Hälsa på lika villkor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa på lika villkor"

Transkript

1 Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson Rapport nr A--1

2 A :1 ISSN: -82 ISBN: REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM

3 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Innehåll INNEHÅLL... FÖRORD SAMMANFATTNING Hälsa nationellt Hälsa regionalt Vårdkontakt och läkemedel nationellt Vårdkontakt och läkemedel regionalt Levnadsvanor nationellt Levnadsvanor regionalt Sociala relationer nationellt Sociala relationer regionalt INLEDNING.... METOD OCH MATERIAL....1 Bortfall....2 Material...1. BESKRIVNING AV REDOVISNINGSGRUPPER...1. RESULTAT Fysisk hälsa Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd regionala skillnader Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga regionala skillnader Svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen Svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen regionala skillnader Nedsatt rörelseförmåga Nedsatt rörelseförmåga regionala skillnader "Frisk" senaste månaden "Frisk" senaste månaden regionala skillnader....2 Tandhälsa Dålig tandhälsa Dålig tandhälsa regionala skillnader...

4 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR.2.2 Avstått från att söka tandläkare trots behov Avstått från att söka tandläkare trots behov regionala skillnader Orsaker till att avstå från att söka tandvård trots behov.... Psykisk hälsa Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest regionala skillnader Stress Stress regionala skillnader Nedsatt psykiskt välbefinnande Nedsatt psykiskt välbefinnande regionala skillnader Självmordstankar Självmordstankar regionala skillnader..... Självmordsförsök Självmordsförsök regionala skillnader.... Vårdkontakt och läkemedel Vårdkontakt de senaste tre månaderna Vårdkontakt regionala skillnader Avstått från att köpa medicin på recept de senaste tre månaderna Avstått från att köpa medicin på recept regionala skillnader.... Levnadsvanor Fetma Fetma regionala skillnader Stillasittande fritid Stillasittande fritid regionala skillnader..... Fysiskt aktiva (i genomsnitt minuter eller mer per dag) Fysiskt aktiva regionala skillnader..... Äter lite frukt och grönsaker (1, gånger per dag eller mer sällan) Äter lite frukt och grönsaker regionala skillnader..... Dagligrökare Dagligrökare regionala skillnader..... Dagligsnusare Dagligsnusare regionala skillnader Riskabla alkoholvanor Riskabla alkoholvanor regionala skillnader Riskabla spelvanor Riskabla spelvanor regionala skillnader Sociala relationer Otrygghet Otrygghet regionala skillnader Utsatt för fysiskt våld Utsatt för fysiskt våld regionala skillnader..... Utsatt för hot om våld Utsatt för hot om våld regionala skillnader..... Emotionellt stöd Emotionellt stöd regionala skillnader..... Praktiskt stöd Praktiskt stöd regionala skillnader Lågt socialt deltagande...

5 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR...1 Lågt socialt deltagande regionala skillnader..... Saknar tillit Saknar tillit regionala skillnader Kränkande behandling Kränkande behandling regionala skillnader...1

6 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Förord Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor har genomförts åren, och. I denna rapport redovisas resultat från undersökningen år. Här redovisas hur svaren på några av frågorna fördelade sig efter kön, ålder, sysselsättning, socioekonomi, utbildning, födelseland och ekonomisk situation. En mer total redovisning av i stort sett samtliga frågor finns på webbplatsen Där finns också resultat från undersökningarna och. Gunnel Boström

7 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1. Sammanfattning Hälsa nationellt Knappt 1 procent avmännen och procent avkvinnorna i åldrarna 1 8 år uppgav att de hade bra hälsa. Dålig hälsa rapporterades av procent bland männen och 8 procent bland kvinnorna. Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga hade 2 procent av kvinnorna och 2 procent av männen. Svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen hade procent av kvinnorna och procent av männen. Det var 22 procent bland kvinnor och 1 procent bland män som hade nedsatt rörelseförmåga. Bland kvinnor uppgav procent att de varit friska senaste månaden och bland män var motsvarande andel 2 procent. Drygt 1 procent av männen uppgav att de hade dålig tandhälsa och cirka procent hade inte uppsökt tandläkare trots behov. Bland kvinnor hade procent dålig tandhälsa och 1 procent hade inte uppsökt tandläkare trots behov. Den absolut vanligaste orsaken till att inte ha besökt tandläkare var ekonomiska skäl, vilket cirka 1 procent av kvinnorna och procent av männen uppgav. Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var vanligast bland kvinnor 1-2 år. Unga kvinnor hade även andra tecken på psykisk ohälsa, såsom stress, nedsatt psykiskt välbefinnande, självmordstankar och självmordsförsök. Personer med låg inkomst, de som saknade kontantmarginal eller varit i ekonomisk kris hade i betydligt större utsträckning fysisk och psykisk ohälsa än dem som inte varit ekonomiskt utsatta Hälsa regionalt Hälsan var bättre bland män och kvinnor i Jönköping, samt bland kvinnor i Göteborg/Malmö och Halland än bland dem i riket. i, och hade i något mindre utsträckning bra hälsa jämfört med män i riket. Det var vanligare med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga bland kvinnor och män i tätbygden samt bland kvinnor och män i,, än bland dem i riket. Bland kvinnor i glesbygden var det också vanligare med svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen och med nedsatt rörelseförmåga jämfört med kvinnor i riket. Det var däremot vanligare bland män och kvinnor i glesbygden att de varit friska senaste månaden än bland dem i riket. Dålig tandhälsa var vanligare bland kvinnor i glesbygden men mindre vanligt bland män i,,, Jönköping och Halland än bland dem i riket. Att inte ha sökt tandläkare trots behov var vanligare bland män i Stockholm och bland kvinnor i än bland dem i riket.

8 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 8 i Göteborg/Malmö och män i rapporterade i större utsträckning svåra besvär av ängslan, oro eller ångest jämfört med dem i riket, medan det var mindre vanligt bland män och kvinnor i glesbygden. Det var också mindre vanligt att känna sig stressad bland dem i norrlandslänen än bland dem i riket medan män i Göteborg/Malmö och kvinnor i Stockholm kände sig mer stressade än dem i riket. Det var också vanligare bland kvinnor i Göteborg/Malmö att ha försökt ta sitt liv än bland kvinnor i riket 1.2 Vårdkontakt och läkemedel nationellt Nästan hälften av befolkningen i åldrarna 1 8 år hade haft kontakt med sjukvården under de senaste tre månaderna ( procent av kvinnorna och procent av männen). Det var procent av kvinnorna och procent av männen som avstått från att köpa medicin som de fått på recept. Detta var betydligt vanligare bland män med kort utbildning och bland kvinnor med mellanlång utbildning än bland dem med lång utbildning. Det var en betydligt större andel kvinnor och män som avstått från att köpa medicin på recept bland låginkomsttagare, de som saknade kontantmarginal eller varit i ekonomisk kris än bland dem som inte varit ekonomiskt utsatta Vårdkontakt och läkemedel regionalt och män i glesbygden hade i mindre utsträckning haft kontakt med sjukvården under de senaste tre månaderna och i större utsträckning avstått från att köpa medicin på recept de senaste tre månaderna än dem i riket. 1. Levnadsvanor nationellt Fetma var något vanligare bland kvinnor ( procent) än bland män ( procent). Ju kortare utbildning desto större andel hade fetma. Fetma var också betydligt vanligare bland män och kvinnor som var arbetslösa och förtidspensionerade och långtidssjukskrivna än yrkesarbetande. En större andel födda utanför Sverige hade fetma och andelen som hade fetma var även större bland ekonomiskt utsatta grupper än bland övriga grupper. En större andel män (1 procent) än kvinnor ( procent) uppgav att de var stillasittande på fritiden. Fysiskt aktiva var cirka procent såväl bland kvinnor som bland män. i åldersgruppen 8 år var minst fysiskt aktiva ( procent) och män 1 2 år mest (2 procent). Bland kvinnor i åldersgruppen 1-2 år var 1 procent fysiskt aktiva. Fysisk aktivitet var mindre vanligt bland ekonomiskt utsatta grupper än bland dem som inte varit ekonomiskt utsatta. Det var procent av männen och 1 procent av kvinnorna som åt lite frukt och grönsaker (i genomsnitt 1, gånger per dag eller mer sällan). Det var vanligast bland män, i synnerhet bland unga män (1-2år), att äta lite frukt och grönsaker. Ju kortare utbildning, desto större andel

9 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR kvinnor och män åt lite frukt och grönsaker. En betydligt större andel ekonomiskt utsatta kvinnor och män åt lite frukt och grönsaker jämfört med dem som inte var ekonomiskt utsatta. Andelen dagligrökare var 1 procent bland kvinnorna och procent bland männen. procent av kvinnorna och procent av männen snusade dagligen. Riskabla alkoholvanor hade procent av kvinnorna och 1 procent av männen. Bland de yngsta, 1 2 år, var det 2 procent av kvinnorna och procent av männen som hade riskabla alkoholvanor. Det var 2 procent av kvinnorna och procent av männen som hade riskabla spelvanor. Riskabla spelvanor var vanligast bland yngre män. Riskabla spelvanor var vanligare bland kvinnor med kort utbildning och bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland dem med längre utbildning och dem som inte varit ekonomiskt utsatta Levnadsvanor regionalt Det fanns en större andel kvinnor och män med fetma i större städer och i glesbygden och en mindre andel med fetma bland kvinnor i Stockholm än bland dem i riket. Stillasittande, var vanligare bland kvinnor i glesbygd och i Jönköping än bland kvinnor i riket. Det var mindre vanligt bland kvinnor i glesbygden och Jönköping med fysisk aktivitet i minst minuter varje dag men det var vanligare att män i glesbygden och Jönköping var fysiskt aktiva jämfört med män i riket. Det var vanligare bland kvinnor och män i glesbygden att äta lite frukt och grönsaker (1, gånger per dag eller mer sällan) än bland dem i riket. Det var även vanligare bland kvinnor i glesbygden att röka dagligen och bland män i glesbygden att snusa dagligen samt att ha riskabla alkoholvanor jämfört med dem i riket. Däremot var det vanligare med riskabla alkoholvanor bland kvinnor i storstäder jämfört med kvinnor i riket. Riskabla spelvanor var också vanligare bland män och kvinnor i Göteborg/Malmö än bland dem i riket. 1. Sociala relationer nationellt Det var fyra gånger så vanligt att kvinnor avstått från att gå ut ensam av rädsla för överfall, rån eller annat ofredande som bland män. Det var vanligare att ha avstått från att gå ut ensam bland män i den äldsta åldersgruppen och bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland män i yngre åldersgrupper respektive kvinnor och män som inte varit ekonomiskt utsatta. Det var vanligare bland män än bland kvinnor att ha blivit utsatt för fysiskt våld. Det var dock lika vanligt bland kvinnor och män att ha blivit utsatt för hot om våld. Det var vanligare att ha blivit utsatt för fysiskt våld eller hot om våld bland män med kort utbildning och bland kvinnor och män som varit ekonomiskt utsatta än bland män med längre utbildning och kvinnor och män som inte varit ekonomiskt utsatta.

10 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Det var vanligare att sakna emotionellt och praktiskt stöd bland män än bland kvinnor. Det var också vanligare att sakna emotionellt stöd bland män som var arbetslösa, förtidspensionärer än bland män som yrkesarbetade. Lågt socialt deltagande var något vanligare bland män än bland kvinnor och var betydligt vanligare bland äldre än bland yngre och bland dem med kort utbildning än bland dem med längre utbildning. Lågt socialt deltagande var också vanligare bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland dem som inte varit ekonomiskt utsatta. Drygt en fjärdedel av kvinnor och män uppgav att de saknade tillit till andra människor. Det var betydligt vanligare att sakna tillit bland kvinnor och män med kort utbildning och bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland dem med längre utbildning och dem som inte varit ekonomiskt utsatta. hade i större utsträckning än män blivit utsatta för kränkande behandling. Det var betydligt vanligare att ha blivit utsatt för kränkande behandling bland kvinnor och män som varit ekonomiskt utsatta än bland dem som inte varit ekonomiskt utsatta Sociala relationer regionalt En större andel män i Göteborg/Malmö och kvinnor i större städer hade avstått från att gå ut ensam av rädsla för överfall, rån eller annat ofredande jämfört med dem i riket. Det var mindre vanligt att ha avstått från att gå ut ensam bland kvinnor och män på, i,,, Jönköping och Kalmar än bland dem i riket. En större andel kvinnor i mellanbygden och tätbygden och en mindre andel bland män i glesbygden hade blivit utsatta för fysiskt våld än bland dem i riket. Det var mindre vanligt att män och kvinnor i glesbygden och att män i större städer och tätbygden hade blivit utsatt för hot om våld jämfört med dem i riket. En mindre andel män och kvinnor i, och och kvinnor i saknade emotionellt stöd jämfört med dem i riket. Praktiskt stöd saknades i större utsträckning bland kvinnor och män i Göteborg/Malmö och bland kvinnor i glesbygden än bland dem i riket. Det var vanligare bland män i, Kalmar, Dalarna och Gävleborg samt bland kvinnor och män i och med lågt socialt deltagande än bland dem i riket. Det var mindre vanligt med lågt socialt deltagande bland kvinnor och män i Stockholm jämfört med dem i riket. Bland män i Göteborg/Malmö var det en större andel som saknade tillit till andra människor än bland män i riket. En större andel män i Stockholm och Göteborg/Malmö hade blivit utsatt för kränkande behandling jämfört med män i riket.

