Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning"

Transkript

1 STUDIEN HÄLSA OCH VÄLFÄRD BLAND BARN OCH UNGDOM I DE NORDISKA LÄNDERNA VID NORDISKA HÖGSKOLANN FÖR FOLKHÄLSOVETENSKAP Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning A 2012:02

2 A 2012:02 ISSN ISBN (PRINT) ISBN (PDF)

3 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 3 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 FÖRORD... 5 SAMMANFATTNING... 6 SUMMARY... 8 The health and well-being of children and adolescents with disabilities INLEDNING Barn och unga med funktionsnedsättning en prioriterad grupp Från individ- till miljöperspektiv på funktionshinder Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konventionen om barnets rättigheter Förekomsten av funktionsnedsättningar bland barn och unga i Sverige Vårt uppdrag Rapportens syfte och innehåll Disposition STUDIEN HÄLSA OCH VÄLFÄRD BLAND BARN OCH UNGDOM I DE NORDISKA LÄNDERNA BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Vart tredje barn har en funktionsnedsättning De vanligaste långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna Barn med flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar Indelning av barn med funktionsnedsättning efter svårighetsgrad och typ Indelning efter funktionsnedsättningens svårighetsgrad Indelning efter typ av funktionsnedsättning Barn med flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar Överlappning mellan svårighetsgrad och typ LEVNADSVILLKOR Familje- och boendesituation Levnadsförhållanden FYSISK AKTIVITET Barnets fysiska aktivitet Familjens fysiska aktivitet Familjens syn på hälsa och friskvård SKOLAN Trivsel och prestation i skolan Mobbning FRITID Fritidsaktiviteter Medieanvändning... 42

4 4 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 8. HÄLSA Somatiska och psykiska besvär hos barnet Barnets läkemedelsanvändning Föräldrarnas hälsa och välbefinnande Hjälp och avlastning med hem och barn DISKUSSION Huvudsakliga resultat Styrkor och svagheter Avslutande reflektioner METOD Genomförande av undersökningen vid Statistiska centralbyrån Population och urval Genomförande Sekretess Bortfall Vikter Uppgiftslämnare Databearbetning vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Databearbetning vid Statens folkhälsoinstitut Gruppering av långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar Indelning efter funktionsnedsättningens svårighetsgrad Indelning efter typ av funktionsnedsättning Statistiska beräkningar REFERENSER BILAGA 1 UNDERLAG TILL FIGURER BILAGA 2 ENKÄTEN... 64

5 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 5 Förord Barn och unga med funktionsnedsättning utgör en viktig grupp inom såväl folkhälsopolitiken som funktionshinderspolitiken. Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att nå målet krävs att förutsättningarna för hälsan förbättras hos de grupper som är mest utsatta för ohälsa, och dit hör många personer med funktionsnedsättning. Denna rapport är ett led i vårt arbete med att ta fram kunskap om hälsan och dess bestämningsfaktorer bland barn och unga med funktionsnedsättning. Rapporten bygger på den svenska delen av studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna som Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) lät genomföra under Statens folkhälsoinstitut har fått ta del av resultaten från studien. Vi visar att det finns skillnader mellan barn med och barn utan funktionsnedsättning inom samtliga undersökta områden: levnadsvillkor, fysisk aktivitet, skola, fritid samt hälsa. Skillnaderna är störst när vi jämför å ena sidan barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar och barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättning, och å andra sidan barn utan funktionsnedsättning. Skillnaderna är små när vi jämför barn med lindriga funktionsnedsättningar och barn med enbart allergisjukdomar med gruppen barn utan funktionsnedsättning. Vi har även jämfört hälsan hos föräldrar till barn med respektive utan funktionsnedsättning. Jämförelsen visar att föräldrar till barn med funktionsnedsättning oftare är ekonomiskt utsatta och i högre grad har psykiska och somatiska besvär än övriga föräldrar. Vår slutsats är att såväl barn med funktionsnedsättning som deras föräldrar behöver ytterligare stöd och hälsofrämjande insatser för att samhället ska nå målet om en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Rapporten riktar sig till beslutsfattare, skolpersonal och andra vuxna som arbetar med barn och unga. Vi har under arbetet med rapporten fått värdefulla synpunkter från Mats Granlund, Högskolan i Jönköping, samt Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam. Rapporten har skrivits av utredarna Maria Corell, Lilly Augustine och Petra Löfstedt, samtliga vid avdelningen för barns och äldres hälsa. Rapporten har granskats av Matt X. Richardson i den interna granskningsgruppen vid Statens folkhälsoinstitut. Rapporten har granskats av Õie Umb-Carlsson, med.dr vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Östersund, juni 2012 Sarah Wamala Generaldirektör

