Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län"

Transkript

1 FoU-rapport 2005:5 Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län Resultaten av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 Ingrid Edvardsson Tobias Andersson Helene Ekström

2 Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län Resultaten av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 Ingrid Edvardsson, folkhälsosekreterare, doktorand Folkhälsoenheten Tobias Andersson, med dr, handledare Helene Ekström, med dr, handledare FoU-centrum Landstinget Kronoberg 2

3 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning... 5 Undersökningens bakgrund och genomförande... 9 Bortfall Resultat Demografiska bakgrundsfaktorer Födelseland och boende Socioekonomisk fördelning Självskattat allmänt hälsotillstånd Värk Psykiskt välbefinnande Stress Psykiska besvär Tandhälsa Levnadsvanor Alkoholkonsumtion Tobaksvanor Rökning Snusning Narkotika Fysisk aktivitet Matvanor Övervikt och fetma Spelvanor Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Trivsel och osäkerhet i arbetet Några ord till sist Litteraturlista Bilaga: Enkäten 3

4 Förord Hur mår du? Hur står det till? Detta är två mycket vanliga frågor vänner emellan. De flesta, men långt ifrån alla, har lyckan att kunna svara jo tack, bra. En mindre andel kan tyvärr inte svara så, eftersom de har eller upplever sig ha hälsoproblem av ett eller annat slag. Att må bra, att ha en god hälsa, är inget entydigt begrepp. Det som för någon är en bagatell kan vara ett jätteproblem för andra. Hur vi själva upplever att vi mår är i hög grad beroende av hur vår allmänna livssituation ser ut, inte enbart av om vi har någon påvisbar sjukdom eller skada. För ett landsting, som har ansvar för att planera hälso- och sjukvård för medborgarna, är det naturligtvis mycket viktigt att veta hur medborgarna ser på sin hälsa. Landstinget Kronoberg har därför deltagit i en landsomfattande enkätundersökning med titeln Hälsa på lika villkor. Drygt 6000 kronobergare har svarat på ett antal frågor om just detta sin hälsa och sina levnadsvanor. Resultatet av enkäten presenteras i denna rapport. Det är viktigt att betona att rapporten endast visar resultaten, inte några analyser eller slutsatser av svaren. Att analysera svaren, att eventuellt göra fördjupningsstudier inom vissa områden, och att med detta som grund planera den framtida hälso- och sjukvården i vårt län är den spännande uppgift som ligger framför oss. Sture Andersson Landstingsdirektör 4

5 Sammanfattning Hälsa Det var ingen större skillnad i den egenupplevda hälsan mellan invånarna i Kronobergs län och riket. I vårt län uppgav totalt 69 procent av männen och 63 procent av kvinnorna att de hade en god hälsa. Bäst hälsa fanns i åldersgruppen år där 81 procent av männen och 78 procent av kvinnorna uppgav att de hade en god eller mycket god hälsa. Lägst andel med god upplevd hälsa fanns som väntat bland de äldre åldersgrupperna, framför allt bland kvinnor. Det var totalt 18 procent i åldrarna år som led av svår värk på minst ett ställe i kroppen. Det var ingen skillnad mellan Kronobergs län och riket. Skillnad fanns mellan könen där drygt 20 procent av alla kvinnorna och 15 procent av alla männen uppgav att de hade svår värk. Generellt hade kvinnor mer värk än män i alla åldrar men mest påtagligt i den yngsta åldersgruppen. Besvären var vanligare bland de äldre. Bland de unga kvinnorna (18-29 år) med värk uppgav 45 procent att de var ganska eller mycket stressade medan endast 17 procent av männen var det. Totalt var det 84 procent av männen och 80 procent av kvinnorna i länet som angav att de hade ett gott psykiskt välbefinnande. För kvinnorna i Kronobergs län var välbefinnandet bättre än riksgenomsnittet. Välbefinnandet var lägst i den yngsta åldersgruppen men var högre i de äldre åldersgrupperna. I den yngsta åldersgruppen var även könsskillnaden mest tydlig där 84 procent av männen och 69 procent av kvinnorna angav att de hade ett gott psykiskt välbefinnande. Det fanns en påtaglig skillnad mellan män och kvinnor i alla åldersgrupper när det gäller upplevelsen av psykiska besvär, där kvinnor uppgav mer besvär än män. Här avses besvär som ängslan, oro eller ångest, trötthet och sömnsvårigheter. Det fanns ingen skillnad vid jämförelse med riket. Kvinnor i Kronobergs län var signifikant mindre stressade än kvinnor i riket. Könsskillnaderna återfanns i alla åldersgrupper men var störst i den yngsta åldersgruppen. Omkring 75 procent av män och kvinnor i länet uppgav att de hade en mycket bra eller ganska bra tandhälsa och skillnaden mellan könen var obetydlig. Den upplevda tandhälsan var lägre i de äldre åldersgrupperna Levnadsvanor Totalt sett drack kvinnor i Kronobergs län mindre alkohol än kvinnor i riket, förutom i den yngsta åldersgruppen, år. Hela 34 procent av männen och 29 procent av kvinnorna i denna åldersgrupp hade 5

6 riskabla alkoholvanor. Att inte dricka någon alkohol alls var vanligare bland de äldsta, 22 procent av männen och 40 procent av kvinnorna. Det var 13 procent av männen och 17 procent av kvinnorna som uppgav att de var dagligrökare, vilket var signifikant lägre för kvinnorna i länet jämfört med riket. Den största gruppen dagligrökare återfanns bland både män och kvinnor i års ålder. Det var totalt 24 procent av männen och en procent av kvinnorna som uppgav att de snusade dagligen. Det var signifikant fler män som snusade dagligen i Kronobergs län än bland män i riket. Ser man till det totala tobaksbruket (rökning och snus) var det 34 procent av männen och 17 procent av kvinnorna som dagligen brukade tobak. Totalt var det åtta procent av männen och fyra procent av kvinnorna som någon gång prövat hasch eller marijuana. Vanligast var det i den yngsta åldersgruppen där 22 procent av männen och 12 procent av kvinnorna prövat någon gång. Både män och kvinnor i Kronobergs län hade prövat hasch och marijuana i lägre utsträckning än män och kvinnor i riket. Övervikt var betydligt vanligare bland män än bland kvinnor (43 procent respektive 32 procent), fetma var däremot nästan lika vanligt bland män som bland kvinnor (10 respektive 11 procent). Det var ingen skillnad mellan länet och riket. För att man ska uppnå en mätbar hälsoeffekt av fysisk aktivitet rekommenderas 30 minuters daglig aktivitet motsvarande 30 minuters snabb promenad. Totalt uppgav 58 procent av männen och 54 procent av kvinnorna att de varit fysiskt aktiva 30 minuter per dag eller mer. Män var signifikant mer fysiskt aktiva jämfört med männen i riket. Omkring 12 procent av männen och kvinnorna hade stillasittande fritidsvanor. Att vara fysiskt inaktiv ökade med åldern. Både män och kvinnor i Kronobergs län hade mindre stillasittande fritidsvanor än riket i övrigt. Män åt mindre frukt och grönt än vad kvinnor gjorde i alla åldersgrupper. Det var få som klarade att nå upp till målet att äta fem frukter och/eller grönsaksportioner per dag, fem procent av männen och 12 procent av kvinnorna. De som åt mest frukt och grönt var kvinnor i åldersgruppen år. De ohälsosamma levnadsvanorna var riskkonsumtion av alkohol, dagligrökning, fetma, stillasittande fritidsvanor eller litet intag av frukt och grönt. Drygt 59 procent av kvinnorna och 51 procent av männen i Kronobergs län hade ingen av de studerade ohälsosamma levnadsvanorna. Det var betydligt fler än i riket som helhet där drygt 50 procent av kvinnorna och 42 procent av männen inte uppgav någon av dessa levnadsvanor. 6

7 Inledning Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivån som fördelningen av hälsan. Folkhälsoarbete syftar till att förbättra hälsan hos befolkningen, med avseende på kvalitet och fördelning. Folkhälsoarbete består av såväl hälsofrämjande insatser (promotion) som sjukdomsförebyggande insatser (prevention). Det hälsofrämjande synsättet utgår från kunskap om vad som främjar hälsa, medan det sjukdomsförebyggande synsättet utgår från kunskap om vad som skapar ohälsa. Hälsa är svårt att definiera såväl inom vetenskapen som i verkliga livet. Därför finns många olika definitioner på vad hälsa är. Hälsobegreppet har utvecklats från att enbart innebära frihet från sjukdom samt god fysik till att även omfatta välbefinnande och de faktorer som kan bestämma både välbefinnande och sjukdom. Redan Hippokrates och Platon (400 f Kr) intresserade sig för och utvecklade teorier kring begreppet hälsa. De såg detta begrepp i ett helhetsperspektiv i vilken kroppen sågs i samspel med individens omgivning. Detta synsätt återfinns även hos 1900-talsteoretikerna och i folkhälsovetenskapliga sammanhang brukar man tillämpa den breda definitionen samt inkludera individens handlingsförmåga, d v s i vilken utsträckning hon kan handla så att hon uppfyller sina mål och de krav som hennes livssituation ställer. Att ha hälsa innebär då att ha resurser att göra hälsosamma val. Hälsa ses i detta fall som något mer än frånvaro av sjukdom. Synsättet innebär att man kan vara sjuk men ändå må bra. Det motsatta förhållandet kan råda om man objektivt sett är frisk men mår dåligt och således är i avsaknad av god hälsa. Begreppen hälsa och ohälsa har en dimension utöver begreppen sjuk och frisk. God hälsa hos befolkningen blir därmed ett mål för den allmänna välfärdspolitiken. Hälsa är ett medel för individen att kunna leva ett gott liv medan folkhälsa är ett välfärdsmål för samhället. När man studerar en befolknings hälsoproblem blir det tydligt att livsvillkor och levnadsvanor har stor betydelse för hälsan. På individnivå kan ohälsa tyckas inträffa slumpartat. På befolkningsnivå blir det emellertid tydligt att livsvillkor och levnadsvanor har ett klart samband med hälsa. Om människors hälsa och livskvalitet ska påverkas i positiv riktning måste såväl livsvillkor som levnadsvanor förändras. Sverige har fått en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande målet är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Människors hälsa ska inte bero på exempelvis vilken socioekonomisk grupp man tillhör eller om man är kvinna eller man. Sveriges elva folkhälsomål ligger även till grund för det Folkhälsopolitiska program som antogs av Landstinget Kronoberg 7

8 under Detta program är en gemensam strategi för att främja hälsan och där faktorer synliggörs som påverkar hälsa hos länets befolkning och belyser möjligheter till förbättring. Hälsa på lika villkor är namnet på den enkät, som sändes ut till nästan slumpmässigt utvalda personer, i åldrarna år, i Kronobergs län våren Syftet var att få en ökad kunskap och ett utgångsläge för befolkningens hälsa och livsvillkor. I föreliggande rapport redovisas resultaten av ett urval av de frågor som enkäten tar upp och som beskriver kronobergarnas hälsa och levnadsvanor. Fördjupade analyser kommer att genomföras längre fram. 8

9 Undersökningens bakgrund och genomförande På flera håll i landet har ett flertal enkätundersökningar gjorts där man kartlagt befolkningsgruppers hälsa och levnadsvanor och använt dessa både för strategiskt folkhälsoarbete och forskning. Detta har dock aldrig tidigare gjorts i Kronobergs län. I landstingets utvecklings- och uppdragsbudget beslutades om att genomföra en befolkningsenkät riktad till vuxna samt en riktad till barn och ungdomar. Under hösten 2003 genomfördes en enkät som riktade sig till samtliga elever i grundskolans årskurs fem och åtta samt årskurs två på gymnasiet. Undersökningen gav en bild av barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor. Resultatet av denna har redovisats i en egen rapport. Undersökningarna är avsedda att användas som ett kunskapsunderlag med syftet att rikta resurser och interventioner för att möjliggöra en ökad jämlikhet i hälsa i befolkningen. Hur hälsan och dess bestämningsfaktorer förändras över tid kommer att följas. Undersökningen Hälsa på lika villkor? är en nationell folkhälsoenkät som genomförts av Statens folkhälsoinstitut i samarbete med landsting och regioner. Med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) sändes enkäter ut till slumpmässigt utvalda personer i landet, i åldrarna år. Ytterligare individer i Kronobergs län fick besvara enkäten för att på så sätt möjliggöra att data från Kronobergs län kan jämföras med nationella data inom samtliga frågeområden. Enkäten innehöll ett 80-tal frågor om fysiskt och psykiskt välbefinnande samt om levnadsvanor som fysisk aktivitet, kost, rökning, snusning, alkoholkonsumtion och spel. Den innehöll dessutom frågor som rör ekonomiska förhållanden, sysselsättning, arbetsmiljö, trygghet och sociala relationer. SCB ansvarade för genomförandet av urval och utskick av enkäten. Ett stratifierat obundet slumpmässigt urval drogs så att den bestämda urvalsstorleken (1 200) per kommun uppnåddes. Urvalsförfarandet innebär att för att jämförelser mellan riket och Kronoberg ska kunna göras så är resultaten som presenteras standardiserade (viktade) för att motsvara en svensk standardbefolkning. Frågeblanketterna sändes till urvalspersonerna via post. I ett informationsbrev ombads de besvara frågorna och skicka tillbaka blanketten till SCB. Därefter skickades tre påminnelser ut till dem som inte besvarat frågeblanketten. Insamlingen avslutades i juni Databearbetning genomfördes av SCB. Svarsdatafilen kompletterades med registervariabler från register över totalbefolkningen (RTB) samt med vikter för att möjliggöra standardisering. Materialet är 9

10 åldersstandardiserat vilket innebär att ett tal är framräknat som gäller som om de jämförda grupperna hade samma åldersstruktur. Standardiseringen som använts vid analysen av resultaten i denna undersökning innebär att man har kontrollerat för skillnader i åldersstruktur, andel män respektive kvinnor, boende i stad respektive landsbygd, andel utlandsfödda, inkomstnivåer och utbildningsnivå mellan olika regioner i riket. I denna rapport görs ett försök att spegla kronobergarnas hälsa och levnadsvanor. Resultatet är endast beskrivande, och bör ses som en kartläggning, det vill säga inga analyser eller samband är gjorda. Hälsoläget skiljer sig åt mellan könen. I resultatet från Kronobergs län redovisas främst skillnader i åldersgrupper och kön mellan länet och riket. I rapporten redovisas även resultat från den nationella undersökningen när det gäller skillnader i hälsa och levnadsvanor som är associerade med födelseland eller socioekonomisk fördelning. Uppgifterna som presenteras är hämtade från Statens folkhälsoinstitut och finns redovisade under rubriken Särskiljande faktorer inom varje redovisat område. För Kronobergs län är sådana beräkningar inte genomförda. Denna undersökning är en så kallad tvärsnittsundersökning. Den ger inga svar på vad som är orsak eller verkan. Den här typen av undersökning innebär även att det inte går att bedöma eventuella förändringar över tid. Det kommer dock att bli möjligt då undersökningen kommer att upprepas efter tre år. Fördjupade studier kommer att genomföras längre fram. Resultatet finns tillgängligt på Landstinget Kronobergs hemsida. Bortfall De som inte alls besvarade enkäten utgör bortfallet men det fanns även ett internt bortfall ett så kallat partiellt bortfall som innebär att vissa frågor i enkäten inte besvarades av alla deltagare. För att reducera eventuell skevhet i materialet orsakat av bortfallet tar standardiseringen även hänsyn till detta. En ej besvarad enkät kan bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte var villig att delta i undersökningen, att uppgiftslämnaren inte gick att nå eller var förhindrad att medverka t ex på grund av sjukdom. Enkäten sändes ut till personer och totalt svarade personer, vilket ger en svarsfrekvensen på nästan 64 procent för Kronobergs län. 10

11 Resultat Demografiska bakgrundsfaktorer Kronobergs län ligger vid Europas skogsbryn, just där höglandet bryter igenom det bördiga landskapet. Kronobergs län har omkring invånare vilket motsvarar ca 2 procent av Sveriges befolkning. Kronoberg har åtta kommuner och Växjö är länets residensstad och den största kommunen. Födelseland och boende I Kronobergs län är 89 procent av invånarna födda i Sverige, drygt två procent är födda i Norden. Nästan sex procent är födda i övriga Europa. De flesta i Kronobergs län bor i eget hus eller radhus, 57 procent, allra vanligast är det i den äldsta åldersgruppen. Totalt bor 27 procent i hyresrätt vilket jämförelsevis är vanligare bland de yngsta år. Drygt 66 procent bor tillsammans med make/maka/sambo/partner och drygt 20 procent är ensamhushåll. Socioekonomisk fördelning Bland män i Kronobergs län är andelen arbetare knappt 60 procent medan andelen lägre tjänstemän är 11 procent och tjänstemän på mellannivå tillsammans med högre tjänstemän utgör knappt 30 procent. Bland kvinnor är andelen arbetare knappt 55 procent, lägre tjänstemän 18 procent samt mellan och högre tjänstemän 27 procent. Kronobergs län har en högre andel arbetare och lägre andel mellan och högre tjänstemän än riket i övrigt. Utbildningsnivån i Kronobergs län är lägre än i riket. Nästan 60 procent av männen har en kort utbildning (53 procent i riket) och 11 procent har en lång utbildning jämfört med 14 procent i riket. Bland kvinnorna i länet är det 53 procent som har en kort utbildning (51 procent i riket) och 13 procent har en lång utbildning jämfört med 16 procent i riket. Kort utbildning är högst 11 år och lång utbildning är minst 15 år. Trots att män har en lägre utbildningsnivå än kvinnor har män en högre inkomst, vilket till viss del kan förklaras av att kvinnor i högre utsträckning arbetar deltid. Andelen män med låg inkomst är 17 procent jämfört med 22 procent av kvinnorna. Bland männen uppger 18 procent att de har en hög inkomst medan 16 procent av kvinnorna gör det. Som låg inkomst räknas en årsinkomst på kronor eller mindre, medan hög inkomst är kronor eller mer. 11

12 Hälsa Hälsan påverkas av ett antal faktorer, så kallade bestämningsfaktorer. På individuell nivå kan faktorer som ärftlighet eller levnadsvanor bestämma hälsan. Matvanor, fysisk aktivitet, sömn, alkohol- och tobakskonsumtion eller sexuell aktivitet, är bestämningsfaktorer som individen har stora möjligheter att själv påverka. Dock kan individens motivation och förutsättningar för en hälsofrämjande livsstil vara beroende av omgivningen, t ex av att man har ett fungerande socialt nätverk. Begreppet socialt kapital är ett begrepp som under senare år mer och mer börjat användas som en förklaring till skillnader i hälsa. Begreppet åsyftar det kitt som håller samman individerna i ett samhälle och som delvis kan hjälpa oss att förstå hur såväl boendemiljöer som individ- och familjeförhållanden kan bidra till att förklara den sociala ojämlikheten i hälsa. Sambanden mellan levnadsvanor och hälsa är mer komplicerade än man tidigare trott. Att ha sämre vardagliga villkor ökar benägenheten för sämre levnadsvanor. Det är nödvändigt att se människors livsvillkor och levnadsvanor i ett sammanhang. De är båda viktiga förutsättningar för vår hälsa. Illustration efter Haglund och Svanström De faktorer i individens omgivning som påverkar hälso- och sjukdomsutvecklingen kallas hälsans bestämningsfaktorer. Modellen ovan är ett sätt att beskriva faktorer som har betydelse för individens hälsa. Olika faktorer har olika betydelse för olika faser i livet. Det är 12

13 också väsentligt att se dessa faktorer som samspelande med varandra, snarare än att uppfatta dem som orsaksfaktorer i en hierarkisk ordning. Ålder, kön och arv är faktorer som vi inte kan påverka men som är betydelsefulla då de ger oss olika förutsättningar. Olika individer föds med olika stor motståndskraft mot/sårbarhet för sjukdomar. Nästa nivå i figuren visar de psykosociala resurserna. Social gemenskap, känsla av delaktighet, hopp och framtidstro, trygghet och meningsfullhet i tillvaron är samtliga viktiga för framtida hälsoutveckling. De grundläggs under tidiga barnaår då barnet utvecklar sin förmåga till vuxenkontakter. Våra levnadsvanor utgör viktiga risk- och friskfaktorer för sjukdom och hälsa. Individens val av livsstil påverkas av de psykosociala resurserna men även av ekonomisk situation, kunskap, vanor, attityder och normer. Nästa nivå handlar om livsvillkoren, till exempel om man har ett arbete eller inte, hur arbetsmiljön ser ut och riskerna att drabbas av våld, olycksfall och miljögifter. Men handlar även om t.ex. boendesituation, kommunikationer, utbildningsmöjligheter, och hur samhällets hälso- och sjukvård och omsorg fungerar. Överst i modellen finns den samhällsekonomiska strukturen och miljön. Avtal, lagar, ekonomiska system, samhällsstruktur, jämlikhet demokrati och integration är tillsammans avgörande för de förutsättningar samhället ger för en hälsoskadlig eller hälsosam miljö. 13

14 Självskattat allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har dock visat sig vara ett bra mått på den faktiska hälsan. Vetenskapliga undersökningar har visat på ett klart samband mellan dålig självupplevd hälsa och sjuklighet/dödlighet. Särskiljande faktorer För att få kännedom om befolkningens egen uppfattning om hur de bedömer sin hälsa ställdes frågan Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Den nationella undersökningen visade att det bland kvinnorna återfanns en betydligt högre andel med god hälsa bland dem som är födda i Sverige än bland dem som är födda utanför Europa. En god hälsa var vanligare bland tjänstemän än bland arbetare. Den största andelen med en god hälsa (83 procent) återfanns bland manliga höginkomsttagare som är tjänstemän på mellannivå eller högre och den minsta bland kvinnliga och manliga låginkomsttagare inom arbetaryrkena (53 procent). Kronobergs län riket De flesta uppgav att de hade en bra eller mycket bra hälsa, 67 procent. Det var inte någon större skillnad mellan könen eller mellan riket och Kronobergs län (figur 1 och 2). I den yngsta åldersgruppen, år uppgav 81 procent av männen och 78 procent av kvinnorna att de hade god hälsa. Upplevelsen av den egna hälsan var lägre bland de äldre och i den äldsta åldersgruppen uppgav endast 51 procent av männen och 47 procent av kvinnorna att de har god hälsa. Andelen som uppgav att de hade en dålig eller mycket dålig hälsa var nästan sju procent för både män och kvinnor. Upplevelsen av att ha en dålig hälsa var vanligare bland de äldre. 14

15 Mycket bra/bra allmänt hälsotillstånd män Män länet Män riket Mycket bra/bra allmänt hälsotillstånd kvinnor Kvinnor länet Kvinnor riket Procent Procent år år år år år år år år Figur 1 & 2 Andelen män och kvinnor som svarat att de bedömer sitt allmänna hälsotillstånd mycket bra eller bra i olika åldersgrupper i Kronobergs län och riket. Värk Värk är en naturlig del av livet och de allra flesta drabbas någon gång i livet av besvär från nacke, skuldror eller rygg. De allra flesta tillfrisknar dock men ibland utvecklas en långvarig värk/smärtproblematik. När det gäller ryggbesvär vet man att det är cirka fem procent av de drabbade individerna som får en långvarig problematik. Man räknar med att mellan en tredjedel och hälften av den vuxna befolkningen i Sverige har värk/smärta som varat mer än tre månader och därmed betraktas som långvarig. Ofta kommer smärta, eller upplevs komma, från rörelseapparaten. Vanligast är smärtor i ländryggen. Att drabbas av långvarig värk/smärta är ett betydande ohälsoproblem både för individen, sjukvården och samhället. Det är en vanlig orsak till kontakt med sjukvården och en av de vanligaste orsakerna till långvariga sjukskrivningar och förtidspension. Dessutom kan det personliga lidandet vara stort. Studier visar bland annat att personer med långvarig icke elakartad smärta, har en betydande sänkning av sin livskvalitet. Särskiljande faktorer Det var betydligt fler som hade värk bland kvinnor födda utanför Sverige än bland kvinnor födda i Sverige. Av kvinnor födda utanför Europa uppgav 44 procent att de hade svår värk på minst ett ställe. Bland männen återfanns inga signifikanta skillnader. Det var betydligt vanligare med värk bland arbetare än bland tjänstemän. Skillnaden var särskilt framträdande bland kvinnor. Kronobergs län riket Att ha lindrig värk eller värk inom ett avgränsat område, t.ex. nacken, jämfört med att ha värk på flera ställen eller svår värk har sannolikt 15

16 olika betydelse för en persons välbefinnande och hälsa. I enkäten fanns fyra frågor om värkproblem med: värk i skuldror, nacke eller axlar, värk i rygg, höfter eller ischias, värk i händer, armbågar eller knän samt huvudvärk. En gradering av värken i lätt eller svår har även gjorts. Det var totalt 18 procent i åldrarna år som led av svår värk på minst ett ställe i kroppen. Det var ingen skillnad mellan Kronobergs län och riket. Skillnader fanns däremot mellan könen där drygt 20 procent av alla kvinnorna mot 15 procent av alla männen uppgav att de hade svår värk. Bland kvinnorna var det vanligast med värk (både lättare och svåra besvär) i skuldror, nacke eller axlar, medan det bland männen var vanligast med värk (både lättare och svåra besvär) i rygg och höfter och besvären ökar ju äldre de blir. Det fanns ingen påtaglig skillnad mellan män och kvinnor med värk i händer, armbågar eller knän. Omkring 43 procent uppgav att de hade denna värk. Genom att kombinera både uppgifter om värkens svårighetsgrad och utbredning har ett index skapats med tre kategorier: ingen värk, lätt värk på en till två ställen eller svår värk inom ett område, utbredd värk eller svår värk på flera ställen (figur 3 och 4). Skillnaderna mellan män och kvinnor var påtaglig i alla åldersgrupper men mest påtaglig i den yngsta åldersgruppen. Generellt hade kvinnor mer värk än män i alla åldrar i Kronoberg liksom i riket, men det var främst andelen med utbredd lindrig eller svår värk bland kvinnorna som var större. 16

17 100% 80% Värk män ingen värk Lindrig eller avgränsad svår värk Utbredd lindrig eller svår värk % 40% % % år år år Kronoberg år år år år Riket år 100% Värk kvinnor ingen värk Lindrig eller avgränsad svår värk Utbredd lindrig eller svår värk 80% % 40% % 0% Figur 3 & år år år Kronoberg år år år år Riket år Andelen män och kvinnor i olika åldersgrupper som angav att de har ingen värk, lätt värk på 1-2 ställen eller svår värk inom ett område, utbredd värk eller svår värk på flera ställen i kroppen i Kronobergs län och riket. Att uppge utbredd lindrig eller svår värk visade ett klart samband med hur hälsan bedömdes. Medan endast 2-3 procent bland kvinnorna eller männen hade uppfattningen att hälsan var dålig bland dem som inte hade någon värk eller begränsad värk, så var motsvarande andel 16 procent bland de som uppgav utbredd lätt eller svår värk i Kronobergs län. Var fjärde kvinna och var femte man som hade utbredd lätt eller svår värk uppgav att de kände sig ganska eller mycket stressade medan omkring var tionde av de övriga gjorde detta. När det gäller upplevelsen av stress och dess samband med värksymtom så var köns- och åldersskillnaden betydande. Bland de unga kvinnorna år i Kronobergs län med utbredd lindrig eller 17

18 svår värk uppgav 45 procent att de var ganska eller mycket stressade medan endast 17 procent av de unga männen gjorde det. Motsvarande siffror för de allra äldsta kvinnorna och männen var 13 respektive 8 procent. I den yngsta åldersgruppen, år, avvek Kronoberg också tydligt från riket, där 38 procent av kvinnorna och 34 procent av männen med utbredd lindrig eller svår värk uppgav att de kände sig ganska eller mycket stressade. Psykiskt välbefinnande Folkhälsan har förbättrats i de flesta avseenden. Trots det har man de senaste tio åren kunnat se tecken på att de psykiska besvären i befolkningen ökat. Det som har uppmärksammats är den ökande andel av befolkningen som uppger sig ha psykiska besvär utan att en psykiatrisk sjukdomsdiagnos kan konstateras. I dag är det vanligt att man betraktar psykisk ohälsa utifrån flera perspektiv. Ett sätt är att betrakta psykiska lidanden som att någon har mer eller mindre psykiska besvär eller problem, i motsats till att ha en god psykisk hälsa. Ett annat sätt att betrakta detta är att säga att man lider av psykisk sjukdom, i motsats till att man är psykiskt frisk. Begreppet psykiska besvär kan definieras utifrån två olika dimensioner. I hälsodimensionen betonas den subjektiva upplevelsen av de psykiska besvären (dvs. hur personen känner sig). Tillståndet anses till stor del vara betingat av den omgivande miljön (levnadsförhållanden) eller ett resultat av individens val (dvs. hur man väljer att leva). Livsstil och levnadsvanor står i centrum, och psykiska besvär beror till viss del på individens förmåga att balansera olika stresstillstånd. I sjukdomsdimensionen betonas i stället biologiska faktorers betydelse för hur psykisk störning eller sjukdom uppstår. Tillståndet är inte på samma sätt möjligt att påverka (dvs. man drabbas) och tillståndet ska behandlas så att personen blir frisk. Intresset riktas alltså mot att bekämpa sjukdomsalstrande förhållanden; ärftlighet spelar en stor roll. Människors upplevelse av sin psykiska ohälsa i form av upplevd oro, ängslan och ångest har ökat fortlöpande sedan mitten av 1990-talet. Unga kvinnor har en större ökning än andra grupper men ökningen är betydande i samtliga grupper under 1990-talet utom för kvinnor över 65 år, denna grupp ligger dock konstant på en högre nivå. I enkäten har ett frågebatteri bestående av 12 frågor, GHQ12 (General Heath Questionnaire), använts för att undersöka individens allmänna psykiska välbefinnande. Detta mäter inte psykisk sjukdom i psykiatrisk bemärkelse utan subjektivt psykiskt välbefinnande. Frågor 18

19 som många besvarat jakande är exempelvis att man ständigt känt sig spänd eller olycklig eller att man varit nedstämd de senaste veckorna. Högriskgruppen består av dem som erhållit minst tre av tolv möjliga poäng från de tolv frågorna i skalan. Särskiljande faktorer Det var betydligt fler personer födda utanför Europa än personer födda i Sverige som hade ett nedsatt psykiskt välbefinnande, framför allt gäller det många kvinnor födda utanför Europa. Nedsatt psykiskt välbefinnande var vanligare bland dem som hade haft socialbidrag, var låginkomsttagare och var arbetslösa. Både bland män och bland kvinnor som är ensamstående var det fler som hade ett nedsatt psykiskt välbefinnande än bland dem som är samboende. Bland män återfanns den högsta andelen av nedsatt psykiskt välbefinnande bland dem som är ensamstående med barn. Kronobergs län - riket Totalt var det 16 procent av männen och 20 procent av kvinnorna som hade ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Jämfört med riket var det signifikant lägre för kvinnorna i Kronobergs län, dvs. välbefinnandet var högre i vårt län för kvinnor jämfört med riket. Den största skillnaden mellan könen återfanns i den lägre åldersgruppen, där 31 procent av kvinnorna och 16 procent av männen hade nedsatt psykiskt välbefinnande (figur 5 och 6) GHQ 12 Nedsatt välbefinnande män Män länet Män riket GHQ 12 Nedsatt välbefinnande kvinnor Kvinnor länet Kvinnor riket Procent Procent år år år år år år år år Figur 5 & 6 Andelen personer som upplevde ett nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ 12, cut-off 3) i olika åldersgrupper i Kronobergs län och riket. Samma frågeinstrument ger svar på frågan om välbefinnande i de olika åldersgrupperna bland män och kvinnor. Omkring åtta av tio av befolkningen i åldern år ansåg att de hade ett gott psykiskt välbefinnande, 84 procent av männen och 80 procent av kvinnorna (figur 7 och 8). Välbefinnandet var lägst i den yngsta åldersgruppen och högst i den äldsta åldersgruppen. I den yngsta åldersgruppen var även könsskillnaden mest tydlig där 84 procent av männen och 69 procent av kvinnorna angav att de hade ett gott psykiskt välbefinnande. 19

20 100 GHQ 12 Välbefinnande män Män länet Män riket 100 GHQ 12 Välbefinnande kvinnor Kvinnor länet Kvinnor riket Procent Procent år år år år år år år år Figur 7 & 8 Andelen män och kvinnor som anger att de har ett bra psykiskt välbefinnande (GHQ 12, cut-off 3) i olika åldersgrupper i Kronobergs län och riket. Stress I dag talas det mycket ofta om stress. Stress kan påverka alla våra organ och organsystem positivt eller negativt. Det finns troligen ett samband mellan stressfyllda livssituationer och så gott som alla våra folksjukdomar. Skadlig blir stressen endast under vissa förhållanden. Till exempel om stressreaktionen blir mycket långvarig och individen inte får tillfälle till återhämtning. Den mängd stress som krävs för att utlösa ohälsa är individuell och måste ses som orsakad av den enskildes relation mellan belastning och resurser. Det är därför viktigt att få en bild av hela livssituationen och förekomsten av stressorer. Särskiljande faktorer Bland kvinnor som är födda utanför Europa återfanns en hög andel som kände sig mycket stressad (43 procent). Det var ungefär lika stor andel arbetare som tjänstemän på mellannivå eller högre som kände sig stressade. Stress var dock vanligare bland kvinnliga arbetare och mellan eller högre tjänstemän än bland kvinnliga lägre tjänstemän. Kronobergs län - riket Det var 12 procent av männen och 18 procent av kvinnorna som uppgav att de kände sig ganska eller mycket stressade. Jämfört med riket är andelen stressade kvinnor signifikant lägre i Kronobergs län. Könsskillnader återfanns i alla åldersgrupper men var störst i den yngsta åldersgruppen. I denna åldersgrupp uppgav 25 procent av kvinnorna och 11 procent av männen att de kände sig ganska eller mycket stressade (figur 9 och 10). Mest stressade kände sig både män och kvinnor i åldersgruppen år. 20

21 50 40 Mycket/ganska mycket stressade män Män länet Män riket Mycket/ganska mycket stressade kvinnor Kvinnor länet Kvinnor riket Procent Procent år år år år år år år år Figur 9 & 10 Andelen män och kvinnor som känner sig ganska mycket eller mycket stressade i olika åldersgrupper i Kronobergs län och riket. Psykiska besvär Samtidigt som undersökningar tyder på små förändringar över tiden av de psykiska sjukdomarna i Sverige, har de självskattade besvären ökat. Det har framförts att t.ex. ängslan och oro, trötthet är subjektiva besvär som lätt kan förändras över tid på grund av mediepåverkan eller allmänna attitydförändringar. I Folkhälsorapporten 2005 påpekar man att det finns starka samband mellan samhällsutveckling/ levnadsvillkor och psykisk ohälsa i form av psykiska problem eller symtom som ej kan betraktas som sjukdom men att det även finns starka samband med fysisk sjukdom. Särskiljande faktorer Det var fler som hade svåra besvär av ängslan, oro eller ångest bland personer födda utanför Europa än bland dem födda i Sverige. Dessa besvär var något vanligare bland arbetare än bland tjänstemän på mellannivå eller högre. Det var vanligare med svåra besvär av sömnsvårigheter bland arbetare än bland tjänstemän på mellannivå eller högre. Skillnaderna mellan grupperna med olika utbildningslängd såg i stort sett likadana ut som dem mellan de socioekonomiska grupperna. Betydligt fler personer födda utanför Europa än personer födda i Sverige led av svår trötthet, framför allt gällde detta bland kvinnor. Det var även vanligare med besvär av svår trötthet bland arbetare än bland tjänstemän. Det var nästan dubbelt så många kvinnor som män (15 respektive 8 procent) bland arbetare som led av svår trötthet. Kronobergs län - riket I enkäten finns tre frågor om psykiska problem: Ängslan, oro eller ångest, trötthet och sömnsvårigheter. En gradering av dessa problem i lätta eller svåra besvär har även gjorts. 21

22 Genom att kombinera de tre frågorna om psykiska problem samt besvärens svårighetsgrad har ett index skapats med tre kategorier: inga psykiska besvär, lindriga eller isolerade svåra psykiska besvär och omfattande lindriga eller svåra psykiska besvär (figur 11 och 12). Skillnaderna mellan män och kvinnor var påtaglig i alla åldersgrupper. Generellt uppgav kvinnor mer psykiska besvär än män i alla åldrar i Kronoberg liksom i riket. Några påtagliga skillnader vid jämförelse med riket framkom inte. 100% Psykiska besvär män 80% Omfattande lindriga eller svåra psykiska besvär Lindriga eller isolerade svåra besvär Inga psykiska besvär % % 20% % år år år år år år år år Kronoberg Riket Psykiska besvär kvinnor 100% 80% Omfattande lindriga eller svåra psykiska besvär Lindriga eller isolerade svåra besvär Inga psykiska besvär % 40% % 0% år Figur 11 & år år Kronoberg år år år år Riket år Andelen män och kvinnor som angav att de har inga psykiska besvär, lindriga eller isolerade svåra psykiska besvär och omfattande lindriga eller svåra psykiska besvär i Kronobergs län och riket. Om man däremot enbart såg på utbredningen av oro, ängslan eller ångest så framkom skillnader gentemot riket. Det var totalt fyra procent av männen och sju procent av kvinnorna som upplevde svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Jämfört med riket var andelen 22

23 kvinnor med dessa besvär signifikant lägre i Kronobergs län. Könsskillnader sågs även här i alla åldersgrupper men i åldersgruppen år var det fler män än kvinnor som upplevde ängslan, oro eller ångest. Att uppge omfattande lindriga eller svåra psykiska besvär hade ett klart samband med hur hälsan bedömdes i alla åldersgrupper utom bland de yngsta, år. Sex procent bland både de unga männen och kvinnorna skattade sin hälsa som dålig medan i övriga åldrar var fjärde till var tredje bland dem med omfattande lindriga eller svåra psykiska besvär gjorde det. Endast 1-2 procent bland kvinnorna eller männen hade uppfattningen att hälsan var dålig bland dem som inte har några psykiska besvär i Kronobergs län. Vid jämförelse med riket framkom klara skillnader endast bland de yngsta, år, där 17 procent av männen och 15 procent av kvinnorna med omfattande psykiska besvär uppgav dålig hälsa. När det gäller upplevelsen av stress och dess samband med psykiska besvär så var köns- och åldersskillnaderna inte entydiga. Bland de unga kvinnorna år i Kronobergs län med omfattande psykiska besvär uppgav 56 procent att de var ganska eller mycket stressade medan 47 procent av de unga männen gjorde det. I åldersgruppen år rådde motsatt förhållande, 38 procent bland kvinnorna och 45 procent bland männen uppgav att de var ganska eller mycket stressade. Generellt kan man säga att kvinnorna i Kronoberg med omfattande psykiska besvär kände sig mindre stressade än kvinnorna i riket, där andelen ganska eller mycket stressade låg 3-5 procent högre i alla åldersgrupper. Däremot var de yngre männen med omfattande psykiska besvär i Kronoberg stressade i högre utsträckning än motsvarande åldersgrupp i riket, 47 procent respektive 42 procent. 23

24 Tandhälsa Under de senaste 25 åren har tandhälsan i Sverige blivit avsevärt bättre. Trots att tandhälsan i befolkningen som helhet förbättrats väsentligt kvarstår betydande socioekonomiska skillnader. Andelen av den vuxna befolkningen som inte besökt tandläkare på minst två år har minskat från början av 1980-talet. Äldre människor har i allt högre grad sina egna tänder i behåll. Om äldres tandhälsa ska kunna bevaras livet ut behövs, utöver den dagliga munvården, även ingå professionellt utförd förebyggande vård redan tidigt i äldrevården. Särskiljande faktorer Bland vuxna hade tandhälsan förbättrats, men de sociala skillnaderna består. Speciellt utsatta grupper var personer med utländsk bakgrund och ensamstående kvinnor med barn. Personer som inte är födda i Sverige gick inte till tandläkare lika ofta som befolkningen i stort. Kronobergs län - riket I samtliga åldrar upplevde de flesta att tandhälsan var mycket bra eller ganska bra och skillnaden var liten mellan könen (figur 13 och 14). Andelen som ansåg sig vara i behov av tandvård men som avstod från att söka varierade mellan åldersgrupperna. Vanligast var det i åldersgruppen år där 17 procent av männen och 26 procent av kvinnorna avstod från att söka vård. För åldersgruppen år var motsvarande siffra 12 procent. Av dem som avstod från att söka vård uppgav drygt 64 procent att anledningen var ekonomiska skäl. Procent Figur 13 & 14 God tandhälsa män Män länet Män riket år år år år Procent God tandhälsa kvinnor Kvinnor länet Kvinnor riket år år år år Andelen män och kvinnor som angav att de har en mycket bra eller ganska bra tandhälsa i olika åldersgrupper i Kronobergs län och riket 24

25 Levnadsvanor Levnadsvanorna påverkas av kultur och traditioner och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet, utbildning, socioekonomisk tillhörighet, socialt nätverk och känsla av sammanhang. Levnadsvanorna skiljer sig ganska mycket och utvecklas olika i olika befolkningsgrupper i Sverige. Levnadsvanor är en del av livsstilen. Livsstilen är ett uttryck för hur människor väljer att leva utifrån sin livssituation, den uttrycker identitet och social tillhörighet. Det är angeläget att förstå, att val av livsstil inte utgör ett fritt intellektuellt val av vanor, utan för varje individ är valet styrt av livslång erfarenhet, samspel med andra, självkänsla och inte minst vilket hälsofrämjande stöd som det omgivande samhället kan erbjuda. När man studerar en befolknings hälsoproblem blir det tydligt att livsvillkor och levnadsvanor har stor betydelse för hälsan. Vissa levnadsvanor t.ex. alkoholvanor, rökvanor och narkotikabruk kan ses som folkhälsoproblem eftersom deras konsekvenser ibland medför hälsoproblem. Detta gäller även vissa mat- och motionsvanor. Alkoholkonsumtion Befolkningens alkoholvanor leder till såväl hälsoproblem som sociala problem. Skadligt bruk av alkohol är relativt vanligt, och det kan leda till skador av våld och olycksfall, familjetragedier och sjukdomar med alkoholdiagnos. Andelen alkoholkonsumenter som får problem på grund av sitt drickande ökar när befolkningens totala alkoholkonsumtion ökar. Den totala alkoholkonsumtionen uppgick 2004 till omkring 10,5 liter ren alkohol per invånare 15 år eller äldre. Detta motsvarar en ökning med över 30 procent sedan Ett högt alkoholintag kan medföra ett flertal negativa konsekvenser på hälsan. Detta avspeglas i att högkonsumenter av alkohol oftare söker sjukvård än normalkonsumenter. Högkonsumenter utgör upp mot 20 procent av dem som söker akut sjukvård. Mellan personer avlider varje år till följd av alkoholrelaterade sjukdomar eller skador. Särskiljande faktorer Män från övriga Norden var riskkonsumenter i betydligt större utsträckning än svenskfödda. Andelen riskkonsumenter av alkohol var betydligt mindre bland dem som är födda utanför Norden. Den minsta andelen riskkonsumenter av alkohol fanns bland manliga och kvinnliga tjänstemän på mellannivå eller högre och bland kvinnliga arbetare. Det fanns dock inga skillnader mellan män med olika utbildningslängd. Riskkonsumenterna av alkohol hade oftare sömnsvårigheter, svår ängslan, oro eller ångest än övriga. De uppgav även att de i mindre 25

26 utsträckning hade en god hälsa. Bland kvinnor var det också vanligare att vara stressad. Det fanns betydligt fler riskkonsumenter bland ensamstående män utan barn än bland alla män i åldrarna år. Bland män som var sambos med barn var andelen med riskkonsumtion betydligt mindre. Ensamstående kvinnor utan barn var i betydligt större utsträckning riskkonsumenter av alkohol än alla kvinnor i åldrarna år (22 respektive 15 procent). Samboende kvinnor med barn var i mindre utsträckning riskkonsumenter jämfört med övriga kvinnor. Kronobergs län - riket Andelen riskkonsumenter av alkohol i åldrarna år var 15 procent för männen och sju procent för kvinnorna i länet, vilket var signifikant lägre jämfört med riket. Skillnaderna mellan olika åldersgrupper var dock stor. De största riskkonsumenterna av alkohol återfanns bland unga män och kvinnor, år, där 34 procent av männen och 29 procent av kvinnorna var riskkonsumenter (figur 15 och 16). Riskkonsumtion av alkohol beräknades utifrån tre AUDIT-frågor som gav ett index: hur ofta och hur mycket som dricks vid ett vanligt tillfälle samt hur ofta som en större mängd dricks vid ett och samma tillfälle. Index kan anta värdet 0-12 och män som har 8-12 poäng och kvinnor som har 6-12 poäng klassas som riskkonsumenter. Dessutom ingår även de som varit berusade två till tre gånger i månaden eller oftare i gruppen med riskkonsumtion. Den största andelen som inte drack någon alkohol fanns bland de äldsta. Bland dem som var år var det 22 procent av männen och 40 procent av kvinnorna som inte drack någon alkohol. Motsvarande andelar var bland åringarna sju procent för männen och 14 procent för kvinnorna. Totalt uppgav tre av fyra att de drack alkohol utan att det är innebar en rikskonsumtion Riskabel alkoholkonsumtion män Män länet Män riket Riskabel alkoholkonsumtion kvinnor Kvinnor länet Kvinnor riket Procent Procent år år år år år år år år Figur 15 & 16 Andelen män och kvinnor som har en riskkonsumtion av alkohol i de olika åldersgrupperna i Kronobergs län och riket. 26

27 Tobaksvanor Tobak är den enskilt största hälsorisken i Sverige. Var fjärde rökare dör i medelåldern av sin rökning. De vanligaste medicinska effekterna av rökning är besvär i luftvägarna, kronisk obstruktiv lungsjukdom, lungcancer och andra cancerformer, hjärt-kärlsjukdomar, allergi, tandlossning, impotens mm. Tobaksrökning under graviditet innebär dessutom en ökad risk för låg födelsevikt hos barnet och ökar risken för plötslig spädbarnsdöd. Rökningens negativa effekter drabbar även personer i omgivningen. Man finner samma sorts skador hos dem som utsätts för passiv rökning som hos rökarna. I Sverige dör omkring personer varje år på grund av rökning och ungefär 500 dödsfall per år orsakas av passiv rökning. Andelen personer som röker dagligen minskar bland män i alla åldrar och bland kvinnor under 45 år. Sverige har minst andel män som röker dagligen i hela Europa, men svenska kvinnor röker dagligen i betydligt större omfattning än kvinnor i flera andra europeiska länder. De långsiktiga hälsomässiga effekterna av snus är ofullständigt utforskade. Snus ger en hög och relativt jämn tillförsel av nikotin under längre tid. Det kan vara en anledning till att det ofta är betydligt svårare att sluta snusa än att sluta röka. Mängden nikotin i en dosa snus motsvarar ungefär 70 cigaretter. Nikotin skapar inte bara nikotinberoende utan bedöms även öka risken att utveckla beroende även av andra droger, exempelvis alkohol. Snusberoendet ökar risken för att framtida övergång till cigarrettrökning och blandbruket ser ut att öka. Rökning Särskiljande faktorer Det var dubbelt så vanligt, både bland kvinnliga och manliga arbetare, att vara dagligrökare som bland tjänstemän på mellannivå eller högre. Bland kvinnor och män i arbetaryrken med låg inkomst var andelen dagligrökare 33 respektive 31 procent. Personer i tjänstemannayrken på mellannivå eller högre med hög inkomst var dagligrökare i minst omfattning med totalt 7 procent. Bland ensamstående kvinnor (18-44 år) med barn var det 32 procent som rökte dagligen och bland de ensamstående männen med barn var det 27 procent. Ensamstående med barn utgjorde dock en liten grupp av befolkningen (7 procent). Den grupp som var dagligrökare i minst utsträckning är de samboende utan barn. Kronobergs län - riket Andelen dagligrökare i åldrarna år var 14 procent bland männen och 19 procent bland kvinnorna i riket. Kvinnor i Kronobergs län rökte signifikant mindre än riket i övrigt, 17 procent och bland männen var det 13 procent som rökte dagligen (figur 17 och 18). Skillnaden mellan åldersgrupperna var stor. Den största andelen 27

28 dagligrökare återfanns hos kvinnor i åldrarna år för Kronobergs län medan det i riket var vanligare med dagligrökare i åldersgruppen år. Det var nästan 20 procent av männen och 13 procent av kvinnorna som uppgav att de slutat röka. Bland män var det vanligast att man slutat röka i den äldsta åldersgruppen, år och bland kvinnorna var det vanligast i åldersgruppen år. Av dem som angav att de rökte då och då var det 12 procent av männen och 8 procent av kvinnorna. Vanligast var det i den yngsta åldersgruppen (18-29 år) där 25 procent av männen och 16 procent av kvinnorna uppgav att de rökte då och då. Procent Dagligrökare män Män länet Män riket P rocent Dagligrökare kvinnor Kvinnor länet Kvinnor riket år år år år år år år år Figur 17 & 18 Andelen män och kvinnor som anger att de röker dagligen i olika åldersgrupper i Kronobergs län och riket. Snusning Särskiljande faktorer Det var betydligt vanligare att snusa dagligen bland manliga arbetare än bland tjänstemän på mellannivå eller högre. Bland kvinnor var det lika vanligt mellan de socioekonomiska grupperna. Bland män fanns den största andelen dagligsnusare bland samboende och ensamstående med barn. Bland kvinnorna fanns den största andelen dagligsnusare bland ensamstående med barn. Svenskfödda snusade oftare dagligen jämfört med dem som är födda utanför Sverige. Kronobergs län - riket Det var nästan 25 procent av männen och en procent av kvinnorna som snusade dagligen i Kronobergs län. Vanligast var att man snusade i åldersgruppen år (figur 19 och 20). Män i Kronobergs län snusade signifikant mer än män i riket medan kvinnor i länet snusade signifikant mindre än kvinnor i riket. Var tionde person i åldersgruppen år uppgav att de snusade då och då, lika vanligt för män som kvinnor. Eftersom snusning är en utpräglad manlig vana var det fler män som slutat snusa. Totalt uppgav nästan sju procent av männen att de slutat snusa, vanligast var det i åldersgruppen år. 28

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005 Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 5 7-3-16 Folkhälsoavdelningen Sammanfattning... 4 Slutsatser... 6 1. Bakgrund... 7 2. Syfte med befolkningsenkäten... 8

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren. Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Katarina Paulsson, Statens folkhälsoinstitut Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) 3 3 3 3 3 1 1 1 Figur 1. Andel

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet? Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser

Läs mer

FOLK HÄLSO. rapport GOTLAND

FOLK HÄLSO. rapport GOTLAND FOLK HÄLSO rapport GOTLAND 2005 Förord Folkhälsa har avgörande betydelse för människors livskvalitet, tillväxten och samhällsekonomin. I Gotlands kommuns vision för framtiden ingår att samhället präglas

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Sammanfattning. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholms län

Sammanfattning. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholms län Sammanfattning Folkhälsorapport 2015 Folkhälsan i Stockholms län 2 I november 2015 presenterade Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, Folkhälsorapport 2015 Folkhälsan i Stockholms län. Folkhälsorapport

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

PM HLV, Hälsa på lika villkor,

PM HLV, Hälsa på lika villkor, PM PM HLV, Hälsa på lika villkor, 2004-2014 Trender och utfall under 10 år för indikatorområderna: - Alkohol och droger - Fysisk aktivitet - Kroppsvikt - BMI - Tobak - Kost - Ansamling av levnadsvanor

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas Datum 2009-10-05 1 (8) Öppna jämförelser 2009 folkhälsa Rapport för kommuner och landsting 2009-10-12 SKL, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Syftet med Öppna Jämförelser 2009 - öka insyn och

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor.

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa Charli Eriksson Professor i folkhälsovetenskap, 1 13-2-3 2 Dagens presentation Livsvillkor Trygga Livsvillkor Skillnader Hälsa Människors

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år

Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år Hälsan i 16-84 år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i 16-84 år En sammanställning av hälsoindikatorer uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen Befolkningsenkäten 2005 Hälsa på

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Vad håller oss friska i Norrland?

Vad håller oss friska i Norrland? Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland 2 Innehåll Sammanfattning...5

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Fastställd av Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund 2015-05-19 44 NRF Dnr 088/15 God hälsa på lika villkor genom hela livet Syfte

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR FOLKHÄLSOENKÄT GENOMFÖRD 2014 I KRONOBERGS LÄN

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR FOLKHÄLSOENKÄT GENOMFÖRD 2014 I KRONOBERGS LÄN HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR FOLKHÄLSOENKÄT GENOMFÖRD 14 I KRONOBERGS LÄN FOLKHÄLSORAPPORT GENOMFÖRD I KRONOBERGS LÄN 14 Författare Emma Johansson och Ingrid Edvardsson, Region Kronoberg. GRAFISK FORM OCH TRYCK

Läs mer