11 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2. Inledning Som ett led i Statens folkhälsoinstitut uppdrag att följa upp folkhälsopolitiken genomfördes för tredje gången en rikstäckande undersökning om folkhälsa (nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor). Undersökningen, som visar hur befolkningen mår och följer upp förändringar i hälsa över tid, är ett fortlöpande samarbetsprojekt mellan Statens folkhälsoinstitut och Sveriges landsting/regioner. Med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) skickades den nationella folkhälsoenkäten ut till dels slumpmässigt utvalda personer över hela landet, dels till ytterligare ett urval av drygt 8 inom de deltagande landstingen/regionerna. Av tabell 1 framgår hur stora urvalen var och hur många som svarade år. Urvalet var år 8 personer och år personer med en svarsfrekvens på procent för respektive år. Tabell 1. Urval och svarsfrekvens i folkhälsoenkäten för deltagande landsting/regioner och urvalet från övriga Sverige. Landsting/region Urval Svarande Svarsfrekvens (%) 2 1 1, 1 1,, ,8 8 8,2 1 8, 1,2 Övriga Sverige 8, Totala urvalet ,2 I föreliggande rapport redovisas uppgifter och resultat från undersökningen som genomfördes i april juni. Enkäten innehöll frågor om fysiskt och psykiskt välbefinnande, tandhälsa, tandvård, vårdkontakter och läkemedel. Andra frågor gällde levnadsvanor fysisk aktivitet, kost, rökning, snusning, alkohol och spel. Enkäten innehöll också frågor om ekonomiska förhållanden, om arbete och sysselsättning, hem och hushåll, trygghet och sociala relationer. Resultaten redovisas nationellt och regionalt för ett urval av de frågor som enkäten tar upp. De flesta frågorna redovisas också på institutets webbplats Här finns också resultat och enkäter från de tidigare undersökningarna och ett dokument 1 som beskriver frågornas bakgrund och kvalitet. Här finns även en motsvarande sammanfattning från års undersökning samt en rapport 2 från års undersökning. 1 Boström G, Nykvist K. Bakgrund till enkätfrågorna i den nationella folkhälsoenkäten. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Boström G, Nykvist K. Levnadsvanor och hälsa de första resultaten från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.

12 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR. Metod och material Urvalen till års nationella folkhälsoenkät drogs i februari mars från befolkningsregistret bland personer i åldern 1 8 år. Det nationella urvalet samt tilläggsurvalen från och var slumpmässiga urval. Tilläggsurvalen i landstingen,,, och sregionen var stratifierade för bl. a. kommun och i vissa fall för kommundelar och ålder. Under år översattes även enkäten till finska för att användas i ett projekt i Haparanda. Nationella folkhälsoenkäten år utgör där ett underlag för att mäta hälsoläget före etableringen av IKEA och i senare mätningar kan förändringar i Haparandabornas hälsa och hälsans bestämningsfaktorer uppskattas. Sista dagarna i mars skickades frågeformuläret tillsammans med ett missivbrev successivt ut till urvalspersonerna. Två olika frågeformulär skickades ut, ett till det nationella urvalet och och ett annat till övriga landsting som deltog med tilläggsurval. Dessa hade också ett eget missivbrev som följde med enkäten. Under perioden april juni pågick datainsamlingen. I början av september fick Statens folkhälsoinstitut och respektive landsting de avidentifierade svarsfilerna. Till dessa hade vissa registerdata förts, som ålder, kön, civilstånd, födelseland, invandringsår, individinkomst, hushållsinkomst och utbildningsnivå. För att kunna utesluta att skillnader i resultatet beror på ålderstrukturen i den undersökta gruppen så är resultaten (utom de åldersuppdelade) åldersstandardiserade efter åldersfördelningen i Sveriges befolkning år. Via SCB försorg är även kalibreringsvikter beräknade för varje individ. Kalibreringsvikten räknar dels upp de svarande till befolkningsnivå, dels ingår justering för bortfallet. Alla körningar har gjorts i SAS version.1 och de skillnader som kommenteras i rapporten är statistiskt säkerställda. Frågeformuläret ligger på Folkhälsoinstitutets webbplats,

13 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR.1 Bortfall Bortfallet varierade något mellan de olika urvalen och det var störst i Västra Götaland (1 procent) och minst i (,8 procent). Totalt var bortfallet 8,8 procent. I bortfallet återfanns en större andel män än kvinnor (tabell 2). Tabell 2. Bortfallets fördelning efter kön i de olika urvalen. Urval Totalt, 2, 8,1 1,,,,2, 1,, 1,,2 8,1 2,,8 1,1 2,,,2 2,2,8 Övriga Sverige,8,8, Totala urvalet,, 8,8 Det var också vanligare att yngre fanns i bortfallet (tabell ). Tabell. Bortfallets fördelning efter ålder i de olika urvalen. Urval 1 2 år år år 8 år,, 2, 28,,,8, 2,,,, 28, 8,,, 2,8,, 28, 2,8, 2, 2, 2, 1,8, 2, 2, Övriga Sverige 1,,,8 2,2 Totala urvalet,8,, 2, Ju kortare utbildning, desto större var bortfallet (tabell ). Tabell. Bortfallets fördelning efter utbildning i de olika urvalen. Urval Kort Mellanlång Lång,2 8, 2, 8,,2 2, 2, 8,, 8,,2 2,, 1, 2,,1, 2, 1, 8,8 2, Övriga Sverige, 8,,2 Totala urvalet 2, 8, 2,

14 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1 Bortfallet var minst bland personer födda i övriga Norden för, och störst för personer födda utanför Europa i och (tabell ). Tabell. Bortfallets fördelning efter födelseland i de olika urvalen. Urval Sverige Övriga Norden Övriga Europa Utanför Europa, 1,,,,1, 1,,2,,,,,,, 8, 1,,2 2,1,,1,2,2, 8, 1, 1,,8 Övriga Sverige 8,,1 1,1,8 Totala urvalet,8 8,,, Bortfallet var störst bland personer födda utanför Europa. Sammanfattningsvis var bortfallet större bland män, unga, personer med kort utbildning och födda utomlands. Speciellt stort var bortfallet bland unga män och personer födda utanför Norden, där nära nog över hälften återfanns bland bortfallet. Mer information om undersökningen finns på webbplatsen där finns även SCB:s tekniska rapport från undersökningen..2 Material Totalt besvarade 88 personer enkäten, 2 män och 8 kvinnor. De svarande redovisas efter kön och ålder i tabell. Tabell. Andel (procent) svarande efter kön och ålder. Oviktat. 1 2 år år år 8 år Totalt 18,1 22, 2, 2, (2 ) 1, 2,8, 2,, ( 8) Totalt 18, 2, 1,8 2,,1 ( 88) I tabell - redovisas de svarande efter kön och ålder, utbildning och födelseland men här har kalibreringsvikten använts (kalibreringsvikten räknar upp de svarande till befolkningsnivå och justerar för bortfall). Tabell. Andel (procent) svarande efter kön och ålder. Kalibrerat. 1 2 år år år 8 år Totalt, 2,1,1 1, 1, 2,,2, Totalt, 2,, 1, I tabell 8 redovisas de svarande efter utbildning.

15 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1 Tabell 8. Andel (procent) svarande efter kön och utbildning. Kalibrerat. Kort Mellanlång Lång Totalt 1,,1 1, 8,8 2,8 18, Totalt, 2, 1, De svarandes fördelning efter kön och födelseland redovisas i tabell. Tabell. Andel (procent) svarande efter kön och födelseland. Kalibrerat. Sverige Övriga Övriga Utanför Totalt Norden Europa Europa 8,,,8, 8,,,,1 Totalt 8.,8,1,

16 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1. Beskrivning av redovisningsgrupper Endast statistiskt säkerställda skillnader kommenteras i texterna och i de nationella resultaten används redovisningsgrupperna kön, ålder, sysselsättning, socioekonomi, utbildningsnivå, födelseland och ekonomisk situation. De åldersgrupper som redovisas är: 1 2 år, år, år samt 8 år. I vissa fall redovisas åldersgruppen 18-2 år. Sysselsättning redovisas i grupperna: yrkesarbetande, ålderspensionärer, arbetslösa, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna. Socioekonomi redovisas i grupperna: arbetare, lägre tjänstemän, tjänstemän på mellannivå eller högre, företagare samt de som inte kunde klassificeras. Utbildningsnivå redovisas enligt: kort, mellanlång och lång utbildning. Kort utbildning har personer som gått högst år i skolan, motsvarande folkskola, grundskola, realskola, flickskola, tvåårigt gymnasium eller yrkesskola. Mellanlång utbildning har personer som gått 1, år i skolan, motsvarande år i gymnasiet eller mindre än 1 högskolepoäng. Lång utbildning har personer med minst 1 år i skolan, motsvarande 1 högskolepoäng eller mer. Födelseland redovisas efter födda i Sverige, födda i övriga Norden, födda i övriga Europa samt födda utanför Europa. Till gruppen födda i övriga Europa räknas också de personer som är födda i forna Sovjetunionen. I gruppen som är född utanför Europa ingår de som är födda i Asien, Afrika, Nordamerika, Oceanien samt Sydamerika. Ekonomisk situation redovisas genom låg inkomst kontra hög inkomst, saknar kontantmarginal kontra har kontantmarginal samt har varit i ekonomisk kris kontra har inte varit i ekonomisk kris. Låg inkomst har de som har en årlig hushållsinkomst som understiger 1 kronor och hög inkomst har de med en årlig hushållsinkomst som överstiger 2 8 kronor. Saknar kontantmarginal gör de som på frågan: "Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram 1 kronor, skulle du klara det?" svarat nej. De som på denna fråga svarat ja bedöms ha kontantmarginal. De som på frågan: "Har det under de senaste månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?" svarat ja, vid ett eller flera tillfällen anses ha varit i ekonomisk kris. De som på samma fråga svarat nej anses inte ha varit i ekonomisk kris.

17 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1 De regioner som resultaten redovisas för är H-regioner (homogena med avseende på befolkningsunderlaget) som är en gruppering av kommuner efter lokalt och regionalt befolkningsunderlag, längs skalan storstad glesbygd. Stockholm: Stockholm/Södertälje A-regioner (A-regioner består av tätorter med omland, klassificerade med hjälp av data för befolkning och serviceutbud). Göteborg/Malmö: Göteborgs A-region och Malmö/Lund/Trelleborgs A- region. Större städer : Kommuner med mer än invånare inom kilometers radie från kommuncentrum. Mellanbygden : Kommuner med mer än 2 och mindre än invånare inom kilometers radie från kommuncentrum samt med mer än invånare inom kilometers radie från samma punkt. Tätbygden : Kommuner med mer än 2 och mindre än invånare inom kilometers radie från kommuncentrum samt med mindre än invånare inom kilometers radie från samma punkt. Glesbygden : Kommuner med mindre än 2 invånare inom kilometers radie från kommuncentrum. De landsting/regioner som resultaten redovisas efter är: År :,,,,, och. År : Jönköping, Kalmar, Blekinge och Dalarna. År : Kronoberg, Halland och Gävleborg. I alla jämförelser med resultaten från års enkät är det åldrarna 18 8 år (utom för utbildningsnivå, utbildningsregistret är fullständigt för alla upp till och med år) som jämförs. År skickades enkäten endast ut till ett urval av befolkningen i åldrarna 18 8 år. I övrigt redovisas alla resultat åren och för åldrarna 1 8 år, utom för utbildningsnivå där vi redovisar åldrarna 1 år. Hur de svarande fördelar sig i olika redovisningsgrupper redovisas i tabell.

18 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 18 Tabell. Andel (procent) av de svarande i olika redovisningsgrupper. Kalibrerade värden (N= 88). Totalt Sysselsättning Yrkesarbetande, 1,, Ålderspensionär 18, 22,, Arbetslös,,, Förtidspensionär,,, Långtidssjukskriven 1, 2, 1, Socioekonomisk grupp Arbetare,,,2 Lägre tjänstemän, 1,8,2 Mellan & högre tjänstemän,,, Företagare, 1,,1 Ej klassificerbara,,, Ekonomisk situation Varit i ekonomisk kris 1,2 18,8 1, Inte varit i ekonomisk kris 8,8 81,2 82, Saknar kontantmarginal 1, 2, 22, Har kontantmarginal 8,,, Låg inkomst 18, 2,1, Hög inkomst,2 18,2 1,2 Utbildningsnivå Kort utbildning 1, 8,8, Mellanlång utbildning,1 2,8 2, Lång utbildning 1, 18, 1, Födelseland Sverige 8, 8, 8, Övriga Norden,,,8 Övriga Europa,8,,1 Utanför Europa,,1,

19 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1. Resultat Resultaten redovisas nationellt och regionalt under rubrikerna fysisk hälsa, tandhälsa, psykisk hälsa, vårdkontakt, läkemedel, levnadsvanor och sociala relationer. Resultaten är åldersstandardiserade, utom de som redovisas åldersuppdelade, och de skillnader som kommenteras i rapporten är statistiskt säkerställda..1 Fysisk hälsa.1.1 Allmänt hälsotillstånd De som på frågan: Hur bedömer Du ditt allmänna hälsotillstånd? svarat: mycket bra eller bra redovisas här ha bra hälsa och de som svarat dåligt eller mycket dåligt redovisas ha dålig hälsa. Andel med bra hälsa (%) 8 1 Figur 1. Andel (procent) med mycket bra eller bra hälsa, 18-8 år, -. Åldersstandardiserade värden. Andelen män som rapporterade bra hälsa minskade mellan åren och men ökade år (figur 1). Andelen kvinnor som rapporterade bra hälsa ökade mellan åren och men inte år.

20 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Andel med bra hälsa (%) år - år - år -8 år 1-8 år Figur 2. Andel (procent) med mycket bra eller bra hälsa i olika åldersgrupper, 1-8 år,. Andelen män och kvinnor som rapporterade bra hälsa minskade med åldern. hade generellt sämre hälsa än män (figur 2). Andel med bra hälsa (%) Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur. Andel (procent) med mycket bra eller bra hälsa efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserade värden. Ju längre utbildning desto större andel män och kvinnor rapporterade att de hade bra hälsa (figur ). Vid jämförelse av personer med olika sysselsättning visade det sig att störst andel med bra hälsa fanns bland de yrkesarbetande. Tjänstemän rapporterade i större utsträckning att de hade bra hälsa jämfört med arbetare. Minst andel med bra hälsa fanns bland långtidssjukskrivna och förtidspensionärer. och män som varit i ekonomisk kris, saknade kontantmarginal eller hade låg inkomst rapporterade i mindre utsträckning bra hälsa jämfört med dem som inte varit

21 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR ekonomisk utsatta. Bland män återfanns minsta andelen med bra hälsa bland dem som var födda i övriga Norden och utanför Europa. Andel med dålig hälsa (%) Figur. Andel (procent) med dålig eller mycket dålig hälsa, 18-8 år, -. Åldersstandardiserade värden. Andelen män med dålig hälsa minskade år till samma nivå som år (figur ). Andel med dålig hälsa (%) år - år - år -8 år 1-8 år Figur. Andel (procent) med dålig eller mycket dålig hälsa i olika åldersgrupper, 1-8 år,. Andelen män och kvinnor som rapporterade dålig hälsa ökade med stigande ålder (figur ).

22 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 22 Andel med dålig hälsa (%) 1 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur. Andel (procent) med dålig eller mycket dålig hälsa efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserade värden. och kvinnor med kort utbildning rapporterade i större utsträckning dålig hälsa än dem med längre utbildning (figur ). Dålig hälsa rapporterades i minst utsträckning av män och kvinnor som yrkesarbetade. Dålig hälsa var vanligast bland långtidssjukskrivna män och förtidspensionerade kvinnor. Manliga och kvinnliga tjänstemän rapporterade i mindre utsträckning dålig hälsa jämfört med dem i arbetaryrken. Dålig hälsa var såväl bland män som bland kvinnor vanligare bland dem som varit i ekonomisk kris, saknade kontantmarginal eller hade låg inkomst jämfört med dem som inte varit ekonomisk utsatta. födda utomlands rapporterade i större utsträckning dålig hälsa jämfört med svenska män. födda utanför Norden rapporterade i större utsträckning dålig hälsa jämfört med kvinnor födda i Norden.

23 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Allmänt hälsotillstånd regionala skillnader Stockholm Göteborg/Malmö Större städer Mellanbygden Tätbygden Glesbygden Andel med bra hälsa (%) Figur. Andel (procent) med mycket bra eller bra hälsa 1-8 år, efter H-region,. Åldersstandardiserade värden. i Göteborg/Malmö hade i större utsträckning bra hälsa jämfört med kvinnor i riket (figur ). Bland män och kvinnor i tätbygden var det mindre vanligt med bra hälsa än bland dem i riket * * 8 ** ** Kronoberg** 8 Kronoberg** Halland** Halland** Gävleborg** Gävleborg** 2 8 Andel med bra hälsa (%) 8 Andel med bra hälsa (%) Figur 8. Andel (procent) med mycket bra eller bra hälsa efter län/region, och *, 1-8 år, **, 18-8 år. Åldersstandardiserade värden. och kvinnor i Jönköping hade i större utsträckning bra hälsa jämfört med dem i riket (figur 8). i Halland hade i större utsträckning bra hälsa än kvinnor i riket. Bland män och kvinnor i och Gävleborg var det mindre vanligt med bra hälsa än bland dem i riket. Bland män i, och var det mindre vanligt med bra hälsa än bland män i riket.

24 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2 8 Stockholm 8 Göteborg/Malmö 8 Större städer 8 Mellanbygden Tätbygden Glesbygden Andel med dålig hälsa (%) Figur. Andel (procent) med dålig eller mycket dålig hälsa, 1-8 år, efter H-region,. Åldersstandardiserade värden. i mellanbygden och män i glesbygden hade dålig hälsa i mindre utsträckning än kvinnor och män i riket (figur ) * * 8 ** ** 8 Kronoberg** Kronoberg** Halland** Halland** Gävleborg** Gävleborg** Andel med dålig hälsa (%) 2 8 Andel med dålig hälsa (%) Figur. Andel (procent) med dålig eller mycket dålig hälsa, efter län/region, och *, 1-8 år, **, 18-8 år. Åldersstandardiserade värden. Bland män och kvinnor i Jönköping och Halland var det mindre vanligt med dålig hälsa än bland dem i riket (figur). i Kalmar hade i mindre utsträckning dålig hälsa jämfört med män i riket.

25 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga De som på frågan: Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? svarat Ja och på följdfrågan: Medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra dagliga sysselsättningar? svarat Ja, i någon mån eller ja, i hög grad redovisas här ha långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga. Andel långvarigt sjuka med nedsatt arbetsförmåga (%) Figur. Andel (procent) med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga, 18-8 år, -. Åldersstandardiserade värden. En mindre andel kvinnor rapporterade långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga år jämfört med år. För män fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad (figur ). Andel långvarigt sjuka med nedsatt arbetsförmåga (%) år - år - år -8 år 1-8 år Figur. Andel (procent) med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga i olika åldersgrupper, 1-8 år,.

26 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2 Andelen kvinnor och män med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga ökade med åldern (figur ). Hälften av alla män och kvinnor i åldrarna -8 år rapporterade långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga. Andel långvarigt sjuka med nedsatt arbetsförmåga (%) Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur. Andel (procent) med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserade värden. Bland kvinnor och män med kort utbildning rapporterade en större andel långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga än bland kvinnor och män med mellanlång eller lång utbildning (figur ). Det var betydligt vanligare med nedsatt arbetsförmåga bland män och kvinnor som var långtidssjukskrivna eller förtidspensionärer än bland yrkesarbetande. Manliga och kvinnliga tjänstemän rapporterade i mindre utsträckning långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga jämfört med dem i arbetaryrken. Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga var vanligare bland dem som varit ekonomisk utsatta än bland dem som inte varit i ekonomisk kris, hade kontantmarginal eller hög inkomst. födda i Sverige rapporterade i mindre utsträckning långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga jämfört med män födda utomlands. Bland kvinnor födda i Sverige och övriga Europa var andelen personer med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga mindre än bland kvinnor födda i övriga Norden och övriga Världen.

27 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga regionala skillnader Stockholm Göteborg/Malmö Större städer Mellanbygden Tätbygden Glesbygden Nedsatt arbetsförmåga (%) Figur 1. Andel (procent) med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga, 1-8 år, efter H-region,. Åldersstandardiserade värden. och kvinnor i tätbygden och män i glesbygden hade långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga i större utsträckning än dem i riket (figur 1) * * ** Kronoberg** Halland** Gävleborg** 2 2 ** Kronoberg** Halland** Gävleborg** 1 2 Nedsatt arbetsförmåga (%) Nedsatt arbetsförmåga (%) Figur 1. Andel (procent) med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga, efter län/region, och *, 1-8 år, **, 18-8 år. Åldersstandardiserade värden. Bland män och kvinnor i, och samt bland kvinnor i Gävleborg var det vanligare med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga än bland dem i riket (figur 1). i Jönköping och kvinnor i Kronoberg hade långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga i mindre utsträckning jämfört med dem i riket.

28 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen Med svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen menas de som hade svåra besvär av värk i skuldror, nacke eller axlar och/eller ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias och/eller värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän. Andel med svåra besvär av värk i rörelseorganen (%) Figur 1. Andel (procent) med svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen, 18-8 år, -. Åldersstandardiserade värden. rapporterade en minskad andel med svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen mellan åren och men en något ökad andel år. För män fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren (figur 1). Andel med svåra besvär av värk i rörelseorganen (%) år - år - år -8 år 1-8 år Figur 1. Andel (procent) med svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen i olika åldersgrupper, 1-8 år,.

29 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2 Andelen män och kvinnor som rapporterade svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen ökade med stigande ålder (figur 1). Dessa besvär var betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Andel med svåra besvär av värk i rörelseorganen (%) Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur 18. Andel (procent) med svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserade värden. Det var betydligt vanligare att besväras av svåra smärtor eller värk i rörelseorganen bland dem med kort utbildning än bland dem med mellanlång eller lång utbildning (figur 18). Det var betydligt vanligare med svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen bland män och kvinnor som inte yrkesarbetade än bland dem som yrkesarbetade, detta var även vanligare bland personer i arbetaryrken än bland tjänstemän. Svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen var betydligt vanligare bland kvinnor och män som varit i ekonomiskt kris, saknade kontantmarginal eller hade låg inkomst än bland dem som inte varit ekonomiskt utsatta. Svenskfödda män och kvinnor besvärades av detta i mindre utsträckning än män och kvinnor födda utomlands.

30 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR.1..1 Svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen regionala skillnader Stockholm 1 Göteborg/Malmö 1 1 Större städer Mellanbygden Tätbygden 2 Glesbygden 1 2 Andel med svåra besvär av värk i rörelseorganen (%) Figur 1. Andel (procent) med svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen, 1-8 år, efter H-region,. Åldersstandardiserade värden. i glesbygden och kvinnor i Göteborg/Malmö hade i mindre utsträckning svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen än dem i riket (figur 1). Bland kvinnor i tätbygden och glesbygden var det vanligare med svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen än bland kvinnor i riket * * ** 1 ** 22 Kronoberg** 1 Kronoberg** Halland** Halland** Gävleborg** 1 Gävleborg** Svåra besvär i rörelseorganen (%) 1 2 Svåra besvär i rörelseorganen (%) Figur. Andel (procent) med svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen, efter län/region, och *, 1-8 år, **, 18-8 år. Åldersstandardiserade värden. och kvinnor i hade i större utsträckning svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen jämfört med dem i riket (figur ). Bland män i Kalmar och Gävleborg var det vanligare med svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen än bland män i riket

31 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1.1. Nedsatt rörelseförmåga De som på frågan: Kan du springa en kortare sträcka (cirka meter)? svarat nej redovisas här ha nedsatt rörelseförmåga. Andel med nedsatt rörelseförmåga (%) Figur. Andel (procent) med nedsatt rörelseförmåga, 18-8 år, -. Åldersstandardiserade värden. Andelen män och kvinnor med nedsatt rörelseförmåga var ungefär lika stor år som år (figur ). Andel med nedsatt rörelseförmåga (%) år - år - år -8 år 1-8 år Figur 22. Andel (procent) med nedsatt rörelseförmåga i olika åldersgrupper, 1-8 år,. Andelen män och kvinnor med nedsatt rörelseförmåga ökade med ålder, mer än hälften av alla kvinnor i åldersgruppen -8 år rapporterade att de hade nedsatt rörelseförmåga (figur 22).

32 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2 Andel med nedsatt rörelseförmåga (%) Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur 2. Andel (procent) med nedsatt rörelseförmåga efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserade värden. Ju kortare utbildning desto större andel hade nedsatt rörelseförmåga (figur 2). Yrkesarbetande män och kvinnor rapporterade i väsentligt mindre utsträckning nedsatt rörelseförmåga jämfört med ålderspensionärer, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna och det var vanligare bland dem med arbetaryrken jämfört med dem med tjänstemannayrken. Detta var också betydligt vanligare bland män och kvinnor med kort utbildning än bland dem med längre utbildning. De män och kvinnor som varit i ekonomisk kris, saknade kontantmarginal eller hade låg inkomst rapporterade i större utsträckning nedsatt rörelseförmåga jämfört med dem som inte varit ekonomiskt utsatta. födda utanför Norden hade i större utsträckning nedsatt rörelseförmåga jämfört med kvinnor födda i Norden. Nedsatt rörelseförmåga var också betydligt vanligare bland män födda utanför Sverige än bland svenskfödda män Nedsatt rörelseförmåga regionala skillnader Stockholm Göteborg/Malmö Större städer Mellanbygden Tätbygden Glesbygden Nedsatt rörelseförmåga (%) Figur 2. Andel (procent) med nedsatt rörelseförmåga, 1-8 år, efter H-region,. Åldersstandardiserade värden.

33 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Bland män och kvinnor i glesbygden var det vanligare med nedsatt rörelseförmåga än bland dem i riket (figur 2) * 1 * Nedsatt rörelseförmåga (%) Nedsatt rörelseförmåga (%) Figur 2. Andel (procent) med nedsatt rörelseförmåga, efter län/region, och *, 1-8 år. Åldersstandardiserade värden. Skillnaderna bland män och kvinnor var inte statistiskt säkerställda (figur 2).

34 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR.1. "Frisk" senaste månaden De som på frågorna: Om du tänker på din kroppsliga hälsa, hur många dagar den senaste dagarsperioden skulle du säga att den inte varit god (på grund av sjukdom, kroppsliga besvär eller skador)? och Om du tänker på din psykiska hälsa, hur många dagar den senaste dagarsperioden skulle du säga att den inte varit god (t.ex. på grund av stress, nedstämdhet eller oro)? svarat inga dagar redovisas här som "friska". Andel med friska dagar (%) Figur 2. Andel (procent) som varit "friska" senaste månaden, 18 8 år, -. Åldersstandardiserade värden. Andelen män och kvinnor som varit "friska" den senaste månaden minskade under åren (figur 2). Andel med friska dagar (%) år - år - år -8 år 1-8 år Figur 2. Andel (procent) som varit "friska" senaste månaden i olika åldersgrupper, 1 8 år. Andelen personer som varit "friska" den senaste månaden ökade med åldern vilket kan tyckas vara anmärkningsvärt (figur 2).

