Vad håller oss friska i Norrland?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad håller oss friska i Norrland?"

Transkript

1 Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland

2 2

3 Innehåll Sammanfattning...5 Bakgrund...5 Syfte...5 Material och metod...5 Resultat...5 Diskussion och slutsatser...5 Inledning...6 Bakgrund...6 Syfte...7 Material och Metod...8 Urval...8 Svarsfrekvenser...9 Enkätinnehåll...10 Studiens upplägg...11 Begrepp och definitioner...11 Modell...12 Statistisk metod...12 Resultat...13 Beskrivning av friska personer i Norrland...13 Inga dagar med nedsatt psykisk eller fysisk hälsa...14 Mycket bra allmänt hälsotillstånd...14 Gott psykiskt välbefinnande...14 Hälsorelaterad livskvalitet...15 Samvariation mellan frisk och besvär, symtom eller sjukdomar...15 Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa...16 Mycket bra hälsa...17 Psykiskt välbefinnande...18 Hälsorelaterad livskvalitet...19 Samband mellan bakgrundsfaktorer, levnadsvanor, sociala faktorer och frisk...19 Samtliga åldrar år...20 Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa...20 Mycket bra hälsa...21 Gott psykiskt välbefinnande...22 Full hälsa...23 Sammanfattning av de olika måtten på frisk...24 Friskfaktorer hos kvinnor och män...25 Faktorer för gott psykiskt välbefinnande hos unga...26 Friskfaktorer för personer med funktionsnedsättning...27 Definition av funktionsnedsättning...27 Friskfaktorer

4 Diskussion och slutsatser...29 Olika mått på frisk...29 Friskfaktorer...30 Bakgrundsfaktorer...30 Levnadsvanor...30 Sociala faktorer...31 Friskfaktorer för personer med funktionsnedsättning...31 Begränsningar i studien...31 Slutsatser för främjande av bra hälsa...32 erenser...33 Bilaga

5 Sammanfattning Bakgrund I det hälsofrämjande arbetet är det viktigt att belysa faktorer som håller människor friska. Ofta redovisas ohälsa tillsammans med olika riskfaktorer. Mer sällan framhålls friskfaktorer. Att vara frisk kan betyda mycket och innefattar såväl en god fysisk hälsa som ett gott psykiskt och socialt välbefinnande. Syfte Syftet med den här studien är att identifiera friskfaktorer för befolkningen i Norrland med hjälp av enkäten Hälsa på lika villkor Dessutom studeras skillnader mellan olika definitioner av begreppet frisk samt hur frisk samvarierar med olika sjukdomar och besvär. Material och metod Under våren 2006 skickades enkäter till personer boende i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten i åldern år. Svarsfrekvensen var 63 procent. Enkäten innehåller frågor om fysisk och psykisk hälsa, förekomst av besvär, levnadsvanor och levnadsförhållanden. I denna studie har fyra olika mått på frisk använts, Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa, Mycket bra hälsa, Gott psykiskt välbefinnande (ghq12) samt Full hälsa (EQ5D). Friskfaktorer identifieras för den totala befolkningen och uppdelat på kön, två åldersgrupper samt för personer med och utan funktionsnedsättning. Analyserna görs med hjälp av multivariat regressionsanalys. Resultat Andelen personer med Mycket bra hälsa och Full hälsa minskar med stigande ålder medan förhållandet är det omvända för de andra två måtten på frisk, dvs Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa och Gott psykiskt välbefinnande. Inga tydliga skillnader i besvärsmönster kan urskiljas. Den viktigaste friskfaktorn för alla analyserna, när hänsyn tas till samtliga faktorer, är att ha ett yrkesarbete. Andra viktiga friskfaktorer förutom kön och ålder är att inte bli bemött på ett kränkande sätt, att motionera regelbundet, att ha någon att dela sina känslor med och att inte ha ekonomiska problem. För unga personer är möjlighet att få stöd med praktiska problem en viktig friskfaktor för Gott psykiskt välbefinnande Det är inga stora skillnader mellan friskfaktorer för personer med funktionsnedsättning och personer utan nedsättning. Personer med funktionsnedsättning värderar dock en ekonomi utan problem samt regelbunden motion högre än övriga individer. Diskussion och slutsatser Trots vissa begränsningar i studien är resultaten rimliga. De är användbara i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Fyra områden utkristalliseras som viktiga för att människor ska hålla sig friska: möjligheten till en meningsfull sysselsättning tillgång till gott bemötande och goda sociala relationer förutsättningar och miljöer för att utöva fysisk aktivitet godtagbar ekonomisk situation Många insatser kan individen själv stå för men de kan också underlättas genom samverkan mellan olika aktörer både inom hälso- och sjukvården och samhället i övrigt. 5

6 Inledning I det hälsofrämjande arbetet är det viktigt att belysa faktorer som håller människor friska. Ofta redovisas sjukdomar och ohälsa tillsammans med olika riskfaktorer. Mer sällan framhålls friskfaktorer. Att vara frisk kan betyda mycket och innefattar såväl en god fysisk hälsa som ett gott psykiskt och socialt välbefinnande. Faktorer som påverkar möjligheten att hålla sig frisk finns både hos oss själva, i vår nära omgivning och i samhället. Vissa faktorer är förutbestämda och kan inte ändras t ex vår genetiska bakgrund. Andra som motion, matvanor, tobak- och alkoholvanor går att påverka genom egna åtgärder eller tillsammans med andra. Det har stor betydelse att ha ett arbete, ett socialt nätverk eller tillgång till goda boende- och fritidsmiljöer. Som framgår av figur 1. Hälsans bestämningsfaktorer är det många aktörer som kan och behöver arbeta hälsofrämjande för att uppnå god hälsa i befolkningen. Figur 1 Hälsans bestämningsfaktorer Bakgrund Hälsa är ett mycket vidsträckt begrepp med många olika tolkningar (1, 2). Eftersom hälsa innehåller så mycket mer än frånvaro av sjukdom används ofta hälsorelaterad livskvalitet för att mäta hälsa. Två sådana mått är Healthy days och Euroqol quality of life scale (EQ5D). Healty days, som har utvecklats vid Centers for Disease Control i USA är utvecklat för att mäta hälsa i en normalbefolkning och har bl a testats på befolkningen i Gävleborg (3, 4). EQ5D har använts mycket för att mäta livskvalitet i olika patientgrupper men används också på befolkningsnivå (5-8) Den globala frågan om hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd är väl etablerad och är en god prediktor på framtida sjukdom och dödlighet (9-12). En viktig del av hälsan utgörs av den psykiska hälsan eller det psykiska välbefinnandet (13). För att följa folkhälsan behövs indikatorer och genom ett utvecklingsprogram har sådana indikatorer utarbetats för den psykiska hälsan i Europa. Ett förslag som är användbart även för annat än den psykiska hälsan presenterades 2003 (14). Ett krav på indikatorerna är att de ska vara mätbara både på individ- och befolkningsnivå. Många av dessa indikatorer finns i befolkningsenkäten 6

