Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning"

Transkript

1 STUDIEN HÄLSA OCH VÄLFÄRD BLAND BARN OCH UNGDOM I DE NORDISKA LÄNDERNA VID NORDISKA HÖGSKOLANN FÖR FOLKHÄLSOVETENSKAP Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning A 2012:02

2 A 2012:02 ISSN ISBN (PRINT) ISBN (PDF)

3 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 3 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 FÖRORD... 5 SAMMANFATTNING... 6 SUMMARY... 8 The health and well-being of children and adolescents with disabilities INLEDNING Barn och unga med funktionsnedsättning en prioriterad grupp Från individ- till miljöperspektiv på funktionshinder Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konventionen om barnets rättigheter Förekomsten av funktionsnedsättningar bland barn och unga i Sverige Vårt uppdrag Rapportens syfte och innehåll Disposition STUDIEN HÄLSA OCH VÄLFÄRD BLAND BARN OCH UNGDOM I DE NORDISKA LÄNDERNA BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Vart tredje barn har en funktionsnedsättning De vanligaste långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna Barn med flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar Indelning av barn med funktionsnedsättning efter svårighetsgrad och typ Indelning efter funktionsnedsättningens svårighetsgrad Indelning efter typ av funktionsnedsättning Barn med flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar Överlappning mellan svårighetsgrad och typ LEVNADSVILLKOR Familje- och boendesituation Levnadsförhållanden FYSISK AKTIVITET Barnets fysiska aktivitet Familjens fysiska aktivitet Familjens syn på hälsa och friskvård SKOLAN Trivsel och prestation i skolan Mobbning FRITID Fritidsaktiviteter Medieanvändning... 42

4 4 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 8. HÄLSA Somatiska och psykiska besvär hos barnet Barnets läkemedelsanvändning Föräldrarnas hälsa och välbefinnande Hjälp och avlastning med hem och barn DISKUSSION Huvudsakliga resultat Styrkor och svagheter Avslutande reflektioner METOD Genomförande av undersökningen vid Statistiska centralbyrån Population och urval Genomförande Sekretess Bortfall Vikter Uppgiftslämnare Databearbetning vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Databearbetning vid Statens folkhälsoinstitut Gruppering av långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar Indelning efter funktionsnedsättningens svårighetsgrad Indelning efter typ av funktionsnedsättning Statistiska beräkningar REFERENSER BILAGA 1 UNDERLAG TILL FIGURER BILAGA 2 ENKÄTEN... 64

5 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 5 Förord Barn och unga med funktionsnedsättning utgör en viktig grupp inom såväl folkhälsopolitiken som funktionshinderspolitiken. Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att nå målet krävs att förutsättningarna för hälsan förbättras hos de grupper som är mest utsatta för ohälsa, och dit hör många personer med funktionsnedsättning. Denna rapport är ett led i vårt arbete med att ta fram kunskap om hälsan och dess bestämningsfaktorer bland barn och unga med funktionsnedsättning. Rapporten bygger på den svenska delen av studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna som Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) lät genomföra under Statens folkhälsoinstitut har fått ta del av resultaten från studien. Vi visar att det finns skillnader mellan barn med och barn utan funktionsnedsättning inom samtliga undersökta områden: levnadsvillkor, fysisk aktivitet, skola, fritid samt hälsa. Skillnaderna är störst när vi jämför å ena sidan barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar och barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättning, och å andra sidan barn utan funktionsnedsättning. Skillnaderna är små när vi jämför barn med lindriga funktionsnedsättningar och barn med enbart allergisjukdomar med gruppen barn utan funktionsnedsättning. Vi har även jämfört hälsan hos föräldrar till barn med respektive utan funktionsnedsättning. Jämförelsen visar att föräldrar till barn med funktionsnedsättning oftare är ekonomiskt utsatta och i högre grad har psykiska och somatiska besvär än övriga föräldrar. Vår slutsats är att såväl barn med funktionsnedsättning som deras föräldrar behöver ytterligare stöd och hälsofrämjande insatser för att samhället ska nå målet om en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Rapporten riktar sig till beslutsfattare, skolpersonal och andra vuxna som arbetar med barn och unga. Vi har under arbetet med rapporten fått värdefulla synpunkter från Mats Granlund, Högskolan i Jönköping, samt Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam. Rapporten har skrivits av utredarna Maria Corell, Lilly Augustine och Petra Löfstedt, samtliga vid avdelningen för barns och äldres hälsa. Rapporten har granskats av Matt X. Richardson i den interna granskningsgruppen vid Statens folkhälsoinstitut. Rapporten har granskats av Õie Umb-Carlsson, med.dr vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Östersund, juni 2012 Sarah Wamala Generaldirektör

6 6 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Sammanfattning Den här rapporten är en del av Statens folkhälsoinstituts arbete med att följa upp hälsans bestämningsfaktorer och hälsoutfallet bland barn och unga. Syftet är att beslutsfattare, skolpersonal och andra intresserade ska få aktuell kunskap om hur barn och unga med funktionsnedsättning lever och mår. Vi vill också identifiera eventuella områden där det behövs ytterligare hälsofrämjande insatser till denna grupp. Rapporten bygger på en enkät som har skickats till föräldrarna till ett urval av barn och ungdomar i åldern 2 17 år. Enkäten besvarades av föräldrar, vilket motsvarar en svarsfrekvens på cirka 46 procent. En tredjedel av föräldrarna fyllde i enkäten tillsammans med sitt barn. En tredjedel av barnen uppges ha minst en funktionsnedsättning. Drygt hälften har enligt föräldrarna lindriga funktionsnedsättningar och knappt hälften har måttliga eller svåra funktionsnedsättningar. Enbart allergisjukdomar är vanligast, följt av huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar, såsom mag- och tarmbesvär, syneller hörselskador och övervikt. Det är minst vanligt att ha huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, exempelvis talfel, adhd och psykiska besvär. När det gäller levnadsvillkor visar vi att barn med funktionsnedsättning i högre grad bor med endast en av sina föräldrar, jämfört med andra barn. Det gäller främst barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar samt barn med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessa föräldrar är i högre grad ensamstående än föräldrar till barn utan funktionsnedsättning och också mer ekonomiskt utsatta. Barn med funktionsnedsättning är överlag lika fysiskt aktiva som andra. Barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är dock mindre fysiskt aktiva, medan barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar däremot är mer fysiskt aktiva än barn utan funktionsnedsättning. Andelen föräldrar som promenerar och idrottar med sina barn är lika stor i grupperna. Det är något vanligare att föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar diskuterar frågor som rör hälsa och friskvård, jämfört med föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Det gäller även föräldrar till barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar. När det gäller skolan visar resultaten att de flesta barn trivs bra eller mycket bra. Trivseln är dock sämre bland barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar och barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En bidragande faktor kan vara att de enligt föräldrarna presterar sämre i skolan och är mer utsatta för mobbning. Även barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar är särskilt utsatta för mobbning. Vi ser alltså att barn med funktionsnedsättning behöver uppmärksammas ytterligare i skolornas hälsofrämjande arbete liksom i skolornas arbete mot mobbning.

7 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 7 Det finns inga direkta skillnader mellan grupperna när det gäller fritidsaktiviteter. Barn med funktionsnedsättning deltar i föreningsliv, spelar instrument och går på bio i lika hög utsträckning som andra barn, med några undantag. De umgås också med kamrater i samma utsträckning som barn utan funktionsnedsättning, förutom barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar som inte umgås med kamrater lika ofta. Vi ser däremot en skillnad i andelen barn som ägnar mycket tid åt datoroch tevespel. Denna andel är större bland barn med funktionsnedsättning, oavsett svårighetsgrad och typ, men spelandet verkar inte medföra att de är mindre fysiskt aktiva. Barn med funktionsnedsättning har sämre hälsa än andra. Oavsett hur svår deras funktionsnedsättning är, har de oftare ont i magen, ont i huvudet, svårt att sova och dålig aptit. Sett till typen av funktionsnedsättning är det främst barn med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som har dessa besvär. Även föräldrarna till barn med funktionsnedsättning har sämre hälsa än andra föräldrar och lider oftare av huvudvärk och sömnlöshet. Det gäller i viss mån även magbesvär och ryggbesvär. Problemen är vanligast hos föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar liksom föräldrar till barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi ser också att föräldrar till barn med funktionsnedsättning i mindre utsträckning får tillräckligt mycket hjälp och stöd med barnen och hemmet. Alltså behövs även fortsatta stödinsatser som är riktade till föräldrar vars barn har funktionsnedsättningar.

8 8 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Summary The Nordic Study of Children s Health and Well-being The health and well-being of children and adolescents with disabilities Children and adolescents with disabilities constitute a prioritised group in public health policy in Sweden. The overriding objective of public health is to create the social conditions for good health on equal terms for the entire population. The Swedish National Institute of Public Health is responsible for showing how the conditions for health in Sweden have developed among children and adolescents. This report is part of that task and it is addressed to policy makers, teachers and others who work with children and adolescents. The objectives of this report are to compare living conditions, living habits and health among children and adolescents in Sweden with and without disabilities and to identify areas where future measures targeting children with disabilities should be taken. This report is based on data from the Nordic Study of Children s Health and Wellbeing that was carried out in 2011 on behalf of the Nordic School of Public Health. The study received financial support from the Swedish National Institute of Public Health. A questionnaire was sent out to the parents of a randomized sample of 3,200 children between 2 and 17 years old in Sweden. 1,461 parents answered the questionnaire, representing a response rate of 46 per cent. One third of all children have at least one disability. When comparing the living conditions, living habits and health among children with disabilities and without disabilities, we performed two different kinds of comparisons. Firstly, we compared the children with disabilities, according to the severity of their disability, and children without any disability. We placed children with mild disabilities in one group and children with moderate or severe disabilities into another group. More than half of the children have mild disabilities, and nearly half have moderate or severe disabilities. The parents reported the severity of the child s disability. Secondly, we compared the children with disabilities, according to the type of their disability, and children without disabilities. We divided the children into three groups according to the type of disability; children with primarily physical disabilities, children with predominantly neuropsychiatric disorders and children with only allergic diseases. It is most common with only allergic diseases, followed by predominantly physical disabilities, and least common with mainly neuropsychiatric disorders. When it comes to living conditions, we show that children with disabilities to a greater extent than children without disabilities live with only one parent. This mainly applies to children with moderate or severe disabilities and children with primarily physical disabilities or neuropsychiatric disorders. These parents are to a higher degree single-parents and also more economically vulnerable. Parents of

9 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 9 children with predominantly neuropsychiatric disorders are a particularly vulnerable group. Children with disabilities are generally as physically active as children without disabilities. Children with predominantly neuropsychiatric disorders are less physically active, while children with primarily physical disabilities however, are more physically active than children without disabilities. Children with only allergic diseases are as physically active as children without disabilities. It is somewhat more common for parents of children with moderate or severe disabilities to discuss issues related to health and fitness activities compared to parents of children without disabilities. In terms of type of disability, it is a larger proportion of parents of children with primarily physical disabilities who discuss such matters compared to parents of children without disabilities. Children with disabilities are less satisfied in school and are more exposed to bullying than children without disabilities. It is mainly children with neuropsychiatric disorders who are less satisfied in school. A contributing factor may be that this group, according to their parents, perform worse in school and are more vulnerable to bullying. Even children with primarily physical disabilities and children with moderate or severe disabilities are particularly prone to bullying. Children with disabilities read fewer books, but participate in club activities, play instruments and go to the cinema to the same extent as children without disabilities. Children with moderate or severe disabilities or mainly neuropsychiatric disorders spend less time with peers. There are clear disparities in self-reported health between children with disabilities and children without disabilities. Children with disabilities have poorer self-reported health. Children with mild, moderate or severe disabilities experience more mental health problems and more stress-related symptoms in their daily lives compared to children without disabilities. In terms of type of disability, we see that it is mainly children with primarily physical or neuropsychiatric disorders that experience these problems, whereas children with only allergic diseases have symptoms nearly as seldom as children without disabilities. Even parents of children with disabilities have poorer self-reported health than parents of children without disabilities. They have more mental health problems and more stress-related symptoms. Symptoms are most common among parents of children with moderate or severe disabilities as well as among parents of children with predominantly neuropsychiatric disorders. In sum, there are differences between children with disabilities and children without disabilities in several of the investigated areas. This applies in particular to living conditions, school and health. The differences are smaller when it comes to physical activity and leisure activities. We see that children with disabilities need further attention in schools, especially when it comes to preventing children from being bullied. We also find that parents of children with disabilities are more economically disadvantaged and have worse health than parents of children without disabilities.

10 10 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Thus, there is also a need for measures targeted to parents of children with disabilities.