35 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Andel med friska dagar (%) 2 1 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur 28. Andel (procent) som varit "friska" senaste månaden efter utbildning, 1 år,. Åldersstandardiserade värden. Andelen bland män som varit "friska" den senaste månaden ökade med utbildningens längd, motsvarande ökning fanns inte bland kvinnor med olika lång utbildning (figur 28). och kvinnor som yrkesarbetade eller var ålderspensionärer hade i större utsträckning varit "friska" den senaste månaden. Det var vanligare bland manliga tjänstemän på mellannivå eller högre att ha varit "friska" den senaste månaden än bland män i arbetaryrken. Även kvinnliga tjänstemän hade i större utsträckning varit "friska" den senaste månaden jämfört med kvinnor i arbetaryrken. Det var betydligt vanligare att ha varit "frisk" den senaste månaden bland kvinnor och män som var höginkomsttagare, hade kontantmarginal och inte varit i ekonomisk kris än bland dem som inte varit ekonomiskt utsatta. Det var vanligare att ha varit "frisk" den senaste månaden bland svenskfödda män och kvinnor än bland utlandsfödda.

36 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR.1..1 "Frisk" senaste månaden regionala skillnader 2 Stockholm 2 Göteborg/Malmö 2 Större städer 2 Mellanbygden 22 Tätbygden Glesbygden 2 Andel med friska dagar (%) Figur 2. Andel (procent) personer som varit "friska" senaste månaden, efter H-region,. Åldersstandardiserade värden. i mellanbygden, tätbygden samt män och kvinnor glesbygden hade i större utsträckning varit "friska" den senaste månaden än dem i riket (figur 2). i Göteborg/Malmö hade i mindre utsträckning varit "friska" än män i riket * 1 * 2 2 ** ** 22 Kronoberg** Kronoberg** 2 Halland** Halland** 22 Gävleborg** Gävleborg** 22 Andel med friska dagar (%) Andel med friska dagar (%) Figur. Andel (procent) personer som varit "friska" de senaste dagarna, efter län/region, och *, 1-8 år, **, 18-8 år. Åldersstandardiserade värden. Bland män och kvinnor i var det vanligare att ha varit "friska" den senaste månaden än bland dem i riket (figur ). i Jönköping och kvinnor i Blekinge hade i större utsträckning varit "friska" den senaste månaden än dem i riket.

37 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR.2 Tandhälsa.2.1 Dålig tandhälsa De som på frågan: Hur tycker du att din tandhälsa är? svarat ganska dålig eller mycket dålig redovisas här ha dålig tandhälsa. Andel med dålig tandhälsa (%) 1 1 Figur 1. Andel (procent) med mycket eller ganska dålig tandhälsa, 18-8 år, -. Åldersstandardiserade värden. Andelen män med dålig tandhälsa ökade mellan åren och (figur 1). Motsvarande ökning hade inte skett för kvinnor, skillnaderna mellan män och kvinnor från år kvarstod år. Andel med dålig tandhälsa (%) år - år - år -8 år 1-8 år Figur 2. Andel (procent) med mycket eller ganska dålig tandhälsa i olika åldersgrupper, 1-8 år,. Dålig tandhälsa var vanligare bland äldre kvinnor och män än bland yngre (figur 2).

38 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 8 Andel med dålig tandhälsa (%) Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur. Andel (procent) med mycket eller ganska dålig tandhälsa efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserade värden. Ju kortare utbildning desto större andel kvinnor och män rapporterade dålig tandhälsa (figur ). Långtidssjukskrivna män och kvinnor hade sämst tandhälsa och yrkesarbetande hade den bästa. och män som var långtidssjukskrivna, förtidspensionärer eller arbetslösa och manliga ålderspensionärer hade sämre tandhälsa än dem som yrkesarbetade. Manliga arbetare hade en betydligt sämre tandhälsa än tjänstemän på mellannivå eller högre. i arbetaryrken hade dålig tandhälsa i betydligt större utsträckning än kvinnliga tjänstemän. Ju kortare utbildning desto större andel kvinnor och män rapporterade dålig tandhälsa. De personer som varit i ekonomisk kris, saknade kontantmarginal eller hade låg inkomst rapporterade i betydligt större utsträckning dålig tandhälsa jämfört med dem som inte varit ekonomiskt utsatta. födda utanför Norden och män födda utomlands hade betydligt sämre tandhälsa än dem födda i Sverige.

39 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Dålig tandhälsa regionala skillnader Stockholm Göteborg/Malmö Större städer Mellanbygden Tätbygden Glesbygden Dålig tandhälsa (%) Figur. Andel (procent) med mycket eller ganska dålig tandhälsa 1-8 år, efter H- region,. Åldersstandardiserade värden. Bland kvinnor i glesbygden var det vanligare med dålig tandhälsa än bland kvinnor i riket (figur ). Bland män fanns inga statistiskt säkerställda skillnader * * ** Kronoberg** Halland** Gävleborg** ** Kronoberg** Halland** Gävleborg** 1 Dålig tandhälsa (%) 1 Dålig tandhälsa (%) Figur. Andel (procent) med mycket eller ganska dålig tandhälsa efter län/region, och *, 1-8 år, **, 18-8 år. Åldersstandardiserade värden. Det var mindre vanligt med dålig tandhälsa bland män i, Västra Götaland,, Jönköping och Halland och bland kvinnor Kronoberg än bland dem i riket (figur ). och män i hade i mindre utsträckning dålig tandhälsa jämfört med dem i riket.

40 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR.2.2 Avstått från att söka tandläkare trots behov De som på frågan: Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård? svarat ja redovisas här ha avstått från att söka tandläkare trots behov. Andel som inte sökt tandläkare trots behov (%) Figur. Andel (procent) som avstått från att söka tandläkare trots behov, 18-8 år, -. Åldersstandardiserade värden. Inga statistiskt säkerställda förändringar kunde ses mellan åren och (figur ). Andel som inte sökt tandläkare trots behov (%) år - år - år -8 år 1-8 år Figur. Andel (procent) som avstått från att söka tandläkare trots behov i olika åldersgrupper, 1-8 år,. Bland män i åldern - år fanns den största andelen personer som avstått från att söka tandläkare trots behov (figur ). Bland kvinnor fanns den största andelen som avstått från att söka tandläkare trots behov i den yngsta åldersgruppen (1-2 år).

41 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1 Andel som inte sökt tandläkare trots behov (%) Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur 8. Andel (procent) som avstått från att söka tandläkare trots behov efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserade värden. De med kort utbildning hade i större utsträckning än dem med mellanlång och lång utbildning avstått från att söka tandläkare trots behov (figur 8). Att ha varit i behov av tandläkare men inte sökt var vanligare bland kvinnor som var arbetslösa, förtidspensionerade och långtidssjukskrivna än bland kvinnor som yrkesarbetade. Detta var också vanligare bland manliga arbetslösa och förtidspensionärer än bland yrkesarbetande män. Ålderspensionärer hade avstått från att söka tandläkare trots behov i mindre utsträckning än yrkesarbetande. Att ha avstått från att söka tandläkare trots behov var vanligare bland kvinnliga och manliga arbetare än bland tjänstemän. De som varit i ekonomisk kris, saknade kontantmarginal eller hade låg inkomst hade i större utsträckning avstått från att söka tandläkare trots behov än dem som inte varit ekonomiskt utsatta. Detta var också vanligare bland kvinnor och män födda utomlands än bland svenskfödda Avstått från att söka tandläkare trots behov regionala skillnader 1 Stockholm 22 2 Göteborg/Malmö 18 Större städer 1 18 Mellanbygden 1 1 Tätbygden 1 1 Glesbygden Inte sökt tandläkare trots behov (%) Figur. Andel (procent) som avstått från att söka tandläkare trots behov, 1-8 år, efter H-region,. Åldersstandardiserade värden.

42 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2 Det var vanligare bland män i Stockholm att ha avstått från att söka tandläkare trots behov än bland män i riket (figur ). Det var mindre vanligt bland män i större städer, tätbygden och glesbygden samt bland kvinnor och män i mellanbygden att ha avstått från att söka tandläkare trots behov än bland dem i riket * 1 * ** 1 ** Kronoberg** 1 Kronoberg** 1 Halland** 1 Halland** 1 Gävleborg** 18 Gävleborg** 1 2 Inte sökt tandläkare trots behov (%) 1 2 Inte sökt tandläkare trots behov (%) Figur. Andel (procent) som avstått från att söka tandläkare trots behov, efter län/region,, *, 1-8 år och **, 18-8 år. Åldersstandardiserade värden. i hade i större utsträckning avstått från att söka tandläkare trots behov jämfört med kvinnor i riket (figur ). En mindre andel män på och i samt hade avstått från att söka tandläkare trots behov jämfört med män i riket. Bland män och kvinnor i,, Jönköping, Kronoberg och Halland var det mindre vanligt att ha avstått från att söka tandläkare trots behov än bland dem i riket.

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren. Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Katarina Paulsson, Statens folkhälsoinstitut Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) 3 3 3 3 3 1 1 1 Figur 1. Andel

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-3-24 Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005 Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 5 7-3-16 Folkhälsoavdelningen Sammanfattning... 4 Slutsatser... 6 1. Bakgrund... 7 2. Syfte med befolkningsenkäten... 8

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning Norrbotten 26 Fysisk hälsa Långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem, Norrbotten 1 9 8 Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 2 1 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44

Läs mer

Vad håller oss friska i Norrland?

Vad håller oss friska i Norrland? Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland 2 Innehåll Sammanfattning...5

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten

Resultat från folkhälsoenkäten Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 11 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva självrapporterad hälsa och levnadsvanor bland invånarna i Västra Götaland,

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och %LODJD7DEHOOELODJD 79 %LODJD 7DEHOOELODJD,QQHKnOO 6LGD Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län FoU-rapport 2005:5 Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län Resultaten av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 Ingrid Edvardsson Tobias Andersson Helene Ekström Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Hälsa och välbefinnande Dagar av ohälsa (kvinnor) län och rike

Hälsa och välbefinnande Dagar av ohälsa (kvinnor) län och rike Dagar av ohälsa (kvinnor) län och rike Andel (%) kvinnor 16-84 år med ingen, någon eller några dagars fysisk och/eller psykisk ohälsa* i Jönköpings län och riket 5 Åldersstandardiserade värden. Källa:

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Trygghet och sociala relationer Utsatt för fysiskt våld län och rike

Trygghet och sociala relationer Utsatt för fysiskt våld län och rike Utsatt för fysiskt våld län och rike 1 8 6 4 Andel (%) och 16-84 år som blivit utsatta för fysiskt våld** i Jönköpings län och riket 25 Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, Statens

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 DELRAPPORTERING AV REGERINGSUPPDRAG Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 13 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Levnadsvanor Äter frukt & grönt 5 ggr/dag län och rike

Levnadsvanor Äter frukt & grönt 5 ggr/dag län och rike Äter frukt & grönt 5 ggr/dag län och rike Andel (%) och 16-84 år som äter frukt & grönt 5 ggr/dag eller mer i Jönköpings län och riket 5 (Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, Statens

Läs mer

Tandhälsa och tandvård Avstått tandläkarvård (alla orsaker) län och rike

Tandhälsa och tandvård Avstått tandläkarvård (alla orsaker) län och rike Avstått tandläkarvård (alla orsaker) län och rike Andel (%) och 16-84 år som avstått tandläkarvård, trots behov, i Jönköpings län och riket 5 Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?,

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Folkhälsorapport 2008 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal

Folkhälsorapport 2008 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal Folkhälsorapport 2008 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal Fördjupning av resultat från vårdbarometern och den nationella folkhälsoenkäten Hälso- och sjukvårdsnämndernas

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Östersunds kommun 2014 2(27) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 6 Bakgrund 6 Hälsa och livskvalitet 7 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet? Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Skillnader i hälsa - hämmar regional utveckling Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Delrapport av den nationella folkhälsostudien Hälsa på lika villkor Dalarna 2014 LANDSTINGET DALARNA,

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr 00599/14 13 mars 15 Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Folkhälsorapport 2007

Folkhälsorapport 2007 Folkhälsorapport 27 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal Fördjupning av resultat från vårdbarometern och den nationella folkhälsoenkäten Hälso- och sjukvårdsnämndernas

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Rapport. Hälsa på lika villkor 2007:4. en jämförelse mellan Östergötland och riket. www.lio.se/fhvc. Linköping November 2007

Rapport. Hälsa på lika villkor 2007:4. en jämförelse mellan Östergötland och riket. www.lio.se/fhvc. Linköping November 2007 Rapport 2007:4 Hälsa på lika villkor en jämförelse mellan Östergötland och riket Linköping November 2007 Helen Axelsson Elin Eriksson Lotta Fornander www.lio.se/fhvc Hälsa på lika villkor - en jämförelse

Läs mer

befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården

befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Sveriges

Läs mer

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR?

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Sverige 2006 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR?

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Sverige 2005 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut,

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto:

Läs mer

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Hur har hälsan i Vännäs förändrats? En jämförelse mellan En jämförelse mellan folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Vad har vi mätt? Problem/resurs Miljö och bakgrundsfaktorer Påverkas av Kommunen Miljöinsatser

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%) Läkemedelsanvändning Frågor om läkemedelsanvändning är viktiga för att följa då läkemedelskostnaden utgör cirka 1-1 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten. Trots att det finns läkemedelsregister över

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

PM HLV, Hälsa på lika villkor,

PM HLV, Hälsa på lika villkor, PM PM HLV, Hälsa på lika villkor, 2004-2014 Trender och utfall under 10 år för indikatorområderna: - Alkohol och droger - Fysisk aktivitet - Kroppsvikt - BMI - Tobak - Kost - Ansamling av levnadsvanor

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR?

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Sverige 2006 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Strömsunds kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Strömsunds kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Strömsunds kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto:

Läs mer

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer