarbesök på vårdcentral, privat mottagning eller företagshälsovård är vanligast bland östgötarna. Sökt annan vård än den landstinget erbjuder Yngre söker annan vård i större utsträckning än äldre. Andelen som sökt annan vård har inte förändrats sedan Alternativ medicin innefattar bland annat akupunktur och osteopatisk behandling. 4 Övrigt innefattar bland annat de som sökt privatvård när de varit utomlands

20 4 Avstå från att söka vård En person som upplever sig ha ett vårdbehov kan antingen söka vård eller avstå från att söka vård. Personer som avstår från att söka vård trots ett behov definieras i vissa nationella rapporter som individer med ett icke tillfredställt vårdbehov. Nationella undersökningar visar att ungefär var tionde person i åldrarna år säger sig under en tremånadersperiod ha haft behov av läkarvård, men ändå inte sökt vård. Bland kvinnor och bland personer födda utomlands är det en högre andel än i andra grupper som har ett icke tillfredställt vårdbehov. Den vanligaste orsaken till att inte söka vård vid behov, bland både kvinnor och män, är negativa erfarenheter från tidigare besök [2, 4, 5]. 4.1 Avstått från att söka vård de senaste tolv månaderna En av fyra östgötar har avstått från att söka sjukvård minst en gång under de senaste tolv månaderna, trots att de känt ett behov av sjukvård. Andelen kvinnor som avstått är högre än andelen män (tabell 4.1). Högst andel finns i åldersgruppen år, där var tredje kvinna och var fjärde man inte sökt vård trots vårdbehov. Utlandsfödda har avstått från att söka vård i mycket större utsträckning (51 %) än personer som är födda i Sverige (23 %). Tabell 4.1 Andel som avstått från att söka vård trots ett vårdbehov de senaste tolv månaderna, per kön och ålder Andel (%) Ålder Kvinnor Män Totalt år år år år Totalt

21 Att avstå från att söka vård trots vårdbehov är vanligast för ortopediska sjukdomar (tabell 4.2). Av de ortopediska sjukdomarna som man inte sökt vård för är 31 procent besvär med rygg och 16 procent besvär med nacke och axlar. Av de psykiska besvären är 30 procent sömnproblem och trötthet, 29 procent depression och 13 procent stress. I gruppen övriga tillstånd är det framförallt besvär med smärta och yrsel som man avstått att söka för. Tabell 4.2 Sjukdomar man avstått att söka vård för trots behov Antal besvär Ortopediska sjukdomar Psykisk ohälsa 87 Övriga tillstånd 6 73 Mag-tarmsjukdomar 65 Infektionssjukdomar 41 Hjärt-kärlsjukdomar 32 Andningsorganens sjukdomar 26 Hudsjukdomar 20 Kvinnosjukdomar 14 Neurologiska sjukdomar 14 Urologiska sjukdomar 13 Öronsjukdomar 10 Endokrina sjukdomar 8 Munhälsa 7 Reumatiska sjukdomar 5 Ögonsjukdomar 5 Njursjukdomar 2 Stroke 1 Totalt Ortopediska sjukdomar innefattar sjukdom och/eller besvär i rygg, nacke, axlar, ben, armar, leder och muskler. 6 Övriga tillstånd innefattar olika symtom som till exempel värk i bröstet, yrsel men också allergier och skador

22 Jämförelse med tidigare år Tidigare undersökningar gjorda av landstinget visar att andelen som har avstått från att söka vård trots vårdbehov har varit ungefär lika stort mellan åren 1989 till Andelen kvinnor som har avstått från att söka vård är högre än andelen män för alla åren (figur 4.1). För år 2006 finns det en statistik säkerställd skillnad mellan kvinnor och män. I de olika åldersgrupperna är variationen mellan åren liten. män kvinnor Andel (%) Figur 4.1 Andel som inte sökt sjukvård trots att de känt ett behov, per kön och årtal. 4.2 Orsak till att inte söka vård Missnöje med sjukvården och/eller sjukvårdspersonalen är en vanlig orsak till att avstå från att söka vård trots vårdbehov (tabell 4.3). Missnöjet berör bland annat att det är olika läkare varje gång man söker vård, att vårdpersonalen inte hittar orsaken till besvären och att behandlingen oftast bara består av medicinering. Andra orsaker till att inte söka vård är till exempel egen tidsbrist, att besvären gick över, långa väntetider, negativa erfarenheter och känslor av att vara till besvär med mera. Tabell 4.3 Orsak till att inte söka sjukvård Antal Missnöjd med sjukvården och/eller sjukvårdspersonalen 77 Egen tidsbrist, lathet, blev inte av 56 Besvären gick över 53 Övriga orsaker 7 52 Långa väntetider 43 Negativa erfarenheter, dåligt bemött, sökt tidigare och inte fått hjälp 34 Känslor av skam, rädsla, vara till besvär och det går inte att göra mera 25 Behandlade själv 23 Dålig tillgänglighet/öppettider, krångligt kontakta vården 16 Ekonomiska skäl 11 Vet inte vart man ska vända sig 3 Totalt Övriga orsaker innefattar bland annat de som inte vet varför de avstått från att söka, de som inte ville söka och de som angett arbetet som orsak till att de avstått från att söka vård

23 Kvinnor anger oftare än män att besvären har gått över som skäl till att avstå från att söka vård (figur 4.2). Likaså skriver kvinnor oftare orsaker som negativa erfarenheter och missnöje med sjukvården och/eller sjukvårdspersonalen. Orsaker som oftare anges av män är egen tidsbrist och övriga orsaker som till exempel att man inte vet varför man avstått från att söka vård. Kvinnor Män Missnöjd med sjukvård och/eller sjukvårdspersonal Besvären gick över Egen tidsbrist Långa väntetider Övriga orsaker Negativa erfarenheter Känslor av skam, rädsla, vara till besvär och det går inte att göra mera Behandlade själv Dålig tillgänlighet Ekonomiska skäl Vet inte vart man ska vända sig Andel (%) Figur 4.2 Fördelning av orsaker till att inte söka vård bland kvinnor och män. I de olika åldersgrupperna finns delvis olika orsaksmönster till att avstå från att söka vård. I alla åldersgrupper förutom i den yngsta, år, är över 20 procent av orsaken missnöje med sjukvården och/eller vårdpersonalen (figur 4.3). Den vanligaste orsaken bland de yngsta är egen tidsbrist. I den yngsta åldersgruppen är det också en högre andel som anger ekonomiska skäl som orsak till att de avstått från att söka vård. I den äldsta åldersgruppen är det en större andel som anger långa väntetider som orsak

24 18-29 år år år år Missnöjd med sjukvård och/eller sjukvårdspersonal Besvären gick över Egen tidsbrist Långa väntetider Övriga orsaker Negativa erfarenheter Känslor av skam, rädsla, vara till besvär och det går inte att göra mera Behandlade själv Dålig tillgänlighet Ekonomiska skäl Vet inte vart man ska vända sig Andel (%) Figur 4.3 Fördelning av orsaker till att inte söka vård i olika åldersgrupper. Orsaker som oftare anges av personer födda utomlands än av svenskfödda är egen tidsbrist och övriga orsaker. I kommentarer om övriga orsaker skriver utlandsfödda bland annat att de vant sig vid sina besvär och att de inte talar svenska. 4.3 Hantering av besvär Bland dem som har avstått från att söka vård är medicinering det vanligaste sättet att hantera sina besvär, följt av att avvakta till besvären går över (tabell 4.4). Andra sätt att hantera sina besvär är olika former av fysisk aktivitet (egenvård) och att få massage, använda naturläkemedel eller söka privat vårdgivare (annan eller alternativ behandling). Tabell 4.4 Antal synpunkter på hantering av besvären/sjukdomarna Antal Medicin Avvakta, bet ihop, besvären gick över 66 Övrig hantering 9 57 Ingenting 54 Vilade, tog det lugnt 54 Egenvård 43 Annan eller alternativ behandling 43 Totalt Hantering av besvär med medicin inkluderar receptfria läkemedel. 9 Övrig hantering innefattar bland annat att arbeta och att prata med någon anhörig. Det förekommer även destruktiv hantering som att skära sig, dricka alkohol eller ta droger

25 Alla andelar som redovisas grundar sig på det totala antalet hanteringssätt. De hanteringssätt som oftare anges av kvinnor än av män är att använda medicin. De hanteringssätt som oftare anges av män är att avvakta och vänta på att besvären går över (figur 4.4). Kvinnor Män Medicin Avvakta, bet ihop, besvären gick över Vilade, tog det lugnt Ingenting Annan eller alternativ behandling Övrig hantering Egenvård Andel (%) Figur 4.4 Fördelning av hanteringssätt bland kvinnor och män. I de olika åldersgrupperna finns också delvis olika hanteringssätt. Det är en högre andel bland de två yngsta åldersgrupperna, år, som hanterar sina besvär med medicin jämfört med den äldsta åldersgruppen (figur 4.5). I den äldsta åldersgruppen, år, är det en högre andel än i de andra åldersgrupperna som hanterar sina besvär genom att vila eller ta det lugnt. Likaså är det en högre andel i de två äldsta åldersgrupperna som använder sig av egenvård. Personer födda utomlands hanterar sina besvär i något större utsträckning med medicin och alternativ behandling än personer födda i Sverige år år år år Medicin Avvakta, bet ihop, besvären gick över Ingenting Vilade, tog det lugnt Övrig hantering Annan eller alternativ behandling Egenvård Andel (%) Figur 4.5 Fördelning över hanteringssätt i olika åldersgrupper

26 I de fyra största sjukdomsgrupperna finns också delvis olika sätt att hantera besvär. Att använda medicin är vanligast för mag-tarmsjukdomar, ortopediska sjukdomar och övriga tillstånd (figur 4.6). För psykisk ohälsa är övrig hantering, som att till exempel att prata med någon vän eller anhörig, det vanligaste sättet att hantera sina besvär. Bland ortopediska sjukdomar är det en högre andel än i andra sjukdomsgrupper som anger egenvård och annan eller alternativ behandling som hanteringssätt. Samtidigt som det är en lägre andel i den sjukdomsgruppen som hanterar besvären med att avvakta eller bita ihop jämfört med de övriga tre sjukdomsgrupperna. Mag-/tarmsjukdomar Ortopediska sjukdomar Psykisk ohälsa Övriga tillstånd Medicin Avvakta, bet ihop, besvären gick över Ingenting Vilade, tog det lugnt Egenvård Annan eller alternativ behandling Övrig hantering Andel (%) Figur 4.6 Fördelning över hanteringssätt i de fyra största sjukdomsgrupperna. 4.4 Sammanfattning Avstå från att söka vård trots ett vårdbehov Av östgötarna har 25 procent avstått från att söka vård trots ett vårdbehov. Ett resultat som är oförändrat sedan Det är fler kvinnor än män som har avstått från att söka vård och skillnaden tenderar att öka mellan kvinnor och män jämfört med tidigare år. Att avstå från att söka vård trots behov är vanligast för ortopediska sjukdomar. Utlandsfödda har avstått från att söka vård större utsträckning än personer som är födda i Sverige. Orsak till att inte söka vård Missnöje med sjukvård och/eller sjukvårdspersonal är den vanligaste orsaken till att avstå från att söka vård. Hantering av sina besvär Medicinering är det vanligaste sättet att hantera sina besvär bland de östgötar som har avstått från att söka vård. Medicinering är också det vanligaste sättet att hantera besvär av mag-tarmsjukdomar, ortopediska sjukdomar och övriga tillstånd. Medan övrig hantering som till exempel att prata med någon vän eller anhörig är vanligast för besvär av psykisk ohälsa