11 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Inledning 1.1 Barn och unga med funktionsnedsättning en prioriterad grupp Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Regeringens proposition 2007/08:110). För att nå målet krävs att förutsättningarna för hälsan förbättras hos de grupper som är mest utsatta för ohälsa, och dit hör många personer med funktionsnedsättning. Barns och ungas uppväxtvillkor är också ett av folkhälsopolitikens målområden, och därmed är barn och unga med funktionsnedsättning en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken. Barn och unga med funktionsnedsättning utgör också en viktig grupp inom funktionshinderspolitiken. År 2000 fastställdes de nuvarande målen för funktionshinderspolitiken: en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Det funktionshinderspolitiska arbetet inriktas särskilt på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället, förebygga och bekämpa diskriminering samt ge människor med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande (Regeringens proposition 1999/2000:79). Strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken antogs 2011 och innehåller konkreta mål för samhällets insatser inom nio prioriterade områden, däribland folkhälsopolitiken. I strategin står det också hur resultaten ska följas upp och utvärderas (Socialdepartementet, 2012). Regeringen har gett Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att under följa upp hälsans bestämningsfaktorer med avseende på personer med funktionsnedsättning. Vidare ska vår uppföljning av det nationella, regionala och lokala hälsofrämjande och förbyggande arbetet omfatta hur detta inkluderar personer med funktionsnedsättning. 1.2 Från individ- till miljöperspektiv på funktionshinder Funktionshinder betraktades tidigare som en individuell egenskap, direkt orsakad av en sjukdom eller skada, och något som kräver vård eller behandling. Individens diagnos och funktionsförmåga var i fokus och funktionshinder jämställdes med nedsatta eller förlorade kroppsliga funktioner. Denna individuella syn på funktionshinder härstammar från den medicinska vetenskapen. Som en kritik mot den individuella och medicinska synen på funktionshinder växte den sociala modellen fram. Denna modell innebär att det är samhället och dess utformning som avgör om ett funktionshinder uppstår eller inte. Det kan handla om otillgänglighet, diskriminering, attityder med mera (Världshälsoorganisationen, 2003). Den miljörelativa funktionshinderssynen är grunden i den svenska funktionshinderspolitiken och förenar den individuella modellen med den sociala modellen.

12 12 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Enligt denna syn uppkommer ett funktionshinder genom relationen mellan en person med funktionsnedsättning och barriärer i omgivningen. Samspelet mellan individ och miljö är i fokus och funktionshinder är relationellt (Lindberg & Grönvik, 2011). Detta tydliggörs genom de rådande definitionerna av funktionsnedsättning och funktionshinder som Socialstyrelsen presenterade år 2007: Med funktionsnedsättning avses en nedsättning av en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. Funktionshinder är en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens definitioner presenterades samma år som Sverige ratificerade Förenta Nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den är en viktig utgångspunkt i arbetet inom funktionshinderspolitiken (Socialdepartementet, 2012). FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning har beskrivits som en självständighetsförklaring för personer med funktionsnedsättning. Den tydliggör också skiftet från ett medicinskt synsätt på funktionshinder till ett mänskliga rättigheter -perspektiv. Konventionen om barnets rättigheter Även FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, är central för gruppen barn med funktionsnedsättning. Barnkonventionen syftar till att ge barn rätt att behandlas med respekt och rätt att få komma till tals, och anger vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Sverige ratificerade konventionen år Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer (artiklar) som ska styra tolkningen av konventionens övriga artiklar. Den första principen innebär att alla barn har lika värde och rättigheter och att inget barn får diskrimineras. Den andra innebär att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Den tredje principen understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Det handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om barnets andliga, moraliska, psykiska och sociala utveckling. Den fjärde, och sista, principen innebär att barnet har rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.

13 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 13 Artikel 23 i barnkonventionen handlar specifikt om barn och unga med fysiska eller psykiska handikapp. Enligt artikeln bör dessa barn få ett fullvärdigt liv och aktivt få delta i samhället. Barn som behöver det har rätt till särskild omvårdnad. Varje barn har också rätt till utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering och rekreation som bidrar till barnets egen utveckling och integrering i samhället. 1.3 Förekomsten av funktionsnedsättningar bland barn och unga i Sverige Antalet barn och unga som lever med en eller flera funktionsnedsättningar varierar mellan olika urvalsundersökningar av hälsa och välfärd. Det beror bland annat på definitionen av funktionsnedsättning eller funktionshinder och valet av undersökningsmetodik. Statens folkhälsoinstitut har gått igenom ett antal nationella urvalsundersökningar och gjort en uppskattning av hur vanliga funktionsnedsättningar är bland barn och unga. Definitionerna varierar mellan undersökningarna men genomgången visar ändå tydligt att förekomsten av funktionsnedsättningar stiger med åldern. Andelen med funktionsnedsättning tycks öka från omkring 6 procent bland de yngsta barnen till omkring 17 procent för unga som är 16 år. Andelen ökar därefter till 20 procent för åldersgruppen 16 till 19 år och 26 procent för dem mellan 20 och 24 år. Genomgången visar också att det är något vanligare med långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar bland pojkar än bland flickor. Dessutom visar genomgången att astma och allergier är de allra vanligaste funktionsnedsättningarna bland barn. De står för omkring hälften av barns långvariga sjukdomar eller besvär, eller är anledningen till att de tar medicin dagligen. Även läs- och skrivsvårigheter samt mag- och tarmbesvär tillhör de vanligaste (Statens folkhälsoinstitut, 2011). År 2009 genomfördes en nationell totalundersökning av barns och ungas psykiska hälsa, och i den angav 14 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 att de har en funktionsnedsättning. Det visar elevernas svar på frågan Har du en funktionsnedsättning?. Bredvid frågan fanns följande information: Funktionsnedsättning betyder här att man exempelvis har ett rörelsehinder, dyslexi, nedsatt syn eller hörsel. Det kan också vara att man har ADHD, epilepsi eller diabetes. Resultaten visade att 13 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna i årskurs 6 har någon form av funktionsnedsättning. Motsvarande andel i årskurs 9 är 17 procent av pojkarna och 16 procent av flickorna. Andelen elever med funktionsnedsättning är dock troligen underskattad i den nationella kartläggningen eftersom den inte inkluderade resursskolor, sjukhusskolor, skoldaghem och andra specialenheter. Det är också oklart i vilken mån barn med vissa funktionsnedsättningar, såsom måttlig eller grav utvecklingsstörning, besvarade enkäten. Totalundersökningen gav inte någon information om vilken funktionsnedsättning den svarande eleven hade, dess svårighetsgrad eller om eleven hade en eller flera funktionsnedsättningar (Statens folkhälsoinstitut, 2011).