6 6 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Sammanfattning Den här rapporten är en del av Statens folkhälsoinstituts arbete med att följa upp hälsans bestämningsfaktorer och hälsoutfallet bland barn och unga. Syftet är att beslutsfattare, skolpersonal och andra intresserade ska få aktuell kunskap om hur barn och unga med funktionsnedsättning lever och mår. Vi vill också identifiera eventuella områden där det behövs ytterligare hälsofrämjande insatser till denna grupp. Rapporten bygger på en enkät som har skickats till föräldrarna till ett urval av barn och ungdomar i åldern 2 17 år. Enkäten besvarades av föräldrar, vilket motsvarar en svarsfrekvens på cirka 46 procent. En tredjedel av föräldrarna fyllde i enkäten tillsammans med sitt barn. En tredjedel av barnen uppges ha minst en funktionsnedsättning. Drygt hälften har enligt föräldrarna lindriga funktionsnedsättningar och knappt hälften har måttliga eller svåra funktionsnedsättningar. Enbart allergisjukdomar är vanligast, följt av huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar, såsom mag- och tarmbesvär, syneller hörselskador och övervikt. Det är minst vanligt att ha huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, exempelvis talfel, adhd och psykiska besvär. När det gäller levnadsvillkor visar vi att barn med funktionsnedsättning i högre grad bor med endast en av sina föräldrar, jämfört med andra barn. Det gäller främst barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar samt barn med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessa föräldrar är i högre grad ensamstående än föräldrar till barn utan funktionsnedsättning och också mer ekonomiskt utsatta. Barn med funktionsnedsättning är överlag lika fysiskt aktiva som andra. Barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är dock mindre fysiskt aktiva, medan barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar däremot är mer fysiskt aktiva än barn utan funktionsnedsättning. Andelen föräldrar som promenerar och idrottar med sina barn är lika stor i grupperna. Det är något vanligare att föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar diskuterar frågor som rör hälsa och friskvård, jämfört med föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Det gäller även föräldrar till barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar. När det gäller skolan visar resultaten att de flesta barn trivs bra eller mycket bra. Trivseln är dock sämre bland barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar och barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En bidragande faktor kan vara att de enligt föräldrarna presterar sämre i skolan och är mer utsatta för mobbning. Även barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar är särskilt utsatta för mobbning. Vi ser alltså att barn med funktionsnedsättning behöver uppmärksammas ytterligare i skolornas hälsofrämjande arbete liksom i skolornas arbete mot mobbning.

7 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 7 Det finns inga direkta skillnader mellan grupperna när det gäller fritidsaktiviteter. Barn med funktionsnedsättning deltar i föreningsliv, spelar instrument och går på bio i lika hög utsträckning som andra barn, med några undantag. De umgås också med kamrater i samma utsträckning som barn utan funktionsnedsättning, förutom barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar som inte umgås med kamrater lika ofta. Vi ser däremot en skillnad i andelen barn som ägnar mycket tid åt datoroch tevespel. Denna andel är större bland barn med funktionsnedsättning, oavsett svårighetsgrad och typ, men spelandet verkar inte medföra att de är mindre fysiskt aktiva. Barn med funktionsnedsättning har sämre hälsa än andra. Oavsett hur svår deras funktionsnedsättning är, har de oftare ont i magen, ont i huvudet, svårt att sova och dålig aptit. Sett till typen av funktionsnedsättning är det främst barn med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som har dessa besvär. Även föräldrarna till barn med funktionsnedsättning har sämre hälsa än andra föräldrar och lider oftare av huvudvärk och sömnlöshet. Det gäller i viss mån även magbesvär och ryggbesvär. Problemen är vanligast hos föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar liksom föräldrar till barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi ser också att föräldrar till barn med funktionsnedsättning i mindre utsträckning får tillräckligt mycket hjälp och stöd med barnen och hemmet. Alltså behövs även fortsatta stödinsatser som är riktade till föräldrar vars barn har funktionsnedsättningar.

8 8 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Summary The Nordic Study of Children s Health and Well-being The health and well-being of children and adolescents with disabilities Children and adolescents with disabilities constitute a prioritised group in public health policy in Sweden. The overriding objective of public health is to create the social conditions for good health on equal terms for the entire population. The Swedish National Institute of Public Health is responsible for showing how the conditions for health in Sweden have developed among children and adolescents. This report is part of that task and it is addressed to policy makers, teachers and others who work with children and adolescents. The objectives of this report are to compare living conditions, living habits and health among children and adolescents in Sweden with and without disabilities and to identify areas where future measures targeting children with disabilities should be taken. This report is based on data from the Nordic Study of Children s Health and Wellbeing that was carried out in 2011 on behalf of the Nordic School of Public Health. The study received financial support from the Swedish National Institute of Public Health. A questionnaire was sent out to the parents of a randomized sample of 3,200 children between 2 and 17 years old in Sweden. 1,461 parents answered the questionnaire, representing a response rate of 46 per cent. One third of all children have at least one disability. When comparing the living conditions, living habits and health among children with disabilities and without disabilities, we performed two different kinds of comparisons. Firstly, we compared the children with disabilities, according to the severity of their disability, and children without any disability. We placed children with mild disabilities in one group and children with moderate or severe disabilities into another group. More than half of the children have mild disabilities, and nearly half have moderate or severe disabilities. The parents reported the severity of the child s disability. Secondly, we compared the children with disabilities, according to the type of their disability, and children without disabilities. We divided the children into three groups according to the type of disability; children with primarily physical disabilities, children with predominantly neuropsychiatric disorders and children with only allergic diseases. It is most common with only allergic diseases, followed by predominantly physical disabilities, and least common with mainly neuropsychiatric disorders. When it comes to living conditions, we show that children with disabilities to a greater extent than children without disabilities live with only one parent. This mainly applies to children with moderate or severe disabilities and children with primarily physical disabilities or neuropsychiatric disorders. These parents are to a higher degree single-parents and also more economically vulnerable. Parents of

