Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012

2 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post tel Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Publicerad mars 2014

3 Rådgivning om alkohol inom hälsooch sjukvården Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Riktlinjerna innehåller bland annat rekommendationer om metoder som hälso- och sjukvården bör använda för att stötta patienter som vill ändra ohälsosamma levnadsvanor. I riktlinjerna ges rekommendationer om att hälso- och sjukvården bör erbjuda rådgivning till patienter som röker, har ett riskbruk av alkohol, är otillräckligt fysiskt aktiva eller har ohälsosamma matvanor. Syftet med undersökningen var att få kunskap om inställningen till att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvården och hur väl sjukvården är förberedd för att stärka det sjukdomsförebyggande arbetet. Professionernas attityder och kunskaper har stor betydelse för ett framgångsrikt arbete med att implementera de nationella riktlinjerna och det ska finnas strukturer som stödjer detta arbete. Denna redovisning fokuserar på frågorna kring rådgivning om alkohol. Undersökningens genomförande Socialstyrelsen har undersökt olika yrkesgruppers attityder till och erfarenheter av arbetet med sjukdomsförebyggande metoder. Undersökningen riktades till olika professioner som arbetar inom hälso- och sjukvården. Undersökningen genomfördes av Statistiska centralbyrån i form av postala enkäter. Urvalsramen var Yrkesregistret (2010). Urvalet stratifierades efter åtta yrkeskategorier, med 385 personer i varje (utom för dietister där urvalet var 305 personer). Undersökningsperioden var september oktober 2012 och svarfrekvensen var efter två påminnelser 67 procent. Viktigt med sjukdomsförebyggande arbete Det finns ett starkt stöd bland personalen för att arbetet med att förebygga sjukdom i hälso- och sjukvården är viktigt. I stort sett samtliga svarande anser att det är viktigt att sjukvården ger råd om levnadsvanor. Drygt 80 procent av professionerna anser att rådgivning i den verksamhet där man själv arbetar är viktigt. Det är inga stora skillnader i bedömningen av hur viktigt det är att ge råd om olika levnadsvanor. Arbetet med riskbruk av alkohol bedöms således ungefär lika viktigt som arbetet med tobak, fysisk aktivitet och matvanor. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS SYN PÅ RÅDGIVNING OM ALKOHOL 3

4 Diagram 1. Viktigt med rådgivning om levnadsvanor Andelen bland professioner som tycker att det är viktigt med rådgivning kring levnadsvanor inom hälso- och sjukvården i sitt eget yrkesutövande. År 2012 Mycket viktigt Ganska viktigt Alkohol är den levnadsvana man arbetar minst med i hälso- och sjukvården idag. Det är betydligt vanligare att man arbetar med matvanor och fysisk aktivitet. Diagram 2. Arbetar idag med rådgivning om levnadsvanor Andelen bland professioner som arbetar i stor utsträckning med rådgivning kring levnadsvanor i sitt nuvarande arbete. År 2012 Personalen anser att hälso- och sjukvården borde arbeta mer med sjukdomsförebyggande rådgivning än vad man gör i dag. Det är vanligast att man vill arbeta mer med matvanor och fysisk aktivitet, dvs. de levnadsvanor som man redan i dag prioriterar. Men varannan av de svarande uppger att de skulle vilja arbeta mer med rådgivning om riskbruk av alkohol. Det är bara mellan fem och tio procent som svarar att de skulle vilja arbeta mindre med levnadsvanor än vad de gör idag. Övriga har svarat att frågan inte är aktuell. 4 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS SYN PÅ RÅDGIVNING OM ALKOHOL

5 Diagram 3. Arbeta mer med rådgivning om levnadsvanor Andelen bland professioner som skulle vilja arbeta mer med rådgivning kring levnadsvanor. År 2012 Mycket mer Lite mer Rådgivning om alkohol Det finns stora skillnader mellan olika professionsgrupper beträffande hur mycket man arbetar med rådgivning om alkohol. Barnmorskor är den yrkesgrupp där det är vanligast att arbeta med rådgivning om alkohol. Cirka 40 procent av läkare, psykologer och kuratorer ger också ofta råd om alkohol. Bland övriga personalgrupper är det bara mellan 10 och 20 procent som ofta ger råd om alkohol. Diagram 4. Arbetar idag med rådgivning om alkohol Andelen bland professioner som arbetar i stor utsträckning med rådgivning om alkohol i sitt nuvarande arbete. År 2012 Läkare Sjuksköterskor Barnmorskor Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Dietister Psykologer Kuratorer HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS SYN PÅ RÅDGIVNING OM ALKOHOL 5