27 5 Långvariga och/eller allvarliga sjukdomar och hälsobesvär Tidigare i rapporten har östgötarnas vårdutnyttjande och icke tillfredställda vårdbehov redovisats i relation till alla typer av hälsobesvär, allt ifrån enklare besvär till mer långvariga och allvarliga besvär. I följande kapitel redovisas östgötarnas långvariga och allvarliga hälsobesvär de senaste tolv månaderna och vilket vårdbehov de haft för dessa besvär. Långvariga och/eller allvarliga sjukdomar har 40 procent av östgötarna, bland dessa är ortopediska sjukdomar vanligast (tabell 5.1). Näst vanligast är psykisk ohälsa där depression är den vanligaste sjukdomen. Endokrina sjukdomar är den tredje största sjukdomsgruppen där högt blodtryck och diabetes är vanligast. De sjukdomar/besvär som oftare anges av kvinnor än av män är förutom kvinnosjukdomar, även psykisk ohälsa, neurologiska sjukdomar och hudsjukdomar. Endokrina sjukdomar anges lika ofta av kvinnor som av män. De sjukdomar/besvär som män oftare anger än kvinnor är förutom urologiska sjukdomar även hjärtkärlsjukdomar och ögonsjukdomar. Tabell 5.1 Antalet långvariga och/eller allvarliga hälsobesvär under de senaste tolv månaderna Totala antalet hälsobesvär Ortopediska sjukdomar Psykisk ohälsa 159 Endokrina sjukdomar Mag- tarmsjukdomar 106 Hjärt-kärlsjukdomar 96 Övriga tillstånd Andningsorganens sjukdomar 62 Neurologiska sjukdomar 43 Kvinnosjukdomar 39 Hudsjukdomar 33 Infektionssjukdomar 32 Ögonsjukdomar 29 Tumörsjukdomar 28 Reumatiska sjukdomar 22 Urologiska sjukdomar 22 Öronsjukdomar 18 Stroke 11 Njursjukdomar 8 Munsjukdom/besvär 3 Totalt Ortopediska sjukdomar innefattar sjukdom och/eller besvär i rygg, nacke, axlar, ben, armar, leder och muskler. 11 Endokrina sjukdomar innefattar diabetes, högt blodtryck, problem med sköldkörtel och höga blodfettsvärden. 12 Övriga tillstånd innefattar bland annat allergier, yrsel och värk som inte är definierad till någon kroppsdel

28 5.1 Sökt vård och fått tillräcklig eller otillräcklig hjälp Andelen som fått tillräcklig hjälp är störst inom grupperna med kvinnosjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och endokrina sjukdomar (figur 5.1). Över 25 procent har inte fått tillräcklig hjälp för ortopediska sjukdomar, övriga tillstånd, mag-tarmsjukdomar och neurologiska sjukdomar (figur 5.2). Kvinnosjukdomar Hjärt- kärlsjukdomar Endokrina sjukdomar Andningsorganes sjukdomar Neurologiska sjukdomar Mag/tarmsjukdomar Psykisk ohälsa Övriga tillstånd Ortopediska sjukdomar Ortopediska sjukdomar Övriga tillstånd Mag/tarmsjukdomar Neurologiska sjukdomar Psykisk ohälsa Kvinnosjukdomar Andningsorganes sjukdomar Hjärt- kärlsjukdomar Endokrina sjukdomar Andel (%) Andel (%) Figur 5.1 Andel besvär som fått tillräcklig hjälp i de största sjukdomsgrupperna. Figur 5.2 Andel besvär som inte fått tillräcklig hjälp i de största sjukdomsgrupperna. Andelen som fått tillräcklig hjälp är ungefär lika stor för kvinnor som för män i de största sjukdomsgrupperna 13. Ett undantag är mag-tarmsjukdomar där män till större del har fått tillräcklig hjälp än kvinnor, 62 respektive 42 procent. I sjukdomsgruppen psykisk ohälsa som inte fått tillräcklig hjälp är andelen större för kvinnor än män, 29 respektive 10 procent. För övriga tillstånd är det andelen som inte fått rillräcklig hjälp större bland män jämfört med kvinnor 35 respektive 23 procent. Andelen som fått tillräcklig hjälp är större bland äldre än yngre i sjukdomsgruppen psykisk ohälsa, 75 respektive 32 procent. Hälften av alla personer i åldrarna år med mag-tarmbesvär anger att de inte fått tillräcklig hjälp medan det är få personer i den äldsta åldersgruppen som anger att de inte fått tillräcklig. I åldersgruppen år med ortopediska sjukdomar är det 41 procent som anger att de inte fått tillräcklig hjälp medan det i den äldsta åldersgruppen är 21 procent. 13 De största sjukdomsgrupperna är ortopediska sjukdomar, psykisk ohälsa, endokrina sjukdomar, magtarmsjukdomar, hjärt- kärlsjukdomar, övriga tillstånd, andningsorganens sjukdomar

29 5.2 Sammanfattning Långvariga och/eller allvarliga sjukdomar och hälsobesvär Av östgötarna är det 40 procent som haft långvariga och/eller allvarliga sjukdomar eller hälsobesvär. Ortopediska sjukdomar följt av psykisk ohälsa är de vanligaste sjukdomsgrupperna. Sökt vård och fått tillräcklig eller otillräcklig hjälp När östgötarna sökt vård är andelen som fått tillräcklig hjälp störst för personer med kvinnosjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och endokrina sjukdomar. Andelen som inte fått tillräcklig hjälp är störst för personer med ortopediska sjukdomar, övriga tillstånd, mag-tarmsjukdomar och neurologiska sjukdomar

30 6 Tillgänglighet till vården Tillgänglighet kan innefatta till exempel att få besökstid och behandling i rimlig tid, att få kontakt med vården per telefon, att få besked om väntetider och provsvar och att boka tid och förnya recept. Tillgängligheten förändras i takt med samhällsekonomisk utveckling, ny teknologi och diverse struktur- och organisationsförändringar. En huvudlinje i de senaste organisationsförändringarna innebär en kombination av närsjukvård och en specialiserad sjukvård som koncentreras och centraliseras [3]. I och med den nationella vårdgarantin som trädde i kraft 2005, innebär tillgänglighet att patienter inom vissa bestämda tidsintervaller har rätt till telefonkontakt, rimliga väntetider för besök och behandling inom vården. I följande kapitel redovisas tillgänglighet till vården i form av utökade öppettider på vårdcentral, om man är beredd att betala extra för utökade öppettider och på vilket sätt östgötarna vill kontakt sjukvården för sina hälsobesvär. 6.1 Utökade öppettider på vårdcentralen Hälften av östgötarna anger att de skulle ha nytta av ökad tillgänglighet genom att vårdcentralen har öppet på morgonen, kvällen eller lördagsförmiddagar. Det är fler kvinnor än män som anger att de skulle ha nytta av utökade öppettider. Personer yngre än 65 år anger i större utsträckning att de skulle ha nytta av att vårdcentralen utökar sina öppettider. Det är en högre andel av de personer födda utomlands (59 %) som anger sig ha nytta av att vårdcentralen utökar sina öppettider jämfört med personer födda i Sverige (50 %). Bland dem som sökt sjukvård en eller flera gånger under de senaste tolv månaderna är hälften intresserade av utökade öppettider på vårdcentralen. Det är alltså inte fler som vill ha utökade öppettider bland dem som sökt vård totalt sett men när åldersgrupper studeras varierar intresset för utökade öppettider. I de lägre åldersgrupperna finns ett större intresse av att vårdcentralen utökar sina öppettider än i den äldsta åldersgruppen. I de två yngsta åldersgrupperna, år, är det drygt 70 procent som är intresserade av utökade öppettider på vårdcentralen bland dem som sökt vård flera gånger (figur 6.1)

31 65-84 år år år år Ej sökt Sökt en gång Sökt flera gånger Ej sökt Sökt en gång Sökt flera gånger Ej sökt Sökt en gång Sökt flera gånger Ej sökt Sökt en gång Sökt flera gånger Andel (%) Figur 6.1 Andel som skulle ha nytta av att vårdcentralen håller öppet på morgonen, kvällen eller lördagsförmiddag per ålder och om man sökt sjukvård en eller flera gånger eller inte sökt sjukvård de senaste tolv månaderna (med 95-procentigt konfidensintervall). Av de östgötar som vill utöka öppettiderna är 54 procent intresserade av att vårdcentralens öppettider utökas till mellan klockan på vardagar. Det är 34 procent som vill att vårdcentralerna har öppet mellan klockan på lördagen. Resterande 12 procenten vill att vårdcentralen utökar sina öppettider så att de håller öppet mellan klockan på vardagsmorgonen. Jämförelse med tidigare år I jämförelse med undersökningen genomförd av landstinget 1991 har andelen östgötar som skulle ha nytta av utökade öppettider ökat. Idag är det 50 procent som skulle ha nytta av utökade öppettider jämfört med 39 procent Det var ungefär lika stor andel kvinnor som män som skulle ha nytta utav utökade öppettider 1991, medan det idag är fler kvinnor än män, 53 respektive 47 procent. Andelen som har nytta av utökade öppettider har ökat i alla åldersgrupper utom bland unga män, år, (figur 6.2)