9 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 9 children with predominantly neuropsychiatric disorders are a particularly vulnerable group. Children with disabilities are generally as physically active as children without disabilities. Children with predominantly neuropsychiatric disorders are less physically active, while children with primarily physical disabilities however, are more physically active than children without disabilities. Children with only allergic diseases are as physically active as children without disabilities. It is somewhat more common for parents of children with moderate or severe disabilities to discuss issues related to health and fitness activities compared to parents of children without disabilities. In terms of type of disability, it is a larger proportion of parents of children with primarily physical disabilities who discuss such matters compared to parents of children without disabilities. Children with disabilities are less satisfied in school and are more exposed to bullying than children without disabilities. It is mainly children with neuropsychiatric disorders who are less satisfied in school. A contributing factor may be that this group, according to their parents, perform worse in school and are more vulnerable to bullying. Even children with primarily physical disabilities and children with moderate or severe disabilities are particularly prone to bullying. Children with disabilities read fewer books, but participate in club activities, play instruments and go to the cinema to the same extent as children without disabilities. Children with moderate or severe disabilities or mainly neuropsychiatric disorders spend less time with peers. There are clear disparities in self-reported health between children with disabilities and children without disabilities. Children with disabilities have poorer self-reported health. Children with mild, moderate or severe disabilities experience more mental health problems and more stress-related symptoms in their daily lives compared to children without disabilities. In terms of type of disability, we see that it is mainly children with primarily physical or neuropsychiatric disorders that experience these problems, whereas children with only allergic diseases have symptoms nearly as seldom as children without disabilities. Even parents of children with disabilities have poorer self-reported health than parents of children without disabilities. They have more mental health problems and more stress-related symptoms. Symptoms are most common among parents of children with moderate or severe disabilities as well as among parents of children with predominantly neuropsychiatric disorders. In sum, there are differences between children with disabilities and children without disabilities in several of the investigated areas. This applies in particular to living conditions, school and health. The differences are smaller when it comes to physical activity and leisure activities. We see that children with disabilities need further attention in schools, especially when it comes to preventing children from being bullied. We also find that parents of children with disabilities are more economically disadvantaged and have worse health than parents of children without disabilities.

10 10 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Thus, there is also a need for measures targeted to parents of children with disabilities.

11 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Inledning 1.1 Barn och unga med funktionsnedsättning en prioriterad grupp Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Regeringens proposition 2007/08:110). För att nå målet krävs att förutsättningarna för hälsan förbättras hos de grupper som är mest utsatta för ohälsa, och dit hör många personer med funktionsnedsättning. Barns och ungas uppväxtvillkor är också ett av folkhälsopolitikens målområden, och därmed är barn och unga med funktionsnedsättning en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken. Barn och unga med funktionsnedsättning utgör också en viktig grupp inom funktionshinderspolitiken. År 2000 fastställdes de nuvarande målen för funktionshinderspolitiken: en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Det funktionshinderspolitiska arbetet inriktas särskilt på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället, förebygga och bekämpa diskriminering samt ge människor med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande (Regeringens proposition 1999/2000:79). Strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken antogs 2011 och innehåller konkreta mål för samhällets insatser inom nio prioriterade områden, däribland folkhälsopolitiken. I strategin står det också hur resultaten ska följas upp och utvärderas (Socialdepartementet, 2012). Regeringen har gett Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att under följa upp hälsans bestämningsfaktorer med avseende på personer med funktionsnedsättning. Vidare ska vår uppföljning av det nationella, regionala och lokala hälsofrämjande och förbyggande arbetet omfatta hur detta inkluderar personer med funktionsnedsättning. 1.2 Från individ- till miljöperspektiv på funktionshinder Funktionshinder betraktades tidigare som en individuell egenskap, direkt orsakad av en sjukdom eller skada, och något som kräver vård eller behandling. Individens diagnos och funktionsförmåga var i fokus och funktionshinder jämställdes med nedsatta eller förlorade kroppsliga funktioner. Denna individuella syn på funktionshinder härstammar från den medicinska vetenskapen. Som en kritik mot den individuella och medicinska synen på funktionshinder växte den sociala modellen fram. Denna modell innebär att det är samhället och dess utformning som avgör om ett funktionshinder uppstår eller inte. Det kan handla om otillgänglighet, diskriminering, attityder med mera (Världshälsoorganisationen, 2003). Den miljörelativa funktionshinderssynen är grunden i den svenska funktionshinderspolitiken och förenar den individuella modellen med den sociala modellen.

12 12 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Enligt denna syn uppkommer ett funktionshinder genom relationen mellan en person med funktionsnedsättning och barriärer i omgivningen. Samspelet mellan individ och miljö är i fokus och funktionshinder är relationellt (Lindberg & Grönvik, 2011). Detta tydliggörs genom de rådande definitionerna av funktionsnedsättning och funktionshinder som Socialstyrelsen presenterade år 2007: Med funktionsnedsättning avses en nedsättning av en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. Funktionshinder är en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens definitioner presenterades samma år som Sverige ratificerade Förenta Nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den är en viktig utgångspunkt i arbetet inom funktionshinderspolitiken (Socialdepartementet, 2012). FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning har beskrivits som en självständighetsförklaring för personer med funktionsnedsättning. Den tydliggör också skiftet från ett medicinskt synsätt på funktionshinder till ett mänskliga rättigheter -perspektiv. Konventionen om barnets rättigheter Även FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, är central för gruppen barn med funktionsnedsättning. Barnkonventionen syftar till att ge barn rätt att behandlas med respekt och rätt att få komma till tals, och anger vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Sverige ratificerade konventionen år Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer (artiklar) som ska styra tolkningen av konventionens övriga artiklar. Den första principen innebär att alla barn har lika värde och rättigheter och att inget barn får diskrimineras. Den andra innebär att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Den tredje principen understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Det handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om barnets andliga, moraliska, psykiska och sociala utveckling. Den fjärde, och sista, principen innebär att barnet har rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.

13 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 13 Artikel 23 i barnkonventionen handlar specifikt om barn och unga med fysiska eller psykiska handikapp. Enligt artikeln bör dessa barn få ett fullvärdigt liv och aktivt få delta i samhället. Barn som behöver det har rätt till särskild omvårdnad. Varje barn har också rätt till utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering och rekreation som bidrar till barnets egen utveckling och integrering i samhället. 1.3 Förekomsten av funktionsnedsättningar bland barn och unga i Sverige Antalet barn och unga som lever med en eller flera funktionsnedsättningar varierar mellan olika urvalsundersökningar av hälsa och välfärd. Det beror bland annat på definitionen av funktionsnedsättning eller funktionshinder och valet av undersökningsmetodik. Statens folkhälsoinstitut har gått igenom ett antal nationella urvalsundersökningar och gjort en uppskattning av hur vanliga funktionsnedsättningar är bland barn och unga. Definitionerna varierar mellan undersökningarna men genomgången visar ändå tydligt att förekomsten av funktionsnedsättningar stiger med åldern. Andelen med funktionsnedsättning tycks öka från omkring 6 procent bland de yngsta barnen till omkring 17 procent för unga som är 16 år. Andelen ökar därefter till 20 procent för åldersgruppen 16 till 19 år och 26 procent för dem mellan 20 och 24 år. Genomgången visar också att det är något vanligare med långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar bland pojkar än bland flickor. Dessutom visar genomgången att astma och allergier är de allra vanligaste funktionsnedsättningarna bland barn. De står för omkring hälften av barns långvariga sjukdomar eller besvär, eller är anledningen till att de tar medicin dagligen. Även läs- och skrivsvårigheter samt mag- och tarmbesvär tillhör de vanligaste (Statens folkhälsoinstitut, 2011). År 2009 genomfördes en nationell totalundersökning av barns och ungas psykiska hälsa, och i den angav 14 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 att de har en funktionsnedsättning. Det visar elevernas svar på frågan Har du en funktionsnedsättning?. Bredvid frågan fanns följande information: Funktionsnedsättning betyder här att man exempelvis har ett rörelsehinder, dyslexi, nedsatt syn eller hörsel. Det kan också vara att man har ADHD, epilepsi eller diabetes. Resultaten visade att 13 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna i årskurs 6 har någon form av funktionsnedsättning. Motsvarande andel i årskurs 9 är 17 procent av pojkarna och 16 procent av flickorna. Andelen elever med funktionsnedsättning är dock troligen underskattad i den nationella kartläggningen eftersom den inte inkluderade resursskolor, sjukhusskolor, skoldaghem och andra specialenheter. Det är också oklart i vilken mån barn med vissa funktionsnedsättningar, såsom måttlig eller grav utvecklingsstörning, besvarade enkäten. Totalundersökningen gav inte någon information om vilken funktionsnedsättning den svarande eleven hade, dess svårighetsgrad eller om eleven hade en eller flera funktionsnedsättningar (Statens folkhälsoinstitut, 2011).

14 14 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 1.4 Vårt uppdrag Statens folkhälsoinstitut har till uppgift att främja hälsa och förebygga sjukdomar och skador. Vi ska särskilt uppmärksamma de befolkningsgrupper som utsätts för de största hälsoriskerna. Dessutom gör vi övergripande uppföljningar av utvecklingen när det gäller folkhälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de enskilda faktorer som påverkar folkhälsan, och utvärderar insatserna inom de elva övergripande målområdena för folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut tar fram och sprider kunskap om omfattningen av barn med funktionsnedsättning, deras hälsosituation och stödjer utvecklingen av hälsofrämjande insatser till denna grupp. I en tidigare rapport (Statens folkhälsoinstitut, 2011) visade vi att det fanns skillnader mellan barn med respektive utan funktionsnedsättning, där de förra oftare upplever psykisk ohälsa, har sämre levnadsvanor och oftare är utsatta för mobbning. I rapporten gjordes ingen uppdelning mellan barn med olika former av funktionsnedsättningar eller funktionsnedsättningar av olika svårighetsgrad. Vi har även andra uppdrag som rör barn med funktionsnedsättning. På regeringens uppdrag stödjer vi två forskningslärosäten som i samarbete med varsin kommun utvecklar, följer upp och utvärderar stöd till föräldrar med barn som har en funktionsnedsättning. Denna satsning kallas för riktat föräldrastöd och kompletterar det universella föräldrastödet som riktar sig till alla föräldrar. Målet är att via föräldrar främja barns hälsa och positiva utveckling och maximera barnets skydd mot ohälsa och sociala problem. 1.5 Rapportens syfte och innehåll Den här rapporten baseras i huvudsak på den svenska delen av studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna som genomfördes vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) under 2011 och som delfinansierades med hjälp av medel från Statens folkhälsoinstitut. Syftet med rapporten är att jämföra hälsans bestämningsfaktorer och hälsan hos barn med funktionsnedsättning med barn utan funktionsnedsättning. Vi har valt att dela in barnen med funktionsnedsättning på två sätt, dels efter funktionsnedsättningens svårighetsgrad, dels efter funktionsnedsättningens typ. När det gäller svårighetsgrad består en grupp av barn med lindriga funktionsnedsättningar, och i den andra finns barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar. Det är föräldrarna som har skattat svårighetsgraden. När det gäller typ av funktionsnedsättning har vi valt att dela in barnen med funktionsnedsättning i följande grupper: barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar, barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt barn med enbart allergisjukdomar. Disposition I den här rapporten studerar vi många av de viktigaste bestämningsfaktorerna för barns hälsa: levnadsvillkor (kapitel 4), fysisk aktivitet (kapitel 5), skolgång (kapitel

15 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 15 6) samt barnens och familjens fritidsaktiviteter (kapitel 7). Dessutom studerar vi barnens och föräldrarnas hälsa (kapitel 8). Rapporten avslutas med en diskussion (kapitel 9). Studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna presenteras i kapitel 2, och de bearbetningar som vi har gjort redovisas i kapitel 10 (Metod). Dessutom finns bilagor innehållande enkäten till studien (bilaga 2) samt underlag till figurerna (bilaga 1).

16 16 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2. Studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna Den här rapporten baseras på den svenska delen av studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna som genomfördes under Studien omfattar ett urval av barn i åldern 2 17 år och genomfördes med hjälp av en enkät som innehöll 72 frågor om barnets familjesituation, barnets hälsa, hälso- och sjukvård för barnet, barnets aktiviteter och utveckling, barnets bruk av dator och Internet, familjens levnadsförhållanden samt föräldrarnas hälsa och välbefinnande (enkäten finns i bilaga 2). Enkäten skickades till föräldrarna och i hälften av fallen var det en av föräldrarna som besvarade enkäten ensam. I 31 procent av fallen besvarade föräldrarna enkäten tillsammans och i 32 procent av fallen var barnet med och svarade på frågorna. 78 procent av enkäterna fylldes i av barnens biologiska mamma, 19 procent av barnens biologiska pappa och 2 procent av någon annan. I 1 procent av enkäterna står det inte vem som fyllde i svaren. För mer information om uppgiftslämnarna, se tabellerna 10.1 och 10.2 i kapitel 10. Populationen i studien utgörs av samtliga barn i åldrarna 2 17 år i Sverige, vilket är närmare 1,7 miljoner barn. Urvalet omfattar barn och är stratifierat på ålder och kön. Enkäten besvarades av personer, vilket innebär en svarsfrekvens på cirka 46 procent. Det så kallade objektsbortfallet är således 54 procent. Tabell 2.1 Köns- och åldersfördelning för barnen som ingår i studien samt deras födelseland Kön Antal barn i studien Antal barn i Sverige Pojke Flicka Åldersgrupp 2 6 år år år Födelseland Född i Sverige Född utomlands Samtliga Andel barn i Sverige (%) Anm. Uppgifter om kön, ålder och födelseland saknas för några barn i studien. Därför är till exempel det totala antalet flickor och pojkar inte Det finns även ett så kallat partiellt bortfall eftersom alla inte svarade på alla frågor. Partiellt bortfall kan bero på att en fråga är svår att förstå, att den är känslig, att

17 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 17 uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas och att uppgiftslämnaren då inte besvarar rätt frågor. Till det partiella bortfallet räknas även dubbelmarkeringar och svar som inte kan tydas (Statistiska Centralbyrån, 2011). Det partiella bortfallet medför att det inte finns svar på alla frågor. I datamaterialet har varje barn försetts med en (statistisk) vikt för att svaren ska spegla hela populationen barn 2 17 år i Sverige. Denna vikt kompenserar för det stora bortfallet och används vid samtliga beräkningar i den här rapporten. I tabell 2.1 visas köns- och åldersfördelningen samt födelselandet för de barn som ingår i studien, och hur många barn i Sverige de representerar. Studien innehåller för få barn för att resultaten ska kunna redovisas på regional nivå.

18 18 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 3. Barn och unga med funktionsnedsättning 3.1 Vart tredje barn har en funktionsnedsättning I studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna är det möjligt att identifiera barn med en eller flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Enkäten innehöll nämligen följande fråga: Har barnet någon långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, dvs. en åkomma som i väsentlig grad påverkat barnets dagliga liv under minst 3 månader det senaste året? I anslutning till frågan fanns en lista med 13 olika sjukdomar och funktionsnedsättningar, och föräldrarna fick fylla i svarsalternativen ja eller nej. Om svaret var ja fick föräldrarna ange om den långvariga sjukdomen eller funktionsnedsättningen är lindrig, måttlig eller svår. Föräldrarna hade även möjlighet att kryssa för alternativet Annat och själva ange vilken långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning barnet har (se fråga 11 i enkäten, bilaga 2). Vi har valt att inkludera samtliga 13 sjukdomar och funktionsnedsättningar i gruppen barn med funktionsnedsättningar, och där ingår även de barn som har en annan funktionsnedsättning. Cirka 33 procent av föräldrarna angav att deras barn hade en eller flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Det motsvarar närmare barn i åldern 2 17 år. Eftersom relativt få barn deltog i studien finns en viss osäkerhet kring den skattade andelen barn med minst en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Andelen barn med funktionsnedsättning uppgår till mellan 30,8 och 35,7 procent. Andelen barn med funktionsnedsättning kan tyckas stor i jämförelse med andra studier, vilket kan ha flera förklaringar. För det första efterfrågades även lindriga sjukdomar och funktionsnedsättningar i studien och andelen barn med funktionsnedsättning blir avsevärt mindre om barn med lindriga sjukdomar eller nedsättningar exkluderas, 15 procent. 1 För det andra ingick svarsalternativen astma, allergisk snuva och eksem. Dessa tillhör de vanligaste långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna bland barn. De fanns däremot inte med som exempel på funktionsnedsättningar i den nationella totalundersökningen av barns och ungas psykiska hälsa som genomfördes 2009, där andelen barn med funktionsnedsättning var 14 procent (se avsnitt 1.3). För det tredje besvarade endast en tredjedel av föräldrarna enkäten tillsammans med sina barn. Det kan vara så att barnen inte själva upplever att de har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och därför skulle svara nej om de själva fick 1 Beräknat utifrån ett 95 % konfidensintervall.

19 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 19 fylla i den. I exempelvis den nationella totalundersökningen av barns och ungas psykiska hälsa var det barnen själva som fyllde i enkäten under skoltid. För det fjärde torde föräldrar till barn med långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar vara mer benägna att svara på enkäten jämfört med andra föräldrar, eftersom den innehåller många frågor om hälso- och sjukvården. Dessa föräldrar har större erfarenhet av kontakter med hälso- och sjukvården jämfört med andra föräldrar, och därmed kan barn med långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar vara överrepresenterade i studien. Det kan dock vara tvärtom, det vill säga att föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar inte har tid och möjlighet att besvara en enkät. Bortfallet är relativt stort på frågorna om långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar. Cirka 9 procent av föräldrarna kryssade varken i ja eller nej på de 13 olika sjukdomar och funktionsnedsättningar som räknas upp i enkäten. Det tycks vara något vanligare bland pojkar än bland flickor att ha en eller flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar (se figur 3.1), även om skillnaden inte är statistiskt säkerställd. Andelen är 36 procent bland pojkarna jämfört med 30 procent bland flickorna. Detta mönster stämmer överens med den nationella totalundersökningen av barns och ungas psykiska hälsa 2009 (Statens folkhälsoinstitut, 2011) och med Statistiska centralbyråns (SCB:s) undersökningar av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) (Statistiska Centralbyrån, 2007). Figur 3.1 Andel barn som uppges ha en eller flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar, uppdelade på kön och ålder (procent) Pojkar Flickor 2 6 år 7 12 år år Samtliga Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren. Förekomsten av långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar är högre bland de äldre barnen än bland de yngre (se figur 3.1). Andelen är 40 procent i åldersgruppen år, jämfört med 34 procent i åldersgruppen 7 12 år och 25 procent i ålders-

20 20 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING gruppen 2 6 år. Det är statistiskt säkerställt på 95 procents nivå att förekomsten av långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar är större i de två äldsta åldersgrupperna (7 12 år och år) än i den yngsta gruppen (2 6 år). Det finns också flera andra undersökningar som visar att förekomsten av långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar stiger med åldern (Statens folkhälsoinstitut, 2011). 3.2 De vanligaste långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna Av de långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna som räknades upp i den nordiska studien är de vanligaste i tur och ordning allergisk snuva, eksem, astma och mag- och tarmbesvär. I tabell 3.1 visas andelen barn i åldern 2 17 år som har varje typ av långvarig sjukdom och funktionsnedsättning som listades i enkäten. Tabell 3.1 Andel och antal barn som uppges ha varje långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Andel (%) Allergisk snuva 8,7 124 Eksem 7,8 114 Astma 6,8 99 Mag- och tarmbesvär 5,4 74 Synskada 3,7 47 Övervikt 2,6 35 Talfel 2,2 30 MDB/damp/adhd* 2,1 26 Psykiska besvär 1,8 22 Hörselskada 0,8 10 Rörelsehinder 0,6 11 Epilepsi 0,2 5 Diabetes 0,1 4 Antal Anm. Många barn har flera funktionsnedsättningar och därför blir summan av andelarna inte 33 procent. *MDB är en förkortning av Minimal Brain Dysfunction, damp är en förkortning av Dysfunction in Attention, Motor control and Perception och adhd står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Förekomsten av de olika långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna enligt tabell 3.1 är mycket osäker eftersom studien bara inkluderade barn. Resultatet stämmer dock med Statens folkhälsoinstituts tidigare rapport om hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning (Statens folkhälsoinstitut, 2011), som visade att allergisk snuva, eksem, astma och mag- och tarmbesvär tillhör de vanligaste långvariga sjukdomarna bland barn. Läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) finns däremot inte bland de vanligaste långvariga sjukdomarna eller funktionsnedsättningarna i studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna. Detta trots att dyslexi förekommer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning

Hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning DEN NATIONELLA KARTLÄGGNINGEN AV BARNS OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA ÅR 2009 Hälsan hos barn och unga med www.fhi.se A 2011:08 A 2011:08 UPPLAGA 1:2 ISSN: 1653-0802 ISBN: 978-91-7257-839-5 (PDF) ISBN: 978-91-7257-840-1

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

FNs konvention om mänskliga. funktionsnedsättning. Ulrika Gani

FNs konvention om mänskliga. funktionsnedsättning. Ulrika Gani FNs konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ulrika Gani ulrika.gani@mfd.se www.mfd.se Myndigheten för delaktighet Bildades 1 maj 2014 och är en sammanslagning av Handisam

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.

Läs mer

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-09-07 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN... 6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

En gemensam syn på det funktionshinderspolitiska arbetet i Täby kommun

En gemensam syn på det funktionshinderspolitiska arbetet i Täby kommun En gemensam syn på det funktionshinderspolitiska arbetet i Täby kommun Kommunens övergripande mål är att samhället ska göras tillgängligt för alla och att personer med funktionsnedsättning tillförsäkras

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Handikappolitisk plan

Handikappolitisk plan Handikappolitisk plan Norbergs kommun Antagen av KF 2010-10-04, 102 HANDIKAPPOLITISK PLAN FÖR NORBERGS KOMMUN Grunden för den svenska jämlikhetssynen är alla människors lika värde. Den ovillkorliga rätten

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 DELRAPPORTERING AV REGERINGSUPPDRAG Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 13 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

SIGTUNA KOMMUN EN KOMMUN FÖR ALLA

SIGTUNA KOMMUN EN KOMMUN FÖR ALLA SIGTUNA KOMMUN EN KOMMUN FÖR ALLA Åtgärder för en ökad tillgänglighet är nödvändigt för några få, bra för de flesta och bekvämt för alla. I Sigtuna arbetar vi för att skapa en kommun för alla. Läs mer

Läs mer

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Ur anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2012 Mångfald Fakta

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Strategi för tillgänglighet och delaktighet

Strategi för tillgänglighet och delaktighet Strategi för tillgänglighet och delaktighet Ett samhälle för alla Fastställd av kommunfullmäktige 2012-12-17 86 Inledning En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning enligt Handisam,

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Stockholm - en stad för alla

Stockholm - en stad för alla Bilaga 2 Stockholm - en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011-2015 Oktober 2010 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Det handlar om mänskliga rättigheter Fakta i korthet De nationella målen för

Läs mer

HANDIKAPPOLITISK PLAN

HANDIKAPPOLITISK PLAN HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning

Läs mer

SIGTUNA KOMMUN - en kommun för alla

SIGTUNA KOMMUN - en kommun för alla TILLGÄNGLIGHET. PÅ RIKTIGT. Tillgänglighet för alla innebär att människor ska kunna delta i samhällslivet oavsett funktionsnedsättning. SIGTUNA KOMMUN - en kommun för alla Tillgänglighet för alla innebär

Läs mer

SIGTUNA KOMMUN - en kommun för alla

SIGTUNA KOMMUN - en kommun för alla TILLGÄNGLIGHET. PÅ RIKTIGT. Tillgänglighet för alla innebär att människor ska kunna delta i samhällslivet oavsett funktionsnedsättning. SIGTUNA KOMMUN - en kommun för alla Tillgänglighet för alla innebär

Läs mer

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Kommunstyrelsen 2016-04-11 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:132 Anna- Maarit Tirkkonen 1 (2) Kommunstyrelsen Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

SIGTUNA KOMMUN - en kommun för alla

SIGTUNA KOMMUN - en kommun för alla TILLGÄNGLIGHET. PÅ RIKTIGT. Tillgänglighet för alla innebär att människor ska kunna delta i samhällslivet oavsett funktionsnedsättning. SIGTUNA KOMMUN - en kommun för alla Tillgänglighet för alla innebär

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT IT och funktionshindrade Fredrik Winberg, MDI/CSC, KTH Stig Becker, Hjälpmedelsinstitutet Definitioner Skada en faktisk skada, sjukdom eller annan störning som ger en nedsatt fysisk eller psykisk funktion.

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Ämnesordsmöte 2014-07-15 Närvarande: Ingrid Berg, Viktoria Lundborg. Nya ord:

Ämnesordsmöte 2014-07-15 Närvarande: Ingrid Berg, Viktoria Lundborg. Nya ord: Ämnesordsmöte 2014-07-15 Närvarande: Ingrid Berg, Viktoria Lundborg Nya ord: Funktionsnedsättningar Underordnad term: Hörselskador Underordnad term: Inlärningssvårigheter Underordnad term: Synskador Underordnad

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Liv & hälsa Ung Västmanland

Liv & hälsa Ung Västmanland Liv & hälsa Ung Västmanland E3 kunskapsunderlag om ungas hälsa Visst berör det tandvården? Tandläkare Klinikchef Folktandvården Samverkan - primärvård barnhälsovård beställare tandvård barn som riskerar

Läs mer

Plan för tillgänglighet och delaktighet

Plan för tillgänglighet och delaktighet Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Antaget av kommunfullmäktige den 30 september 2013, 65 Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Planens syfte och

Läs mer

Handikappolitiskt program för Södertälje kommun

Handikappolitiskt program för Södertälje kommun Kommunstyrelsens kontor Handikappolitiskt program för Södertälje kommun alla nämnders och bolagsstyrelsers ansvar Antagen av kommunfullmäktige i oktober 2011 Vision och grundläggande utgångspunkter Södertälje

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter Myndigheterna har ett stort ansvar för att människor med funktionsnedsättning ska få full

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

BARNETS BEHOV I FOKUS

BARNETS BEHOV I FOKUS BARNETS BEHOV I FOKUS EN LITTERATURSTUDIE OM MUNHÄLSA BLAND BARN MED FUNKTIONS- NEDSÄTTNING MARWA MOUSSA Examensarbete i folkhälsovetenskap Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Folkhälsovetenskapliga

Läs mer

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Den nationella ungdomspolitiken 2 övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande 5 huvudområden

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Handikapplan. Policy och strategi. Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-09-28, 116

Handikapplan. Policy och strategi. Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-09-28, 116 Handikapplan Policy och strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-09-28, 116 1 Policy och strategi för tillgängligt Landskrona med allas rätt till delaktighet, värdigt bemötande och självbestämmande

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Västerås stads vision 2026 Visionen, en målbild med framtidsfokus. Den anger den långsiktiga inriktningen för stadens egna verksamheter,

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Funktionsnedsättning och Tillgänglighet

Funktionsnedsättning och Tillgänglighet Funktionsnedsättning och Tillgänglighet Upplands Väsby kommun -03-20 Nordiska Undersökningsgruppen Titel: Skapat av: Nordiska Undersökningsgruppen AB Dokumentdatum: -03-20 Projektledare: Anders Lindhe

Läs mer

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Allas delaktighet i samhället. Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009

Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009 Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009 Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Sven Bremberg Statens folkhälsoinstitut Presentation

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour

MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour ANSVARIGA FÖR STUDIER Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan

Läs mer