6 Inom psykiatrin svarar procent att de ger råd om riskbruk av alkohol i stor utsträckning medan inom den somatiska specialistvården är denna andel under 20 procent. Inom primärvården arbetar 40 procent i hög grad med rådgivning om alkohol. Inom alla professionsgrupper vill man arbeta mer med rådgivning om alkohol. Barnmorskor som är den grupp som redan arbetar mest med rådgivning om alkohol vill i störst utsträckning öka insatserna på det här området. Undersökningen visar också att gruppen sjuksköterskor som idag i ganska liten utsträckning arbetar med rådgivning om alkohol är en grupp där det finns många som skulle vilja arbeta mer med att ge råd om alkohol. Men även bland sjukgymnaster, arbetsterapeuter och dietister finns det stort intresse för att öka arbetet med rådgivning om alkohol. Diagram 5. Arbeta mer med rådgivning om alkohol Andelen bland professioner som skulle vilja arbeta mer med rådgivning om alkohol. År 2012 Läkare Sjuksköterskor Barnmorskor Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Dietister Psykologer Kuratorer Mycket mer Lite mer Det är också skillnad mellan verksamheter; inom psykiatrin där man redan idag arbetar i stor utsträckning med rådgivning om alkohol vill två av tre arbeta mer med det, men även inom somatisk specialistvård är det varannan som vill arbeta mer med att ge råd om alkohol. Behov av ökad kompetens och mer utbildning om alkohol Mindre än hälften av personalen anser att de har kompetens för att arbeta med rådgivning om alkohol. Personalen bedömer sina kunskaper när det gäl- 6 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS SYN PÅ RÅDGIVNING OM ALKOHOL

7 ler alkohol lite sämre än för övriga levnadsvanor. Majoriteten vill främst utveckla kompetensen inom samtalsmetodik, men många vill även ha mer utbildning inom levnadsvanorna. Diagram 6. Ämneskompetens om levnadsvanor Andelen bland professioner som tycker att de har ämneskompetens för att arbeta med rådgivning kring levnadsvanor. År 2012 Skillnaderna mellan olika yrkesgrupper är mycket stora; 70 procent av barnmorskorna och kuratorerna bedömer att de har god kompetens i rådgivning om riskbruk av alkohol medan endast 20 procent av sjukgymnasterna och arbetsterapeuterna bedömer att de har det. Även läkare och psykologer bedömer att de har goda kunskaper i rådgivning om riskbruk av alkohol. Diagram 7.. Ämneskompetens i riskbruk av alkohol Andelen bland professioner som tycker att de har ämneskompetens i riksbruk av alkohol. År 2012 Läkare Sjuksköterskor Barnmorskor Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Dietister Psykologer Kuratorer HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS SYN PÅ RÅDGIVNING OM ALKOHOL 7

8 Inom psykiatrin upplever personalen i dubbelt så stor utsträckning som inom den somatiska specialistvården att man har kompetens att arbeta med rådgivning om riskbruk av alkohol. Kompetensen om samtalsmetodik för att arbeta sjukdomsförebyggande är den mest efterfrågade utbildningen. Varannan bland professioner önskar utveckla sin kompetens i riskbruk av alkohol. Diagram 8. Utveckla kompetens om levnadsvanor Andelen bland professioner som skulle vilja utveckla kompetensen om levnadsvanor. År 2012 Samtalsmetodik Önskemål om mer kompetensutveckling inom riskbruk av alkohol skiljer sig inte nämnvärt mellan professionerna. Intresset är något större inom primärvården och psykiatrin än den specialiserade somatiska vården. Brist på tydliga rutiner för att arbeta med levnadsvanor För att det sjukdomsförebyggande arbetet ska bli en naturlig del av hälsooch sjukvården behöver det finnas tydliga uppdrag och väl fungerande rutiner som är kända av personalen och som tillämpas i praktiken. Vi har frågat de som arbetar i vården om det finns rutiner inom deras verksamheter och det är knappt fyrtio procent av de svarande som anser att så är fallet. Det är något mindre vanligt att det finns rutiner för arbetet med riskbruk av alkohol än för arbetet med övriga levnadsvanor. 8 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS SYN PÅ RÅDGIVNING OM ALKOHOL

9 Diagram 9. Tydliga rutiner för levnadsvanor Andelen bland professioner som tycker att det finns tydliga rutiner för arbete med rådgivning kring levnadsvanor på arbetsplatsen. År 2012 Det är stora skillnader mellan professionsgrupperna hur tydligt man anser att arbetet är strukturerat. En majoritet av barnmorskorna anser att det finns tydliga rutiner för arbetet med riskbruk. Det kan jämföras med att det bara är cirka 20 procent av sjuksköterskorna som anser att det finns tydliga rutiner för riskbruksområdet. Det är en större andel av läkarna än av sjuksköterskorna som anser att det finns rutiner för arbetet med riskbruk. Diagram 10.. Tydliga rutiner för arbete med riskbruk av alkohol Andelen bland professioner som tycker att det finns tydliga rutiner för arbete med riskbruk av alkohol. År 2012 Läkare Sjuksköterskor Barnmorskor Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Dietister Psykologer Kuratorer Inom primärvården och psykiatrin har man kommit längre än inom den specialiserade vården när det gäller tydliga rutiner för rådgivning om riskbruk av HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS SYN PÅ RÅDGIVNING OM ALKOHOL 9

10 alkohol 50 procent jämfört med 15 procent svarar att det finns tydliga rutiner. Vi frågade också om de som inte själva utövar rådgivning vet var de kan remittera/hänvisa patienten. Drygt 60 procent känner till var man remitterar vad gäller rådgivning om riskbruk av alkohol. Kunskapen om remitteringsvägarna angående riskbruk av alkohol är bäst inom psykiatrin. 10 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS SYN PÅ RÅDGIVNING OM ALKOHOL