7 Hälsa på lika villkor (15, 16). Även personer med lindriga psykiska problem, som oro, ängslan och sömnsvårigheter har en ökad risk att senare drabbas av allvarligare psykisk sjukdom (17). Det är ett komplext samspel mellan många olika faktorer som påverkar hälsoutvecklingen (18-20) Många studier påvisar socioekonomiska förhållandens betydelse för hälsan och hur social status kan påverka hälsoutvecklingen (21, 22). De tre socioekonomiska indikatorerna inkomst, utbildning och yrke har alla stor betydelse för hälsan men det är också viktigt att ta hänsyn till deras påverkan på varandra (23). De flesta studierna analyserar olika faktorers betydelse för dålig hälsa. Molarius fann vid analys av ett antal olika faktorer och dålig hälsa att den starkaste associationen var att bli bemött på ett kränkande sätt, att vara utsatt för ekonomisk kris, frånvaro av socialt stöd och tidig pension efter att hänsyn tagits till kön, ålder, etnicitet, socioekonomi och livsstil (24). Vid jämförande analys av associationer med bra hälsa och med dålig hälsa påvisades ungefär samma mönster för båda men omvänt (25, 26). Sociodemografiska faktorer som utbildning, arbete och urbanisering, förutom kön och ålder, hade betydelse för både dålig och excellent hälsa. Utmärkande riskfaktorer för dålig hälsa var fysisk inaktivitet, rökning, negativa livshändelser, alkohol och fetma. Den statistiskt förklarade andelen av analyserade faktorer var betydligt större för dålig hälsa än för excellent hälsa (26). Det finns färre studier i litteraturen, som fokuserat på viktiga friskfaktorer i befolkningen. Karlsson har i sin studie av psykosociala faktorer och hälsa funnit att en grupp personer med superhälsa i högre omfattning trodde på framtiden, var nöjda med sitt arbete och hade ett tillfredsställande socialt nätverk (27). Marklund m fl har studerat riskfaktorer vid långvarig sjukskrivning och viktiga faktorer i samband med friskskrivning. Faktorer som hade betydelse för friskskrivning var ålder, diagnos, anknytning till arbetsmarknaden och tidigare sjukskrivningar. Däremot fanns inga könsskillnader när det gällde friskskrivning (28). Syfte Syftet med den här studien är att identifiera friskfaktorer för befolkningen i Norrland med hjälp av enkäten Hälsa på lika villkor Dessutom studeras skillnader mellan olika definitioner av begreppet frisk samt hur frisk samvarierar med olika sjukdomar och besvär. 7

8 Material och Metod Undersökningen Hälsa på lika villkor 2006 genomfördes av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Statens Folkhälsoinstitut (FHI). Det var tredje gången som FHI genomförde en nationell befolkningsenkät. Alla landsting har erbjudits att delta med extra urval men 2006 var första gången som de fyra norrlandstingen deltog. I enkäten 2006 deltog landstingen i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten tillsammans med landstinget i Östergötland samt Gotland och Västra Götalandsregionen med extra urval. Urval Urvalen till enkäten Hälsa på lika villkor 2006 drogs i mars 2006 från befolkningsregistret vid Statistiska Centralbyrån (SCB) bland personer år. Det nationella urvalet var ett slumpmässigt urval på personer. Utöver detta bidrog de landsting, som hade extraurval med drygt enkäter. Totalt gick enkäten ut till över personer. Till de fyra norrlandslänen skickades totalt enkäter till personer i åldern år (varav individer tillhörde det nationella urvalet). I Norrland bor personer i åldern år. För att möjliggöra analyser på mindre geografiska områden gjordes stratifierade urval. Fyra åldersklasser användes för hela Norrland, år, år, år och år. I Jämtland, Västerbotten och Norrbotten drogs lika stora urval per kommun och åldersklass. I Västernorrland gjordes det stratifierade urvalet utifrån åldersklass och vårdcentralområde. Urvalsförfarandet finns beskrivet i en teknisk rapport för varje län (29). Enkäten skickades ut till befolkningen med början i slutet av mars 2006 och datainsamlingen pågick till mitten av juni. Tre påminnelser skickades, varav två med en ny enkät. Efter avslutad datainsamling gjordes bearbetningar och kontroller vid SCB. För att reducera bortfallets effekt gjorde SCB en sk kalibrering. Svarande och bortfall analyserades med hjälp av registerinformation och en kalibreringsvikt påfördes. Genom att använda denna vikt vid de fortsatta analyserna korrigeras för olika fördelningar bland svarande och ickesvarande (29-31). I de datafiler som lämnades till landstingen påfördes registerinformation om inkomst, utbildning, civilstånd, födelseland, socioekonomi samt geografisk tillhörighet för alla personer som svarat på enkäten. 8

9 Svarsfrekvenser Av totalt utskickade enkäter kunde svar användas i analyserna. Den totala svarsfrekvensen för Norrland blev 63 procent jämfört med 60 procent för hela riket. Figur 2 Svarsfrekvens för de fyra norrlandslänen samt övriga riket 2006 Av tabell 1 och figur 3 framgår att det är kvinnorna och de äldre som är bäst på att besvara enkäten. Bäst svarsfrekvens hade kvinnor i åldern år. Sämst svarade män i åldern år. Skillnaden i svarsfrekvens för kvinnorna var liten mellan de två äldsta åldersklasserna. För männen blev svarsfrekvensen bättre för varje åldersklass. Tabell 1 Svarsfrekvenser för Norrland 2006 Antal utskickade enkäter Antal inkomna enkäter Svarsfrekvens Totalt ,63 Kön Män ,57 Kvinnor ,69 Ålder år , år , år , år ,72 9

10 Procent Kvinnor Män år år år år Figur 3. Andel svarande på kön och ålder i Norrland 2006 Enkätinnehåll Enkäten innehöll 75 frågor, som var indelade i olika frågeområden (16, 29). De beskrev: Befolkningens hälsa, fysisk och psykisk hälsa samt tandhälsa vård och läkemedel Levnadsvanor som fysisk aktivitet, matvanor, rök- och snusvanor, spelvanor och alkoholvanor Ekonomiska förhållanden Arbete och sysselsättning Trygghet och sociala relationer Samt några bakgrundsfrågor 10

11 Studiens upplägg Begrepp och definitioner Begreppet att vara frisk eller att ha hälsa har ingen enkel definition. Frisk kan ses som en kombination av begreppet avsaknad av sjukdom och upplevelse av god hälsa (livskvalitet) se figur 4. En person är frisk om den har god hälsa och samtidigt litet av sjukdomskomponenten, dvs de båda dimensionerna följs åt (linje A i figuren). Det är också möjligt att vara frisk trots att individen lider av en sjukdom (punkten B i figuren). En hög grad av sjuklighet kompenseras då med ett högt värde på hälsoaxeln (2). God Hälsa. B A Dålig Ja Nej Sjukdom Figur 4. Översiktlig relation mellan hälsa och sjukdom WHO definierade 1946 hälsa som Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller handikapp. Vid Ottawakonferensen 1986 formulerades hälsa som (1): en resurs i det dagliga livet, inte målet i livet ett positivt begrepp som lyfter fram sociala, och individuella resurser likväl som den fysiska kapaciteten något som skapas och levs av människor i deras vardagliga miljö där de lär, arbetar, lever och älskar I Hälsa på lika villkor finns fyra frågor eller frågebatterier som övergripande beskriver att vara frisk eller att ha hälsa. I fortsättningen kommer begreppet frisk att användas. De mått som finns i enkäten för att beskriva frisk är: Healthy Days. Antal dagar senaste 30-dagarsperioden som kroppslig eller psykisk hälsa inte varit god (3, 4). Som mått används Inga dagar jämfört med personer som uppger både dagar med nedsatt kroppslig och psykisk hälsa Allmänt hälsotillstånd. Som mått används Mycket bra hälsotillstånd jämfört med någorlunda eller dåligt hälsotillstånd Psykiskt välbefinnande (ghq12) (13). Som mått används Ej nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med nedsatt psykiskt välbefinnande Hälsorelaterad livskvalitet (EQ5-D) (5). Som mått används Full hälsa jämfört med ej full hälsa 11

12 Förutom ovanstående frågor finns ett antal frågor som avser rapporterade besvär och sjukdomar samt vårdutnyttjande och läkemedelsanvändning (16). Modell Studien är uppdelad i två delar. I det första avsnittet redovisas olika hälsomått, som kan mäta att vara frisk och deras relation till sjukdomar och besvär. I nästa avsnitt identifieras faktorer som har betydelse för att befolkningen ska vara frisk. De faktorer som analyseras kan delas upp i: Bakgrundsfaktorer, dvs kön, ålder, sysselsättning, socioekonomisk grupp, födelseland, utbildning, ekonomi, familjetyp, boendeform och tätortsgrad Levnadsvanor, dvs fysisk aktivitet, matvanor, tobaksbruk, drogbruk, spelvanor, alkoholbruk, bmi Sociala faktorer, dvs trygghet, våld, hot om våld, kränkt, emotionellt stöd, praktiskt stöd, tillit, delta i aktiviteter, vård av anhörig Samtliga faktorer finns redovisade i tabellerna B1-4 i bilagan. Bakgrund ålder, kön utbildning, ekonomi. Hälsotillstånd sjukdom, besvär, stress, sömn funktionshinder. Frisk (Fysiskt, psykiskt, socialt välbefinnande Levnadsvanor motion, tobak, alkohol, spel, matvanor.. Sociala faktorer nätverk, aktiviteter, våld, trygghet, kränkt. Figur 5. Översiktlig modell över att vara frisk, samvariation och påverkansfaktorer Statistisk metod I beskrivningen av de olika hälsovariablerna samt i analyserna av samvariationen mellan dem och sjukdomar och besvär används åldersstandardiserad prevalens, som viktats med hänsyn tagen till urval och kalibrering (29). Analyserna av friskfaktorer har skett med hjälp av multinomial logistisk regressionsanalys (SPSS version 15.0) (32). Metoden har varit stegvis uteslutande (Backwards Stepwise Logistisk Regression) med kön och ålder som tvingande variabler, dvs hänsyn har alltid tagits till kön och ålder. Redovisade oddskvoter beskriver förhållandet mellan en friskgrupp och en grupp individer som inte betecknas som frisk för olika påverkande faktorer. Om det 95 %-iga konfidensintervallet för oddskvoten inte omfattar 1.0 erhålls en statistiskt signifikant över- eller underrisk. I fortsättningen benämns statistiskt signifikant med enbart signifikant. 12

13 Resultat Beskrivning av friska personer i Norrland De fyra olika måtten för frisk uppvisar inte samma fördelning på ålder. Både bland män och bland kvinnor är andelen som uppger Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa högst i åldersgruppen år. Detsamma gäller för Gott psykiskt välbefinnande. För bägge måtten ökar andelen med stigande ålder upp till år för att sedan avta något. (figur 6) Procent Man Inga dagar Kvinna Inga dagar Män Gott psykiskt välbefinnande Kvinnor Gott psykiskt välbefinnande Gott psykiskt välbefinnande (ghq12) Inga dagar med nedsatt hälsa Ålder Figur 6. Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa samt Gott psykiskt välbefinnande fördelat på ålder och kön. Andelen som uppger Mycket bra hälsa eller anger Full hälsa mätt med EQ5Dinstrumentet är högst i den yngsta åldern och minskar sedan med stigande ålder (figur 7). Procent Man Mycket bra hälsa Kvinna Mycket bra hälsa Män Full hälsa (EQ5D=1) Kvinnor Full hälsa (EQ5D=1) Full hälsa (EQ5D) Mycket bra hälsa Ålder Figur 7. Mycket bra hälsa samt Full hälsa (EQ5D) fördelat på ålder och kön. 13

14 Samtliga mått som beskriver hur frisk befolkningen är visar en högre andel friska bland männen än bland kvinnorna. Skillnaden mellan män och kvinnor är störst för måttet som anger Inga dagar med nedsatt hälsa de senaste 30 dagarna. Därefter kommer Full hälsa mätt med EQ5D. Tabell 2. Olika mått som beskriver frisk för vardera könet. Åldersstandardiserat Män (n=12 921) Kvinnor (14 888) Dagar utan kroppslig eller psykisk hälsa Inga dagar med ohälsa 32,6 21,4 Dagar med kropplig eller psykisk ohälsa 34,5 32,3 Både dagar med kroppslig och psykisk ohälsa 33,0 46,2 Allmänt hälsotillstånd Mycket bra hälsa 21,2 18,9 Bra hälsa 47,2 45,7 Övrigt 31,6 35,4 Psykiskt välbefinnande Gott psykiskt välbefinnande 87,6 81,1 Nedsatt psykiskt välbefinnande 12,4 18,9 Hälsorelaterad livskvalitet Full hälsa 40,7 29,1 Inte full hälsa 59,3 70,9 I Norrland bor personer i åldrarna år. Nedan redovisas skattat antal personer som uppger sig vara friska utifrån fyra olika definitioner av frisk. Inga dagar med nedsatt psykisk eller fysisk hälsa Det skattade antalet personer i Norrland som uppger att de inte har några dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa de senaste 30 dagarna är ( kvinnor och män). Knappt personer ( kvinnor och män) uppger dagar med såväl kroppsligt som psykiskt nedsatt hälsa. Knappt kvinnor och män uppger antingen dagar med nedsatt psykisk hälsa eller dagar med kroppsligt nedsatt hälsa. Mycket bra allmänt hälsotillstånd Totalt i befolkningen är det skattade antalet personer som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra personer ( kvinnor och män). Detta jämförs med kvinnor och män som uppger att deras hälsotillstånd är någorlunda, dåligt eller mycket dåligt. Gott psykiskt välbefinnande Majoriteten av befolkningen upplever ett gott psykiskt välbefinnande. Av knappt personer i Norrland uppskattas totalt personer uppleva ett gott psykiskt välbefinnande ( kvinnor och män). Detta jämförs med personer som uppger att de har ett nedsatt psykiskt välbefinnande ( kvinnor och män). Fler män än kvinnor upplever gott psykiskt välbefinnande, speciellt i den yngsta åldersgruppen. 14

15 Hälsorelaterad livskvalitet Den fjärde definitionen av frisk utgår från EQ5D och anger full hälsa. Ungefär kvinnor och män uppskattas ha full hälsa. Detta jämförs med kvinnor och män som inte upplever full hälsa. Samvariation mellan frisk och besvär, symtom eller sjukdomar Tre av ovanstående fyra mått avser ett globalt hälsotillstånd eller hälsorelaterad livskvalitet. Det fjärde om psykiskt välbefinnande mäter psykiska reaktioner på påfrestningar (13). I enkäten finns ett antal frågor som ger uttryck för fysiska besvär eller sjukdomar och ett antal som beskriver psykiska besvär eller symtom (16). Följande frågor anger fysiska besvär eller sjukdomar: Har du någon/några av följande sjukdomar? Diabetes. Svar: Nej eller inga besvär Har du någon/några av följande sjukdomar? Astma. Svar: Nej eller inga besvär Har du någon/några av följande sjukdomar? Högt blodtryck. Svar: Nej eller inga besvär Har du någon/några av följande sjukdomar? Allergi. Svar: Nej eller inga besvär Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller långvarigt hälsoproblem? svar Nej Har du något/några av följande besvär eller symtom? Svar: Inga svåra besvär av värk i skuldror, nacke, axlar, ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias, värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän. Följande frågor anger psykiska besvär eller sjukdomar: Har du något/några av följande besvär eller symtom? Svar: Ingen ängslan, oro eller ångest. Har du något/några av följande besvär eller symtom? Svar: Inga sömnsvårigheter. Har du något/några av följande besvär eller symtom? Svar: Ingen trötthet. Känner du dig för närvarande stressad? Svar: Inte alls stressad. Har du någon gång kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv? Svar: Nej 15

16 Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa Besvär, sjukdomar och symtom påverkar i olika grad om en person upplever sig frisk eller inte. Figur 8 visar skillnader i besvär mellan personer som uppger att de inte haft några dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa och personer som uppger dagar med både nedsatt kroppslig och psykisk hälsa. Största relativa skillnaden finns för variablerna stress, trötthet och ängslan, oro, ångest. Minst relativ skillnad är det för besvär av diabetes, astma eller högt blodtryck. Varken friska eller inte friska personer verkar påverkas i någon högre grad av den senare typen av besvär. De större skillnaderna kan ofta knytas till psykiska besvär. Somatiska besvär ger mindre skillnader förutom värk i rörelseorganen och långvarig sjukdom. Både långvarig sjukdom och trötthet kan vara orsakade av såväl kroppsliga som psykiska besvär. Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa Både dagar med nedsatt kroppslig och psykisk hälsa Inte alls stressad Ingen trötthet Ingen ängslan, oro eller ångest Ej långvarigt sjuk Inga sömnsvårigheter Ej svår värk i rörelseorg Inga självmordstankar Ej besvär av allergi Ej besvär av högt blodtryck Ej besvär av astma Ej besvär av diabetes Procent Figur 8. Jämförelse mellan personer som uppger att de inte har några dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa och personer som uppger såväl kroppslig som psykisk ohälsa med avseende på olika besvär eller sjukdomar (sorterat efter relativ skillnad) 16

17 Mycket bra hälsa De största skillnaderna i upplevda besvär mellan personer med Mycket bra hälsa och personer med någorlunda eller dålig hälsa avser trötthet, långvarig sjukdom och stress (figur 9). Besvären är relaterade till såväl kroppsliga som psykiska besvär. Avsaknad av långvarig sjukdom har större betydelse för måttet Mycket bra hälsa än för Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa. Minst inverkan på bedömningen av allmänt hälsotillstånd återfinns för besvär av diabetes, astma, eller högt blodtryck. Någorlunda eller dålig hälsa Mycket bra hälsa Ingen trötthet Ej långvarigt sjuk Inte alls stressad Ingen ängslan, oro eller ångest Inga sömnsvårigheter Ej svår värk i rörelseorg Inga självmordstankar Ej besvär av allergi Ej besvär av högt blodtryck Ej besvär av astma Ej besvär av diabetes Procent Figur 9. Jämförelse mellan personer som uppger ett Mycket bra allmänt hälsotillstånd och personer som uppger Någorlunda eller dåligt hälsotillstånd med avseende på olika besvär eller sjukdomar (sorterat efter relativ skillnad) 17

18 Psykiskt välbefinnande Besvärsmönstret hos personer med Gott psykiskt välbefinnande visar stora likheter med det som erhålls när frisk definieras som Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa. De största skillnaderna mellan personer med gott respektive nedsatt psykiskt välbefinnande avser stress, ängslan, oro eller ångest samt trötthet. Även för detta mått är skillnaderna minst för andelen personer som inte besväras av diabetes, astma eller högt blodtryck. Nedsatt psykiskt välbefinnande Gott psykiskt välbefinnande Inte alls stressad Ingen ängslan, oro eller ångest Ingen trötthet Inga sömnsvårigheter Ej långvarigt sjuk Ej svår värk i rörelseorg Inga självmordtankar Ej besvär av allergi Ej besvär av högt blodtryck Ej besvär av astma Ej besvär av diabetes Procent Figur 10. Jämförelse mellan personer som uppger ett Gott psykiskt välbefinnande och personer som uppger Nedsatt psykiskt välbefinnande med avseende på olika besvär eller sjukdomar (sorterat efter relativ skillnad) 18

19 Hälsorelaterad livskvalitet De största skillnaderna i upplevda besvär mellan personer med Full hälsa och Inte full hälsa avser trötthet, stress och långvarig sjukdom (figur 11). Besvärsmönstret överensstämmer väl med motsvarande när frisk definieras som Mycket bra hälsa. Nästan 100 procent av personerna med Full hälsa anger att de inte besväras av någon svår värk från rörelseorganen medan endast tre av fyra av de som inte har full hälsa saknar sådana besvär. Det är bara när frisk definieras utifrån Gott psykiskt välbefinnande som andelen utan svår värk i rörelseorganen är lägre än 90 procent. Inte full hälsa Full hälsa Ingen trötthet Inte alls stressad Ej långvarigt sjuk Ingen ängslan, oro eller ångest Inga sömnsvårigheter Ej svår värk i rörelseorg Inga självmordtankar Ej besvär av allergi Ej besvär av högt blodtryck Ej besvär av astma Ej besvär av diabetes Procent Figur 11. Jämförelse mellan personer som uppger Full hälsa (EQ5D) och personer som uppger Inte full hälsa med avseende på olika besvär eller sjukdomar (sorterat efter relativ skillnad) Samband mellan bakgrundsfaktorer, levnadsvanor, sociala faktorer och frisk Det är många faktorer som påverkar förmågan att vara frisk och att fortsatt hålla sig frisk. Sambanden är komplexa, vilket framgår av figur 5. Genom analyser med hjälp av multivariat regression är det möjligt att ta hänsyn till många faktorer samtidigt. Oddskvoterna visar hur många gånger större eller mindre chansen är att vara frisk jämfört med att inte vara frisk, givet olika förhållanden. 19

20 Samtliga åldrar år Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa Bortsett från närvaro av sjukdomar eller besvär av olika slag är den viktigaste friskfaktorn att ha ett yrkesarbete. Även att studera, vara arbetslös eller att vara ålderspensionär är bättre än att vara långtidssjukskriven eller förtidspensionär. De äldre, speciellt de i åldern år, upplever sig i högre grad som friska jämfört med den yngsta åldersgruppen. Viktiga sociala faktorer är att ha blivit behandlad på ett sätt så att man inte känt sig kränkt eller att man har någon att dela sina innersta känslor med eller anförtro sig åt. Bland levnadsvanorna är såväl regelbunden som måttlig motion viktig för att hålla sig frisk. Utbildning, boendeform, födelseland, tobaksbruk och att ha tillgång till praktiskt stöd hamnar helt utanför modellen. Samtliga oddskvoter med konfidensintervall redovisas i tabell 1B i bilagan. Kan lita på de flesta Yrkesarbetar år Inte otrygg Inga riskabla spelvanor 1 Inte utsatt för kränkning Har någon att dela känslor med Motionerar regelbundet Man Ingen ekonomisk kris Grupper bakgrund OK Studerar 6,2 Yrkesarbetar 9,0 Arbetslös 6,5 Ålderspensionär 3,1 Långtidssjuk eller förtidspensionär år 5, år 2, år 1, år Ingen ekonomisk kris 4,3 Haft svårigheter Man 2,2 Kvinna Grupper levnadsvanor OK Motionerar regelbundet 2,0 Motionerar måttligt 1,5 Stillasittande fritid Inga riskabla spelvanor 1,9 Riskabla spelvanor Grupper sociala faktorer OK Inte utsatt för kränkning 2,7 Utsatt för kränkning Någon att dela känslor med 6,2 Ingen att dela känslor med Inte otrygg 1,7 Otrygg Kan lita på de flesta 1,6 Litar inte på de flesta Figur 12. De tio viktigaste friskfaktorerna för "Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa" (OK=Oddskvot) 20

21 Mycket bra hälsa När frisk definieras med begreppet Mycket bra hälsa har yrkesarbete eller att studera mycket stor betydelse. Även att vara arbetslös eller ålderspensionär är bättre än att vara långtidssjukskriven eller förtidspensionär. Jämfört med Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa skattas regelbunden motion och normalvikt högre. En annan stor skillnad är åldern. Med detta mått på frisk mår de yngsta signifikant bättre än personer i äldsta åldersgruppen. Männen är friskare än kvinnorna men faktorn finns inte med bland de tio viktigaste friskfaktorerna. De sociala friskfaktorerna överensstämmer i stort mellan de två ovan nämnda definitionerna av frisk. Boendeform, födelseland, tätortsgrad, utsatt för fysiskt våld, riskabla spelvanor eller att vård av anhörig hamnar helt utanför modellen. Familjetyp är ingen signifikant friskfaktor. Samtliga oddskvoter med konfidensintervall redovisas i tabell 1B i bilagan. Inte otrygg Yrkesarbetar (OK=25) 10 Motionerar regelbundet Har någon som kan ge praktiskt stöd Normalviktig 1 Kan lita på de flesta år Ingen ekonomisk kris Inte utsatt för kränkning Har någon att dela känslor med Grupper bakgrund OK Studerar 25,0 Yrkesarbetar 25,7 Arbetslös 14,0 Ålderspensionär 6,2 Långtidssjuk eller förtidspensionär år 2, år 1, år 0, år Ingen ekonomisk kris 2,2 Haft svårigheter Grupper levnadsvanor OK Motionerar regelbundet 6,8 Motionerar måttligt 2,5 Stillasittande fritid Normalvikt 3,7 Övervikt 2,3 Undervikt 2,0 Fetma Grupper sociala faktorer OK Inte utsatt för kränkning 2,7 Utsatt för kränkning Någon att dela känslor med 2,5 Ingen att dela känslor med Kan lita på de flesta 1,7 Litar inte på de flesta Kan få praktiskt stöd 1,6 Kan inte få praktiskt stöd Inte otrygg 1,6 Otrygg Figur 13. De tio viktigaste friskfaktorerna för "Mycket bra hälsa" (OK=Oddskvot) 21

22 Gott psykiskt välbefinnande Med frisk definierat som Gott psykiskt välbefinnande erhålls betydligt fler friska personer än med de andra definitionerna. Personer i åldern år upplever Gott psykiskt välbefinnande i högre grad än personer i åldern år (OK=2,9). Sociala faktorer som att inte vara utsatt för kränkning, känna att man har någon att dela känslor med är viktiga friskfaktorer. Regelbunden motion betyder mycket för att en person ska uppleva gott psykiskt välbefinnande. Däremot hamnar faktorerna boendeform, tätortsgrad och födelseland liksom levnadsvanor som tobaksbruk, matvanor och riskabla spelvanor utanför modellen. Bland friskfaktorer som inte signifikant skilde sig från 1,0 kan nämnas normal-, över- eller undervikt jämfört med fetma. Lång eller medellång utbildning är signifikant sämre än kort utbildning för ett gott psyksikt välbefinnande. Samtliga oddskvoter med konfidensintervall redovisas i tabell 1B i bilagan. Man Yrkesarbetar år Inte utsatt för hot om våld Inte utsatt för kränkning 1 Kan lita på de flesta Har någon att dela känslor med Ingen ekonomisk kris Motionerar regelbundet Har någon som kan ge praktiskt stöd Grupper bakgrund OK Studerar 1,9 Yrkesarbetar 3,0 Arbetslös 1,6 Ålderspensionär 1,2 Långtidssjuk eller förtidspensionär år 2, år 1, år 0, år Ingen ekonomisk kris 1,6 Haft ekonomisk kris Man 1,5 Kvinna Grupper levnadsvanor OK Motionerar regelbundet 2,0 Motionerar måttligt 1,6 Stillasittande fritid Grupper sociala faktorer OK Inte utsatt för kränkning 2,7 Utsatt för kränkning Någon att dela känslor med 2,0 Ingen att dela känslor med Kan få praktiskt stöd 1,3 Kan inte få praktiskt stöd Kan lita på de flesta 1,5 Litar inte på de flesta Inte utsatt för hot om våld 1,5 Utsatt för hot om våld Figur 14. De tio viktigaste friskfaktorerna för "Gott psykiskt välbefinnande (OK=Oddskvot) 22

23 Full hälsa Mönstret av friskfaktorer för definitionen Full hälsa liknar mest det som man får för Mycket bra hälsa. De yngsta upplever sig signifikant friskare än den äldsta åldersgruppen. Däremot är personer i åldern år mindre friska jämfört med de äldsta (OK=0,7). Viktiga friskfaktorer är att inte vara utsatt för kränkande bemötande, att motionera regelbundet, att ha någon att dela sina känslor med och att kunna lita på folk. Boendeform, födelseland, tätortsgrad eller att ha deltagit i minst två aktiviteter är friskfaktorer som exkluderades i modellen. Bland faktorer som inte var signifikanta kan nämnas familjetyp och om man vårdat anhörig. Samtliga oddskvoter med konfidensintervall redovisas i tabell 1B i bilagan. Inte prövat hasch eller marijuana Studerar (OK=12) 10 Inte utsatt för kränkning Kan lita på de flesta Är normalviktig 1 Motionerar regelbundet Man Har någon att dela känslor med år Ingen ekonomisk kris Grupper bakgrund OK Studerar 11,7 Yrkesarbetar 11,2 Arbetslös 7,7 Ålderspensionär 4,3 Långtidssjuk eller förtidspensionär Man 1,8 Kvinna år 1, år 1, år 0, år Ingen ekonomisk kris 1,8 Haft svårigheter Grupper levnadsvanor OK Motionerar regelbundet 1,9 Motionerar måttligt 1,4 Stillasittande fritid Normalvikt 1,6 Övervikt 1,3 Undervikt 1,3 Fetma Inte prövat hasch eller 1,4 marijuana Prövat hasch eller marijuana Grupper sociala faktorer OK Inte utsatt för kränkning 2,2 Utsatt för kränkning Någon att dela känslor med 1,6 Ingen att dela känslor med Kan lita på de flesta 1,5 Litar inte på de flesta Figur 15. De tio viktigaste friskfaktorerna för "Full hälsa" (OK=Oddskvot) birgitta Vad håller oss friska i Norrland ver11 enkel 23

24 Sammanfattning av de olika måtten på frisk För att jämföra mönstret av friskfaktorer, som erhålls för olika mått på frisk har faktorerna rangordnats. De tio viktigaste friskfaktorerna valdes för var och en. Eftersom inte alla tio överensstämde mellan alla fyra måtten blev det totalt 14 friskfaktorer som inkluderades i sammanställningen. I de fall en friskfaktor inte var signifikant eller exkluderad från modellen rangordnades den som nummer 14. Gemensamt för alla måtten är att yrkesarbete värderas högst. Som nummer två kommer den sociala friskfaktorn att Inte ha blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt. För de enskilda måtten varierar rangordningen för den faktorn mellan två och fem. Kort efter följer åldersfaktorn och regelbunden motion, som varierar mellan två och sex respektive två och sju. Åldersfaktorn slår åt olika håll. Om frisk mäts med Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa eller Gott psykiskt välbefinnande är åldersgruppen år en friskfaktor jämfört med år. För de andra två måtten är det den yngsta åldersgruppen som utgör friskfaktor i jämförelse med den äldsta. En annan viktig social friskfaktor är att ha någon att dela sina innersta känslor med. Denna återfinns på fjärde till sjunde plats för de olika måtten. Att inte vara utsatt för ekonomisk kris återfinns på femte till sjunde plats. Män bedömer sig som friskare än kvinnor men rangordningen varierar ganska mycket mellan de olika måtten från fjärde till 11:e plats. Könsskillnaden sedan hänsyn tagits till alla faktorer i modellen är mycket mindre när frisk mäts med Mycket bra hälsa eller Gott psykiskt välbefinnande än med de andra måtten. Normalviktens betydelse varierar mellan de olika måtten. Högst rangordning har den faktorn för Mycket bra hälsa, där den kommer som nummer tre medan normalvikt inte ens är en signifikant friskfaktor för Gott psykiskt välbefinnande. Att kunna få praktiskt stöd rangordnas som nummer sex för Gott psykiskt välbefinnande, vilket är ganska högt jämfört med de andra måtten. Tabell 3. Genomsnittlig rangordning och rangordning för var och en av måtten för "frisk" Genomsnittlig rang Inga dagar /både dagar med kroppslig och psykisk ohälsa Mycket bra hälsa/ någorlunda eller dålig hälsa Gott psykiskt välbefinnande/ nedsatt psykiskt välbefinnande Yrkesarbetar 1, Inte utsatt för kränkning 3, år/16-29 år 3, Regelbunden motion 4, Har någon att dela känslor med 5, Ingen ekonomisk kris 6, Man 7, Litar på de flesta människor 8, Normalvikt 9, Full hälsa/ Inte full hälsa Avstår inte från att gå ut ensam 10, Kan få praktiskt stöd 10, Inte prövat hasch eller 11, marijuana någon gång i livet Inte utsatt för hot om våld 12, Inga riskabla spelvanor 12,

25 Friskfaktorer hos kvinnor och män Friskfaktorer för kvinnor och män har identifierats med hjälp av måttet Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa. De sju viktigaste friskfaktorerna överensstämmer helt mellan kvinnor och män även om de inte har exakt samma ordning. Det är följande friskfaktorer: Yrkesarbetar jämfört med långtidssjukskriven eller förtidspensionär Åldersklassen år jämfört med år Inte utsatt för kränkning jämfört med att ha varit utsatt Har någon att dela känslor med jämfört med att inte ha det Ingen ekonomisk kris jämfört med att ha haft svårigheter Har riskabla spelvanor jämfört med att inte ha det Motionerar regelbundet jämfört med att ha stillasittande fritid Faktorer som inte kommer med i modellen eller inte är statistiskt signifikanta friskfaktorer överensstämmer också i stort mellan män och kvinnor. Boendeform, dagligt tobaksbruk, födelseland och att kunna få hjälp med praktiska problem faller utanför modellen för både kvinnor och män. Utbildning exkluderas för männen och är ingen signifikant friskfaktor för kvinnorna. Samtliga oddskvoter för kvinnor och män samt konfidensintervall redovisas i tabell B2 i bilagan. 1 Oddskvot 10 1 Oddskvot 10 Yrkesarbetar Yrkesarbetar år år Inte utsatt för kränkning Inte utsatt för kränkning Inga riskabla spelvanor Har någon att dela känslor med Ingen ekonomisk kris Ingen ekonomisk kris Har någon att dela känslor med Inga riskabla spelvanor Motionerar regelbundet Kvinnor Motionerar regelbundet Män Figur 16. De sju viktigaste friskfaktorerna för "Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa". Kvinnor och män. (OK=Oddskvot) 25

26 Faktorer för gott psykiskt välbefinnande hos unga För att analysera friskfaktorer i den yngsta åldersgruppen har måttet Gott psykiskt välbefinnande använts. Åldersklassen år har jämförts med övriga åldrar, år. Som framgår av tabell 3 är den viktigaste friskfaktorn att ha ett yrkesarbete både för de unga och för övriga åldrar. På andra plats för de unga kommer att de kan få praktiskt stöd, något som inte alls värderas så högt bland de som är äldre än 30 år. Viktiga friskfaktorer för såväl unga som för övriga är att inte ha blivit utsatta för kränkande behandling och att motionera regelbundet. Det är en starkare friskfaktor bland de yngre att vara man än i övriga åldrar. Däremot värderar personer över 30 år högre att ha någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt. Dessutom betyder det mer för personer över 30 års ålder att inte ha haft ekonomiska problem - rang ordning fem mot 12 för de yngre. Samtliga oddskvoter och konfidensintervall redovisas i tabell B3 i bilagan. Tabell 4. Rangordning av friskfaktorer för unga, år och övriga åldrar, 30-4 år år år Yrkesarbetar 1 1 Kan få praktiskt stöd 2 7 Inte utsatt för kränkning 3 2 Motionerar regelbundet 4 4 Man 5 9 Har någon att dela känslor med 6 3 Inte otrygg 7 8 Kan lita på de flesta 8 6 Inte prövat hasch eller marijuana 9 11 Inte utsatt för fysiskt våld 10 Inte riskkonsumtion av alkohol Ingen ekonomisk kris Oddskvot 10 1 Oddskvot 10 Yrkesarbetar Yrkesarbetar Kan få praktiskt stöd Inte utsatt för kränkning Inte utsatt för kränkning Har någon att dela känslor med Motionerar regelbundet Motionerar regelbundet Man Ingen ekonomisk kris Har någon att dela känslor med Kan lita på de flesta Inte otrygg Kan få praktiskt stöd Kan lita på de flesta Inte otrygg Inte prövat hasch eller marijuana Man Inte utsatt för fysiskt våld Inte riskkonsumtion av alkohol Inte riskkonsumtion av alkohol Ingen ekonomisk kris år Inte prövat hasch eller marijuana Inte utsatt för fysiskt våld år Figur 17. Friskfaktorer för unga personer år och övriga åldrar år (OK=Oddskvot) 26

27 Friskfaktorer för personer med funktionsnedsättning Definition av funktionsnedsättning Gruppen med funktionshinder har definierats som personer med minst en av nedanstående nedsättning: Har långvarig sjukdom med hög grad av nedsatt arbetsförmåga (12 %) Har rörelsehinder(ej gå uppför trappa, ta kortare promenad, behöver hjälpmedel) (9 %) Kan inte se vanlig text i tidning (inte ens med glasögon) (4 %) Kan inte höra vad som sägs i samtal mellan flera personer (inte ens med hörapparat) (11 %) Med denna definition har 25,8 procent en funktionsnedsättning. Skillnaden mellan kvinnor och män är liten, 26,2 procent för kvinnor och 25,5 procent för män. Av personer i Norrland i åldern år skattas ha någon funktionsnedsättning. Andelen personer med funktionsnedsättning ökar med stigande ålder och är drygt 40 procent för personer i åldern år. Procent Män Kvinnor år år år år Figur 18. Andel personer med funktionsnedsättning år fördelat på ålder För att studera friskfaktorer för personer med någon funktionsnedsättning har Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa valts som mått på frisk. Andelen friska bland personer med funktionsnedsättning är ungefär hälften så stor som andelen friska bland personer utan funktionsnedsättning. Detta gäller såväl kvinnor som män. Procent Män Kvinnor Män Kvinnor Ej funktionsnedsatt Funktionsnedsatt Figur 19. Andel personer med "Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa" för personer med och utan funktionsnedsättning 27

28 Friskfaktorer Med hjälp av multivariat regressionsanalys har ett antal friskfaktorer för personer med och utan funktionsnedsättning identifierats (figur 18). Som mått på frisk har Inga dagar med kroppslig eller psykisk hälsa använts. Personer i åldern år uppger sig vara friskare än jämförelsegruppen år både bland personer med och utan funktionsnedsättning (OK ej nedsatt =5,7, OK nedsatt =5,5). Att ha ett yrkesarbete eller studera upplevs också som viktiga friskfaktorer för båda grupperna även om personer med funktionsnedsättning sätter detta högre än de utan nedsättning. En annan viktig friskfaktor för båda grupperna är att inte bli bemött på ett kränkande sätt. Däremot upplever personer med funktionsnedsättning i högre grad än de utan nedsättning frånvaro av ekonomisk kris och regelbunden motion som viktiga friskfaktorer. Alla friskfaktorer för personer med och utan funktionsnedsättning samt konfidensintervall redovisas i tabell B4 i bilagan. Oddskvot 100 Oddskvot år Inte utsatt för kränkning Yrkesarbetar Har någon att dela känslor med Man Studerar år Inte utsatt för kränkning Ingen ekonomisk kris Regelbunden motion Ej funktionsnedsatt Funktionsnedsatt Grupper Ej funktionsnedsatt OK år 5, år 2, år 1, år Inte utsatt för kränkning 4,3 Utsatt för kränkning Studerar 2,5 Yrkesarbetar 3,6 Arbetslös 3,0 Ålderspensionär 1,9 Långtidssjuk eller förtidspensionär Någon att dela känslor med 2,3 Ingen att dela känslor med Man 2,2 Kvinna Grupper Funktionsnedsatt OK Studerar 10,6 Yrkesarbetar 8,6 Arbetslös 5,5 Ålderspensionär 2,1 Långtidssjuk eller förtidspensionär år 5, år 1, år 1, år Inte utsatt för kränkning 3,3 Utsatt för kränkning Ingen ekonomisk kris 2,5 Haft svårigheter Motionerar regelbundet 2,2 Motionerar måttligt 1,5 Stillasittande fritid Figur 20. De fem viktigaste friskfaktorerna för personer med och utan funktionsnedsättning (OK=Oddskvot) 28

29 Diskussion och slutsatser En inte oväsentlig del av hälso- och sjukvårdens resurser går åt för att ta hand om personer som inte upplever att de är friska, men inte har någon definierad sjukdom. Det går inte alltid att identifiera en åkomma, som kan åtgärdas. Det är därför värdefullt att peka på friskfaktorer som kan användas i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Olika mått på frisk I studien redovisas fyra olika mått på frisk. Det skattade antalet friska personer i Norrland varierar mellan och personer beroende på vilket mått som används. Det lägsta antalet avser personer som uppger att deras allmänna hälsotillstånd är Mycket bra medan personer upplever ett Gott psykiskt välbefinnande. Ungefär personer uppger att de inte haft några dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa de senaste 30 dagarna. Det är endast fler än vad som uppger Mycket bra hälsa. Trots en god överensstämmelse i skattat antal personer är det endast 10 procent av de, som besvarat båda frågorna, som anser sig vara friska enligt bägge måtten på frisk. Det ska noteras att Healthy days inte har något med sjukskrivningsdagar att göra. Frågan angående kroppslig hälsa lyder Om du tänker på din kroppsliga hälsa, hur många dagar den senaste 30-dagarsperioden skulle du säga att den inte varit god (pga. sjukdom, kroppsliga besvär eller skador)?. Frågan angående psykisk hälsa lyder Om du tänker på din psykiska hälsa, hur många dagar den senaste 30-dagarsperioden skulle du säga att den inte varit god (t ex. pga. stress, nedstämdhet eller oro)?. Andelen personer som uppger Mycket bra hälsa är högst bland de unga och minskar med stigande ålder medan andelen med Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa ökar med stigande ålder fram till år. En förklaring till skillnaden kan ligga i att Healthy days indirekt kopplar till sjukskrivning medan Mycket bra hälsa mer tolkas som fysisk hälsa. Frisk mätt med EQ5D-måttet Full hälsa visar samma åldersmönster som när frisk mätts med Mycket bra hälsa. Bland de personer som besvarat bägge frågorna är det 14 procent som anser att de är friska enligt båda måtten. Frisk enligt Gott psykiskt välbefinnande och Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa överensstämmer vad gäller fördelning på ålder. Här är det 28 procent av de som besvarat bägge frågorna som anser att de är friska enligt båda måtten. Genom att analysera skillnader i andelen besvär, sjukdomar och symtom mellan frisk och inte frisk enligt de olika måtten bör strukturen på respektive mått kunna urskiljas. Måtten Mycket bra hälsa och Full hälsa uppvisar ganska lika mönster. Skillnaden mellan frisk och inte frisk avseende andel utan trötthet och frånvaro av långvarig sjukdom är något större för dessa båda mått än för de andra två. För att anse sig vara frisk är det viktigt att inte ha svår värk i rörelseorganen. För Full hälsa uppger hela 99 procent att de inte har sådana besvär. Andelen utan svår värk i rörelseorganen för de med Gott psykiskt välbefinnande är endast 86 procent. Det är också logiskt att detta mått har mindre inslag av fysiska besvär. De fyra måtten på frisk uppfattas på olika sätt av de svarande, vilket syns i de olika åldersfördelningarna och att överensstämmelsen i bedömning av frisk enligt olika mått är ganska låg. Skillnaderna i besvärsmönster är dock ganska marginella och någon tydlig skillnad i fördelning av kroppsliga respektive psykiska besvär går inte att urskilja. 29

30 Friskfaktorer De friskfaktorer, som ingår i analysen har delats upp i tre grupper av faktorer, bakgrundfaktorer, levnadsvanor och sociala faktorer. Samtliga faktorer tas med i analysen från början och utesluts efterhand. Kön och ålder är alltid inkluderade. Bakgrundsfaktorer Arbete har stor betydelse för hälsan (15, 18, 26). Dålig hälsa förknippas ofta med förhållanden på arbetsplatsen (18, 24, 33). Enkäten Hälsa på lika villkor innehåller inga frågor om arbetsmiljö eller arbetsförhållanden. Studien ger dock stöd för arbetets betydelse genom att den absolut viktigaste friskfaktorn oberoende av mått är att ha ett yrkesarbete eller studera. När hänsyn tagits till alla faktorer i modellen utgör männen fortfarande en friskfaktor. När måttet Mycket bra hälsa används finns dock denna faktor inte med bland de tio viktigaste. På samma sätt kvarstår åldern som en betydande friskfaktor, även om oddskvoterna minskar när hänsyn tas till levnadsvanor och sociala faktorer. Många studier har visat att ekonomin har stor betydelse för hälsan (22, 34, 35). Att inte ha haft svårigheter att klara löpande utgifter senaste 12 månaderna hör till de tio viktigaste friskfaktorerna oberoende av valt mått. Födelseland och boendeform är inga signifikanta friskfaktorer i någon av analyserna. Att vara född i Sverige jämfört med i ett utomeuropeiskt land gav en oddskvot strax över ett innan hänsyns togs till övriga faktorer i modellen. Detsamma gällde att bo i villa jämfört med att hyra lägenhet. Lång eller medellång utbildning jämfört med kort utbildning var en signifikant friskfaktor för Mycket bra hälsa och Full hälsa. Däremot gällde motsatsen för Gott psykiskt välbefinnande, oddskvot 0,8 respektive 0,9 för lång och medellång utbildning jämfört med kort utbildning. I några av analyserna var familjetypen gift/sambo utan barn eller ensam utan barn en friskfaktor. Faktorn var dock ingen genomgående friskfaktor. Levnadsvanor Regelbunden fysisk aktivitet motverkar uppkomsten av en mängd sjukdomar t ex minskad risk för hjärt- kärlsjukdomar, diabetes typ II, högt blodtryck samt minskad risk för depressioner (19, 36-38). Fysisk aktivitet betyder mycket för att motverka övervikt och fetma, stärker muskler, leder och immunförsvar. Fysisk aktivitet har en förebyggande effekt när det gäller benskörhet och fallolyckor hos äldre. Fysisk aktivitet lindrar även ångest, oro och sömnsvårigheter (39). Många studier påvisar den fysiska aktivitetens betydelse för allmänt hälsotillstånd, social förmåga samt emotionell och mental hälsa (18, 37, 40, 41). Samtliga analyser i den här studien lyfter fram regelbunden och även måttlig motion som viktiga friskfaktorer. När frisk mäts med Mycket bra hälsa eller Full hälsa är normal och övervikt signifikanta friskfaktorer jämfört med fetma. I analysen av män och kvinnor har kvinnorna signifikanta oddskvoter för normal och övervikt kontra fetma, vilket inte gäller för männen. Levnadsvanor som alkoholvanor, tobaksbruk och spelvanor är riskfaktorer för ohälsa (25, 26). I den här studien hamnar sådana levnadsvanor ganska långt ner i rangordningen av friskfaktorer i alla analyser. 30

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-3-24 Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005 Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 5 7-3-16 Folkhälsoavdelningen Sammanfattning... 4 Slutsatser... 6 1. Bakgrund... 7 2. Syfte med befolkningsenkäten... 8

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning Norrbotten 26 Fysisk hälsa Långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem, Norrbotten 1 9 8 Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 2 1 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren. Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Katarina Paulsson, Statens folkhälsoinstitut Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) 3 3 3 3 3 1 1 1 Figur 1. Andel

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Östersunds kommun 2014 2(27) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr 00599/14 13 mars 15 Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet? Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 6 Bakgrund 6 Hälsa och livskvalitet 7 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten

Resultat från folkhälsoenkäten Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 11 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva självrapporterad hälsa och levnadsvanor bland invånarna i Västra Götaland,

Läs mer

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Skillnader i hälsa - hämmar regional utveckling Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Delrapport av den nationella folkhälsostudien Hälsa på lika villkor Dalarna 2014 LANDSTINGET DALARNA,

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år

Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år Hälsan i 16-84 år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i 16-84 år En sammanställning av hälsoindikatorer uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen Befolkningsenkäten 2005 Hälsa på

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 DELRAPPORTERING AV REGERINGSUPPDRAG Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 13 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mellanårsmätning

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län FoU-rapport 2005:5 Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län Resultaten av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 Ingrid Edvardsson Tobias Andersson Helene Ekström Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2014 Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför att:

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Åre kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund 5 Hälsa och livskvalitet 6 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa En rapport från enkätundersökningen Liv & hälsa 2000. Ett samarbete mellan landstingen i Södermanlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan

Läs mer

Folkhälsan i Umeå kommun

Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i kommun - Psykisk hälsa Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 5, juni 2012 Innehållsförteckning sid. 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Folkhälsorådets nya

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Fastställd av Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund 2015-05-19 44 NRF Dnr 088/15 God hälsa på lika villkor genom hela livet Syfte

Läs mer