Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016"

Transkript

1 DELRAPPORTERING AV REGERINGSUPPDRAG Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Dnr VERK 11/ mars 13

2

3 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING... 7 Uppdraget... 7 Hälsan hos personer med funktionsnedsättning... 7 Hälsan hos föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning... 8 Förstudie om hälsan hos personer med utvecklingsstörning... 8 Enkät om hur Sveriges kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sitt folkhälsoarbete... 9 INLEDNING Bakgrund Uppdraget Innehållet i årets rapport Samråd m.m HÄLSAN HOS PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Sammanfattande resultat Hälsa Ängslan, oro och ångest Socialt deltagande Förvärvsarbete Ekonomiska villkor Levnadsvanor Föräldrar med funktionsnedsättning Nationella folkhälsoenkäten Definitioner m.m Funktionsnedsättning Föräldrar Åldersstandardisering Övriga definitioner Detaljerade resultat Hur de detaljerade resultaten bör tolkas Bra självskattad hälsa Dålig självskattad hälsa Lågt socialt deltagande Saknar kontantmarginal Ekonomisk kris Låg inkomst Tillgång till arbete (förvärvsarbetar) Oro för att förlora arbetet Daglig rökning Stillasittande fritid Övervikt Fetma Övervikt eller fetma Lågt intag av frukt och grönsaker Riskabla spelvanor... 49

4 Dålig tandhälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår stress Svåra sömnbesvär Svår huvudvärk Svår värk i skuldror, nacke eller axlar Svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias Svår ängslan, oro eller ångest Svår trötthet Kränkande behandling HÄLSAN HOS FÖRÄLDRAR TILL BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Sammanfattning Inledning Metod Resultat Föräldrarnas hälsa och välbefinnande MÄTA HÄLSA, LEVNADSVANOR OCH LIVSVILLKOR HOS PERSONER MED UTVECKLINGSSTÖRNING: TEORETISKA OCH METODOLOGISKA PERSPEKTIV OCH ÖVERVÄGANDEN Sammanfattning Del Inledning och syfte Metod och tillvägagångssätt Den svenska folkhälsopolitiken Perspektiv på hälsa och personer med utvecklingsstörning Del Utvecklingsstörning: klassifikationer, perspektiv, vardagsliv Vad är utvecklingsstörning? Internationella klassifikationer av utvecklingsstörning Boende, sysselsättning och fritidsverksamhet Del Att mäta hälsan hos personer med utvecklingsstörning Utvecklingsstörning och hälsa - en forskningsöversikt Vilken delgrupp ska ingå i mätningen? Strategier för att hitta undersökningspersonerna Undersökningsmetod... Etiska överväganden... 6 Avslutning... 9 ENKÄT OM HUR SVERIGES KOMMUNER INKLUDERAR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING I SITT FOLKHÄLSOARBETE Sammanfattning Inledning Resultat Styrdokument Kunskap om målgruppen Insatser riktade till målgruppen Uppföljning av insatser Reflektioner Detaljerade resultat

5 REFERENSER BILAGA 1: FULLSTÄNDIGA RESULTAT UR NATIONELLA FOLKHÄLSOENKÄTEN I TABELLFORM BILAGA 2: THE LIFE SATISFACTION QUESTIONNAIRE

6

7 Sammanfattning Uppdraget Statens folkhälsoinstitut har inom ramen för regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken regeringens uppdrag att följa upp hälsans bestämningsfaktorer med avseende på personer med funktionsnedsättning samt hur folkhälsoaspekter inkluderar personer med funktionsnedsättning i kommuners styrdokument och i hälsofrämjande och förebyggande arbete. Detta är den andra delrapport. Den uppdaterar 12 års delrapport (Dnr VERK 11/442) med senast tillgängliga data från Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstituts årliga enkätundersökning riktad till ett urval av Sveriges vuxna befolkning i åldrarna år. Rapporten utvecklar därutöver föregående års redovisning till att omfatta samtliga delar av uppdraget. Den består av fyra självständiga delar: Hälsan hos personer med funktionsnedsättning Hälsan hos föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning Förstudie om hälsan hos personer med utvecklingsstörning ( Mäta hälsa, levnadsvanor och livsvillkor hos personer med utvecklingsstörning: Teoretiska och metodologiska perspektiv och överväganden ) Enkät om hur Sveriges kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sitt folkhälsoarbete Hälsan hos personer med funktionsnedsättning Av svaren från Nationella folkhälsoenkäten åren 12 framgår det att personer med funktionsnedsättning har ett betydligt sämre allmänt hälsotillstånd än personer utan funktionsnedsättning. Att ha dålig eller mycket dålig självskattad hälsa är omkring tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Omvänt är det en betydligt lägre andel av dem med funktionsnedsättning som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. Bland personer med funktionsnedsättning är det också vanligare med nedsatt psykiskt välbefinnande, svår stress, svåra sömnbesvär och olika former av värk. Inom grupperna är kvinnornas hälsosituation i regel sämre än männens. Vidare är andelen som förvärvsarbetar lägre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Bland personer med funktionsnedsättning är det också vanligare att ha varit i ekonomisk kris och att sakna kontantmarginal. Även beträffande levnadsvanor syns tydliga skillnader: andelen med ohälsosamma levnadsvanor är i stort sett genomgående högre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med dem utan funktionsnedsättning. Det gäller exempelvis stillasittande fritid, lågt intag av frukt och grönsaker samt förekomst av fetma. 7

8 Föräldrar med funktionsnedsättning har inom de flesta områden samma hälsoproblem som övriga i gruppen med funktionsnedsättning. Förklaringen är förstås att de utgör en del av den gruppen. Särskilt kvinnornas svårigheter framträder. I många fall finns det naturligtvis ett direkt samband mellan funktionsnedsättningen och den nedsatta hälsan. Samtidigt är hälsan hos personer med funktionsnedsättning sämre än vad den skulle behöva vara. En betydande del av den högre ohälsan beror inte på funktionsnedsättningen i sig, utan kan troligen förklaras av välkända riskfaktorer för ohälsa kopplade till livsvillkor och levnadsvanor. Den högre ohälsan är därmed till viss del påverkbar genom samhälleliga insatser. Hälsan hos föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning Av en studie som Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap lät genomföra år 11, och som Statens folkhälsoinstitut delfinansierade, framgår det att levnadsvillkoren skiljer sig åt mellan föräldrar till barn med funktionsnedsättning och föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Ekonomiska problem är vanligare bland föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar samt barn med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, något som troligen hänger samman med att dessa föräldrar oftare är ensamstående. Det kan även bero på att de har sämre möjligheter att kombinera sitt föräldraskap med arbete. Resultaten visar också att föräldrar till barn med funktionsnedsättning i högre grad har olika somatiska och psykiska besvär, främst huvudvärk och sömnlöshet, jämfört med övriga föräldrar. Det beror troligen på en rad olika faktorer, till exempel den högre graden av ekonomisk utsatthet. Förstudie om hälsan hos personer med utvecklingsstörning Personer med utvecklingsstörning har förmodligen ett stort bortfall i Nationella folkhälsoenkäten till följd av enkätens utformning och omfattning. Statens folkhälsoinstitut planerar därför att genomföra en fördjupad uppföljningsinsats riktad till denna grupp. Universitetslektor Jens Ineland vid Umeå universitet har på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut genomfört en förstudie om hur en eventuell kommande undersökning av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med utvecklingsstörning bör läggas upp och genomföras. Förstudien redovisas i sin helhet. Utredaren konstaterar att empiriska datainsamlingar med personer med utvecklingsstörning förutsätter flexibilitet och kreativitet hos den som ansvarar för undersökningen, men också en etisk medvetenhet. Inför en eventuell framtida undersökning av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med utvecklingsstörning föreslår utredaren bland annat följande: 8

9 Att urvalsgruppen är personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. Att urvalet sker genom att fokusera på ett antal kommuner i olika storlek, geografiskt spridda från norr till söder. Att i urvalsprocessen använda olika sökvägar och (register)data för att komma i kontakt med undersökningspersonerna samt att även använda brukar- och intresseföreningar, boenden och dagliga verksamheter i de städer eller kommuner som utgör urvalsramen. Att den huvudsakliga och prioriterade datainsamlingsmetoden är en anpassad och modifierad version av Nationella folkhälsoenkäten. Att intervjuer används som alternativ datainsamlingsmetod i de fall det kan vara befogat. Att Nationella folkhälsoenkätens frågeformulär modifieras och anpassas till målgruppens begåvningsmässiga förutsättningar i enlighet med exempel givna i förstudien. Att antalet frågor i Nationella folkhälsoenkäten reduceras i enlighet med förslag som lämnas i förstudien, och att i detta arbete reflektera över vilka frågor som fordrar informanternas svar ansikte mot ansikte och när det kan vara motiverat att söka information på annat sätt, till exempel genom registerdata eller dokumentation eller möjligen via närstående eller professionella. Enkät om hur Sveriges kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sitt folkhälsoarbete Statens folkhälsoinstitut har genomfört en webbenkät riktad till ansvariga för övergripande folkhälsoarbete i 288 av landets kommuner. Syftet med undersökningen var att inhämta kunskap om hur kommunerna inkluderar personer med funktionsnedsättning i sitt folkhälsoarbete och mer specifikt vilka hälsofrämjande och förebyggande insatser som genomförs och vilka delgrupper insatserna riktas till. I stort sett alla svarande kommuner (nittiotvå procent) anger att målgruppen personer med funktionsnedsättning i hög grad eller i viss mån inkluderas i det ordinarie folkhälsoarbetet. Knappt hälften av de kommuner som svarat på frågan anger att de har styrdokument som ur ett folkhälsoperspektiv uttryckligen inkluderar målgruppen. En stor majoritet av de svarande kommunerna (åttiosex procent) arbetar med att förbättra tillgängligheten i bred mening. Relativt många (drygt hälften av de svarande) genomför riktade insatser för att påverka levnadsvanorna bland personer med funktionsnedsättning. Samtidigt tycks det finnas en viss osäkerhet bland de ansvariga för folkhälsoarbetet ute i kommunerna om hur många invånare som har en funktionsnedsättning. Det verkar också vara relativt få 9

10 kommuner som följer hälsoutvecklingen hos den här gruppen (bara knappt tjugo procent av de svarande uppger att de gör det). Sammantaget gör det relativt stora bortfallet (knappt femtio procent) och den stora andelen som svarat vet ej på flertalet frågor att såväl enskilda svar som den totala bilden bör tolkas med försiktighet.

11 Inledning Bakgrund Regeringen har identifierat folkhälsopolitiken som ett av nio prioriterade områden inom funktionshinderspolitiken. Inför framtagandet av den funktionshinderspolitiska strategin, En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16, fick Statens folkhälsoinstitut som en av 17 strategiskt viktiga myndigheter i uppdrag att föreslå delmål inom sina berörda verksamhetsområden samt föreslå hur delmålen skulle följas upp (S/4319/ST). I uppdraget angav regeringen hur delmål och uppföljning företrädesvis skulle vara utformade. Statens folkhälsoinstitut redovisade sina förslag i oktober (VERK /291). Föreliggande uppdrag överensstämmer i allt väsentligt med de förslag som institutet då självt tog fram. Uppdraget Regeringen gav den 6 oktober 11 Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att under åren arbeta enligt följande delmål. 1) Kontinuerlig uppföljning av hälsans bestämningsfaktorer med avseende på personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen omfattar: a) självskattad hälsa, socialt deltagande och ekonomiska villkor hos personer med funktionsnedsättning; b) hälsan hos föräldrar med funktionsnedsättning och föräldrar till barn med funktionsnedsättning; samt c) tillgång till arbetet, oro för att förlora arbetet, stillasittande fritid, övervikt och rökning. 2) Uppföljning av hälsofrämjande och förebyggande insatser nationellt, regionalt och lokalt. Med detta avses hur folkhälsoaspekter inkluderar personer med funktionsnedsättning i kommuners styrdokument samt i hälsofrämjande och förebyggande arbete. Myndigheten ska redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen (Socialdepartementet) senast den 15 mars varje år under perioden Den sista rapporten ska innehålla en slutlig resultatredovisning. Föreliggande rapport är således Statens folkhälsoinstituts andra i ordningen. Innehållet i årets rapport 12 års rapport bestod av resultat från Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstituts årliga enkätundersökning riktad till ett urval av Sveriges befolkning i åldern år. Rapporten redovisade hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med funktionsnedsättning i förhållande till övrig befolkning och omfattande hela delmål 1 i uppdraget utom hälsan hos föräldrar till 11

12 barn med funktionsnedsättning. 1 Den delen kunde inte följas upp eftersom enkäten har saknat frågor som identifierar barn med funktionsnedsättning. Delmål 2, som rör kommuners styrdokument och hälsofrämjande och förebyggande arbete, kunde heller inte följer upp i 12 års rapport. Årets rapport redovisar däremot samtliga delar av uppdraget. Den innehåller dessutom den första fasen av en planerad fördjupning inriktad mot personer med utvecklingsstörning, en av de grupper som troligen har ett högt bortfall i Nationella folkhälsoenkäten till följd av enkätens utformning och omfattning. Årets rapport består av följande delar. Hälsan hos personer med funktionsnedsättning. 12 års rapport bygger på svaren i Nationella folkhälsoenkäten åren 9 11, medan de nya resultaten bygger på svaren för åren 12. Förutom några nya indikatorer är redovisningen i övrigt densamma. Det sker inte någon jämförelse mellan årets och förra årets resultat. Att jämföra förändringar mellan enstaka år är inte meningsfullt utan kräver längre tidsserier. Hälsan hos föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning. Här redovisas resultat från den svenska delen av studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna, som Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) lät genomföra under år 11 och som Statens folkhälsoinstitut delfinansierade. Även om studiens fokus ligger på barns och ungdomars levnadsförhållanden, innehåller den ett mindre antal frågor som speglar föräldrarnas situation. I syfte att utveckla kunskapen om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland föräldrar till barn med funktionsnedsättning pågår det för närvarande ett arbete på institutet med att införa nya, permanenta frågor om barn med funktionsnedsättning i Nationella folkhälsoenkäten. Förstudie om personer med utvecklingsstörning ( Mäta hälsa, levnadsvanor och livsvillkor hos personer med utvecklingsstörning: Teoretiska och metodologiska perspektiv och överväganden ). Personer med utvecklingsstörning är en av de grupper som förmodligen har ett stort bortfall i Nationella folkhälsoenkäten. Statens folkhälsoinstitut planerar därför att inom ramen för föreliggande regeringsuppdrag genomföra en fördjupad uppföljningsinsats riktad till denna grupp. Som ett inledande steg har vi låtit universitetslektor Jens Ineland vid Umeå universitet genomföra en förstudie. Ineland har utrett hur en eventuell kommande undersökning av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med utvecklingsstörning bör läggas upp och genomföras. Förstudien presenteras här i sin helhet. Författaren svarar dock själv för innehållet. Enkät om hur Sveriges kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sitt folkhälsoarbete. Statens folkhälsoinstitut har genomfört en webbaserad enkät riktad till 288 av landets kommuner i syfte att undersöka hur folkhälsoaspekter inkluderar personer med funktionsnedsättning i 1 I föreliggande rapport används begreppet övrig befolkning som synonym till personer utan funktionsnedsättning. 12

13 kommuners styrdokument samt i hälsofrämjande och förebyggande arbete, dvs. delmål 2 i uppdraget. Enkäten utformades i samråd med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och i dialog med Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam). De sammanställda enkätsvaren redovisas här. Samråd m.m. I uppdraget ingår att redovisa de samråd som myndigheten har haft med funktionshindersorganisationerna och andra berörda aktörer. Statens folkhälsoinstitut har inrättat en extern referensgrupp för regeringsuppdraget. Den har följande medlemmar: Johanna Alfredsson, sociolog och utredare, Landstinget Gävleborg; Malin Broberg, docent vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet; Mats Granlund, professor i handikappvetenskap samt psykologi, Högskolan i Jönköping; Anna Lindgren, universitetslektor vid avdelningen för matematisk statistik, Matematikcentrum, Lunds universitet; Õie Umb-Carlsson, forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet; samt en representant från Handikappförbunden (platsen är för närvarande vakant). Därutöver har Ylva Arnhof, tidigare avdelningschef vid Statens folkhälsoinstitut, knutits till uppdraget som särskild rådgivare. Vidare har Jens Ineland under arbetet med förstudien samrått med Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) och med Riksföreningen Grunden. 13

14 14

15 Hälsan hos personer med funktionsnedsättning Sammanfattande resultat Hälsa Uppföljningen av hälsan hos personer med funktionsnedsättning visar att dessa har ett betydligt sämre allmänt hälsotillstånd än personer utan funktionsnedsättning. Liksom vid 12 års redovisning är det ca tio gånger vanligare med dålig eller mycket dålig självskattad hälsa bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Omvänt är det fortsatt en betydligt lägre andel av dem med funktionsnedsättning som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. Dålig tandhälsa är dubbelt så vanligt bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Vidare är det betydligt vanligare med nedsatt psykiskt välbefinnande bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen, särskilt i åldersgruppen år. Svår stress, svåra sömnbesvär, svår trötthet samt svår huvudvärk, annan svår värk eller svåra besvär med smärtor är vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland personer utan funktionsnedsättning. Inom grupperna är kvinnornas hälsosituation i regel sämre än männens. I många fall finns det naturligtvis ett direkt samband mellan funktionsnedsättningen och den nedsatta hälsan. Samtidigt är hälsan hos personer med funktionsnedsättning sämre än vad den skulle behöva vara. En betydande del av den högre ohälsan beror inte på funktionsnedsättningen i sig, utan kan troligen förklaras av välkända riskfaktorer för ohälsa kopplade till livsvillkor och levnadsvanor. Den högre ohälsan är därmed till viss del påverkbar genom samhälleliga insatser. Ängslan, oro och ångest Det är fyra gånger vanligare med svår ängslan, oro eller ångest bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Det är vanligare bland kvinnor än bland män och vanligare i åldern år än i åldern år, i båda grupperna. Socialt deltagande Lågt socialt deltagande är vanligare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med dem utan funktionsnedsättning. I åldersgruppen år är det dubbelt så vanligt. 15

16 Förvärvsarbete Andelen som förvärvsarbetar är i åldersgruppen år lägre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Dessutom är oro för att förlora arbetet inom det närmaste året vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland personer utan funktionsnedsättning. Ekonomiska villkor Många personer med funktionsnedsättning lever i en ekonomiskt utsatt situation. Det är betydligt vanligare bland personer med funktionsnedsättning att ha låg inkomst, ha varit i ekonomisk kris eller sakna kontantmarginal jämfört med övriga befolkningen. Bland kvinnor med funktionsnedsättning i åldern år är cirka hälften låginkomsttagare, vilket är en betydligt högre andel jämfört med både kvinnor utan funktionsnedsättning och män med och utan funktionsnedsättning i samma åldersgrupp. Levnadsvanor Andelen med ohälsosamma levnadsvanor är i stort sett genomgående högre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med dem utan funktionsnedsättning. Det är vanligare att ha en stillasittande fritid, ha lågt intag av frukt och grönsaker samt ha fetma bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Att ha övervikt är däremot ungefär lika vanligt i båda grupperna. Föräldrar med funktionsnedsättning Av redovisningen framgår det att personer med funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år inom de flesta områden har samma hälsoproblem som övriga i gruppen med funktionsnedsättning. Förklaringen är förstås att de utgör en del av den gruppen. Särskilt kvinnornas svårigheter framträder. Så t.ex. är andelarna med svåra sömnbesvär, svår värk samt svår trötthet betydligt högre bland kvinnor med funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år jämfört med motsvarande kvinnor utan funktionsnedsättning. Andelen med lågt socialt deltagande är högre bland dessa kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med motsvarande kvinnor utan funktionsnedsättning. Det är också vanligare bland kvinnorna med funktionsnedsättning att ha låg egen inkomst jämfört med övriga som delar bostad med barn, både med och utan funktionsnedsättning. Vidare har personer med funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år betydligt oftare varit i ekonomisk kris eller saknar kontantmarginal jämfört med personer utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år, något som gäller såväl kvinnor som män. 16

17 Nationella folkhälsoenkäten Nationella folkhälsoenkäten har genomförts årligen sedan år 4 i syfte att följa upp folkhälsan och de faktorer som påverkar den. Undersökningen görs av Statens folkhälsoinstitut i samarbete med landsting och regioner och genomförs med hjälp av Statistiska centralbyrån. Enkäten innehåller ett 8-tal frågor om fysisk och psykisk hälsa, vårdkontakter och läkemedelsanvändning. Andra frågor gäller levnadsvanor fysisk aktivitet, kost, rökning, snusning, alkohol och spel. Enkäten innehåller också frågor om ekonomiska förhållanden, om arbete och sysselsättning, hem och hushåll, trygghet samt sociala relationer. Det ställs också ett antal frågor som gör det möjligt att definiera en grupp som har funktionsnedsättning. Det innebär att det går att jämföra hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med funktionsnedsättning med övriga befolkningens. Av naturliga skäl har dock ett antal personer med funktionsnedsättning fallit bort ur enkäten just för att funktionsnedsättningen hindrat dem att delta i undersökningen. Några av dem är sannolikt dementa, personer med utvecklingsstörning, personer med psykisk sjukdom och synskadade. Föreliggande redovisning omfattar svaren på det urval av frågor som regeringsuppdraget omfattar. För att i högre utsträckning erhålla statistiskt signifikanta resultat har svaren från de tre senast tillgängliga åren, 11, 12 slagits samman till ett gemensamt urval för vilket resultaten redovisas. 2 Redovisningen bygger på det nationella urvalet. Under åren, 11 och 12 skickades enkäten ut till sammanlagt ca 6 slumpvis utvalda personer i åldern år. Datainsamlingen genomfördes mellan april och juni varje år, och svarsfrekvensen var omkring 5 procent. Redovisningen bygger därmed på ca personers svar. Definitioner m.m. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning har definierats utifrån fyra frågor i enkätformuläret: Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? De som svarat Ja på den frågan och också svarat Ja, i hög grad på följdfrågan Medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra dagliga sysselsättningar? Kan du utan svårighet se och urskilja vanlig text i en dagstidning? De som svarat Nej (inte ens med glasögon) på den frågan. Kan du utan svårighet höra vad som sägs i samtal mellan flera personer? De som svarat Nej (inte ens med hörapparat) på den frågan. Personer med rörelsehinder. De som inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller inte kan ta en kortare promenad (cirka 5 minuter) i någorlunda rask takt eller 2 Eftersom de tre årsurvalen är ungefär lika stora har ingen viktning skett. 17

18 behöver hjälpmedel eller hjälp av någon annan person för att förflytta sig utomhus. De personer som tillhör en eller flera av dessa fyra kategorier definieras i föreliggande redovisning ha funktionsnedsättning. Definitionen är densamma som Statens folkhälsoinstitut tillämpar i Nationella folkhälsoenkäten. De fyra underliggande kategorifrågorna härrör alla från SCB:s ULF-undersökning (Undersökningarna av levnadsförhållanden). Definitionen ovan skiljer sig från den som används för barn med funktionsnedsättning i uppföljningen av hälsan hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning med utgångspunkt i studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna. Föräldrar I Nationella folkhälsoenkäten ställs frågan Med vem delar du bostad?, med Barn som ett svarsalternativ och med en följdfråga om barnets eller barnens ålder. Det går inte att veta om respondenten faktiskt är barnets eller barnens förälder. Åldersstandardisering För personer med respektive utan funktionsnedsättning redovisas resultaten efter kön och ålder i tre ålderskategorier: år, år, år. För kategorierna år och år har resultaten åldersstandardiserats, utom då redovisningen gäller föräldrar. 3 Övriga definitioner För definitioner av de indikatorer (hälsoutfall, livsvillkor och levnadsvanor) som redovisas från Nationella folkhälsoenkäten, se Statens folkhälsoinstitut (11). Detaljerade resultat Hur de detaljerade resultaten bör tolkas Nationella folkhälsoenkäten skickas varje år till ett urval om knappt personer i Sveriges befolkning i åldersintervallet år, och av dessa besvarar ungefär hälften enkäten. De resultat som redovisas nedan bygger på de tre senast tillgängliga årgångarna, med andra ord på svaren från omkring personer. Även om vi inte har frågat samtliga invånare i åldersgruppen år om deras hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, är det naturligtvis just det som vi är intresserade av att mäta. Vi vill exempelvis undersöka hur stor andelen dagligrökare är i befolkningen år, inte hur stor den är bland de personer som har råkat ingå i urvalet och därmed fått 3 Av naturliga skäl redovisas inte gruppen föräldrar år. 18

19 svara på frågan om de röker dagligen. När vi på det här sättet uttalar oss om andelen dagligrökare i en viss åldersgrupp utan att ha frågat samtliga personer i den, uppkommer ett så kallat urvalsfel. De uppmätta andelarna varierar beroende på vilka personer som råkar ingå i urvalet. Figur 25 nedan visar andelen dagligrökare bland män i olika åldersgrupper, med respektive utan funktionsnedsättning. Bland män år med funktionsnedsättning är den uppmätta andelen 16 procent. Det sanna värdet bland alla Sveriges män med funktionsnedsättning år är förmodligen inte 16 procent, utan det kan vara både högre och lägre. Värdet är okänt för oss. Siffran 16 procent är det värde som vi har fått genom att fråga ett urval av alla män med funktionsnedsättning i åldersgruppen om deras rökvanor. Urvalsfelet minskar med ökad urvalsstorlek, dvs. ju fler personer som ingår i urvalet. Det vanligaste måttet på urvalsfelets storlek är det så kallade konfidensintervallet, som utifrån en godtyckligt vald säkerhet (konfidens) anger de gränser inom vilka det sanna, okända värdet antas ligga. 4 Det är praxis att välja konfidensgraden 95 procent. Ett 95-procentigt konfidensintervall innesluter det sanna värdet i ungefär 95 fall av, givet att inga andra typer av fel förekommer. I figurerna nedan åtföljs samtliga resultat av 95-procentiga konfidensintervall i syfte att åskådliggöra den statistiska osäkerheten. I figur 25 anges konfidensintervallet för dagligrökande män med funktionsnedsättning år till 14,6 18,3 procent. Med 95 procents säkerhet kan vi alltså säga att den sanna andelen dagligrökare i gruppen är mellan 14,6 och 18,3 procent. 5 I den här redovisningen vill vi genomgående ha svar på om det sanna värdet för personer med funktionsnedsättning i en viss åldersgrupp och av ett visst kön skiljer sig från det sanna värdet för motsvarande grupp utan funktionsnedsättning. Med hjälp av konfidensintervallen kan vi undersöka om de sanna värdena troligen skiljer sig åt. I figur 25 ser vi att andelen dagligrökare bland män år utan funktionsnedsättning har uppmätts till 9,9 procent. Med 95 procents säkerhet ligger det sanna värdet mellan 9,2 och,5 procent. De två konfidensintervallen är alltså 9,2,5 procent respektive 14,6 18,3 procent. Vi ser att intervallen inte överlappar varandra; inget tänkbart sant värde ingår i bägge. När det inte finns någon sådan överlappning säger man att skillnaden mellan grupperna är statistiskt signifikant. Vi drar slutsatsen att andelen dagligrökare bland alla män med funktionsnedsättning år troligen är högre än bland alla män utan funktionsnedsättning år. Bland resultaten nedan är i de allra flesta fall värdet för gruppen med funktionsnedsättning signifikant skilt från värdet för motsvarande grupp utan funktionsnedsättning. Det finns dock några undantag. Ett av dem är andelen dagligrökare bland män år. Som vi ser i figur 25 ligger punktskattningarna nära varandra, 11 procent respektive 9,9 procent. Konfidensintervallen är 9,2 12,5 procent respektive 8,7 11, procent. Eftersom intervallen delvis överlappar varandra finns det flera tänkbara sanna värden som är gemensamma, t.ex. 9,5 eller,. 4 För en översikt över övriga felkällor i undersökningar av det här slaget, se Statistiska centralbyrån (11a). 5 Punktskattningen, 16,45, ligger mitt i konfidensintervallet. På grund av att värdet har avrundats till närmaste heltal, 16, ser det dock inte ut så i figuren. Många av de övriga figurerna innehåller samma avrundningsavvikelse. 19

20 Skillnaden är därför inte statistiskt signifikant. Vi kan inte dra slutsatsen att andelen dagligrökare bland alla män med funktionsnedsättning år är högre än bland alla män utan funktionsnedsättning år. Det statistiska underlaget är inte tillräckligt starkt för att vi ska våga säga det. För att kunna dra korrekta slutsatser av resultaten i figurerna 1 75 nedan, är det viktigt att man inte enbart jämför punktskattningar utan även beaktar de tillhörande konfidensintervallens eventuella överlappning. Bilaga 1 presenterar figurernas innehåll i tabellform. Där finns dessutom samtliga utfall redovisade efter personer med och utan funktionsnedsättning sammanslagna.

21 Bra självskattad hälsa Män och kvinnor Figur 1. Andel män med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (83,-84,6) 73 (71,3-74,7) 82 (8,8-82,3) (53,-57,9) 51 (49,4-53,) 33 (,3-35,4) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 2. Andel kvinnor med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (81,5-83,1) 69 (67,8-71,2) 8 (79,-8,4) (44,8-49,1) 27 (25,-29,4) 43 (41,7-44,9) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 21

22 Föräldrar Figur 3. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (82,6-85,1) 85 (83,7-86,4) (42,-5,3) 57 (51,6-61,8) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 22

23 Dålig självskattad hälsa Män och kvinnor Figur 4. Andel män med dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (15,-18,6) (17,5-21,9) 17 (16,-18,7) 1,9 (1,6-2,2) Män med funktionsnedsättning 1,4 (,9-1,8) år år år 1,8 (1,5-2,) Män utan funktionsnedsättning Figur 5. Andel kvinnor med dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (19,-22,5) 21 (18,5-22,5) 21 (19,4-22,1) 2 (1,8-2,3) Kvinnor med funktionsnedsättning 1,7 (1,3-2,2) år år år 2 (1,7-2,2) Kvinnor utan funktionsnedsättning 23

24 Föräldrar Figur 6. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (16,2-22,8) 15 (11,7-19,1) (a) Kvinnor 2,1 (1,7-2,6) Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män 1,5 (1,-2,) Föräldrar utan funktionsnedsättning 24

25 Lågt socialt deltagande Män och kvinnor Figur 7. Andel män med lågt socialt deltagande bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (44,4-49,9) 27 (25,3-29,7) 14 (13,7-15,2) 33 (,8-34,4) 31 (29,5-32,9) 18 (17,4-18,9) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 8. Andel kvinnor med lågt socialt deltagande bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (22,-25,6) 12 (11,7-13,) 43 (,8-45,8) 28 (25,9-29,2) 27 (25,9-28,8) 16 (14,9-16,2) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 25

26 Föräldrar Figur 9. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med lågt socialt deltagande bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (24,-31,5) 13 (12,1-14,3) 22 (18,-26,5) 11 (,2-12,7) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 26

27 Saknar kontantmarginal Män och kvinnor Figur. Andel män med som saknar kontantmarginal bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (28,7-33,1) 16 (14,9-16,5) 14 (12,-15,7) 9 (7,9-,1) 28 (26,1-29,3) 15 (13,8-15,2) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 11. Andel kvinnor som saknar kontantmarginal bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (39,5-43,8) 38 (36,5-39,7) 21 (,1-21,8) 23 (,8-25,) 13 (12,2-14,8) (18,8-,2) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 27

28 Föräldrar Figur 12. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som saknar kontantmarginal bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (,6-48,9) 21 (19,6-22,3) 29 (24,2-33,4) 13 (11,3-13,9) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 28

29 Ekonomisk kris Män och kvinnor Figur 13. Andel män som har befunnit sig i ekonomisk kris bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (23,4-27,7) 13 (12,6-14,1) 8 (6,5-9,4) Män med funktionsnedsättning 4,5 (3,7-5,3) 22 (,7-23,8) år år år 12 (11,-12,2) Män utan funktionsnedsättning Figur 14. Andel kvinnor som har befunnit sig i ekonomisk kris bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (31,5-35,6) 16 (15,6-17,1) 11 (9,-12,) 5,7 (4,8-6,6) 29 (27,8-,8) 14 (13,7-14,9) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 29

30 Föräldrar Figur 15. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som har befunnit sig i ekonomisk kris bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (35,5-43,6) 19 (18,-,6) (25,3-34,6) 13 (11,8-14,4) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning

31 Låg inkomst Män och kvinnor Figur 16. Andel män med låg egen inkomst bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (28,7-33,7) (23,4-27,6) (19,2-22,2) (14,8-16,4) 27 (25,-28,1) 17 (16,2-17,6) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 17. Andel kvinnor med låg egen inkomst bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (27,-,9) 18 (17,1-18,7) 51 (49,-53,9) 36 (34,6-38,1) 33 (31,5-34,5) 22 (21,2-22,6) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 31

32 Föräldrar Figur 18. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med låg egen inkomst bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (15,7-22,3) 9,8 7,9 (8,8-,8) 7 (5,1-,6) (6,-8,) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 32

33 Tillgång till arbete (förvärvsarbetar) Män och kvinnor Figur 19. Andel män som förvärvsarbetar bland män med respektive utan funktionsnedsättning i åldersintervallet år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (77,1-79,) (59,1-63,9) 5 Med funktionsnedsättning Utan funktionsnedsättning Figur. Andel kvinnor som förvärvsarbetar bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i åldersintervallet år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (74,9-76,7) (48,6-53,1) Med funktionsnedsättning Utan funktionsnedsättning 33

34 Föräldrar Figur 21. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som förvärvsarbetar bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (84,1-86,5) 83 (78,9-86,6) (89,3-91,6) (55,3-63,7) 5 (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 34

35 Oro för att förlora arbetet Män och kvinnor Figur 22. Andel män som är oroliga att förlora sitt arbete inom det närmaste året bland män med respektive utan funktionsnedsättning i åldersintervallet år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (14,7-19,4) 12 (11,6-13,3) Med funktionsnedsättning Utan funktionsnedsättning Figur 23. Andel kvinnor som är oroliga att förlora sitt arbete inom det närmaste året bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i åldersintervallet år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (18,7-23,7) 15 (14,2-15,9) Med funktionsnedsättning Utan funktionsnedsättning 35

36 Föräldrar Figur 24. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som är oroliga att förlora sitt arbete inom det närmaste året bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (15,7-24,4) (12,3-14,8) 11 (9,5-17,1) (9,6-12,2) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 36

37 Daglig rökning Män och kvinnor Figur 25. Andel dagligrökare bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (14,6-18,3) 9,9 (9,2-,5) 11 (9,2-12,5) 9,9 (8,7-11,) 15 (14,1-16,7) 9,7 (9,2-,3) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 26. Andel dagligrökare bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (17,6-21,) 12 (11,2-12,5) 11 (9,6-12,7) (9,2-11,4) 18 (16,6-19,1) 11 (,8-11,9) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 37

38 Föräldrar Figur 27. Andel dagligrökare bland kvinnor (a) respektive män (b) i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (14,7-21,1) 13 9 (9,7-16,7) (8,1-,) 7,3 (6,3-8,3) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 38

39 Stillasittande fritid Män och kvinnor Figur 28. Andel män med stillasittande fritid bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (19,9-24,) 12 (11,-12,5) 26 (23,6-28,3) 8,1 (7,1-9,1) 23 (21,2-24,2) 11 (,5-11,7) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 29. Andel kvinnor med stillasittande fritid bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (17,6-21,) (9,5-,7) 32 (29,8-34,5) 7,5 (6,5-8,5) 22 (,3-23,) 9,7 (9,2-,2) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 39

40 Föräldrar Figur. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med stillasittande fritid bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (19,1-26,) 11 (,2-12,3) 21 (16,5-24,8) 12 (,7-13,2) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning

41 Övervikt Män och kvinnor Figur 31. Andel män med övervikt bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (34,6-39,3) 41 (39,9-42,1) 44 (41,1-46,5) 51 (49,5-53,3) 38 (36,5-,) 43 (41,9-43,8) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 32. Andel kvinnor med övervikt bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (26,-29,9) 26 (25,3-27,) 36 (33,9-38,8) 37 (35,4-39,) 29 (28,-31,) 28 (27,5-29,1) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 41

42 Föräldrar Figur 33. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med övervikt bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (25,7-33,4) 26 (24,9-27,8) 45 (39,9-5,1) 45 (43,-46,9) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 42

43 Fetma Män och kvinnor Figur 34. Andel män med fetma bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (16,1-19,9) 12 (11,5-12,9) 23 (21,-25,6) 12 (,7-13,2) 19 (17,6-,4) 12 (11,4-12,7) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 35. Andel kvinnor med fetma bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (19,2-22,8) 11 (9,9-11,1) 26 (24,1-28,5) 14 (12,3-14,8) 22 (,6-23,3) 11 (,4-11,5) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 43

44 Föräldrar Figur 36. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med fetma bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (17,6-24,4) (9,3-11,3) 14 (,8-17,9) 13 (11,4-14,) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 44

45 Övervikt eller fetma Män och kvinnor Figur 37. Andel män med övervikt eller fetma bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (52,5-57,4) 53 (52,1-54,3) 67 (64,5-69,7) 63 (61,5-65,2) 57 (55,4-59,) 55 (54,-55,9) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 38. Andel kvinnor med övervikt eller fetma bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (46,7-51,1) 37 (35,7-37,7) 63 (6,2-65,1) 51 (48,9-52,6) 51 (49,8-53,1) 39 (38,4-,1) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 45

46 Föräldrar Figur 39. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med övervikt eller fetma bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (46,3-54,7) 37 (35,-38,2) 59 (54,4-64,4) 58 (55,7-59,6) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 46

47 Lågt intag av frukt och grönsaker Män och kvinnor Figur. Andel män med lågt intag av frukt och grönsaker bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (,9-45,7) 33 (32,3-34,4) (,-43,6) (32,6-37,8) 32 (31,2-32,9) 26 (24,5-27,8) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 41. Andel kvinnor med lågt intag av frukt och grönsaker bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (22,2-25,8) 16 (15,4-16,9) 23 (21,8-24,5) (17,8-21,7) (15,1-16,3) (11,9-14,4) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 47

48 Föräldrar Figur 42. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med lågt intag av frukt och grönsaker bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (21,2-28,3) 16 (14,6-17,) 39 (33,8-43,7) 29 (27,4-,9) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 48

49 Riskabla spelvanor Män och kvinnor Figur 43. Andel män med riskabla spelvanor bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes ,2 (5,1-7,4) 4,3 (3,8-4,7) 6 (4,7-7,3) Män med funktionsnedsättning 4,5 (3,7-5,3) 6,2 (5,3-7,1) år år år 4,4 (4,-4,8) Män utan funktionsnedsättning Figur 44. Andel kvinnor med riskabla spelvanor bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (2,3-3,8) 1,4 (1,2-1,6) 3,1 (2,2-4,) Kvinnor med funktionsnedsättning 2,7 (2,1-3,3) 3 (2,5-3,6) år år år 1,7 (1,5-1,9) Kvinnor utan funktionsnedsättning 49

50 Föräldrar Figur 45. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med riskabla spelvanor bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (1,6-4,4) (a) Kvinnor 1,1 (,8-1,4) Föräldrar med funktionsnedsättning 7 (4,4-9,5) (b) Män 3,7 (3,-4,5) Föräldrar utan funktionsnedsättning 5

51 Dålig tandhälsa Män och kvinnor Figur 46. Andel män med dålig eller mycket dålig tandhälsa bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (14,9-18,5) 8,3 (7,7-9,) 15 (13,4-17,3) 8,6 (7,5-9,6) 16 (15,1-17,8) 8,4 (7,8-8,9) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 47. Andel kvinnor med dålig eller mycket dålig tandhälsa bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (16,8-,2) 6,4 (5,9-6,9) 14 (12,1-15,6) 6,4 (5,5-7,3) 18 (16,4-18,9) 6,4 (6,-6,8) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 51

52 Föräldrar Figur 48. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med dålig eller mycket dålig tandhälsa bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (17,9-24,7) 16 (11,9-19,2) 7,8 (6,9-8,7) 8,1 (7,1-9,2) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 52

53 Nedsatt psykiskt välbefinnande Män och kvinnor Figur 49. Andel män med nedsatt psykiskt välbefinnande bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (23,8-28,1) 13 (11,9-13,4) 18 (16,3-,5) Män med funktionsnedsättning 4,1 (3,3-4,8) 25 (23,-26,1) år år år 11 (,4-11,6) Män utan funktionsnedsättning Figur 5. Andel kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (34,5-38,7) 18 (17,2-18,7) 26 (23,4-27,7) 6,4 (5,5-7,3) 35 (33,-36,1) 16 (15,1-16,4) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 53

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr 00599/14 13 mars 15 Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-3-24 Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning Norrbotten 26 Fysisk hälsa Långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem, Norrbotten 1 9 8 Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 2 1 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005 Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 5 7-3-16 Folkhälsoavdelningen Sammanfattning... 4 Slutsatser... 6 1. Bakgrund... 7 2. Syfte med befolkningsenkäten... 8

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Östersunds kommun 2014 2(27) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa

Läs mer

Vad håller oss friska i Norrland?

Vad håller oss friska i Norrland? Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland 2 Innehåll Sammanfattning...5

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten

Resultat från folkhälsoenkäten Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 11 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva självrapporterad hälsa och levnadsvanor bland invånarna i Västra Götaland,

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto:

Läs mer

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren. Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Katarina Paulsson, Statens folkhälsoinstitut Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) 3 3 3 3 3 1 1 1 Figur 1. Andel

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Skillnader i hälsa - hämmar regional utveckling Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Delrapport av den nationella folkhälsostudien Hälsa på lika villkor Dalarna 2014 LANDSTINGET DALARNA,

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Åre kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län FoU-rapport 2005:5 Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län Resultaten av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 Ingrid Edvardsson Tobias Andersson Helene Ekström Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

PM HLV, Hälsa på lika villkor,

PM HLV, Hälsa på lika villkor, PM PM HLV, Hälsa på lika villkor, 2004-2014 Trender och utfall under 10 år för indikatorområderna: - Alkohol och droger - Fysisk aktivitet - Kroppsvikt - BMI - Tobak - Kost - Ansamling av levnadsvanor

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto:

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Strömsunds kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Strömsunds kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Strömsunds kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto:

Läs mer

Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Myndigheten för delaktighets samlade uppföljningssystem av levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning

Myndigheten för delaktighets samlade uppföljningssystem av levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning Myndigheten för delaktighets samlade uppföljningssystem av levnadsvillkor för personer med Bilaga 3 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Innehåll Innehåll... 2 MFD:s samlade

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Krokoms kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Krokoms kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Krokoms kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto:

Läs mer

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-09-07 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN... 6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer