Sämre hälsa och levnadsvillkor

Transkript

1 Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning och utvärdering, Sid 1

2 Bakgrund till rapporten Barn och unga är en prioriterad målgrupp inom folkhälsopolitiken, där ett av målområdena och en av byggstenarna är barns och ungas uppväxtvillkor Vi visade i en rapport 2011 att barn med funktionsnedsättning har sämre levnadsvanor, sämre psykiska hälsa och oftare är utsatta för mobbning jämfört med barn utan funktionsnedsättning Statens folkhälsoinstitut ansvarar för uppföljning av hälsans bestämningsfaktorer och hälsoutfallet för befolkningen, fördelad på ålder, kön, etnisk & kulturell bakgrund, socioekonomisk bakgrund, funktionsnedsättning och sexuell läggning Sid 2

3 Rapporten baseras på studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna (Tredje vågen) Samordnades av Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) under 2011 Vår rapport baseras på den svenska delen Enkät skickades till ett nationellt urval av föräldrar med barn i åldern 2 17 år Svar från ca föräldrar (46 %) Enkäten innehöll ett 70-tal frågor om levnadsförhållanden, barnets och föräldrarnas hälsa, kontakter med hälso- och sjukvården, sysselsättning och fritid Sid 3

4 Barn med långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar Enkäten innehöll frågor om förekomsten av 13 sjukdomar och funktionsnedsättningar, bl.a. allergisk snuva, eksem, astma, mag- och tarmbesvär, syn- och hörselskador, talfel, ADHD och psykiska besvär Föräldrarna hade även möjlighet att ange annan sjukdom eller funktionsnedsättning (de angav bl.a. autism, dyslexi och utvecklingsstörning) Föräldrarna fick även ange svårighetsgraden (lindrig, måttlig eller svår) 33 procent av barnen har minst en sjukdom eller funktionsnedsättning Sid 4

5 Andel barn som har minst en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (%) Sid 5

6 Jämförelser av levnadsvillkor och hälsa utifrån funktionsnedsättningens svårighetsgrad 67 % 18 % 15 % Barn utan funktionsnedsättning Barn med lindriga funktionsnedsättningar Barn med måttliga/svåra funktionsnedsättningar Sid 6

7 och utifrån funktionsnedsättningens typ Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 68 % %% 11 % 7 % Barn utan funktionsnedsättning Barn med enbart allergisjukdomar Barn med fysiska funktionsnedsättningar Sid 7

8 Levnadsvillkor Barn med måttliga/svåra, fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bor oftare med endast en av sina föräldrar, oftast mamman. Dessa föräldrar är oftare ensamstående och har i högre grad än andra föräldrar haft svårigheter med att klara löpande utgifter det senaste året och saknar i högre grad en ekonomisk buffert Sid 8

9 Skolmiljön De flesta barn trivs bra eller mycket bra i skolan. Barn med måttliga/svåra eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar trivs dock sämre i skolan. En bidragande faktor kan vara att dessa grupper enligt föräldrarna presterar sämre i skolan och är mer utsatta för mobbning. Även barn med fysiska funktionsnedsättningar är särskilt utsatta för mobbning Sid 9

10 Fritid och fysisk aktivitet Barn med funktionsnedsättning deltar i föreningsliv, spelar instrument och går på bio i lika hög utsträckning som barn utan funktionsnedsättning, med några få undantag. Andelen barn som ägnar mycket tid åt dator- och tevespel är däremot större bland barn med funktionsnedsättning, oavsett svårighetsgrad och typ, jämfört med barn utan funktionsnedsättning. Det tycks dock inte ske på bekostnad av den fysiska aktiviteten. Barn med funktionsnedsättning är lika fysiskt aktiva som barn utan funktionsnedsättning Sid 10

11 Hälsa Det är vanligare med psykosomatiska besvär (t ex magont och huvudvärk) hos alla grupper av barn med funktionsnedsättningar. Ohälsan är mest utbredd bland barn med måttliga/ svåra funktionsnedsättningar liksom barn med fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hälsoskillnaderna mellan barn med enbart allergisjukdomar och barn utan funktionsnedsättning är däremot små Sid 11

12 Föräldrarnas hälsa Sömnlöshet är ungefär dubbelt så vanligt bland föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Magbesvär och huvudvärk är omkring 50 procent vanligare bland föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Besvären mest utbredda bland föräldrar till barn med måttliga/svåra eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De flesta föräldrar får stöd från omgivningen, men andelen är mindre hos föräldrar till barn med måttliga/svåra eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Sid 12

13 Slutsatser och förslag till åtgärder Vissa grupper av barn med funktionsnedsättning är mer utsatta och har större ohälsa än andra. Detta gäller främst barn med måttliga/svåra eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessa grupper behöver uppmärksammas ytterligare i skolornas hälsofrämjande arbete liksom i skolornas arbete mot mobbning. Föräldrar till barn med funktionsnedsättning är mer utsatta ekonomiskt och har en sämre hälsa än föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Dessa föräldrar kan behöva mer stöd, såväl ekonomiskt som i andra former. Riktat föräldrastöd är ett exempel Sid 13

14 Mer information Rapporten finns att ladda ner på och-valfard-hos-barn-och-unga-med- funktionsnedsattning/ Vår förra rapport om barn med funktionsnedsättning, baserad på den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa 2009, Grodan, finns också att ladda ner: Halsan-hos-barn-och-unga-med-funktionsnedsattning/ Kontakta mig på eller Sid 14