Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010"

Transkript

1 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten genomförs varje år och syftar till att undersöka hur befolkningen mår och följa förändringar över tid som en del i uppföljningen av folkhälsopolitiken. Undersökningen genomförs av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut och Sveriges landsting och regioner. Landstinget Gävleborg har sedan starten 4 deltagit vart tredje år med tilläggsurval: 4, 7 och nu senast. Tilläggsurvalen gör det möjligt att uttala sig om förhållanden på kommunnivå. Under fick cirka 12 Gävleborgare mellan 16-8 år en enkät om hälsa och levnadsvanor. Femtio procent besvarade års enkät 1. Finansieringen sker främst av landstinget men viss delfinansiering står kommunerna och Region Gävleborg för. Landstingets samhällsmedicinska enhet ansvarar för bearbetning av länets material. Presentationen av resultat koordineras så långt som möjligt med när Statens folkhälsoinstitut går ut med sina nationella och regionala resultat. Det kan noteras att de regionala resultat som presenteras via Statens folkhälsoinstitut baserar sig på det nationella urvalet och redovisas som ett fyraårsmedelvärde. Resultat från års material har tidigare presenterats vad gäller levnadsvanor. Denna PM beskriver en del övergripande resultaten från övriga områden i enkäten och med fokus på några stora trender och tendenser i länsmaterialet som helhet. Därmed kan PM ses som ett komplement till de kommunoch spridningstabeller som finns utlagda på Samhällsmedicins hemsida på Internet, Tabelluppläggen förklaras i korthet nedan: Kommuntabeller presenterar procentandelar över tid, könsuppdelat samt för kommunerna, länet och riket. Förutom andelen presenteras 9 konfidensintervall och det beräknade antalet i befolkningen för respektive region. Uppgifterna är åldersstandardiserade. En signifikanstestning (markeras i förekommande fall som *) genomförs mot rikets värde varje år. Spridningstabellerna presenterar länets resultat det senast tillgängliga året och med uppdelning i närsjukvårdsområden, åldersklasser, socioekonomi, utbildningslängd samt födelseland. Varje grupp 1 Bortfallet i enkätundersökningar ökar för varje år och det är ett faktum som tycks gälla alla enkätundersökningar. Problemet är att man inte vet hur, om något, de svarande skiljer sig från de som inte svarar och hur det i sin tur påverkar de svar man får. Två saker kan nämnas när det gäller den nationella folkhälsoenkäten: * I den nationella folkhälsoenkäten används registeruppgifter från SCB för att kunna räkna upp värden på befolkningsnivå och till del kompensera för bortfallet. Tekniken man använder heter kalibreringsvikter och beskrivs mer på bland annat Folkhälsoinstitutets hemsida * Folkhälsoinstitutet genomförde en bortfallsstudie 9. I korthet visar studien att inga statistiskt säkerställda förändringar i förekomsten av olika hälsovariabler inträffar när man också studerar svaren från delar av bortfallet. Bortfallet tycks inte heller ha ett avvikande socialt svarsmönster gentemot de som svarat på enkäten. Mer info på

2 Samhällsmedicin PM 2 Gävleborg testas mot den översta kategorin i varje grupp för att på så sätt studera skillnader avseende geografi, ålder etc inom länet. Alla uppgifter utom åldersklasser är åldersstandardiserade. På Folkhälsoinstitutet, / den nationella folkhälsoenkäten, presenteras uppgifter från samtliga år 4 till och med dels i form av rapporter, tabeller och med underlagsdokumentation som till exempel enkätformulär, bakgrund till frågeställningar i enkäten osv. Frågor om den nationella folkhälsoenkäten i Gävleborgs län kan ställas till, Materialet kommer under vintern och våren att analyseras vidare och användas i ett flertal olika sammanhang där hälsoläget och folkhälsoarbetet i länet är i fokus. 2. Hur mår Gävleborgarna? Ett viktigt syfte med den nationella folkhälsoenkäten är att undersöka hur befolkningen mår. I enkäten finns ett flertal frågor som handlar om hälsa, sjukdomar, besvär, läkemedel osv. Inledningsvis redovisas resultaten från några mer övergripande frågor kring fysisk och psykisk hälsa: Dålig självskattad hälsa o Svarsalternativen dåligt och mycket dåligt på frågan om hur det allmänna hälsotillståndet är Långvarig sjukdom med nedsatt funktion o Svarar ja på frågan om man har en långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem. Anger dessutom på följdfrågan att detta innebär att arbetsförmågan är nedsatt i någon mån eller i hög grad Svår värk i rörelseorganen o Andelen som anger att de har svåra besvär av värk i skuldror, nacke, axlar, ryggsmärtor, ryggvärk, värk i händer, armbågar, ben, knän eller dylikt Nedsatt psykiskt välbefinnande o Baserat på en summering av 12 frågor i frågebatteriet GHQ-12 som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar och individens förmåga att hantera olika stressituationer 2. Ett eller flera symptom på psykisk ohälsa o Anger att man har ett-flera besvär av följande: ångest, trötthet, sömnbesvär eller är mycket stressad Figuren nedan avser främst att ge en första översikt över nuläget: andelar per några centrala riskmått samt relationen till riket. Röda (negativa avvikelser jämfört med riksgenomsnittet) och gröna (positiva avvikelser jämfört med riksgenomsnittet) staplar avviker statistiskt säkerställt avvikande från riket. Gula är att betrakta som i nivå med riket. Resultaten gäller den vuxna befolkningen 16-8 år. 2 Mer om frågorna i enkäten kan man läsa i dokumentet Frågebakgrund som finns på

3 Samhällsmedicin PM 3 Gävleborg Fysisk och psykisk hälsa: Gävleborgs län Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år Motsvarande bilder för länets kommuner återfinns i bilaga längst bak i denna PM. Av de mer övergripande måtten på hälsoläget är det för länet som helhet främst frågan om långvarig sjukdom med nedsatt sjukdom som avviker negativt. procent av männen och 32 procent av kvinnorna i länet anger detta vilket motsvarar cirka 68 6 st i befolkningen. Motsvarande andelar i riket är och 28 procent. I en fördjupad redovisning av svaren på dessa frågor redovisas andelarna fördelat i olika åldersklasser. Det framkommer inledningsvis att långvarig sjukdom i hög grad är relaterat till ålder men även att för både män och kvinnor är det en högre andel i samtliga åldersklasser som har en långvarig sjukdom i länet jämfört med riket.

4 Samhällsmedicin PM 4 Gävleborg Långvarig sjukdom i olika åldersklasser länet och riket 4 Långvarig sjukdom Länet Långvarig sjukdom Riket..med nedsatt funktion Länet..med nedsatt funktion Riket 16- år -44 år 4-64 år 6-84 år Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år 6 Långvarig sjukdom i olika åldersklasser länet och riket 4 Långvarig sjukdom Länet Långvarig sjukdom Riket..med nedsatt funktion Länet..med nedsatt funktion Riket 16- år -44 år 4-64 år 6-84 år Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år Frågan om långvarig sjukdom innebär att man fångar upp både mer och mindre allvarliga sjukdomar och tillstånd. Av flera skäl är det också viktigt att studera förekomsten av några olika sjukdomstillstånd i befolkningen.

5 Samhällsmedicin PM Gävleborg Förekomst i olika sjukdomar Länet 16-8 år Antal Allergi st Astma 8 12 st Diabetes 8 st Högt blodtryck st Nationella folkhälsoenkäten I enkäten ingår frågor om man har någon av ett antal uppräknade sjukdomar (bilden ovan) samt huruvida man har psykiska besvär/symptom (bilden nedan). Det kan inledningsvis nämnas att andelarna i stort är i nivå med riksgenomsnittet. Av tabellerna framgår också att det är en hög andel, och många personer i länets vuxna befolkning, som har de nämnda sjukdomarna och besvären. Psykiska besvär/symptom Länet 16-8 år Antal Sömnsvårigheter st Trötthet st Ängslan, oro eller ångest st Suicidtankar senaste året st Ett/flera symptom ps. ohälsa 27 7 st Nationella folkhälsoenkäten

6 Samhällsmedicin PM 6 Gävleborg Fysisk och psykisk hälsa fördelat i några olika grupper i befolkningen När det gäller olika hälsomått finns skillnader mellan olika befolkningsgrupper som kan kopplas till kön, åldersgrupper och social position. Utbildningsnivå 3 används ofta som indikator på social position. Inledningsvis redovisas självskattad hälsa och här redovisas hälsomåttet, det vill säga den andel som skattar sin hälsa som god. Bra eller mycket bra självskattad hälsa. Gävleborgs län Föd.land Utb.nivå Ålder Totalt Kort Mellanlång Lång Sverige Norden Övr. länder Procent Nationella folkhälsoenkäten Föd.land Utb.nivå Ålder Totalt Bra eller mycket bra självskattad hälsa. Gävleborgs län Kort Mellanlång Lång Sverige Norden Övr. länder Nationella folkhälsoenkäten Procent 3 Kort utbildningsnivå, högst 11 år, motsvarar folkskola, grundskola eller tvåårigt gymnasium. Mellanlång utbildningsnivå, 12-, år, motsvarar 3-4 i gymnasiet eller mindre än 1 högskolepoäng. Lång utbildningsnivå, minst år, motsvarar minst 1 högskolepoäng på universitet/högskola. Andelarna har åldersstandardiserats vilket innebär att man har tagit hänsyn till att det är olika åldersfördelning i utbildningsgrupperna.

7 Samhällsmedicin PM 7 Gävleborg Frågan om självskattad hälsa bygger helt på individens egen bedömning av sin hälsa, och anses allmänt som ett mycket viktigt och tillförlitligt hälsomått. Figurerna ovan redovisar den andel som bedömer sin hälsa som bra eller mycket bra och redovisar denna andel i några olika befolkningsgrupper inom länet. En något högre andel män (71 procent) än kvinnor (66 procent) anger en bra eller mycket bra självskattad hälsa. Självskattad hälsa är i hög grad relaterat till ålder, en högre andel av de yngre jämfört med de äldre upplever sin hälsa som bra eller mycket bra. Genomgående är det i bilderna också en skillnad i staplarnas längd mellan de med kort och lång utbildning. Skillnaderna är ett uttryck för sociala skillnader i hälsa som är ett tydligt mönster såväl i riket som i länets befolkning. Motsvarande bild visas för ett övergripande mått på psykisk ohälsa. Ett/flera symptom på psykisk ohälsa. Gävleborgs län män Föd.land Utb.nivå Ålder Totalt Kort Mellanlång Lång Sverige Norden Övr. länder Procent Ett/flera symptom på psykisk ohälsa. Gävleborgs län kvinnor Föd.land Utb.nivå Ålder Totalt Kort Mellanlång Lång Sverige Norden Övr. länder Procent

8 Samhällsmedicin PM 8 Gävleborg Ett eller flera symptom på psykisk ohälsa (svåra besvär av ångest, trötthet, sömnbesvär eller mycket stressad) har en högre andel kvinnor ( procent) än män ( procent). När det gäller detta mått så är det inte i lika hög grad kopplat till ålder. De sociala skillnaderna är dock tydliga även här. För både män och kvinnor är det ungefär dubbelt så vanligt med ett eller flera symptom på psykisk ohälsa bland de med kort utbildningsnivå jämfört med de med lång utbildning. Det finns även tydliga skillnader med avseende på födelseland. En högre andel i grupper med födelseland utom Sverige har ett eller flera symptom på psykisk ohälsa. 4. Sociala relationer/ekonomi I den nationella folkhälsopolitiken betonas på många sätt olika bestämningsfaktorer och deras roll för folkhälsan. Därför innehåller också enkäten flera frågor om dessa aspekter på bestämningsfaktorer till exempel kopplade till olika aspekter på levnadsvillkor. När det gäller sociala relationer finns det många studier som visar på deras hälsofrämjande effekt framför allt i termer av sociala nätverk, socialt stöd, socialt deltagande, tillit, integrering, socialt kapital osv. Integrerade individer med starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa än socialt isolerade individer. När det gäller sociala relationer och ekonomi har vi här begränsat redovisningen till följande mått: Lågt socialt deltagande o Anger högst en av listade aktiviteter på frågan Har du deltagit i någon av följande aktiviteter under de senaste 12 månaderna: Angivna aktiviteter framgår längre ner i detta avsnitt praktiskt stöd o Svarar nej på frågan Kan du få hjälp av någon/några personer om du har praktiska problem eller är sjuk? emotionellt stöd o Svarar nej på frågan Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt? Rädd att gå ut ensam o Svarar ja på frågan Händer det att du avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad? kontantmarginal o Svarar nej på frågan om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram kr, skulle du då klara det? Ekonomisk kris o Svarar ja på frågan har det under den senaste 12 månaderna hänt att du haft svårighet att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar mm. En sammanfattande bild för länet som helhet utifrån följande mått presenteras nedan.

9 Samhällsmedicin PM 9 Gävleborg Sociala relationer och ekonomi: Gävleborgs län Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år Liksom tidigare avser denna mer summerade bild avser främst att ge en första översikt över nuläget: andelar per några centrala riskmått samt relationen till riket. Röda (negativa avvikelser jämfört med riksgenomsnittet) och gröna (positiva avvikelser jämfört med riksgenomsnittet) staplar avviker statistiskt säkerställt avvikande från riket. Gula är att betrakta som i nivå med riket. Motsvarande bilder för länets kommuner finns i bilagedelen till denna PM. Gävleborg avviker negativt från riket när det gäller ett av de två ekonomiska måtten (saknar kontantmarginal 4 ) men inte när det gäller att man varit i ekonomisk kris det senaste året (dvs att man haft svårt att betala sina löpande räkningar). Gävleborg har också en högre andel som anger ett lågt socialt deltagande. Eftersom Gävleborg avviker negativt kan det vara intressant att studera dessa svarsalternativ var och en för sig och inte bara summerat. För Gävleborg ser då bilden ut enligt nedan: 4 Att sakna kontantmarginal innebär att man inte kan skaffa fram kr under loppet av en vecka. Ett syfte med frågan är att generera underlag till uppföljning av målområdet ekonomisk och social trygghet och dess betydelse för hälsan. Frågorna härstammar ursprungligen från ULF och har använts i flertalet landstingsenkäter.

10 Samhällsmedicin PM Gävleborg Socialt deltagande länet jmfr riket Studiecirkel/kurs på arbetsplatsen Studiecirkel/kurs på fritiden Fackföreningsmöte Annat föreningsmöte Teater/bio Konstutställning Religiös sammankomst Sporttillställning Skivit insändare Demonstration av något slag Offentlig tillställning Större släktsammankomst Privat fest Länet Riket Procent Som framgår av bilden är deltagandet lägre än riksgenomsnittet (markerat med rött) när det gäller Studiecirkel på fritiden Teater/bio Konstutställning Religiös sammankomst Demonstration Större släktsammankomst och Privat fest Att underlätta social integration är en uppgift för många aktörer inom både kommun och landsting. Det kan till exempel handla om integrering i samhället genom att skapa arbetstillfällen, sociala evenemang och fritids och kulturverksamhet, bra och säker infrastruktur och kommunikationer, trygga bostadsområden, stimulera frivilligorganisationer till en bred verksamhet etc. Läs mer på

11 Samhällsmedicin PM 11 Gävleborg Två bilder visar fördelningen av lågt socialt deltagande i olika befolkningsgrupper i Gävleborg. Lågt socialt deltagande Gävleborg män Föd.land Utb.nivå Ålder Totalt Kort Mellanlång Lång Sverige Norden Övr. länder Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år 4 6 Procent Lågt socialt deltagande Gävleborg kvinnor Föd.land Utb.nivå Ålder Totalt Kort Mellanlång Lång Sverige Norden Övr. länder Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år Procent procent av männen och 22 procent av kvinnorna i Gävleborgs län har ett lågt socialt deltagande. Totalt motsvarar detta 24 procent eller cirka 2 8 st i länet. Fördelningen i olika sociodemografiska grupper visar att en högre andel äldre än yngre har ett lågt socialt deltagande. Personer med kort utbildning har ett lägre deltagande än de med lång utbildning. Dessutom är det en högre andel med födelseland utom Norden som har ett lågt socialt deltagande och det är tydligt för både män och kvinnor. Motsvarande bilder visas även för personer som saknar kontantmarginal.

12 Samhällsmedicin PM 12 Gävleborg kontantmarginal Gävleborgs län män Föd.land Utb.nivå Ålder Totalt Kort Mellanlång Lång Sverige Norden Övr. länder Procent kontantmarginal Gävleborgs län kvinnor Föd.land Utb.nivå Ålder Totalt Kort Mellanlång Lång Sverige Norden Övr. länder Procent En högre andel kvinnor ( procent) än män ( procent) saknar kontantmarginal. Att sakna kontantmarginal betyder som tidigare nämnts att man inte kan skaffa fram kr inom loppet av en vecka. En högre andel yngre än äldre saknar kontantmarginal. En högre andel bland de med kort utbildning jämfört med lång utbildning saknar kontantmarginal. Dessutom är det en betydligt högre andel bland de med födelseland utom Norden som saknar kontantmarginal.

13 Samhällsmedicin PM Gävleborg Bilaga tabellunderlag med summerade bilder för länets kommuner 4 3 Fysisk och psykisk hälsa: Ockelbo Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år 3 Fysisk och psykisk hälsa: Hofors Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år

14 Samhällsmedicin PM Gävleborg Fysisk och psykisk hälsa: Ovanåker Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år 4 3 Fysisk och psykisk hälsa: Nordanstig Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år

15 Samhällsmedicin PM Gävleborg Fysisk och psykisk hälsa: Ljusdal Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år 3 Fysisk och psykisk hälsa: Gävle Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år

16 Samhällsmedicin PM 16 Gävleborg Fysisk och psykisk hälsa: Sandviken Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år 3 Fysisk och psykisk hälsa: Söderhamn Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år

17 Samhällsmedicin PM 17 Gävleborg Fysisk och psykisk hälsa: Bollnäs Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år 4 3 Fysisk och psykisk hälsa: Hudiksvall Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år

18 Samhällsmedicin PM Gävleborg Sociala relationer och ekonomi: Ockelbo Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år Sociala relationer och ekonomi: Hofors Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år

19 Samhällsmedicin PM 19 Gävleborg Sociala relationer och ekonomi: Ovanåker Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år Sociala relationer och ekonomi: Nordanstig Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år

20 Samhällsmedicin PM Gävleborg Sociala relationer och ekonomi: Ljusdal Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år Sociala relationer och ekonomi: Gävle Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år

21 Samhällsmedicin PM 21 Gävleborg Sociala relationer och ekonomi: Sandviken Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år Sociala relationer och ekonomi: Söderhamn Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år

22 Samhällsmedicin PM 22 Gävleborg Sociala relationer och ekonomi: Bollnäs Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år Sociala relationer och ekonomi: Hudiksvall Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren. Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Katarina Paulsson, Statens folkhälsoinstitut Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) 3 3 3 3 3 1 1 1 Figur 1. Andel

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Skillnader i hälsa - hämmar regional utveckling Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Delrapport av den nationella folkhälsostudien Hälsa på lika villkor Dalarna 2014 LANDSTINGET DALARNA,

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning Norrbotten 26 Fysisk hälsa Långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem, Norrbotten 1 9 8 Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 2 1 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Arbetspendling Gävleborg

Arbetspendling Gävleborg Sid 1 Arbetspendling Gävleborg Källa SCB Sid 2 1000 1000 Arbetstagare resp arbetstillfällen i Gävleborg 127580 122368 124311 1565 122952 125557 0000 80000 000 000 000 0 05 14 Arbetande Arbetstillfällen

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Vad håller oss friska i Norrland?

Vad håller oss friska i Norrland? Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland 2 Innehåll Sammanfattning...5

Läs mer

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:6, Ett diskussionsunderlag om skillnader i hälsa

, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:6, Ett diskussionsunderlag om skillnader i hälsa 1 Introduktion En allt större andel av befolkningen i Sverige består av människor med utländsk bakgrund. Flera rapporter har pekat på att migranters hälsa ofta, och i många hänseenden, skiljer sig från

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Östersunds kommun 2014 2(27) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr 00599/14 13 mars 15 Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 DELRAPPORTERING AV REGERINGSUPPDRAG Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 13 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005 Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 5 7-3-16 Folkhälsoavdelningen Sammanfattning... 4 Slutsatser... 6 1. Bakgrund... 7 2. Syfte med befolkningsenkäten... 8

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto:

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Åre kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten

Resultat från folkhälsoenkäten Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 11 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva självrapporterad hälsa och levnadsvanor bland invånarna i Västra Götaland,

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och %LODJD7DEHOOELODJD 79 %LODJD 7DEHOOELODJD,QQHKnOO 6LGD Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Läs mer

Andelen kvinnor av de företagsamma i Gävleborg uppgår till 26,6 procent. Det är klart lägre än riksgenomsnittet (28,5 procent).

Andelen kvinnor av de företagsamma i Gävleborg uppgår till 26,6 procent. Det är klart lägre än riksgenomsnittet (28,5 procent). Gävleborgs län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling

Läs mer

Hälsa / vård på lika villkor

Hälsa / vård på lika villkor Hälsa / vård på lika villkor En modern utopi? Claudio Troncoso Hur jämlika är vi? Folkhälsan har blivit bättre. Men det finns systematiska skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska

Läs mer

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården En sammanställning av uppgifter angående befolkningen och hälso- och sjukvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg Innehåll Förord 1. Befolkningen -

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Jämtlands län 2014 2(50) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Strömsunds kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Strömsunds kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Strömsunds kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto:

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 6 Bakgrund 6 Hälsa och livskvalitet 7 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Folkhälsan i Umeå kommun

Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i kommun - Psykisk hälsa Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 5, juni 2012 Innehållsförteckning sid. 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Folkhälsorådets nya

Läs mer

Hur mår unga i Gävleborg?

Hur mår unga i Gävleborg? Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år

Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år Hälsan i 16-84 år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i 16-84 år En sammanställning av hälsoindikatorer uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen Befolkningsenkäten 2005 Hälsa på

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Kvartalsrapport januari-mars 2015 Befolkningen i Gävleborg ökar. Inflytt från utlandet bidrar mest till ökningen. Under fjärde kvartalet 2014 startades 379 företag

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Pendlande Ungdomar. Översikt över gymnasiestuderande elever i Gävleborgs län. Nordanstig. Ljusdal Hudiksvall. Ovanåker Bollnäs Söderhamn.

Pendlande Ungdomar. Översikt över gymnasiestuderande elever i Gävleborgs län. Nordanstig. Ljusdal Hudiksvall. Ovanåker Bollnäs Söderhamn. Pendlande Ungdomar Översikt över gymnasiestuderande elever i Gävleborgs län Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors Sammanfattning Denna översikt över Gävleborgs

Läs mer

Rapport. Hälsa på lika villkor 2007:4. en jämförelse mellan Östergötland och riket. www.lio.se/fhvc. Linköping November 2007

Rapport. Hälsa på lika villkor 2007:4. en jämförelse mellan Östergötland och riket. www.lio.se/fhvc. Linköping November 2007 Rapport 2007:4 Hälsa på lika villkor en jämförelse mellan Östergötland och riket Linköping November 2007 Helen Axelsson Elin Eriksson Lotta Fornander www.lio.se/fhvc Hälsa på lika villkor - en jämförelse

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto:

Läs mer

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2009

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2009 Informationsindex Brukarmedverkan i individuell plan Omdöme om Omdöme om SÄBO i sin helhet maten Omdöme om social samvaro och Omdöme om aktiviteter informationen Väntetid till särskilt boende Omdöme om

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län FoU-rapport 2005:5 Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län Resultaten av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 Ingrid Edvardsson Tobias Andersson Helene Ekström Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Krokoms kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Krokoms kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Krokoms kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto:

Läs mer