14 14 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 1.4 Vårt uppdrag Statens folkhälsoinstitut har till uppgift att främja hälsa och förebygga sjukdomar och skador. Vi ska särskilt uppmärksamma de befolkningsgrupper som utsätts för de största hälsoriskerna. Dessutom gör vi övergripande uppföljningar av utvecklingen när det gäller folkhälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de enskilda faktorer som påverkar folkhälsan, och utvärderar insatserna inom de elva övergripande målområdena för folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut tar fram och sprider kunskap om omfattningen av barn med funktionsnedsättning, deras hälsosituation och stödjer utvecklingen av hälsofrämjande insatser till denna grupp. I en tidigare rapport (Statens folkhälsoinstitut, 2011) visade vi att det fanns skillnader mellan barn med respektive utan funktionsnedsättning, där de förra oftare upplever psykisk ohälsa, har sämre levnadsvanor och oftare är utsatta för mobbning. I rapporten gjordes ingen uppdelning mellan barn med olika former av funktionsnedsättningar eller funktionsnedsättningar av olika svårighetsgrad. Vi har även andra uppdrag som rör barn med funktionsnedsättning. På regeringens uppdrag stödjer vi två forskningslärosäten som i samarbete med varsin kommun utvecklar, följer upp och utvärderar stöd till föräldrar med barn som har en funktionsnedsättning. Denna satsning kallas för riktat föräldrastöd och kompletterar det universella föräldrastödet som riktar sig till alla föräldrar. Målet är att via föräldrar främja barns hälsa och positiva utveckling och maximera barnets skydd mot ohälsa och sociala problem. 1.5 Rapportens syfte och innehåll Den här rapporten baseras i huvudsak på den svenska delen av studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna som genomfördes vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) under 2011 och som delfinansierades med hjälp av medel från Statens folkhälsoinstitut. Syftet med rapporten är att jämföra hälsans bestämningsfaktorer och hälsan hos barn med funktionsnedsättning med barn utan funktionsnedsättning. Vi har valt att dela in barnen med funktionsnedsättning på två sätt, dels efter funktionsnedsättningens svårighetsgrad, dels efter funktionsnedsättningens typ. När det gäller svårighetsgrad består en grupp av barn med lindriga funktionsnedsättningar, och i den andra finns barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar. Det är föräldrarna som har skattat svårighetsgraden. När det gäller typ av funktionsnedsättning har vi valt att dela in barnen med funktionsnedsättning i följande grupper: barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar, barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt barn med enbart allergisjukdomar. Disposition I den här rapporten studerar vi många av de viktigaste bestämningsfaktorerna för barns hälsa: levnadsvillkor (kapitel 4), fysisk aktivitet (kapitel 5), skolgång (kapitel

15 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 15 6) samt barnens och familjens fritidsaktiviteter (kapitel 7). Dessutom studerar vi barnens och föräldrarnas hälsa (kapitel 8). Rapporten avslutas med en diskussion (kapitel 9). Studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna presenteras i kapitel 2, och de bearbetningar som vi har gjort redovisas i kapitel 10 (Metod). Dessutom finns bilagor innehållande enkäten till studien (bilaga 2) samt underlag till figurerna (bilaga 1).

16 16 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2. Studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna Den här rapporten baseras på den svenska delen av studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna som genomfördes under Studien omfattar ett urval av barn i åldern 2 17 år och genomfördes med hjälp av en enkät som innehöll 72 frågor om barnets familjesituation, barnets hälsa, hälso- och sjukvård för barnet, barnets aktiviteter och utveckling, barnets bruk av dator och Internet, familjens levnadsförhållanden samt föräldrarnas hälsa och välbefinnande (enkäten finns i bilaga 2). Enkäten skickades till föräldrarna och i hälften av fallen var det en av föräldrarna som besvarade enkäten ensam. I 31 procent av fallen besvarade föräldrarna enkäten tillsammans och i 32 procent av fallen var barnet med och svarade på frågorna. 78 procent av enkäterna fylldes i av barnens biologiska mamma, 19 procent av barnens biologiska pappa och 2 procent av någon annan. I 1 procent av enkäterna står det inte vem som fyllde i svaren. För mer information om uppgiftslämnarna, se tabellerna 10.1 och 10.2 i kapitel 10. Populationen i studien utgörs av samtliga barn i åldrarna 2 17 år i Sverige, vilket är närmare 1,7 miljoner barn. Urvalet omfattar barn och är stratifierat på ålder och kön. Enkäten besvarades av personer, vilket innebär en svarsfrekvens på cirka 46 procent. Det så kallade objektsbortfallet är således 54 procent. Tabell 2.1 Köns- och åldersfördelning för barnen som ingår i studien samt deras födelseland Kön Antal barn i studien Antal barn i Sverige Pojke Flicka Åldersgrupp 2 6 år år år Födelseland Född i Sverige Född utomlands Samtliga Andel barn i Sverige (%) Anm. Uppgifter om kön, ålder och födelseland saknas för några barn i studien. Därför är till exempel det totala antalet flickor och pojkar inte Det finns även ett så kallat partiellt bortfall eftersom alla inte svarade på alla frågor. Partiellt bortfall kan bero på att en fråga är svår att förstå, att den är känslig, att

17 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 17 uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas och att uppgiftslämnaren då inte besvarar rätt frågor. Till det partiella bortfallet räknas även dubbelmarkeringar och svar som inte kan tydas (Statistiska Centralbyrån, 2011). Det partiella bortfallet medför att det inte finns svar på alla frågor. I datamaterialet har varje barn försetts med en (statistisk) vikt för att svaren ska spegla hela populationen barn 2 17 år i Sverige. Denna vikt kompenserar för det stora bortfallet och används vid samtliga beräkningar i den här rapporten. I tabell 2.1 visas köns- och åldersfördelningen samt födelselandet för de barn som ingår i studien, och hur många barn i Sverige de representerar. Studien innehåller för få barn för att resultaten ska kunna redovisas på regional nivå.

18 18 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 3. Barn och unga med funktionsnedsättning 3.1 Vart tredje barn har en funktionsnedsättning I studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna är det möjligt att identifiera barn med en eller flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Enkäten innehöll nämligen följande fråga: Har barnet någon långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, dvs. en åkomma som i väsentlig grad påverkat barnets dagliga liv under minst 3 månader det senaste året? I anslutning till frågan fanns en lista med 13 olika sjukdomar och funktionsnedsättningar, och föräldrarna fick fylla i svarsalternativen ja eller nej. Om svaret var ja fick föräldrarna ange om den långvariga sjukdomen eller funktionsnedsättningen är lindrig, måttlig eller svår. Föräldrarna hade även möjlighet att kryssa för alternativet Annat och själva ange vilken långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning barnet har (se fråga 11 i enkäten, bilaga 2). Vi har valt att inkludera samtliga 13 sjukdomar och funktionsnedsättningar i gruppen barn med funktionsnedsättningar, och där ingår även de barn som har en annan funktionsnedsättning. Cirka 33 procent av föräldrarna angav att deras barn hade en eller flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Det motsvarar närmare barn i åldern 2 17 år. Eftersom relativt få barn deltog i studien finns en viss osäkerhet kring den skattade andelen barn med minst en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Andelen barn med funktionsnedsättning uppgår till mellan 30,8 och 35,7 procent. Andelen barn med funktionsnedsättning kan tyckas stor i jämförelse med andra studier, vilket kan ha flera förklaringar. För det första efterfrågades även lindriga sjukdomar och funktionsnedsättningar i studien och andelen barn med funktionsnedsättning blir avsevärt mindre om barn med lindriga sjukdomar eller nedsättningar exkluderas, 15 procent. 1 För det andra ingick svarsalternativen astma, allergisk snuva och eksem. Dessa tillhör de vanligaste långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna bland barn. De fanns däremot inte med som exempel på funktionsnedsättningar i den nationella totalundersökningen av barns och ungas psykiska hälsa som genomfördes 2009, där andelen barn med funktionsnedsättning var 14 procent (se avsnitt 1.3). För det tredje besvarade endast en tredjedel av föräldrarna enkäten tillsammans med sina barn. Det kan vara så att barnen inte själva upplever att de har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och därför skulle svara nej om de själva fick 1 Beräknat utifrån ett 95 % konfidensintervall.

19 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 19 fylla i den. I exempelvis den nationella totalundersökningen av barns och ungas psykiska hälsa var det barnen själva som fyllde i enkäten under skoltid. För det fjärde torde föräldrar till barn med långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar vara mer benägna att svara på enkäten jämfört med andra föräldrar, eftersom den innehåller många frågor om hälso- och sjukvården. Dessa föräldrar har större erfarenhet av kontakter med hälso- och sjukvården jämfört med andra föräldrar, och därmed kan barn med långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar vara överrepresenterade i studien. Det kan dock vara tvärtom, det vill säga att föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar inte har tid och möjlighet att besvara en enkät. Bortfallet är relativt stort på frågorna om långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar. Cirka 9 procent av föräldrarna kryssade varken i ja eller nej på de 13 olika sjukdomar och funktionsnedsättningar som räknas upp i enkäten. Det tycks vara något vanligare bland pojkar än bland flickor att ha en eller flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar (se figur 3.1), även om skillnaden inte är statistiskt säkerställd. Andelen är 36 procent bland pojkarna jämfört med 30 procent bland flickorna. Detta mönster stämmer överens med den nationella totalundersökningen av barns och ungas psykiska hälsa 2009 (Statens folkhälsoinstitut, 2011) och med Statistiska centralbyråns (SCB:s) undersökningar av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) (Statistiska Centralbyrån, 2007). Figur 3.1 Andel barn som uppges ha en eller flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar, uppdelade på kön och ålder (procent) Pojkar Flickor 2 6 år 7 12 år år Samtliga Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren. Förekomsten av långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar är högre bland de äldre barnen än bland de yngre (se figur 3.1). Andelen är 40 procent i åldersgruppen år, jämfört med 34 procent i åldersgruppen 7 12 år och 25 procent i ålders-

20 20 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING gruppen 2 6 år. Det är statistiskt säkerställt på 95 procents nivå att förekomsten av långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar är större i de två äldsta åldersgrupperna (7 12 år och år) än i den yngsta gruppen (2 6 år). Det finns också flera andra undersökningar som visar att förekomsten av långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar stiger med åldern (Statens folkhälsoinstitut, 2011). 3.2 De vanligaste långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna Av de långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna som räknades upp i den nordiska studien är de vanligaste i tur och ordning allergisk snuva, eksem, astma och mag- och tarmbesvär. I tabell 3.1 visas andelen barn i åldern 2 17 år som har varje typ av långvarig sjukdom och funktionsnedsättning som listades i enkäten. Tabell 3.1 Andel och antal barn som uppges ha varje långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Andel (%) Allergisk snuva 8,7 124 Eksem 7,8 114 Astma 6,8 99 Mag- och tarmbesvär 5,4 74 Synskada 3,7 47 Övervikt 2,6 35 Talfel 2,2 30 MDB/damp/adhd* 2,1 26 Psykiska besvär 1,8 22 Hörselskada 0,8 10 Rörelsehinder 0,6 11 Epilepsi 0,2 5 Diabetes 0,1 4 Antal Anm. Många barn har flera funktionsnedsättningar och därför blir summan av andelarna inte 33 procent. *MDB är en förkortning av Minimal Brain Dysfunction, damp är en förkortning av Dysfunction in Attention, Motor control and Perception och adhd står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Förekomsten av de olika långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna enligt tabell 3.1 är mycket osäker eftersom studien bara inkluderade barn. Resultatet stämmer dock med Statens folkhälsoinstituts tidigare rapport om hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning (Statens folkhälsoinstitut, 2011), som visade att allergisk snuva, eksem, astma och mag- och tarmbesvär tillhör de vanligaste långvariga sjukdomarna bland barn. Läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) finns däremot inte bland de vanligaste långvariga sjukdomarna eller funktionsnedsättningarna i studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna. Detta trots att dyslexi förekommer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning

Hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning DEN NATIONELLA KARTLÄGGNINGEN AV BARNS OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA ÅR 2009 Hälsan hos barn och unga med www.fhi.se A 2011:08 A 2011:08 UPPLAGA 1:2 ISSN: 1653-0802 ISBN: 978-91-7257-839-5 (PDF) ISBN: 978-91-7257-840-1

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Det handlar om mänskliga rättigheter Fakta i korthet De nationella målen för

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning

Program för personer med funktionsnedsättning Program för personer med funktionsnedsättning Utifrån FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-09 ( 26) Innehåll Innehållsförteckning...

Läs mer

Liv & hälsa Ung Västmanland

Liv & hälsa Ung Västmanland Liv & hälsa Ung Västmanland E3 kunskapsunderlag om ungas hälsa Visst berör det tandvården? Tandläkare Klinikchef Folktandvården Samverkan - primärvård barnhälsovård beställare tandvård barn som riskerar

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Stockholm en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Beslut i kommunfullmäktige den 13 juni 2011 Förord Stockholms stad har en vision om ett Stockholm i världsklass

Läs mer

BARNETS BEHOV I FOKUS

BARNETS BEHOV I FOKUS BARNETS BEHOV I FOKUS EN LITTERATURSTUDIE OM MUNHÄLSA BLAND BARN MED FUNKTIONS- NEDSÄTTNING MARWA MOUSSA Examensarbete i folkhälsovetenskap Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Folkhälsovetenskapliga

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Målet för Götene kommun är full delaktighet och jämlikhet för att människor med funktionshinder i likhet med andra medborgare skall

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning Program för tillgänglighet 1 Borås Stads styrdokument»

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Tillgänglighetsprogram

Tillgänglighetsprogram Tillgänglighetsprogram Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report of Sweden)

Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report of Sweden) Stockholm 2014-11-01 Till Committee on the Rights of the Child Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report

Läs mer

Hälsan bland 55 84-åringar

Hälsan bland 55 84-åringar Hälsan bland 8-åringar Enligt den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) www.fhi.se A :1 A :1 UPPLAGA :1 ISSN 13-8 ISBN (PRINT) 978-91-71-9- ISBN (PDF) 978-91-71-8- HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Barns upplevelser av skolan

Barns upplevelser av skolan LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 125 Barns upplevelser av skolan Tidigare publiceringar i serien LEVNADSFÖRHÅLLANDEN 124 Levnadsstandard i Europa 123 Nu för tiden 122 Offer för våld och egendomsbrott 2008 2009

Läs mer

Grundläggande värden - från teori till praktik

Grundläggande värden - från teori till praktik Grundläggande värden - från teori till praktik Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms stad riitta-leena.karlsson@stockholm.se 08 508 25 610 The Capital of Scandinavia Innehåll Grundläggande

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning. Ylva Arnhof

Onödig ohälsa. Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning. Ylva Arnhof Onödig ohälsa Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning Ylva Arnhof Onödig ohälsa Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning Ylva Arnhof statens folkhälsoinstitut, östersund r 2008:13 issn:

Läs mer

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings)

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings) ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13,

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

En sportslig chans. Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni

En sportslig chans. Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni En sportslig chans Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni Förbered dina elever för Special Olympics Stockholm Den 5 juni genomförs Special Olympics Stockholm 2012 på Stockholm

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga

Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009 Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Resultat från den nationella

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Fetma en kronisk sjukdom/ funktionshinder Hur hanterar vi det?

Fetma en kronisk sjukdom/ funktionshinder Hur hanterar vi det? Fetma en kronisk sjukdom/ funktionshinder Hur hanterar vi det? Christina Fleetwood, Maj 2010 Ansvar för personer med grav övervikt låg tidigare på staten via Riksförsäkringsverket Behandlingsenheter i

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Barns sociala relationer

Barns sociala relationer LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 119 Barns sociala relationer Utgivna publikationer i serien Levnadsförhållanden 1 Hälsa och sjukvårdskonsumtion 1974 2 Sysselsättning och arbetsplatsförhållanden 1974 3 Boendeförhållanden

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun

Tillgänglighet och delaktighet för alla Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun Tillgänglighet och delaktighet för alla Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013-2018 Innehåll Inledning 3 Syfte 4 Funktionshinderpolitiskt program - ett av kommunens styrdokument 4 Programmets

Läs mer

Frågan är: Vilka hade möjlighet att svara?

Frågan är: Vilka hade möjlighet att svara? Frågan är: Vilka hade möjlighet att svara? Dubbelt utsatta damer? en studie om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Utgiven: oktober 2011 Rapporten har tagits fram med medel från Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Handikappolitiskt program för Vara kommun

Handikappolitiskt program för Vara kommun Handikappolitiskt program för Vara kommun 2010-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-31, 40 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...1 Definition...1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Funktionshinderspolitiskt program 2012-2016. Utifrån FN- konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Funktionshinderspolitiskt program 2012-2016. Utifrån FN- konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Funktionshinderspolitiskt program 2012-2016 en tillgänglighetsstrategi Utifrån FN- konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Funktionsnedsättning, det är en del i att vara människa...

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer