Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

Transkript

1 STUDIEN HÄLSA OCH VÄLFÄRD BLAND BARN OCH UNGDOM I DE NORDISKA LÄNDERNA VID NORDISKA HÖGSKOLANN FÖR FOLKHÄLSOVETENSKAP Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning A 2012:02

2 A 2012:02 ISSN ISBN (PRINT) ISBN (PDF)

3 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 3 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 FÖRORD... 5 SAMMANFATTNING... 6 SUMMARY... 8 The health and well-being of children and adolescents with disabilities INLEDNING Barn och unga med funktionsnedsättning en prioriterad grupp Från individ- till miljöperspektiv på funktionshinder Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konventionen om barnets rättigheter Förekomsten av funktionsnedsättningar bland barn och unga i Sverige Vårt uppdrag Rapportens syfte och innehåll Disposition STUDIEN HÄLSA OCH VÄLFÄRD BLAND BARN OCH UNGDOM I DE NORDISKA LÄNDERNA BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Vart tredje barn har en funktionsnedsättning De vanligaste långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna Barn med flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar Indelning av barn med funktionsnedsättning efter svårighetsgrad och typ Indelning efter funktionsnedsättningens svårighetsgrad Indelning efter typ av funktionsnedsättning Barn med flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar Överlappning mellan svårighetsgrad och typ LEVNADSVILLKOR Familje- och boendesituation Levnadsförhållanden FYSISK AKTIVITET Barnets fysiska aktivitet Familjens fysiska aktivitet Familjens syn på hälsa och friskvård SKOLAN Trivsel och prestation i skolan Mobbning FRITID Fritidsaktiviteter Medieanvändning... 42

4 4 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 8. HÄLSA Somatiska och psykiska besvär hos barnet Barnets läkemedelsanvändning Föräldrarnas hälsa och välbefinnande Hjälp och avlastning med hem och barn DISKUSSION Huvudsakliga resultat Styrkor och svagheter Avslutande reflektioner METOD Genomförande av undersökningen vid Statistiska centralbyrån Population och urval Genomförande Sekretess Bortfall Vikter Uppgiftslämnare Databearbetning vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Databearbetning vid Statens folkhälsoinstitut Gruppering av långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar Indelning efter funktionsnedsättningens svårighetsgrad Indelning efter typ av funktionsnedsättning Statistiska beräkningar REFERENSER BILAGA 1 UNDERLAG TILL FIGURER BILAGA 2 ENKÄTEN... 64

5 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 5 Förord Barn och unga med funktionsnedsättning utgör en viktig grupp inom såväl folkhälsopolitiken som funktionshinderspolitiken. Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att nå målet krävs att förutsättningarna för hälsan förbättras hos de grupper som är mest utsatta för ohälsa, och dit hör många personer med funktionsnedsättning. Denna rapport är ett led i vårt arbete med att ta fram kunskap om hälsan och dess bestämningsfaktorer bland barn och unga med funktionsnedsättning. Rapporten bygger på den svenska delen av studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna som Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) lät genomföra under Statens folkhälsoinstitut har fått ta del av resultaten från studien. Vi visar att det finns skillnader mellan barn med och barn utan funktionsnedsättning inom samtliga undersökta områden: levnadsvillkor, fysisk aktivitet, skola, fritid samt hälsa. Skillnaderna är störst när vi jämför å ena sidan barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar och barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättning, och å andra sidan barn utan funktionsnedsättning. Skillnaderna är små när vi jämför barn med lindriga funktionsnedsättningar och barn med enbart allergisjukdomar med gruppen barn utan funktionsnedsättning. Vi har även jämfört hälsan hos föräldrar till barn med respektive utan funktionsnedsättning. Jämförelsen visar att föräldrar till barn med funktionsnedsättning oftare är ekonomiskt utsatta och i högre grad har psykiska och somatiska besvär än övriga föräldrar. Vår slutsats är att såväl barn med funktionsnedsättning som deras föräldrar behöver ytterligare stöd och hälsofrämjande insatser för att samhället ska nå målet om en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Rapporten riktar sig till beslutsfattare, skolpersonal och andra vuxna som arbetar med barn och unga. Vi har under arbetet med rapporten fått värdefulla synpunkter från Mats Granlund, Högskolan i Jönköping, samt Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam. Rapporten har skrivits av utredarna Maria Corell, Lilly Augustine och Petra Löfstedt, samtliga vid avdelningen för barns och äldres hälsa. Rapporten har granskats av Matt X. Richardson i den interna granskningsgruppen vid Statens folkhälsoinstitut. Rapporten har granskats av Õie Umb-Carlsson, med.dr vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Östersund, juni 2012 Sarah Wamala Generaldirektör

6 6 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Sammanfattning Den här rapporten är en del av Statens folkhälsoinstituts arbete med att följa upp hälsans bestämningsfaktorer och hälsoutfallet bland barn och unga. Syftet är att beslutsfattare, skolpersonal och andra intresserade ska få aktuell kunskap om hur barn och unga med funktionsnedsättning lever och mår. Vi vill också identifiera eventuella områden där det behövs ytterligare hälsofrämjande insatser till denna grupp. Rapporten bygger på en enkät som har skickats till föräldrarna till ett urval av barn och ungdomar i åldern 2 17 år. Enkäten besvarades av föräldrar, vilket motsvarar en svarsfrekvens på cirka 46 procent. En tredjedel av föräldrarna fyllde i enkäten tillsammans med sitt barn. En tredjedel av barnen uppges ha minst en funktionsnedsättning. Drygt hälften har enligt föräldrarna lindriga funktionsnedsättningar och knappt hälften har måttliga eller svåra funktionsnedsättningar. Enbart allergisjukdomar är vanligast, följt av huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar, såsom mag- och tarmbesvär, syneller hörselskador och övervikt. Det är minst vanligt att ha huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, exempelvis talfel, adhd och psykiska besvär. När det gäller levnadsvillkor visar vi att barn med funktionsnedsättning i högre grad bor med endast en av sina föräldrar, jämfört med andra barn. Det gäller främst barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar samt barn med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessa föräldrar är i högre grad ensamstående än föräldrar till barn utan funktionsnedsättning och också mer ekonomiskt utsatta. Barn med funktionsnedsättning är överlag lika fysiskt aktiva som andra. Barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är dock mindre fysiskt aktiva, medan barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar däremot är mer fysiskt aktiva än barn utan funktionsnedsättning. Andelen föräldrar som promenerar och idrottar med sina barn är lika stor i grupperna. Det är något vanligare att föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar diskuterar frågor som rör hälsa och friskvård, jämfört med föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Det gäller även föräldrar till barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar. När det gäller skolan visar resultaten att de flesta barn trivs bra eller mycket bra. Trivseln är dock sämre bland barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar och barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En bidragande faktor kan vara att de enligt föräldrarna presterar sämre i skolan och är mer utsatta för mobbning. Även barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar är särskilt utsatta för mobbning. Vi ser alltså att barn med funktionsnedsättning behöver uppmärksammas ytterligare i skolornas hälsofrämjande arbete liksom i skolornas arbete mot mobbning.

7 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 7 Det finns inga direkta skillnader mellan grupperna när det gäller fritidsaktiviteter. Barn med funktionsnedsättning deltar i föreningsliv, spelar instrument och går på bio i lika hög utsträckning som andra barn, med några undantag. De umgås också med kamrater i samma utsträckning som barn utan funktionsnedsättning, förutom barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar som inte umgås med kamrater lika ofta. Vi ser däremot en skillnad i andelen barn som ägnar mycket tid åt datoroch tevespel. Denna andel är större bland barn med funktionsnedsättning, oavsett svårighetsgrad och typ, men spelandet verkar inte medföra att de är mindre fysiskt aktiva. Barn med funktionsnedsättning har sämre hälsa än andra. Oavsett hur svår deras funktionsnedsättning är, har de oftare ont i magen, ont i huvudet, svårt att sova och dålig aptit. Sett till typen av funktionsnedsättning är det främst barn med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som har dessa besvär. Även föräldrarna till barn med funktionsnedsättning har sämre hälsa än andra föräldrar och lider oftare av huvudvärk och sömnlöshet. Det gäller i viss mån även magbesvär och ryggbesvär. Problemen är vanligast hos föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar liksom föräldrar till barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi ser också att föräldrar till barn med funktionsnedsättning i mindre utsträckning får tillräckligt mycket hjälp och stöd med barnen och hemmet. Alltså behövs även fortsatta stödinsatser som är riktade till föräldrar vars barn har funktionsnedsättningar.

8 8 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Summary The Nordic Study of Children s Health and Well-being The health and well-being of children and adolescents with disabilities Children and adolescents with disabilities constitute a prioritised group in public health policy in Sweden. The overriding objective of public health is to create the social conditions for good health on equal terms for the entire population. The Swedish National Institute of Public Health is responsible for showing how the conditions for health in Sweden have developed among children and adolescents. This report is part of that task and it is addressed to policy makers, teachers and others who work with children and adolescents. The objectives of this report are to compare living conditions, living habits and health among children and adolescents in Sweden with and without disabilities and to identify areas where future measures targeting children with disabilities should be taken. This report is based on data from the Nordic Study of Children s Health and Wellbeing that was carried out in 2011 on behalf of the Nordic School of Public Health. The study received financial support from the Swedish National Institute of Public Health. A questionnaire was sent out to the parents of a randomized sample of 3,200 children between 2 and 17 years old in Sweden. 1,461 parents answered the questionnaire, representing a response rate of 46 per cent. One third of all children have at least one disability. When comparing the living conditions, living habits and health among children with disabilities and without disabilities, we performed two different kinds of comparisons. Firstly, we compared the children with disabilities, according to the severity of their disability, and children without any disability. We placed children with mild disabilities in one group and children with moderate or severe disabilities into another group. More than half of the children have mild disabilities, and nearly half have moderate or severe disabilities. The parents reported the severity of the child s disability. Secondly, we compared the children with disabilities, according to the type of their disability, and children without disabilities. We divided the children into three groups according to the type of disability; children with primarily physical disabilities, children with predominantly neuropsychiatric disorders and children with only allergic diseases. It is most common with only allergic diseases, followed by predominantly physical disabilities, and least common with mainly neuropsychiatric disorders. When it comes to living conditions, we show that children with disabilities to a greater extent than children without disabilities live with only one parent. This mainly applies to children with moderate or severe disabilities and children with primarily physical disabilities or neuropsychiatric disorders. These parents are to a higher degree single-parents and also more economically vulnerable. Parents of

9 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 9 children with predominantly neuropsychiatric disorders are a particularly vulnerable group. Children with disabilities are generally as physically active as children without disabilities. Children with predominantly neuropsychiatric disorders are less physically active, while children with primarily physical disabilities however, are more physically active than children without disabilities. Children with only allergic diseases are as physically active as children without disabilities. It is somewhat more common for parents of children with moderate or severe disabilities to discuss issues related to health and fitness activities compared to parents of children without disabilities. In terms of type of disability, it is a larger proportion of parents of children with primarily physical disabilities who discuss such matters compared to parents of children without disabilities. Children with disabilities are less satisfied in school and are more exposed to bullying than children without disabilities. It is mainly children with neuropsychiatric disorders who are less satisfied in school. A contributing factor may be that this group, according to their parents, perform worse in school and are more vulnerable to bullying. Even children with primarily physical disabilities and children with moderate or severe disabilities are particularly prone to bullying. Children with disabilities read fewer books, but participate in club activities, play instruments and go to the cinema to the same extent as children without disabilities. Children with moderate or severe disabilities or mainly neuropsychiatric disorders spend less time with peers. There are clear disparities in self-reported health between children with disabilities and children without disabilities. Children with disabilities have poorer self-reported health. Children with mild, moderate or severe disabilities experience more mental health problems and more stress-related symptoms in their daily lives compared to children without disabilities. In terms of type of disability, we see that it is mainly children with primarily physical or neuropsychiatric disorders that experience these problems, whereas children with only allergic diseases have symptoms nearly as seldom as children without disabilities. Even parents of children with disabilities have poorer self-reported health than parents of children without disabilities. They have more mental health problems and more stress-related symptoms. Symptoms are most common among parents of children with moderate or severe disabilities as well as among parents of children with predominantly neuropsychiatric disorders. In sum, there are differences between children with disabilities and children without disabilities in several of the investigated areas. This applies in particular to living conditions, school and health. The differences are smaller when it comes to physical activity and leisure activities. We see that children with disabilities need further attention in schools, especially when it comes to preventing children from being bullied. We also find that parents of children with disabilities are more economically disadvantaged and have worse health than parents of children without disabilities.

10 10 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Thus, there is also a need for measures targeted to parents of children with disabilities.

11 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Inledning 1.1 Barn och unga med funktionsnedsättning en prioriterad grupp Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Regeringens proposition 2007/08:110). För att nå målet krävs att förutsättningarna för hälsan förbättras hos de grupper som är mest utsatta för ohälsa, och dit hör många personer med funktionsnedsättning. Barns och ungas uppväxtvillkor är också ett av folkhälsopolitikens målområden, och därmed är barn och unga med funktionsnedsättning en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken. Barn och unga med funktionsnedsättning utgör också en viktig grupp inom funktionshinderspolitiken. År 2000 fastställdes de nuvarande målen för funktionshinderspolitiken: en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Det funktionshinderspolitiska arbetet inriktas särskilt på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället, förebygga och bekämpa diskriminering samt ge människor med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande (Regeringens proposition 1999/2000:79). Strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken antogs 2011 och innehåller konkreta mål för samhällets insatser inom nio prioriterade områden, däribland folkhälsopolitiken. I strategin står det också hur resultaten ska följas upp och utvärderas (Socialdepartementet, 2012). Regeringen har gett Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att under följa upp hälsans bestämningsfaktorer med avseende på personer med funktionsnedsättning. Vidare ska vår uppföljning av det nationella, regionala och lokala hälsofrämjande och förbyggande arbetet omfatta hur detta inkluderar personer med funktionsnedsättning. 1.2 Från individ- till miljöperspektiv på funktionshinder Funktionshinder betraktades tidigare som en individuell egenskap, direkt orsakad av en sjukdom eller skada, och något som kräver vård eller behandling. Individens diagnos och funktionsförmåga var i fokus och funktionshinder jämställdes med nedsatta eller förlorade kroppsliga funktioner. Denna individuella syn på funktionshinder härstammar från den medicinska vetenskapen. Som en kritik mot den individuella och medicinska synen på funktionshinder växte den sociala modellen fram. Denna modell innebär att det är samhället och dess utformning som avgör om ett funktionshinder uppstår eller inte. Det kan handla om otillgänglighet, diskriminering, attityder med mera (Världshälsoorganisationen, 2003). Den miljörelativa funktionshinderssynen är grunden i den svenska funktionshinderspolitiken och förenar den individuella modellen med den sociala modellen.

12 12 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Enligt denna syn uppkommer ett funktionshinder genom relationen mellan en person med funktionsnedsättning och barriärer i omgivningen. Samspelet mellan individ och miljö är i fokus och funktionshinder är relationellt (Lindberg & Grönvik, 2011). Detta tydliggörs genom de rådande definitionerna av funktionsnedsättning och funktionshinder som Socialstyrelsen presenterade år 2007: Med funktionsnedsättning avses en nedsättning av en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. Funktionshinder är en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens definitioner presenterades samma år som Sverige ratificerade Förenta Nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den är en viktig utgångspunkt i arbetet inom funktionshinderspolitiken (Socialdepartementet, 2012). FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning har beskrivits som en självständighetsförklaring för personer med funktionsnedsättning. Den tydliggör också skiftet från ett medicinskt synsätt på funktionshinder till ett mänskliga rättigheter -perspektiv. Konventionen om barnets rättigheter Även FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, är central för gruppen barn med funktionsnedsättning. Barnkonventionen syftar till att ge barn rätt att behandlas med respekt och rätt att få komma till tals, och anger vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Sverige ratificerade konventionen år Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer (artiklar) som ska styra tolkningen av konventionens övriga artiklar. Den första principen innebär att alla barn har lika värde och rättigheter och att inget barn får diskrimineras. Den andra innebär att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Den tredje principen understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Det handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om barnets andliga, moraliska, psykiska och sociala utveckling. Den fjärde, och sista, principen innebär att barnet har rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.

13 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 13 Artikel 23 i barnkonventionen handlar specifikt om barn och unga med fysiska eller psykiska handikapp. Enligt artikeln bör dessa barn få ett fullvärdigt liv och aktivt få delta i samhället. Barn som behöver det har rätt till särskild omvårdnad. Varje barn har också rätt till utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering och rekreation som bidrar till barnets egen utveckling och integrering i samhället. 1.3 Förekomsten av funktionsnedsättningar bland barn och unga i Sverige Antalet barn och unga som lever med en eller flera funktionsnedsättningar varierar mellan olika urvalsundersökningar av hälsa och välfärd. Det beror bland annat på definitionen av funktionsnedsättning eller funktionshinder och valet av undersökningsmetodik. Statens folkhälsoinstitut har gått igenom ett antal nationella urvalsundersökningar och gjort en uppskattning av hur vanliga funktionsnedsättningar är bland barn och unga. Definitionerna varierar mellan undersökningarna men genomgången visar ändå tydligt att förekomsten av funktionsnedsättningar stiger med åldern. Andelen med funktionsnedsättning tycks öka från omkring 6 procent bland de yngsta barnen till omkring 17 procent för unga som är 16 år. Andelen ökar därefter till 20 procent för åldersgruppen 16 till 19 år och 26 procent för dem mellan 20 och 24 år. Genomgången visar också att det är något vanligare med långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar bland pojkar än bland flickor. Dessutom visar genomgången att astma och allergier är de allra vanligaste funktionsnedsättningarna bland barn. De står för omkring hälften av barns långvariga sjukdomar eller besvär, eller är anledningen till att de tar medicin dagligen. Även läs- och skrivsvårigheter samt mag- och tarmbesvär tillhör de vanligaste (Statens folkhälsoinstitut, 2011). År 2009 genomfördes en nationell totalundersökning av barns och ungas psykiska hälsa, och i den angav 14 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 att de har en funktionsnedsättning. Det visar elevernas svar på frågan Har du en funktionsnedsättning?. Bredvid frågan fanns följande information: Funktionsnedsättning betyder här att man exempelvis har ett rörelsehinder, dyslexi, nedsatt syn eller hörsel. Det kan också vara att man har ADHD, epilepsi eller diabetes. Resultaten visade att 13 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna i årskurs 6 har någon form av funktionsnedsättning. Motsvarande andel i årskurs 9 är 17 procent av pojkarna och 16 procent av flickorna. Andelen elever med funktionsnedsättning är dock troligen underskattad i den nationella kartläggningen eftersom den inte inkluderade resursskolor, sjukhusskolor, skoldaghem och andra specialenheter. Det är också oklart i vilken mån barn med vissa funktionsnedsättningar, såsom måttlig eller grav utvecklingsstörning, besvarade enkäten. Totalundersökningen gav inte någon information om vilken funktionsnedsättning den svarande eleven hade, dess svårighetsgrad eller om eleven hade en eller flera funktionsnedsättningar (Statens folkhälsoinstitut, 2011).

14 14 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 1.4 Vårt uppdrag Statens folkhälsoinstitut har till uppgift att främja hälsa och förebygga sjukdomar och skador. Vi ska särskilt uppmärksamma de befolkningsgrupper som utsätts för de största hälsoriskerna. Dessutom gör vi övergripande uppföljningar av utvecklingen när det gäller folkhälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de enskilda faktorer som påverkar folkhälsan, och utvärderar insatserna inom de elva övergripande målområdena för folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut tar fram och sprider kunskap om omfattningen av barn med funktionsnedsättning, deras hälsosituation och stödjer utvecklingen av hälsofrämjande insatser till denna grupp. I en tidigare rapport (Statens folkhälsoinstitut, 2011) visade vi att det fanns skillnader mellan barn med respektive utan funktionsnedsättning, där de förra oftare upplever psykisk ohälsa, har sämre levnadsvanor och oftare är utsatta för mobbning. I rapporten gjordes ingen uppdelning mellan barn med olika former av funktionsnedsättningar eller funktionsnedsättningar av olika svårighetsgrad. Vi har även andra uppdrag som rör barn med funktionsnedsättning. På regeringens uppdrag stödjer vi två forskningslärosäten som i samarbete med varsin kommun utvecklar, följer upp och utvärderar stöd till föräldrar med barn som har en funktionsnedsättning. Denna satsning kallas för riktat föräldrastöd och kompletterar det universella föräldrastödet som riktar sig till alla föräldrar. Målet är att via föräldrar främja barns hälsa och positiva utveckling och maximera barnets skydd mot ohälsa och sociala problem. 1.5 Rapportens syfte och innehåll Den här rapporten baseras i huvudsak på den svenska delen av studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna som genomfördes vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) under 2011 och som delfinansierades med hjälp av medel från Statens folkhälsoinstitut. Syftet med rapporten är att jämföra hälsans bestämningsfaktorer och hälsan hos barn med funktionsnedsättning med barn utan funktionsnedsättning. Vi har valt att dela in barnen med funktionsnedsättning på två sätt, dels efter funktionsnedsättningens svårighetsgrad, dels efter funktionsnedsättningens typ. När det gäller svårighetsgrad består en grupp av barn med lindriga funktionsnedsättningar, och i den andra finns barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar. Det är föräldrarna som har skattat svårighetsgraden. När det gäller typ av funktionsnedsättning har vi valt att dela in barnen med funktionsnedsättning i följande grupper: barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar, barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt barn med enbart allergisjukdomar. Disposition I den här rapporten studerar vi många av de viktigaste bestämningsfaktorerna för barns hälsa: levnadsvillkor (kapitel 4), fysisk aktivitet (kapitel 5), skolgång (kapitel

15 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 15 6) samt barnens och familjens fritidsaktiviteter (kapitel 7). Dessutom studerar vi barnens och föräldrarnas hälsa (kapitel 8). Rapporten avslutas med en diskussion (kapitel 9). Studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna presenteras i kapitel 2, och de bearbetningar som vi har gjort redovisas i kapitel 10 (Metod). Dessutom finns bilagor innehållande enkäten till studien (bilaga 2) samt underlag till figurerna (bilaga 1).

16 16 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2. Studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna Den här rapporten baseras på den svenska delen av studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna som genomfördes under Studien omfattar ett urval av barn i åldern 2 17 år och genomfördes med hjälp av en enkät som innehöll 72 frågor om barnets familjesituation, barnets hälsa, hälso- och sjukvård för barnet, barnets aktiviteter och utveckling, barnets bruk av dator och Internet, familjens levnadsförhållanden samt föräldrarnas hälsa och välbefinnande (enkäten finns i bilaga 2). Enkäten skickades till föräldrarna och i hälften av fallen var det en av föräldrarna som besvarade enkäten ensam. I 31 procent av fallen besvarade föräldrarna enkäten tillsammans och i 32 procent av fallen var barnet med och svarade på frågorna. 78 procent av enkäterna fylldes i av barnens biologiska mamma, 19 procent av barnens biologiska pappa och 2 procent av någon annan. I 1 procent av enkäterna står det inte vem som fyllde i svaren. För mer information om uppgiftslämnarna, se tabellerna 10.1 och 10.2 i kapitel 10. Populationen i studien utgörs av samtliga barn i åldrarna 2 17 år i Sverige, vilket är närmare 1,7 miljoner barn. Urvalet omfattar barn och är stratifierat på ålder och kön. Enkäten besvarades av personer, vilket innebär en svarsfrekvens på cirka 46 procent. Det så kallade objektsbortfallet är således 54 procent. Tabell 2.1 Köns- och åldersfördelning för barnen som ingår i studien samt deras födelseland Kön Antal barn i studien Antal barn i Sverige Pojke Flicka Åldersgrupp 2 6 år år år Födelseland Född i Sverige Född utomlands Samtliga Andel barn i Sverige (%) Anm. Uppgifter om kön, ålder och födelseland saknas för några barn i studien. Därför är till exempel det totala antalet flickor och pojkar inte Det finns även ett så kallat partiellt bortfall eftersom alla inte svarade på alla frågor. Partiellt bortfall kan bero på att en fråga är svår att förstå, att den är känslig, att

17 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 17 uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas och att uppgiftslämnaren då inte besvarar rätt frågor. Till det partiella bortfallet räknas även dubbelmarkeringar och svar som inte kan tydas (Statistiska Centralbyrån, 2011). Det partiella bortfallet medför att det inte finns svar på alla frågor. I datamaterialet har varje barn försetts med en (statistisk) vikt för att svaren ska spegla hela populationen barn 2 17 år i Sverige. Denna vikt kompenserar för det stora bortfallet och används vid samtliga beräkningar i den här rapporten. I tabell 2.1 visas köns- och åldersfördelningen samt födelselandet för de barn som ingår i studien, och hur många barn i Sverige de representerar. Studien innehåller för få barn för att resultaten ska kunna redovisas på regional nivå.

18 18 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 3. Barn och unga med funktionsnedsättning 3.1 Vart tredje barn har en funktionsnedsättning I studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna är det möjligt att identifiera barn med en eller flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Enkäten innehöll nämligen följande fråga: Har barnet någon långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, dvs. en åkomma som i väsentlig grad påverkat barnets dagliga liv under minst 3 månader det senaste året? I anslutning till frågan fanns en lista med 13 olika sjukdomar och funktionsnedsättningar, och föräldrarna fick fylla i svarsalternativen ja eller nej. Om svaret var ja fick föräldrarna ange om den långvariga sjukdomen eller funktionsnedsättningen är lindrig, måttlig eller svår. Föräldrarna hade även möjlighet att kryssa för alternativet Annat och själva ange vilken långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning barnet har (se fråga 11 i enkäten, bilaga 2). Vi har valt att inkludera samtliga 13 sjukdomar och funktionsnedsättningar i gruppen barn med funktionsnedsättningar, och där ingår även de barn som har en annan funktionsnedsättning. Cirka 33 procent av föräldrarna angav att deras barn hade en eller flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Det motsvarar närmare barn i åldern 2 17 år. Eftersom relativt få barn deltog i studien finns en viss osäkerhet kring den skattade andelen barn med minst en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Andelen barn med funktionsnedsättning uppgår till mellan 30,8 och 35,7 procent. Andelen barn med funktionsnedsättning kan tyckas stor i jämförelse med andra studier, vilket kan ha flera förklaringar. För det första efterfrågades även lindriga sjukdomar och funktionsnedsättningar i studien och andelen barn med funktionsnedsättning blir avsevärt mindre om barn med lindriga sjukdomar eller nedsättningar exkluderas, 15 procent. 1 För det andra ingick svarsalternativen astma, allergisk snuva och eksem. Dessa tillhör de vanligaste långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna bland barn. De fanns däremot inte med som exempel på funktionsnedsättningar i den nationella totalundersökningen av barns och ungas psykiska hälsa som genomfördes 2009, där andelen barn med funktionsnedsättning var 14 procent (se avsnitt 1.3). För det tredje besvarade endast en tredjedel av föräldrarna enkäten tillsammans med sina barn. Det kan vara så att barnen inte själva upplever att de har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och därför skulle svara nej om de själva fick 1 Beräknat utifrån ett 95 % konfidensintervall.

19 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 19 fylla i den. I exempelvis den nationella totalundersökningen av barns och ungas psykiska hälsa var det barnen själva som fyllde i enkäten under skoltid. För det fjärde torde föräldrar till barn med långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar vara mer benägna att svara på enkäten jämfört med andra föräldrar, eftersom den innehåller många frågor om hälso- och sjukvården. Dessa föräldrar har större erfarenhet av kontakter med hälso- och sjukvården jämfört med andra föräldrar, och därmed kan barn med långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar vara överrepresenterade i studien. Det kan dock vara tvärtom, det vill säga att föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar inte har tid och möjlighet att besvara en enkät. Bortfallet är relativt stort på frågorna om långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar. Cirka 9 procent av föräldrarna kryssade varken i ja eller nej på de 13 olika sjukdomar och funktionsnedsättningar som räknas upp i enkäten. Det tycks vara något vanligare bland pojkar än bland flickor att ha en eller flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar (se figur 3.1), även om skillnaden inte är statistiskt säkerställd. Andelen är 36 procent bland pojkarna jämfört med 30 procent bland flickorna. Detta mönster stämmer överens med den nationella totalundersökningen av barns och ungas psykiska hälsa 2009 (Statens folkhälsoinstitut, 2011) och med Statistiska centralbyråns (SCB:s) undersökningar av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) (Statistiska Centralbyrån, 2007). Figur 3.1 Andel barn som uppges ha en eller flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar, uppdelade på kön och ålder (procent) Pojkar Flickor 2 6 år 7 12 år år Samtliga Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren. Förekomsten av långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar är högre bland de äldre barnen än bland de yngre (se figur 3.1). Andelen är 40 procent i åldersgruppen år, jämfört med 34 procent i åldersgruppen 7 12 år och 25 procent i ålders-

20 20 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING gruppen 2 6 år. Det är statistiskt säkerställt på 95 procents nivå att förekomsten av långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar är större i de två äldsta åldersgrupperna (7 12 år och år) än i den yngsta gruppen (2 6 år). Det finns också flera andra undersökningar som visar att förekomsten av långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar stiger med åldern (Statens folkhälsoinstitut, 2011). 3.2 De vanligaste långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna Av de långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna som räknades upp i den nordiska studien är de vanligaste i tur och ordning allergisk snuva, eksem, astma och mag- och tarmbesvär. I tabell 3.1 visas andelen barn i åldern 2 17 år som har varje typ av långvarig sjukdom och funktionsnedsättning som listades i enkäten. Tabell 3.1 Andel och antal barn som uppges ha varje långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Andel (%) Allergisk snuva 8,7 124 Eksem 7,8 114 Astma 6,8 99 Mag- och tarmbesvär 5,4 74 Synskada 3,7 47 Övervikt 2,6 35 Talfel 2,2 30 MDB/damp/adhd* 2,1 26 Psykiska besvär 1,8 22 Hörselskada 0,8 10 Rörelsehinder 0,6 11 Epilepsi 0,2 5 Diabetes 0,1 4 Antal Anm. Många barn har flera funktionsnedsättningar och därför blir summan av andelarna inte 33 procent. *MDB är en förkortning av Minimal Brain Dysfunction, damp är en förkortning av Dysfunction in Attention, Motor control and Perception och adhd står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Förekomsten av de olika långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna enligt tabell 3.1 är mycket osäker eftersom studien bara inkluderade barn. Resultatet stämmer dock med Statens folkhälsoinstituts tidigare rapport om hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning (Statens folkhälsoinstitut, 2011), som visade att allergisk snuva, eksem, astma och mag- och tarmbesvär tillhör de vanligaste långvariga sjukdomarna bland barn. Läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) finns däremot inte bland de vanligaste långvariga sjukdomarna eller funktionsnedsättningarna i studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna. Detta trots att dyslexi förekommer

21 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 21 uppskattningsvis hos minst 5 till 10 procent av alla barn (Hjälpmedelsinstitutet, 2002). Detta kan bero på att läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) inte fanns med som ett fast svarsalternativ i enkäten. I stället fick föräldrarna själva ange att barnet har en annan långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och fylla i dyslexi. Föräldrarna och barnen hade, som tidigare nämnts, möjlighet att kryssa för alternativet annat och själva ange en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det vanligaste svaret var allergi, och därefter kom autism, Aspergers eller ADD (Attention Deficit Disorder), dyslexi och dyskalkyli samt utvecklingsstörning. Enstaka barn har också problem med sängvätning, migrän, struma, cancer, hjärtproblem och öronproblem. Antalet barn per sjukdom eller funktionsnedsättning är litet och därför redovisar vi inte hur stor andel av barnen som har dessa sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Den läsare som önskar veta mer om förekomsten av olika funktionsnedsättningar kan i stället läsa Barnombudsmannens rapport Upp till 18 fakta om barn och ungdom (Barnombudsmannen, 2010). Även Hjälpmedelsinstitutets sammanställning rekommenderas (Hjälpmedelsinstitutet, 2002). 3.3 Barn med flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar Majoriteten av barnen, 21 procent, har endast en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (se figur 3.2). Cirka 8 procent har två långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar, och omkring 4 procent av alla barn har tre eller fler. Även Barnens miljöhälsoenkät visar att många barn har mer än en allergisjukdom (astma, allergisnuva, eksem, födoämnes- eller kontaktallergi) (Socialstyrelsen, 2005). Figur 3.2 visar även att fler pojkar än flickor tycks ha två eller fler funktionsnedsättningar. Denna skillnad är dock inte statistiskt säkerställd. Att ha flera funktionsnedsättningar är dock vanligare i den äldsta åldersgruppen (13 17 år) än i den yngsta gruppen (2 6 år). Denna skillnad är statistiskt säkerställd på 95 procents nivå.

22 22 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Figur 3.2 Andel barn som uppges ha en, två respektive tre eller fler funktionsnedsättningar, uppdelade på kön och ålder (procent) Pojkar Flickor 2 6 år 7 12 år år Samtliga 3 eller fler 2 1 Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren. 3.4 Indelning av barn med funktionsnedsättning efter svårighetsgrad och typ Den här rapporten bygger på en begränsad studie med svar från barn och många av de långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna är ovanliga. För de flesta sjukdomar och funktionsnedsättningar finns därför bara svar för ett fåtal barn, vilket gör att vi inte kan analysera barnens hälsa och hälsans bestämningsfaktorer för varje typ av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Vi har därför valt att dela in barnen på två olika sätt för att kunna genomföra analyserna. För det första har vi delat in barnen i grupper efter hur svår föräldrarna och barnen uppfattar att funktionsnedsättningen är: lindrig respektive måttlig eller svår. För det andra har vi valt att dela in barnen i grupper beroende på vilken typ av funktionsnedsättning barnen har: huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar, huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller enbart allergisjukdomar. I detta avsnitt beskriver vi närmare hur vi har gått till väga vid dessa grupperingar. Indelning efter funktionsnedsättningens svårighetsgrad Som vi tidigare har nämnt fick föräldrarna och barnen själva ange om den långvariga sjukdomen eller funktionsnedsättningen är lindrig, måttlig eller svår. När det gäller de 13 fasta svarsalternativen i enkäten fyllde de allra flesta i svårighetsgraden medan bortfallet var större i det öppna svarsalternativet, annat. Enligt vår indelning består en grupp av barn vars föräldrar angav att de har minst en måttlig eller svår långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, och den andra består

23 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 23 av barn med en eller flera lindriga funktionsnedsättningar. Den gruppen inkluderar även de barn vars föräldrar inte angav någon svårighetsgrad överhuvudtaget. 54 procent av barnen uppges ha minst en lindrig sjukdom eller funktionsnedsättning medan resterande 46 procent uppges ha måttliga eller svåra funktionsnedsättningar (se figur 3.3). Det är vanligare att pojkar uppges ha en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning som är måttlig eller svår, 50 procent jämfört med 40 procent av flickorna. Denna skillnad mellan könen är statistiskt säkerställd på 95 procents nivå. Den av föräldrarna skattade svårighetsgraden stiger med åldern. Andelen med en måttlig eller svår funktionsnedsättning är större bland barnen 7 12 år och år, jämfört med barnen 2 6 år. Denna skillnad är också statistiskt säkerställd på 95 procents nivå. Figur 3.3 Andel barn som uppges ha lindriga respektive måttliga eller svåra funktionsnedsättningar, uppdelade på kön och ålder (procent) Måttlig eller svår Lindrig Pojkar Flickor 2 6 år 7 12 år år Samtliga Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren. Det hade varit önskvärt att jämföra hälsan och dess bestämningsfaktorer för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättningar av olika svårighetsgrad. Vi bedömer dock att det statistiska underlaget är alltför begränsat eftersom det bara är 81 flickor och 127 pojkar som har måttliga eller svåra funktionsnedsättningar. Indelning efter typ av funktionsnedsättning Tabell 3.2 nedan visar vilka långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar som vi räknar till grupperna fysiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och allergisjukdomar. I detta arbete har vi utgått från FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt från den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa barn- och ungdomsversionen (ICF-CY) (Socialstyrelsen, 2007). Vi har studerat ICF-

24 24 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING CY:s indelning av kroppsfunktionerna i åtta grupper. Grupperna som innefattar psykiska funktioner och röst- och talfunktioner tillhör de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna. Övriga sex grupper tillhör de fysiska funktionsnedsättningarna och allergisjukdomar. Vi har valt att placera astma, allergisk snuva, eksem och allergi i en egen grupp eftersom dessa långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar kan betraktas som lindrigare än många av de övriga fysiska funktionsnedsättningarna. De flesta föräldrar och barn angav också att besvären är lindriga eller måttliga. Dessutom ville vi undvika att gruppen fysiska funktionsnedsättningar blir mycket stor och heterogen. Till de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna räknas såväl psykiska som intellektuella funktionsnedsättningar. Barnen som enbart har en ospecificerad långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning finns i gruppen barn utan funktionsnedsättning (18 barn). Detta gäller oavsett funktionsnedsättningens svårighetsgrad, eftersom vi här endast tar hänsyn till typen av funktionsnedsättning. Detta medför att gruppen barn utan funktionsnedsättning inte är exakt densamma när vi jämför hälsans bestämningsfaktorer med hälsoutfallet bland barn som har olika typ av funktionsnedsättning samt med funktionsnedsättningar av olika svårighetsgrad. Tabell 3.2 Gruppering av långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar efter typ Fysiska funktionsnedsättningar Synskada Hörselskada Rörelsehinder Epilepsi Diabetes Hjärtproblem Öronproblem Migrän Övervikt Mag- och tarmbesvär Problem med genitalier/ urinvägar/sängvätning Struma/sköldkörtelproblem Cancer Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar MDB/damp/adhd Psykiska besvär Autism/Asperger/ADD Dyslexi/dyskalkyli Talfel Utvecklingsstörning Allergisjukdomar Allergisk snuva Eksem Astma Allergi Barn utan funktionsnedsättning Även de barn som har ospecificerad funktionsnedsättning

25 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 25 Barn med flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar Som visades i avsnitt 3.3 har många av barnen i studien flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar, och det är inte ovanligt att de har både fysiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och allergisjukdomar. För att kunna genomföras analyserna har vi säkerställt att varje barn endast tillhör en av kategorierna i tabell 3.2. Denna prioritering beskrivs utförligt i kapitel 10. Figur 3.4 visar hur stor andel barn som har huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar, huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller enbart allergisjukdomar. Cirka 68 procent av alla barn har ingen funktionsnedsättning. 14 procent har enbart allergisjukdomar, 11 procent har huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar och 7 procent har huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Andelen barn med funktionsnedsättning är nu lägre än tidigare (32 procent jämfört med 33 procent), vilket beror på att de barn som har en ospecificerad funktionsnedsättning här tillhör gruppen barn utan funktionsnedsättning (se föregående avsnitt). Figuren visar även andelen flickor respektive pojkar som tillhör de olika grupperna. Det är ungefär lika vanligt bland pojkar och flickor att ha huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar, andelen är 11 respektive 12 procent. Allergisjukdomar är också lika vanliga bland båda könen, men det är vanligare att pojkar har huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Skillnaden mellan könen är statistiskt säkerställd på 95 procents nivå. Figur 3.4 Andel barn med olika typer av funktionsnedsättningar, uppdelade på kön och ålder (procent) Pojkar Flickor 2 6 år 7 12 år årsamtliga Enbart allergisjukdomar Huv. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Huv. fysiska funktionsnedsättningar Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren. Det hade varit önskvärt att jämföra hälsan och dess bestämningsfaktorer för flickor respektive pojkar med olika typer av funktionsnedsättningar. Vi bedömer dock att det statistiska underlaget är alltför begränsat eftersom det till exempel bara är 24

26 26 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING flickor och 60 pojkar som har huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Överlappning mellan svårighetsgrad och typ Som visas i figur 3.5 anser de flesta föräldrar till barnen med enbart allergisjukdomar att deras funktionsnedsättning är lindrig. När det gäller huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar uppfattar hälften av föräldrarna att funktionsnedsättningen är lindrig och hälften att den är måttliga eller svår. Bland barnen med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar anser majoriteten av deras föräldrar att funktionsnedsättningen är måttlig eller svår. Figur 3.5 Antal barn med lindriga respektive måttliga eller svåra funktionsnedsättningar, utifrån typ av funktionsnedsättning Måttlig eller svår Lindrig 50 0 Huvudsakligen fysisk Huvudsakligen neuropsykiatrisk Enbart allergisjukdomar Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren. Av detta drar vi slutsatsen att många barn med lindriga funktionsnedsättningar också finns i gruppen barn med enbart allergisjukdomar. Det finns alltså en stor överlappning mellan dessa grupper, och detta är viktigt att ha i åtanke vid de kommande jämförelserna.

27 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Levnadsvillkor 4.1 Familje- och boendesituation De flesta barn bor tillsammans med bägge föräldrarna. Det är dock mindre vanligt att barn med funktionsnedsättning bor med både mamma och pappa, jämfört med barn utan funktionsnedsättning (se tabell 4.1). Det är desto vanligare att barn med funktionsnedsättning bor enbart med sin mamma. Detta gäller dock inte barn med lindriga funktionsnedsättningar eller barn med enbart allergisjukdomar, som har ungefär samma boendemönster som barn utan funktionsnedsättning. Tabell 4.1 Barnens boendesituation, andel (fetstil) och antal Svårighetsgrad/typ Bor med mamma och pappa Bor med mamma Bor med pappa Svårighetsgrad Ingen Lindrig 70 * Måttlig eller svår 66** 22** 4* 7 Typ Ingen Huvudsakligen fysisk 68** 19* 2 10 Huvudsakligen neuropsykiatrisk ** 25** Allergisjukdomar * Skillnaden gentemot barn utan funktionsnedsättning är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden gentemot barn utan funktionsnedsättning är signifikant på 95 % nivå. Bor växelvis Andelen som bor med båda sina föräldrar är minst bland barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, 61 procent, och bland barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar, 66 procent. Det kan jämföras med 77 procent av barnen utan funktionsnedsättning. Det är dubbelt så vanligt att barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar bor med sin mamma jämfört med barn utan funktionsnedsättning, 22 procent jämfört med 11 procent. Det är särskilt vanligt att barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bor med sin mamma, 25 procent, vilket kan jämföras med 11 procent bland barn utan funktionsnedsättning.

28 28 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Det råder inga skillnader mellan grupperna avseende andelen som bor växelvis hos mamma och pappa. Statens folkhälsoinstitut har tidigare visat att barn som anger att de har en funktionsnedsättning i högre grad bor med endast en av sina föräldrar eller inte med någon av dem, jämfört med barn som inte anger att de har en funktionsnedsättning (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Majoriteten av barnen har gifta eller sammanboende föräldrar (se tabell 4.2). Andelen gifta och sammanboende är mindre bland föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar liksom bland föräldrar till barn med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De är i högre grad ensamstående än föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Tabell 4.2 Den svarande förälderns civilstånd, andel och antal Svårighetsgrad/typ Gift/sambo Ensamstående Svårighetsgrad Andel (%) Antal Andel (%) Antal Ingen Lindrig Måttlig eller svår 77** ** 41 Typ Ingen Huvudsakligen fysisk 80** ** 27 Huvudsakligen neuropsykiatrisk 75** 68 25** 19 Allergisjukdomar ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. Som väntat (se tabell 4.1) är det vanligare att föräldrar till barn med funktionsnedsättning har skiljt sig eller separerat efter barnets födelse, jämfört med övriga föräldrar (se tabell 4.3). Andelen är 30 procent av föräldrarna till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar och 26 procent av föräldrarna till barn med lindriga funktionsnedsättningar. Detta kan jämföras med 18 procent av föräldrarna till barn utan funktionsnedsättning. Andelen föräldrar som har separerat är störst bland barnen med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, 38 procent, och barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar, 29 procent. Det finns inga signifikanta skillnader mellan föräldrar till barn med enbart allergisjukdomar och föräldrar till barn utan funktionsnedsättning.

29 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 29 Tabell 4.3 Föräldrasituationen efter barnets födelse, andel och antal Svårighetsgrad/typ Ingen förändring Separation/skilsmässa Svårighetsgrad Andel (%) Antal Andel (%) Antal Ingen Lindrig 71** * 55 Måttlig eller svår 66** ** 59 Typ Ingen Huvudsakligen fysisk 70** ** 37 Huvudsakligen neuropsykiatrisk 55** 52 38** 29 Allergisjukdomar * Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. 4.2 Levnadsförhållanden Föräldern som besvarade enkäten fick ange sin högsta utbildning (se tabell 4.4). Andelen som har högskole- eller universitetsutbildning är mindre bland föräldrar till barn med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar än bland föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Tabell 4.4 Andel och antal föräldrar 1 som har högskole- eller universitetsutbildning Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal Svårighetsgrad Ingen Lindrig Måttlig eller svår Typ Ingen Huvudsakligen fysisk 39* 71 Huvudsakligen neuropsykiatrisk 29* 31 Allergisjukdomar Föräldern som fyllde i enkäten. * Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. Föräldern som besvarade enkäten fick också ange sin huvudsakliga sysselsättning (se tabell 4.5). En majoritet av barnens föräldrar arbetar, som anställda eller företagare. Föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar arbetar i något lägre utsträckning än föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Föräldrar till barn med lindriga funktionsnedsättningar är i något högre grad arbetslösa eller långtidssjukskrivna jämfört med föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. I övrigt finns inga signifikanta skillnader mellan grupperna.

30 30 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Tabell 4.5 Den svarande förälderns sysselsättning andel (fetstil) och antal Svårighetsgrad/typ Anställd/företagare 1 Arbetslös/långtidssjukskriven Övrigt 2 Svårighetsgrad Ingen Lindrig 81 8* Måttlig eller svår 79* Typ Ingen Huvudsakligen fysisk Huvudsakligen neuropsykiatrisk Allergisjukdomar Även lantbrukare och lärlingar räknas hit. 2 Pensionär, hemarbetande, värnpliktig, föräldraledig eller annat. * Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. Föräldrar till barn med funktionsnedsättning har en mer utsatt ekonomisk situation om man ser till andelen som under det senaste året hade haft svårt att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar med mera. Det gäller även andelen som saknar en ekonomisk buffert, det vill säga inte skulle klara av att på en vecka skaffa fram kronor om de plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation (se tabell 4.6). Tabell 4.6 Andel och antal föräldrar som upplever svårigheter med ekonomin Svårighetsgrad/typ Svårt att klara löpande utgifter Saknar ekonomisk buffert 1 Svårighetsgrad Andel (%) Antal Andel (%) Antal Ingen Lindrig ** 40 Måttlig eller svår 23** 42 26** 46 Typ Ingen Huvudsakligen fysisk 21* 31 22* 28 Huvudsakligen neuropsykiatrisk 27** 20 32** 23 Allergisjukdomar * Signifikant på 90 % nivå ** Signifikant på 95 % nivå. 1 De som inte skulle klara av att på en vecka skaffa fram kronor om de plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation.

31 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 31 Andelen som har haft svårt att klara de löpande utgifterna är större bland föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar jämfört med föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Andelen är även större bland föräldrar till barn med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar jämfört med föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Andelen som saknar en ekonomisk buffert, det vill säga inte skulle klara av att på en vecka skaffa fram kronor om de plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, är dubbelt så stor bland föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar jämfört med bland föräldrar till barn utan funktionsnedsättning, 26 procent respektive 12 procent. Andelen är även större bland föräldrar till barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar.

32 32 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 5. Fysisk aktivitet Statens folkhälsoinstitut har visat att elever med funktionsnedsättning i årskurs 6 och 9 motionerar mindre än andra elever. Detta tillsammans med sämre kostvanor innebär att elever med funktionsnedsättning löper större risk för framtida ohälsa på grund av sina levnadsvanor (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Vi har tidigare redovisat utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor till Ungdomsstyrelsen för år 2011, och den rapporten visar att unga kvinnor och män (16 24-åringar) med funktionsnedsättning i högre grad har fetma jämfört med unga utan funktionsnedsättning. Den visar även att en stillasittande fritid är vanligare bland unga kvinnor med funktionsnedsättning än bland andra unga kvinnor (Statens folkhälsoinstitut, 2012). 5.1 Barnets fysiska aktivitet Majoriteten av alla barn idrottar minst en gång i veckan och det gäller även barn med lindriga, måttliga eller svåra funktionsnedsättningar (se tabell 5.1). Andelen är något mindre bland barnen som har huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men i övrigt finns inga signifikanta skillnader mellan grupperna utifrån typen av funktionsnedsättning. Det visar föräldrarnas och barnens svar på frågan Hur ofta brukar barnet göra något av följande? där idrotta var ett av alternativen. Svarsalternativen sträckte sig från aldrig till dagligen. Tabell 5.1 Andel och antal barn som idrottar minst en gång i veckan Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal Svårighetsgrad Ingen Lindrig Måttlig eller svår Typ Ingen Huvudsakligen fysisk Huvudsakligen neuropsykiatrisk 57** 50 Allergisjukdomar ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. En del barn idrottar aldrig eller idrottar högst ett par gånger per år (se tabell 5.2). Det finns inga signifikanta skillnader mellan barn utan funktionsnedsättning, barn med lindriga funktionsnedsättningar och barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar vad gäller denna andel.

33 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 33 Tabell 5.2 Andel och antal barn som aldrig idrottar eller idrottar högst ett par gånger per år Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal Svårighetsgrad Ingen Lindrig Måttlig eller svår Typ Ingen Huvudsakligen fysisk 10* 16 Huvudsakligen neuropsykiatrisk 32** 24 Allergisjukdomar * Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. Andelen som aldrig idrottar, eller idrottar högst ett par gånger per år, är mindre bland barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar än bland barn utan funktionsnedsättning, 10 procent jämfört med 18 procent. Denna skillnad är statistiskt säkerställd. Den största andelen fysiskt inaktiva finns bland barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, 32 procent. Skillnaden gentemot barn utan funktionsnedsättning är statistiskt säkerställd. Andelen fysiskt inaktiva är densamma bland barn som har enbart allergisjukdomar och barn som inte har någon funktionsnedsättning. De flesta barn idrottar eller motionerar ett par timmar i veckan så att de blir andfådda och/eller svettas (se tabell 5.3). Det visar svaren på frågan Hur många timmar sammanlagt i veckan idrottar eller motionerar barnet så mycket att han/hon blivit andfått eller svettas? (Utanför skoltid). Det går inte att se några signifikanta skillnader mellan grupperna utifrån vare sig funktionsnedsättningens svårighetsgrad eller typ.

34 34 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Tabell 5.3 Antal timmar per vecka som barnen idrottar eller motionerar så att de blir andfådda eller svettas, andel (fetstil) och antal Svårighetsgrad/typ Högst 1 tim 2 3 tim 4 6 tim 7 tim eller mer Totalt Svårighetsgrad Ingen Lindrig Måttlig eller svår Typ Ingen Huvudsakligen fysisk Huvudsakligen neuropsykiatrisk Allergisjukdomar Familjens fysiska aktivitet Närmare hälften av föräldrarna som besvarade enkäten angav att de promenerar tillsammans med barnet minst en gång i veckan. Det finns inga skillnader mellan de olika grupperna av barn. Tabell 5.4 Andel barn vars förälder 1 promenerar med dem minst en gång i veckan Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal Svårighetsgrad Ingen Lindrig Måttlig eller svår Typ Ingen Huvudsakligen fysisk Huvudsakligen neuropsykiatrisk Allergisjukdomar Den förälder som fyllde i enkäten. Det är mindre vanligt att föräldrar idrottar, sportar eller motionerar tillsammans med barnet än att de promenerar tillsammans. Omkring en tredjedel av föräldrarna har svarat att de idrottar, sportar eller motionerar tillsammans med barnet minst en gång i veckan. Bland barn med funktionsnedsättning finns inga skillnader utifrån

35 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 35 svårighetsgraden. Sett till typen av funktionsnedsättning visar det sig att föräldrar till barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i lägre grad idrottar, sportar eller motionerar tillsammans med barnet minst en gång i veckan, jämfört med föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Denna skillnad är statistiskt säkerställd. I övrigt finns inga skillnader mellan grupperna. Tabell 5.5 Andel barn vars förälder 1 idrottar, sportar eller motionerar med dem minst en gång i veckan Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal Svårighetsgrad Ingen Lindrig Måttlig eller svår Typ Ingen Huvudsakligen fysisk Huvudsakligen neuropsykiatrisk 22** 22 Allergisjukdomar ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. 1 Den förälder som fyllde i enkäten. 5.3 Familjens syn på hälsa och friskvård Föräldern som besvarade enkäten fick även svara på hur ofta de inom familjen diskuterar frågor om hälsa och friskvård. Resultaten visar att en övervägande majoritet diskuterar sådant minst en gång i månaden, se tabell 5.6. Tabell 5.6 Andel och antal barn vars familj diskuterar frågor om hälsa och friskvård minst en gång i månaden Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal Svårighetsgrad Ingen Lindrig Måttlig eller svår 88* 190 Typ Ingen Huvudsakligen fysisk 92** 147 Huvudsakligen neuropsykiatrisk Allergisjukdomar * Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. Det är något vanligare att föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar diskuterar hälsa och friskvård minst en gång i månaden jämfört med föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Sett till typen av funktionsnedsättning är sådana samtal vanligare bland föräldrar till barn med

36 36 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar. Dessa skillnader gentemot barn utan funktionsnedsättning är statistiskt säkerställda.

37 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Skolan En av våra tidigare studier har visat att de flesta elever i årskurs 6 och 9, inklusive dem med funktionsnedsättning, trivs i skolan. Elever med funktionsnedsättning svarar dock något oftare att de inte har det bra och att de inte tycker om att gå i skolan, jämfört med elever utan funktionsnedsättning. Studien visar även att det är fyra gånger så vanligt att elever med funktionsnedsättning utsätts för mobbning jämfört med övriga barn, och pojkar är mer utsatta än flickor (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Även Barnombudsmannen har visat att barn med funktionshinder mobbas i större utsträckning än övriga barn (Barnombudsmannen, 2002). Det finns även en intervjustudie som visar att elever i särskolan och i specialklasser lätt blir socialt isolerade och håller sig för sig själva. Särskoleelever löper också en ökad risk för att bli utsatta för diskriminering och trakasserier av olika slag, just för att de går i särskolan. Det framkommer även att elever med fysiska funktionsnedsättningar hamnar utanför gemenskapen (Skolverket, 2009). 6.1 Trivsel och prestation i skolan De allra flesta barn trivs bra eller mycket bra i skolan, men barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar trivs sämre än barn utan funktionsnedsättning (se tabell 6.1). Det visar föräldrarnas och barnens svar på frågan Hur trivs barnet i dagis/förskolan/skolan/arbetet?. Enkäten visar också att trivseln är sämre bland barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessa skillnader är statistiskt säkerställda. Barn med enbart allergisjukdomar trivs lika bra som barn utan funktionsnedsättning. Trivseln är lika hög hos barn med fysiska funktionsnedsättningar. Tabell 6.1 Barnens trivsel i förskolan eller skolan, andel (fetstil) och antal Svårighetsgrad/typ Svårighetsgrad Mycket bra Bra Mindre bra Vet inte Ingen Totalt Lindrig Måttlig eller svår 40** 50 8** Typ Ingen Huvudsakligen fysisk Huvudsakligen neuropsykiatrisk ** 45 17**

38 38 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Enbart allergisjukdomar ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå Barnens trivsel i förskolan eller skolan beror på många faktorer, bland annat hur väl de klarar av sina studier. Föräldrarna fick ange hur de tycker att barnet klarar sina studier i skolan (se tabell 6.2). När barnen delas in efter funktionsnedsättningens svårighetsgrad visar det sig att en övervägande majoritet av föräldrarna anser det går bra eller riktigt bra för barnen i samtliga grupper. Andelen som det går bra eller riktigt bra för enligt föräldrarna sträcker sig från 75 procent bland barnen med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar till 85 procent bland barnen utan funktionsnedsättning. Det är dock vanligare att föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar anser att de presterar under medel eller dåligt, jämfört med föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Sett till typen av funktionsnedsättning anser föräldrarna till barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att de klarar sina studier sämre jämfört med övriga barn. 28 procent av dessa barn presterar under medel eller dåligt, enligt föräldrarna. Barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar eller enbart allergisjukdomar presterar lika väl som barn utan funktionsnedsättning. Tabell 6.2 Hur väl barnet klarar av sina studier i skolan enligt föräldrarna, andel (fetstil) och antal Svårighetsgrad/typ Svårighetsgrad Riktigt bra eller bra Medelmåttigt Under medel eller dåligt Vet inte Ingen Totalt Lindrig 77** Måttlig eller svår 75** 15 11** Typ Ingen Huvudsakligen fysisk Huvudsakligen neuropsykiatrisk ** 26 28** Enbart allergisjukdomar ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå

39 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Mobbning Barnens trivsel i förskolan eller skolan beror också på om de är utsatta för mobbning eller mobbar andra barn. Studien innehöll två frågor om mobbning. Till att börja med fick föräldrarna och barnen svara på om deras barn mobbar andra barn. Därefter fick föräldern och barnet svara på om deras eget barn blir mobbat. Enkäten innehöll ingen exakt definition av mobbning, men den första frågan löd Det händer ibland att flera barn slår sig samman för att plåga/mobba ett annat barn (t.ex. slåss mot honom eller henne, göra narr av honom eller henne). Mobbar ditt barn andra barn?. Ytterst få svarade att barnet mobbar andra barn och det går inte att se några skillnader mellan grupperna. Däremot kan vi se att barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar är mer utsatta för mobbning jämfört med barn utan funktionsnedsättning (se tabell 6.3). Det gäller även dem med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tabell 6.3 Barn som uppges bli mobbade, andel (fetstil) och antal Svårighetsgrad/typ Ofta eller ibland Sällan eller aldrig Vet inte Totalt Svårighetsgrad Ingen Lindrig Måttlig eller svår 16** Typ Ingen Huvudsakligen fysisk 17** Huvudsakligen neuropsykiatrisk 19** Enbart allergisjukdomar ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå Det är tre gånger vanligare att barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar mobbas jämfört med barn som inte har någon funktionsnedsättning. Andelen är 16 procent jämfört med knappt 6 procent. Det är även mer än tre gånger vanligare att barn med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar mobbas, jämfört med barn utan funktionsnedsättning. Dessa skillnader är statistiskt säkerställda. Barn med enbart allergisjukdomar eller lindriga funktionsnedsättningar löper däremot inte större risk att mobbas.

40 40 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 7. Fritid Barn med funktionsnedsättning riskerar att bli uteslutna ur olika aktiviteter och deltar i färre aktiviteter än andra barn. Detta gäller främst i ostrukturerade situationer, men det finns en skillnad även i mer strukturerade skolsituationer, det vill säga lärarledda aktiviteter (Eriksson & Granlund, 2004). Detta kan bero på att det inte finns lämpliga aktiviteter för barnen eller att de saknar assistans eller transporter i form av färdtjänst med mera (Barnombudsmannen, 2002). Ungdomsstyrelsen visar att unga med funktionsnedsättning har en lägre känsla av delaktighet jämfört med andra unga och upplever att de har sämre möjligheter att påverka sin egen livssituation (Ungdomsstyrelsen, 2010). Barn och ungdomar med funktionshinder är också mindre nöjda med sina kompisrelationer (Barnombudsmannen, 2005). Elever med funktionsnedsättning i årskurs 6 och 9 är överrepresenterade bland eleverna som har svårt med kamratrelationer, och det är mer än dubbelt så vanligt att elever med funktionsnedsättning aldrig eller sällan har kul med sina kompisar. Det är också vanligare att dessa elever aldrig eller sällan får stöd av sina kompisar eller att de och kompisarna aldrig eller sällan hjälps åt (Statens folkhälsoinstitut, 2011). 7.1 Fritidsaktiviteter Föräldrarna fick svara på hur ofta barnet brukar göra olika aktiviteter, både i och utanför hemmet. Vi börjar med att visa hur stor andel av barnen som regelbundet går på bio eller teater, spelar ett instrument och deltar i föreningsverksamheter. I tabell 7.1 presenteras andelen barn som deltar i respektive aktivitet minst en gång i månaden. Utifrån funktionsnedsättningens svårighetsgrad ser man att andelen som går på bio, teater eller sportevenemang minst en gång i månaden inte skiljer sig mellan grupperna, även om andelen tycks vara något större bland barn med lindriga funktionsnedsättningar. Andelen barn som spelar ett instrument minst en gång i månaden är densamma i grupperna. Det finns inga signifikanta skillnader vad gäller deltagande i föreningsliv. När det gäller typen av funktionsnedsättning, ser vi att barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar deltar i föreningsverksamhet i mindre utsträckning än barn utan funktionsnedsättning. Barn med enbart allergisjukdomar deltar däremot i föreningsverksamhet i högre grad än barn utan funktionsnedsättning. Dessa skillnader är statistiskt säkerställda.

41 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 41 Tabell 7.1 Barn som deltar i olika aktiviteter minst en gång i månaden, andel (fetstil) och antal Svårighetsgrad/typ Svårighetsgrad Gå på bio/teater/sport Spela instrument Ingen Lindrig Måttlig eller svår Typ Ingen Huvudsakligen fysisk Huvudsakligen neuropsykiatrisk ** Enbart allergisjukdomar ** ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå Delta i föreningsverksamhet I tabell 7.2 presenteras andelen barn som umgås med kamrater, idrottar och läser böcker minst en gång i veckan. Tabell 7.2 Barn som ägnar sig åt olika aktiviteter minst en gång i veckan, andel (fetstil) och antal Svårighetsgrad/typ Svårighetsgrad Umgås med kamrater Idrotta Ingen Lindrig ** Måttlig eller svår 59* 70 49** Typ Ingen Huvudsakligen fysisk Huvudsakligen neuropsykiatrisk ** 30** Läsa böcker

42 42 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Allergisjukdomar * Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. Överlag finns bara små skillnader mellan grupperna när det gäller andelen som umgås med kamrater, idrottar och läser böcker minst en gång i veckan. Sett till funktionsnedsättningens svårighetsgrad är det en mindre andel av barnen med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar som umgås med kamrater minst en gång i veckan. Barn med funktionsnedsättning läser dock böcker i mindre utsträckning än andra barn, oavsett svårighetsgrad. Det finns inga signifikanta skillnader i andelen som idrottar minst en gång i veckan. Utifrån typen av funktionsnedsättning ser vi att gruppen med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar umgås med sina kamrater och läser böcker i mindre omfattning än barn utan funktionsnedsättning. 7.2 Medieanvändning Föräldrarna fick även ange hur mycket tid barnen ägnar åt mer stillasittande fritidsaktiviteter, i detta fall åt att se på teve eller video/dvd, spela teve- eller datorspel och surfa på Internet. Tabell 7.3 gäller andelen barn som tillbringar minst 2 3 timmar framför tv:n varje dag, och den visar att barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar tillbringar mer tid framför teven än barn utan funktionsnedsättning. Tabellen visar även att barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar tillbringar mer tid framför teven än barn utan funktionsnedsättning. Tabell 7.3 Barn som ser på teve, video eller dvd minst 2 3 timmar per dag, andel och antal Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal Svårighetsgrad Ingen Lindrig Måttlig eller svår 51** 96 Typ Ingen Huvudsakligen fysisk 51** 71 Huvudsakligen neuropsykiatrisk Allergisjukdomar ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. Barn med funktionsnedsättning ägnar också mer tid åt teve- eller datorspel jämfört med barn utan funktionsnedsättning (se tabell 7.4). Andelen som spelar teve- eller datorspel minst 2 3 timmar på vardagarna är störst bland barn med huvudsakligen

43 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 43 neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, 30 procent. Även barn med lindriga respektive måttliga eller svåra funktionsnedsättningar spelar tevespel i högre grad än barn utan funktionsnedsättning. Tabell 7.4 Barn som spelar teve- eller datorspel minst 2 3 timmar per vardag, andel och antal Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal Svårighetsgrad Ingen Lindrig 19** 44 Måttlig eller svår 23** 44 Typ Ingen Huvudsakligen fysisk Huvudsakligen neuropsykiatrisk 30** 23 Allergisjukdomar 19** 37 ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. Däremot finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna sett till Internetanvändningen i allmänhet. I tabell 7.5 jämförs andelen barn som surfar på Internet minst 2 3 timmar per dag. Tabell 7.5 Barn som surfar på Internet minst 2 3 timmar per vardag, andel och antal Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal Svårighetsgrad Ingen Lindrig Måttlig eller svår Typ Ingen Huvudsakligen fysisk Huvudsakligen neuropsykiatrisk Allergisjukdomar 16 29

44 44 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 8. Hälsa I en undersökning från Barnombudsmannen fick barn ange hur nöjda de är med olika aspekter av livet: kroppen och hälsan, familjen, kompisarna, fritiden, närmiljön, skolan med mera. Resultaten visar att hälsan har större betydelse för barn med funktionsnedsättning än för övriga barn. Samtidigt är barn med funktionsnedsättning mindre nöjda med sin kropp och hälsa jämfört med andra (Barnombudsmannen, 2005). Elever med funktionsnedsättning i årskurs 6 och 9 skattar sin hälsa lägre jämfört med andra barn. Vidare upplever de oftare psykisk ohälsa och fler stressrelaterade symptom i sin vardag än elever som anger att de inte har en funktionsnedsättning. Flickor har generellt större förekomst av psykosomatiska besvär än pojkar, vilket även gäller när flickor med funktionsnedsättning jämförs med pojkar med funktionsnedsättning. Skillnaden i förekomsten av psykosomatiska besvär är dock betydligt större mellan pojkar än mellan flickor med respektive utan funktionsnedsättning. Med andra ord är den relativa risken för psykosomatiska besvär högre bland pojkar än bland flickor med funktionsnedsättning (Statens folkhälsoinstitut, 2011). 8.1 Somatiska och psykiska besvär hos barnet Enkäten innehöll frågan Har barnet något eller några av följande besvär?, och svarsalternativen var bland annat magbesvär, huvudvärk, sömnlöshet, yrsel, ryggbesvär och aptitlöshet. I tabell 8.1 visas andelen barn som har dessa besvär varje eller varannan vecka. Majoriteten av barnen har inte de angivna besvären så ofta som varje eller varannan vecka. Sett till funktionsnedsättningens svårighetsgrad är de flesta besvären ungefär två till tre gånger så vanliga bland barn med lindriga funktionsnedsättningar än bland barn utan funktionsnedsättning. Det gäller magbesvär, huvudvärk, sömnlöshet och aptitlöshet. Samtliga besvär förekommer oftare hos barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar, och de vanligaste är magbesvär, huvudvärk och aptitlöshet. Brist på aptit är sju gånger så vanligt bland barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar jämfört med barn utan funktionsnedsättning. Sett till typen av funktionsnedsättning kan vi konstatera att samtliga besvär förekommer mer än dubbelt så ofta hos barn med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, jämfört med barn utan funktionsnedsättning. Magbesvär och huvudvärk tillhör de vanligaste besvären. Barn med enbart allergisjukdomar har oftare huvudvärk och aptitlöshet än barn utan funktionsnedsättning. Det är dock ingen skillnad mellan dessa grupper när det gäller magbesvär, sömnlöshet, yrsel eller ryggbesvär.

45 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 45 Tabell 8.1 Barn som har olika somatiska och psykiska besvär varje eller varannan vecka, andel (fetstil) och antal Svårighetsgrad/typ Magbesvär Huvudvärk Sömnlöshet Yrsel Ryggbesvär Aptitlöshet Svårighetsgrad Ingen Lindrig 18** 17** 8** 4 4 8** Måttlig eller svår 30** 19** 11** 5** 11** 15** Typ Ingen Huvudsakligen fysisk Huvudsakligen neuropsykiatrisk ** 22** 10** 8** 9* 10** ** 20** 17** 7** 13** 22** Allergisjukdomar 9 14* * * Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. 8.2 Barnets läkemedelsanvändning Det är betydligt vanligare att barn med funktionsnedsättning använder receptbelagda läkemedel jämfört med andra barn. Andelen är 31 procent bland barn med lindriga funktionsnedsättningar och 58 procent bland barn med måttliga eller svåra nedsättningar, jämfört med 5 procent bland barn utan funktionsnedsättning. Tabell 8.2 Barn som använder receptbelagda läkemedel, andel och antal Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal Svårighetsgrad Ingen 5 49 Lindrig 31** 78 Måttlig eller svår 58** 124 Typ Ingen 6 58 Huvudsakligen fysisk 32** 50 Huvudsakligen neuropsykiatrisk 51** 43 Allergisjukdomar 48** 100 ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.

46 46 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Sett till typen av funktionsnedsättning är receptbelagda läkemedel vanligast bland barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och barn med enbart allergisjukdomar, vilket inte är helt oväntat. Andelen är 51 procent respektive 48 procent jämfört med 32 procent bland barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar och 6 procent bland barnen utan funktionsnedsättning. Föräldrarna fick även svara på om barnet under de senaste fyra veckorna hade tagit receptfria läkemedel mot huvudvärk, ledvärk eller annan värk, snuva, hosta eller feber, alternativt magbesvär eller förstoppning. Tabell 8.3 nedan visar att barn med funktionsnedsättning i högre grad än andra hade tagit receptfria läkemedel mot huvudvärk och magbesvär under de senaste fyra veckorma. Tabell 8.3 Användning av receptfria läkemedel de senaste fyra veckorna, andel (fetstil) och antal Svårighetsgrad/typ Svårighetsgrad Huvudvärk Led- eller annan värk Snuva, hosta eller feber Ingen Lindrig 35** 8 47** 8** Måttlig eller svår 43** 12** 38 15** Typ Ingen Huvudsakligen fysisk 39** 11** 47* 21** Huvudsakligen neuropsykiatrisk ** 15** 32 9** Allergisjukdomar 36** * * Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. Magbesvär 8.3 Föräldrarnas hälsa och välbefinnande Föräldrarna som besvarade enkäten fick även ange om de själva har magbesvär, huvudvärk, sömnbesvär eller ryggbesvär minst varje eller varannan vecka. I tabell 8.4 visas hur stor andel av föräldrarna som svarade ja. Föräldrar till barn med funktionsnedsättning lider oftare av huvudvärk och magbesvär än andra föräldrar. Cirka 40 procent av föräldrarna till barn med funktionsnedsättning har huvudvärk varje eller varannan vecka, jämfört med 25 procent av de övriga föräldrarna. Här ingår inte föräldrarna till barn med enbart allergisjukdomar, där andelen var 34 procent. Omkring 25 procent av föräldrarna till

47 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 47 barn med funktionsnedsättning har magbesvär varje eller varannan vecka, jämfört med cirka 18 procent av övriga föräldrar. Även ryggbesvär är vanligare bland föräldrar till barn med funktionsnedsättning, jämfört med bland övriga föräldrar. Tabell 8.4 Föräldrar med somatiska och psykiska besvär varje eller varannan vecka, andel och antal Sömnlöshet är vanligare hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Det är vanligast bland föräldrar till barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Svårighetsgrad/typ Svårighetsgrad Magbesvär Huvudvärk Sömnlöshet Ryggbesvär Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Ingen Lindrig ** 85 24** 58 34* 77 Måttlig eller svår 26** 52 39** 74 31** 60 42** 75 Typ Ingen Huvudsakligen fysisk 26** 42 41** 51 24** Huvudsakligen neuropsykiatrisk ** 36 39** 34 42** 35 Allergisjukdomar 26** 48 34* 63 24** * Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. Föräldrarnas hälsa hänger samman med en rad bestämningsfaktorer såsom utbildningsnivå, arbete och ekonomi. I kapitel 4 beskrev vi situationen för föräldrar till barn med respektive utan funktionsnedsättning för några av dessa faktorer. Föräldrarna fick dock även ange hur nöjda de är med livet inom dessa områden. Frågan löd Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv vad avser följande?, med svarsalternativen bostad, arbete, ekonomi, utbildning, hälsa, familjesituation, fritid, kontakter med vänner och bekanta samt möjlighet att påverka sin och familjens livssituation. Andelen som är mycket nöjda eller ganska nöjda är signifikant mindre bland föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar, och det gäller inom samtliga områden förutom bostad och kontakter med vänner och bekanta. Andelen är även betydligt mindre bland föräldrar till barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, inom samtliga områden utom arbete och utbildning. Hjälp och avlastning med hem och barn Föräldern som fyllde i enkäten fick även svara på frågan Tycker du att du får den hjälp och avlastning med hem och barn som du behöver?. En övervägande majoritet av föräldrarna svarade ja, se tabell 8.5. Andelen sträcker sig från 82

48 48 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING procent av föräldrarna till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar, och upp till 88 procent av föräldrarna till barn utan funktionsnedsättning. Sett till typen av funktionsnedsättning anser 77 procent av föräldrarna till barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att de får tillräcklig hjälp och avlastning. Andelen är större bland föräldrar till barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar, 85 procent, och bland föräldrar till barn med enbart allergisjukdomar, 86 procent. Sammanfattningsvis är andelen signifikant lägre bland föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar samt barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tabell 8.5 Föräldrar som anser att de får den hjälp och avlastning med hem och barn de behöver, andel och antal Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal Svårighetsgrad Ingen Lindrig Måttlig eller svår 82* 162 Typ Ingen Huvudsakligen fysisk Huvudsakligen neuropsykiatrisk 77** 64 Allergisjukdomar * Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. I de flesta fall kommer hjälpen och avlastningen från en partner, följt av släktingar, barnen och grannar. Det är minst vanligt att få hjälp och avlastning från en före detta partner eller från samhället. Föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar får i lägre grad hjälp och avlastning från en partner jämfört med föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Detta gäller även föräldrar till barn med huvudsakligen fysiska eller med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Föräldrar till barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar får i lägre utsträckning hjälp från släktingar och i större utsträckning hjälp från samhället. 11 procent får hjälp av samhället, jämfört med 2 procent av föräldrarna till barn utan funktionsnedsättning.

49 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Diskussion I denna rapport har vi gett en fördjupad och mer nyanserad bild av levnadsvillkoren och hälsan hos barn med funktionsnedsättning, än i vår tidigare rapport om hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Anledningen är den utförliga information som samlades in i studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna och som rapporten baseras på. Tack vare de uppgifterna kunde vi dela in barnen i olika grupper beroende på funktionsnedsättningens typ och svårighetsgrad. Dessutom har vi kunnat redogöra för föräldrarnas levnadsvillkor och hälsa, vilka i sin tur har betydelse för barnens levnadsvillkor och hälsa. Huvudsakliga resultat Inom de studerade områdena är det i huvudsak barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar samt barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som skiljer sig från barn utan funktionsnedsättning. Däremot är skillnaderna mindre mellan barn med lindriga funktionsnedsättningar, huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar eller enbart allergisjukdomar, och barn utan funktionsnedsättning. Vi har i en tidigare rapport visat att barn med funktionsnedsättning trivs sämre i skolan och oftare utsätts för mobbning jämfört med andra barn. Här ser vi dock att det framför allt är barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar och barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som enligt föräldrarna trivs och presterar sämre samt är mer utsatta för mobbning. Även barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar är mer utsatta för mobbning än barn utan funktionsnedsättning. När det gäller fritidsaktiviteter och fysisk aktivitet har vi sett små, eller inga, skillnader mellan barn med respektive utan funktionsnedsättning. Ett undantag är stillasittande fritidsaktiviteter, främst teve- och datorspel, vilka barn med funktionsnedsättning ägnar mer tid åt. Barn utan funktionsnedsättning ägnar dock mer tid åt att läsa böcker. Barn med funktionsnedsättning är överlag lika fysiskt aktiva som barn utan funktionsnedsättning, och därmed verkar det inte som om teveoch datorspelandet sker på bekostnad av fysisk aktivitet. Föräldrarna till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar diskuterar också oftare frågor som rör hälsa och friskvård, liksom föräldrar till barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar. Rapporten visar även att levnadsvillkoren skiljer sig åt mellan föräldrar till barn med respektive utan funktionsnedsättning. Ekonomiska problem är vanligare bland föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar samt barn med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket troligen hänger samman med att dessa föräldrar oftare är ensamstående. Det kan även bero på att de har sämre möjligheter att kombinera sitt föräldraskap med arbete.

50 50 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING När det gäller hälsan finns dock markanta skillnader mellan barn med respektive utan funktionsnedsättning. Dessa resultat stämmer väl överens med vår tidigare rapport som visade att psykiska och somatiska besvär är vanligare bland barn med funktionsnedsättning jämfört med övriga barn. Vi kan dock se att ohälsan är mest utbredd bland barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar och bland barn med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi har inte analyserat vilka orsaker som ligger bakom den sämre psykiska och fysiska hälsan, men problemen kan vara en direkt följd av den långvariga sjukdomen eller funktionsnedsättningen. Andra möjliga faktorer är föräldrarnas och familjens levnadsvillkor samt faktorer i skolmiljön, till exempel lägre trivsel i skolan, sämre skolprestationer och större utsatthet för mobbning. Vi har också kunnat visa att föräldrar till barn med funktionsnedsättning i högre grad har olika somatiska och psykiska besvär, främst huvudvärk och sömnlöshet, jämfört med övriga föräldrar. Det beror troligen på en rad olika faktorer, till exempel den högre graden av ekonomisk utsatthet. Det kan även bero på att dessa föräldrar inte får tillräcklig hjälp och avlastning med hemmet och barnen. Visserligen anser en majoritet av alla föräldrar att de får den hjälp de behöver, men andelen är ändå signifikant mindre bland föräldrar till måttliga eller svåra funktionsnedsättningar samt bland föräldrar till barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Styrkor och svagheter I en del studier får barn i skolåldern själva besvara en enkät under lektionstid (till exempel studien Skolbarns hälsovanor ), men i studien som den här rapporten baseras på skickades enkäten till föräldrarna. Det gör att vi har fått betydligt mer information, och troligen mer tillförlitlig sådan, om bland annat föräldrarnas och barnens levnadsvillkor. Men metoden innebär också att föräldrarnas egen uppfattning om och syn på barnets levnadsvillkor och hälsa påverkar svaren. Det gäller inte minst i de fall barnen inte var med och svarade på frågorna, vilket gäller två tredjedelar av alla enkäter. Vidare är det oftast barnets mamma som besvarade enkäten. Vi kan dock inte att se några stora skillnader mellan grupperna gällande vilken/vilka föräldrar som svarat på enkäten. Inte heller finns det några skillnader mellan grupperna avseende om barnet varit med och besvarat frågorna. Studien bygger på få barn och hade en låg svarsfrekvens, vilket gör att resultaten måste tolkas med viss försiktighet. Vi har dock kontrollerat den statistiska signifikansen för samtliga svar så att de likheter och skillnader vi lyfter fram är säkerställda. Det går att diskutera vår indelning av barnen i grupper beroende på funktionsnedsättningens typ och svårighetsgrad. Indelningen efter svårighetsgrad bygger på föräldrarnas skattning, vilket innebär att deras subjektiva uppfattningar ligger till grund för indelningen. När det gäller typen av funktionsnedsättning finns det naturligtvis olika sätt att dela in barnen. En del barn har också flera funktionsnedsättningar, och den största utmaningen var att placera in dem i någon av de tre

51 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 51 grupperna. Här fick vi bedöma vilken funktionsnedsättning som är dominerande och har störst betydelse för barnets situation och hälsa. En svaghet i denna rapport är att vi inte redovisar svaren uppdelade på flickor och pojkar, utan har valt att enbart redovisa dem utifrån funktionsnedsättningarnas svårighetsgrad respektive typ. Vi anser dock att det statistiska underlaget är alltför begränsat för att svaren ska kunna redovisas uppdelade på både svårighetsgrad och kön eller på både typ och kön. Däremot har vi tidigare jämfört hälsan hos flickor och pojkar med respektive utan funktionsnedsättning inom de flesta områden som tas upp i denna rapport (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Avslutande reflektioner Sammanfattningsvis drar vi slutsatsen att skolorna i ännu större utsträckning behöver uppmärksamma barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar liksom barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, inte minst i sitt hälsofrämjande arbete. Även barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar måste uppmärksammas mer i skolornas arbete mot mobbning. Resultaten avseende levnadsvillkoren tyder på att det krävs fortsatta insatser för att förbättra den ekonomiska situationen för ensamstående med barn. Det föreslog vi även i Folkhälsopolitisk rapport 2010 (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Det finns anledning att undersöka närmare hur föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan få stöd när det gäller barnen. Behövs fortsatta och förstärkta stödinsatser från det omgivande samhället, såsom kommuner, landsting, frivilligorganisationer med flera? Statens folkhälsoinstituts arbete med riktat föräldrastöd, det vill säga föräldrastöd riktat till föräldrar till barn med funktionsnedsättning, som pågår under perioden 2011 till 2013 är ett exempel på en stödjande insats till dessa föräldrar. Det riktade föräldrastödet utvecklas, följs upp och utvärderas av två lärosäten tillsammans med varsin kommun. Vår förhoppning är att rapporten bidrar till ökad kunskap om denna prioriterade grupp och att de skillnader vi har sett i levnadsvillkor och hälsa minskar. Detta är viktigt för att nå målet för folkhälsoarbetet men också ett av målen för funktionshinderspolitiken: jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Avslutningsvis ser vi behov av fortsatta studier för att följa utvecklingen framöver.

52 52 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 10. Metod Rapporten baseras på den svenska delen av studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna, som genomfördes av Statistiska centralbyrån (SCB) våren 2011 på uppdrag av Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) Genomförande av undersökningen vid Statistiska centralbyrån Informationen nedan har hämtats från SCB:s tekniska rapport om undersökningen (Statistiska Centralbyrån, 2011). Population och urval Populationen i undersökningen utgörs av barn i åldrarna 2 17 år i Sverige. Urvalsramen har skapats utifrån Registret över totalbefolkningen (RTB) och består av samtliga barn i åldern 2 17 år som var folkbokförda i Sverige i januari Från urvalsramen gjorde SCB ett stratifierat urval på ålder och kön om barn. Genomförande Undersökningen genomfördes med en postenkät med två påminnelser under perioden mars till maj Enkäten adresserades till barnens föräldrar. Enkäten bestod av 73 numrerade frågor, varav flera hade delfrågor. Frågorna handlade bland annat om barnets familjesituation och hälsa samt familjens levnadsförhållanden. På framsidan fanns information om undersökningens avsändare, bakgrund och syfte samt om hur de känsliga personuppgifterna hanteras av SCB och NHV. Det framgick även att deltagandet var frivilligt. Sekretess På enkätens framsida stod att samtliga uppgifter är skyddade av personuppgiftslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Där fanns även information om att vissa registeruppgifter hämtas från RTB och om att NHV skulle få en avidentifierad fil och avidentifierade enkäter. För att SCB ska kunna lämna ut ett datamaterial krävs ett informerat samtycke av uppgiftslämnarna. Det innebär att de som besvarar och skickar in blanketten därmed också godkänner att deras svar kompletteras med registervariablerna och behandlas på det sätt som beskrivs i enkäten. Bortfall Totalt var det personer som besvarade enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på 45,7 procent. Svarsfrekvensen är lägre än vid de tidigare under-

53 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 53 sökningarna av Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna (åren 1984 och 1996) men i samma storleksordning som vid andra jämförbara undersökningar, exempelvis den årliga nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. SCB har genomfört en bortfallsanalys som visar att bortfallet är något större bland barn med utländsk bakgrund och barn med utländskt medborgarskap (Statistiska Centralbyrån, 2011). I vissa enkäter saknas svar på enskilda frågor och detta partiella bortfall varierar mellan 0 och 70,5 procent. Bortfallet var markant högre för så kallade tablåfrågor med svaret Annat. Vikter SCB tog fram vikter för att kunna räkna upp resultatet till populationsnivå. Denna uppräkning medför att resultatet kan redovisas för hela populationen och inte bara för personerna i urvalet. Med ett stratifierat urval kan datamaterialet nämligen inte ses som ett urval av oberoende och lika fördelade observationer, som ofta antas i traditionell statistisk teori. Vikterna kompenserar inte för det partiella bortfallet och därmed varierar antalet barn i tabellerna, beroende på vilken fråga som redovisas. Uppgiftslämnare Tabell 10.1 och 10.2 nedan visar vem eller vilka som besvarade enkäten. Tabell 10.1 Föräldrar som fyllde i enkäten, andel och antal mammor och pappor Svårighetsgrad/typ Mamma Pappa Svårighetsgrad Andel (%) Antal Andel (%) Antal Ingen Lindrig 83* * 41 Måttlig eller svår Typ Ingen Huvudsakligen fysisk Huvudsakligen neuropsykiatrisk Allergisjukdomar 84* * 32 * Skillnaden gentemot gruppen barn utan funktionsnedsättning är signifikant på 90 % nivå. Anm. Summan av svaren är inte 100 procent eftersom det även fanns möjlighet att kryssa för annan. Vidare har en del inte besvarat frågan.

54 54 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Tabell 10.2 Föräldrar som fyllde i enkäten tillsammans med annan förälder, barnet, annan eller ensam, andel (fetstil) och antal Svårighetsgrad/typ Annan förälder Barnet Annan Ensam Svårighetsgrad Ingen Lindrig * Måttlig eller svår Typ Ingen Huvudsakligen fysisk Huvudsakligen neuropsykiatrisk 21* ** Allergisjukdomar 31 39* * Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. Anm. Summan av svaren är inte 100 procent eftersom man kunde kryssa för flera svarsalternativ Databearbetning vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) har bearbetat den avidentifierade filen från SCB. Av relevans för denna rapport är att NHV gick igenom svaren på frågan 11n där föräldrarna själva skrivit vilken långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning deras barn har. NHV skapade 12 grupper av långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar (se tabell 10.3). NHV flyttade även 13 svar från 11n till de fasta svarsalternativen (11a-11m). NHV tog dessutom bort 2 svar från 11n.

55 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 55 Tabell 10.3 NHV:s kategorisering av föräldrarnas svar på frågan om annan funktionsnedsättning Sjukdom/funktionsnedsättning Antal Problem med genitalier/urinvägar/sängvätning 6 Cancer 3 Allergi 40 Hjärtproblem 3 Öronproblem 1 Ospecificerat 2 Annat 32 Struma/sköldkörtelproblem 3 Utvecklingsstörning 9 Autism/Aspergers/ADD 17 Dyslexi/dyskalkyli 7 Migrän Databearbetning vid Statens folkhälsoinstitut Statens folkhälsoinstitut fick en avidentifierad fil från NHV och har bearbetat frågorna 11a 11n (de frågor som rör långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar). En del föräldrar fyllde i svårighetsgraden för en angiven sjukdom eller funktionsnedsättning men lät bli att kryssa för ja, det vill säga att deras barn faktiskt har den långvariga sjukdomen eller funktionsnedsättningen i fråga. I de fallen har vi omkodat svaret till ja. Gruppering av långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar Eftersom underlaget var litet finns det bara ett fåtal svar för många av de långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna som räknades upp i enkäten, liksom för de långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar som föräldrarna själva angav. Vi har därför valt att gruppera barnen på två olika sätt när vi ska genomföra jämförelserna av hälsans bestämningsfaktorer och hälsoutfallet mellan barn med och barn utan funktionsnedsättning. Indelningen har gjorts dels efter sjukdomens eller funktionsnedsättningens svårighetsgrad, dels efter dess typ. Tabell 10.4 visar dessa indelningar.

56 56 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Tabell 10.4 Använda grupperingar av långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar i denna rapport Indelning efter självskattad svårighetsgrad (av barnen eller föräldrarna) typen av sjukdom/ nedsättning Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Barn utan funktionsnedsättning Barn utan funktionsnedsättning Barn med lindriga funktionsnedsättningar Barn med fysiska (inkl. medicinska och sensoriska) funktionsnedsättningar Barn med måttliga och svåra funktionsnedsättningar Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (psykiska, kognitiva samt intellektuella) Barn med allergisjukdomar Indelning efter funktionsnedsättningens svårighetsgrad I vår indelning efter svårighetsgrad består en grupp av barn vars föräldrar angav att de har minst en måttlig eller svår långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, och den andra består av barn med en eller flera lindriga funktionsnedsättningar. Den gruppen inkluderar även de barn vars föräldrar inte angav någon svårighetsgrad överhuvudtaget. Indelning efter typ av funktionsnedsättning I tabell 10.5 visas vilka långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar som ingår i grupperna fysiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt allergisjukdomar. Det finns flera skäl till att vi placerade funktionsnedsättningarna astma, allergisk snuva, eksem och allergi i en egen grupp (de skulle annars ingå i fysiska funktionsnedsättningar ). Det beror delvis på att de kan betraktas som lindrigare än många av de övriga fysiska funktionsnedsättningarna. En genomgång av enkätsvaren bekräftar också detta, eftersom de flesta som angav astma, allergisk snuva och eksem klassade den som lindrig eller måttlig. En annan anledning är att gruppen barn med fysiska funktionsnedsättningar skulle bli mycket stor och heterogen om den även inkluderade barnen med astma, allergisk snuva, eksem och allergier. Barn med intellektuella funktionsnedsättningar finns i gruppen barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det beror på att barnen med intellektuella funktionsnedsättningar (i detta fall utvecklingsstörning) är för få för att analyseras separat.

57 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 57 Tabell 10.5 Gruppering av långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar efter typ Fysiska (inkl. medicinska och sensoriska) funktionsnedsättningar Synskada Hörselskada Rörelsehinder Epilepsi Diabetes Hjärtproblem Öronproblem Migrän Övervikt Mag- och tarmbesvär Problem med genitalier/urinvägar/sängvätning Struma/sköldkörtelproblem Cancer Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar MDB/damp/adhd Psykiska besvär Autism/Aspergers/ADD Dyslexi/dyskalkyli Talfel Utvecklingsstörning Allergisjukdomar Allergisk snuva Eksem Astma Allergi Många barn har två eller fler funktionsnedsättningar och tillhör därför flera av grupperna i tabell För att kunna jämföra grupperna med varandra fick vi dock se till att varje barn endast tillhörde en grupp. I tabell 10.6 har vi försökt att illustrera hur vi gick tillväga. Vi ger även en beskrivning av detta i texten nedan.

58 58 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Tabell 10.6 Gruppering av barn i huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar, huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller enbart allergisjukdomar 175 barn har fysisk funktionsnedsättning 93 barn har neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Barn med endast fysisk(a) funktionsnedsättning(ar) Barn med fysisk nedsättning och allergisjukdomar Barn med fysisk funktionsnedsättning och lindrigare neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Barn med endast neuropsykiatrisk(a) funktionsnedsättning(ar) Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och allergisjukdomar Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och lindrigare fysisk funktionsnedsättning Barn med endast astma, allergi, eksem eller allergisk snuva 98 barn 53 barn 6 barn 52 barn 17 barn 18 barn 208 barn Barn med huvudsakligen fysisk funktionsnedsättning 157 barn Barn med huvudsakligen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 87 barn 288 barn har astma, allergi och eksem Barn med allergisjukdomar och fysisk funktionsnedsättning Barn med allergisjukdomar och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 0 barn 0 barn Barn med enbart allergisjukdomar 208 barn * Obs! För 18 barn saknades uppgift om vilken sjukdom eller funktionsnedsättning de har, utan endast svårighetsgraden fanns angiven. Dessa 18 barn ingår i gruppen barn utan funktionsnedsättning. Barn som har en fysisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt astma, allergi eller eksem tillhör antingen gruppen med huvudsakligen fysisk funktionsnedsättning eller gruppen med huvudsakligen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vi har nämligen undersökt den genomsnittliga svårighetsgraden hos de 13 långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar som listades i enkäten, och resultatet visar att eksem har svårighetsgraden 1,3 medan astma har 1,3 och allergisk snuva har svårighetsgraden 1,6 (där 1 = lindrig, 2 = måttlig och 3 = svår). De flesta andra långvariga sjukdomar/funktionsnedsättningar hade en svårighetsgrad som översteg 1,3.

59 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 59 Vi börjar med barnen som har minst en fysisk funktionsnedsättning (175 barn). Av dessa har 98 barn endast en fysisk funktionsnedsättning (eller flera fysiska funktionsnedsättningar) och de får därför tillhöra gruppen barn med huvudsakligen fysisk funktionsnedsättning. 53 barn har minst en fysisk funktionsnedsättning och någon form av astma, allergi eller eksem. Vi bedömer att fysiska funktionsnedsättningar generellt sett är svårare än astma, allergi och eksem, och därför får samtliga 53 barn tillhöra gruppen barn med huvudsakligen fysisk funktionsnedsättning. 24 barn har både en fysisk och en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och dessa har vi studerat närmare (se nedan). 6 av dessa barn får tillhöra gruppen barn med huvudsakligen fysisk funktionsnedsättning och 18 får tillhöra gruppen barn med huvudsakligen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vilken kategori barnet får tillhöra avgörs av svårighetsgraden på respektive funktionsnedsättning. Vi går vidare till barnen som har minst en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (93 barn). Av dessa har 52 barn endast en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (eller flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) och får därför tillhöra gruppen barn med huvudsakligen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. 17 barn har minst en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och någon form av astma, allergi eller eksem. Vi bedömer att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar generellt är svårare funktionsnedsättningar än astma, allergi och eksem, och därför får samtliga 17 barn tillhöra gruppen barn med huvudsakligen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Sedan återstår 24 barn som har både en neuropsykiatrisk och en fysisk funktionsnedsättning och dessa har vi studerat närmare (se nedan). 18 av dessa barn får tillhöra gruppen barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och 6 barn får tillhöra gruppen barn med huvudsakligen fysisk funktionsnedsättning. Vilken kategori barnet får tillhöra avgörs av svårighetsgraden på respektive funktionsnedsättning. De 24 barnen med både fysiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar delades alltså upp mellan grupperna barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar och barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (se tabell 10.7). Vilken grupp varje barn får tillhöra avgörs av svårighetsgraden på de långvariga sjukdomarna eller funktionsnedsättningarna: De 8 barnen som har autism, utvecklingsstörning eller damp får tillhöra gruppen barn med huvudsakligen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, oavsett vilken fysisk funktionsnedsättning de har. De 4 barnen som har talfel i kombination med mag- och tarmbesvär eller synfel, och de får tillhöra gruppen barn med huvudsakligen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De 6 barnen som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som enligt föräldrarna och/eller barnen själva är svårare än den fysiska funktionsnedsättningen, och de får därför tillhöra gruppen barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De 6 barnen som har en fysisk nedsättning som enligt föräldrarna och/eller barnen själva är svårare än den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen, och de får därför tillhöra gruppen barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar.

60 60 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Tabell 10.7 Kategorisering av barn med både fysiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och fysisk funktionsnedsättning (24 barn) Barn med autism, utvecklingsstörning, damp och fysisk funktionsnedsättning Barn vars neuropsykiatriska nedsättning är svårare än den fysiska funktionsnedsättningen Barn med talfel och en fysisk funktionsnedsättning Barn vars fysiska funktionsnedsättning är svårare än den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen 8 barn 6 barn 4 barn 6 barn Barn med huvudsakligen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 87 barn Barn med huvudsakligen fysisk funktionsnedsättning 157 barn Avslutningsvis har 208 barn endast astma, allergi eller eksem, och alltså ingen fysisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De får därmed tillhöra gruppen barn med enbart allergisjukdomar. De barn som har astma, allergi eller eksem och en fysisk funktionsnedsättning får dock tillhöra gruppen barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar. På samma vis får barn med astma, allergi eller eksem och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar tillhöra gruppen barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det finns 18 barn som enbart har annan eller ospecificerad funktionsnedsättning. Det har inte varit möjligt att kategorisera dessa. Istället får de tillhöra gruppen barn utan funktionsnedsättning Statistiska beräkningar I tabellerna i kapitel 3 till 8 framgår det om skillnaderna gentemot gruppen barn utan funktionsnedsättning är signifikant på 90 procents (*) eller 95 procents (**) nivå. Vi har jämfört konfidensintervallen för grupperna barn med lindriga funktionsnedsättningar, barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar, barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar, barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt barn med enbart allergisjukdomar med gruppen barn utan funktionsnedsättning. Vi har således inte jämfört barn med olika former av funktionsnedsättningar med varandra. Vi vill påminna om att gruppen barn utan funktionsnedsättning inte är exakt densamma om vi tittar på svårighetsgrad respektive typ. Det beror på att uppgiften om typ saknas för 18 barn, och det står bara vilken svårighetsgrad de har. Vi har använt oss av SPSS (PASW Statistics 18) och Microsoft Excel 2010 för att genomföra de statistiska beräkningarna.

61 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 61 Referenser Barnombudsmannen. (2002). Många syns inte men finns ändå. Stockholm: Barnombudsmannen. Barnombudsmannen. (2005). Hur kul är det, på en skala? Resultat från undersökningen Rätten att komma till tals (nr. BR 2005:03). Stockholm: Barnombudsmannen. Barnombudsmannen. (2010). Upp till 18 - fakta om barn och ungdom (nr. BR 2010:01). Stockholm: Barnombudsmannen. Eriksson, L., & Granlund, M. (2004). Perceived participation: A comparison between students with disabilities and students without disabilities. Scandinavian Journal of Disability Research, 6(3), Hjälpmedelsinstitutet. (2002). Så många barn har någon långvarig sjukdom eller något funktionshinder. Statistiksammanställning januari 2002 Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. Lindberg, L., & Grönvik, L. (2011). Funktionshinderspolitik - en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Regeringens proposition 1999/2000:79. Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Stockholm: Regeringen. Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Regeringen. Skolverket. (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier (nr. 326). Stockholm. Socialdepartementet. (2012). En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken (nr. S ). Socialstyrelsen. (2005). Miljöhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2007). Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa: barn- och ungdomsversion. Stockholm: Socialstyrelsen. Statens folkhälsoinstitut. (2010). Folkhälsopolitisk rapport Framtidens folkhälsa - allas ansvar. (nr. R 2010:16). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2011). Hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning (nr. A 2011:08). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2012). Regeringsuppdrag. Redovisning av uppdraget att följa utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor. (nr. Dnr VERK 2011/559). Statistiska Centralbyrån. (2007). Barns hälsa. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Statistiska Centralbyrån. (2011). Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna, Enkätundersökning 2011,Teknisk rapport. Ungdomsstyrelsen. (2010). Fokus 10, En analys av ungas inflytande (nr. 2010:10). Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Världshälsoorganisationen. (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Stockholm: Socialstyrelsen.

62 62 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Bilaga 1 Underlag till figurer Underlag till figur 3.1 Andel barn som uppges ha en eller flera funktionsnedsättningar, uppdelade på kön och ålder Kön Pojkar 36 Flickor 30 Åldersgrupper 2 6 år år 34** år 40** Samtliga 33 Andel (%) ** Skillnaden gentemot åldersgruppen 2 6 år är statistiskt säkerställd på 95 % nivå. Underlag till figur 3.2 Andel barn som uppges ha en, två respektive tre eller fler funktionsnedsättningar, uppdelade på kön och ålder (procent) Pojkar Flickor 2 6 år 7 12 år år Samtliga * 8 3 eller fler ** 4 Totalt * Skillnaden gentemot åldersgruppen 2 6 år är statistiskt säkerställd på 90 % nivå. ** Skillnaden gentemot åldersgruppen 2 6 år är statistiskt säkerställd på 95 % nivå. Underlag till figur 3.3 Andel barn som uppges ha lindriga respektive måttliga eller svåra funktionsnedsättningar, uppdelade på kön och ålder (procent) Pojkar Flickor 2 6 år 7 12 år år Samtliga Lindrig Måttlig eller svår 18** ** 21** 15 Totalt ** Skillnaden gentemot flickor respektive åldersgruppen 2 6 år är statistiskt säkerställd på 95 % nivå.

63 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 63 Underlag till figur 3.4 Andel barn med olika typer av funktionsnedsättningar, uppdelade på kön och ålder (procent) Pojkar Flickor 2 6 år 7 12 år år Samtliga Fysiska funktionsnedsättningar * 11 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 9** ** 7 Enbart allergisjukdomar Totalt * Skillnaden gentemot åldersgruppen 2 6 år är statistiskt säkerställd på 90 % nivå. ** Skillnaden gentemot flickor respektive åldersgruppen 2 6 år är statistiskt säkerställd på 95 % nivå. Underlag till figur 3.5 Andel barn med lindriga respektive måttliga eller svåra funktionsnedsättningar, uppdelade på typ av funktionsnedsättningar (procent) Huvudsakligen fysisk Huvudsakligen neuropsykiatrisk Lindrig Måttlig eller svår Enbart allergisjukdomar

64 64 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Bilagaa 2 Enkätenn