Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. Linköping augusti 2010
|
|
- Oskar Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter
2
3 Innehållsförteckning BAKGRUND SYFTE DELMÅL MATERIAL OCH METOD SOCIOEKONOMISKT INDEX STUDIEGRUPP 1, BARN FÖDDA ÅR STUDIEGRUPP 2, UNGDOMAR FÖDDA RESULTAT GRUPP 1. BARN FÖDDA ÅR Karies Socioekonomisk kartläggning Byte av bostad GRUPP 2. UNGDOMAR FÖDDA ÅR Karies Socioekonomisk kartläggning Byte av bostad DISKUSSION SLUTSATSER REFERENSER
4 - 2 -
5 Bakgrund Karies är en folksjukdom som drabbar en stor del av den svenska befolkningen. Karies orsakar problem för den enskilde individen i form av infektioner, tandvärk, störningar i bettutveckling och tuggfunktion. Grav karies påverkar också utseendet, vilket kan upplevas som socialt handikappande. Omfattande kariesskador innebär höga vårdkostnader för samhället och vårdgivarna inom den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården. Barn- och ungdomstandvård utförs både av folktandvården och privattandvården. Tandhälsan och kariessjukdomens utbredning hos barn och ungdomar i Östergötland, följs upp genom årlig rapportering av epidemiologiska data för åldrarna 3, 6, 9, 12, 16 och 19 år. Registreringen utförs vid undersökningstillfället och inrapporteras av alla vårdgivare i Östergötland (Ref.1). Insamlade data sammanställs årligen och visar att tandhälsan stadigt har förbättrats under perioden , men att den är ojämnt fördelad (Ref. 2). Vissa individer utvecklar betydligt mer karies än andra och karies har ett starkt samband med socioekonomiska förhållanden i familjen och omgivningen. Tandhälsouppföljningen visar att: År 2003 var 94 procent av Östergötlands treåringar (födda år 2000) fria från synlig karies i mjölktänderna, (dmft=0). År 2006 hade andelen kariesfria sexåringar, (födda år 2000), sjunkit till 74 procent. Vart femte barn, cirka 830 individer, av dem som tidigare hade till synes friska tänder, hade utvecklat manifest karies under treårsperioden. År 2003 var 76 procent av länets sextonåringar, (födda år 1987), kariesfria i de permanenta tändernas kontaktytor (DFSa=0). År 2006 hade andelen nittonåringar, (födda 1987), med kariesfria kontaktytor sjunkit till 60 procent. Fler än var sjätte, av de tidigare friska ungdomarna, cirka 840 individer, hade utvecklat manifest karies i tändernas kontaktytor under treårsperioden. År 2003 hade 2 procent av sextonåringarna mer än fem karierade eller fyllda kontaktytor, DFSa>5. År 2006 hade andelen nittonåringar med mer än fem karierade eller fyllda kontaktytor, DFSa>5, ökat med 3 procentenheter (cirka 160 individer), till 5 procent. Trots att tandhälsan har förbättrats hos stora delar av befolkningen, så finns det fortfarande ett antal barn och ungdomar, hos vilka omfattande kariesutveckling är ett problem. Avsikten med studien var att ta fram mer kunskap om de grupper som utvecklar karies
6 Syfte Att identifiera grupper av barn och ungdomar som utvecklar karies, för att kunna rikta anpassade interventionsinsatser till dessa. Delmål Beskrivning och geografisk kartläggning av a) gruppen barn, 3 6 år, som hade kariesfria mjölktänder (dmft=0) år 2003 men utvecklade karies (dmft>0) under perioden b) gruppen ungdomar, år som hade kariesfria kontaktytor i sina permanenta tänder, (DFSa=0), år 2003, men utvecklade karies i kontaktytorna (DFSa>0), under perioden Beskrivning av gruppen högkariesaktiva ungdomar, år, som hade ett till fem kariesangrepp eller fyllningar i tändernas kontaktytor, (DFSa<=5) fram till och med år 2003, och som hade sex eller fler kariesangrepp eller fyllningar (DFSa>5) vid undersökningen år Förslag till interventionsstrategi
7 Material och metod För att mäta tandhälsa används, såväl nationellt som internationellt, variabler som fastställts av Världshälsoorganisationen, WHO (Ref 4). D Decayed Karierad tand eller tandyta M Missing Tand eller tandyta som saknas på grund av karies F Filled Tand eller tandyta som har fyllning, utförd på grund av karies T Tooth Tand S Surface Tandyta a approximal Tandyta som gränsar till nästa tand i tandbågen, kontaktyta Variabler som avser mjölktänder skrivs med gemener och variabler som avser permanenta tänder skrivs med versaler. I studien används indexen: dmft: antal mjölktänder som har kariesangrepp, fyllning eller förlorats på grund av karies. DFSa: antal kontaktytor på permanenta tänder, som har kariesangrepp eller fyllning på grund av karies. Uppföljningen av kariesutveckling omfattar barn födda år 2000 och ungdomar födda 1987, som besökt tandvården både 2003 och Det vill säga de år barnen är 3 respektive 6 år och ungdomarna 16 respektive 19 år. Följande beteckningar används i studien för indelning av studiematerialet. Kariesfri: dmft = 0, både år 2003 och år 2006 DFSa = 0, både år 2003 och år 2006 Kariesutveckling: dmft = 0, år 2003 och deft > 0, år 2006 DFSa = 0, år 2003 och DFSa > 0, år 2006 Högkariesaktiv: DFSa<=5, år 2003 och DFSa>5, år 2006 Övriga: barn och ungdomar som redan hade karies år Från Masterregistret som är ett system som hanterar personuppgifter från befolkningsregistret valdes alla barn som bodde i Östergötland år 2003 och som är födda år 2000 eller år Master innehåller bland annat uppgifter om personnummer, namn och adress för personer skrivna i Östergötlands, Jönköping, Kalmar och Kronobergs län. Dessa uppgifter sammanfördes med barnens och ungdomarnas tandhälsodata på individnivå
8 Socioekonomiskt index Östergötlands nyckelkodsområden har indelats i fem socioekonomiska nivåer, från högsta till lägsta nivå. Indelningen är baserad på andel höginkomsttagare och nyckelkodsområdena fördelar sig med 10, 20, 40, 20 respektive 10 procent till de olika socioekonomiska nivåerna. Den socioekonomiska analysen och kartläggningen finns beskriven i rapporten: A socioeconomic classification of small areas in the county of Östergötland (Ref. 3). Rapporten beskriver bakgrunden och metoden för konstruktionen av det socioekonomiska indexet som utgör grunden för analysen av tandhälsan. Resultaten visar att övriga socioekonomiska variabler som till exempel utbildningsnivå samverkar med indexet samt att det finns tydliga samband mellan indexet, levnadsvanor och hälsa. Studiegrupp 1, barn födda år 2000 a. Urval av de barn, som fanns med i Masterregistret aktuellt år, och som hade inrapporterade tandhälsodata både 2003 som treåringar och 2006 som sexåringar. b. Urval av de barn som var kariesfria, dmft=0, år 2003 och hade utvecklat karies, dmft>0, år c. Bostadsadress/nyckelkodsområde för studiegruppen togs fram för år 2003, 2006 och Studiegrupp 2, ungdomar födda 1987 a. Urval av de ungdomar, som fanns med i Masterregistret aktuellt år, och som hade inrapporterade tandhälsodata både 2003 som sextonåringar och 2006 som nittonåringar. b. Urval av de ungdomar som var kariesfria, DFSa=0, år 2003 och hade utvecklat karies, DFSa>0, år c. Bostadsadress/nyckelkodsområde för studiegruppen togs fram för år 2003, 2006 och d. Urval av de ungdomar som hade, DFSa<=5, år 2003 och DFSa>5, år Materialet studerades avseende a. Fördelning av individerna mot den socioekonomiska gruppindelningen i Östergötland 2003, 2006 och b. Flyttning under perioden
9 Resultat Grupp 1. Barn födda år 2000 Av totalt barn födda år 2000 fanns barn (51,3%) registrerade i Master och Tandhälsoepidemiologi både 2003 och 2006 (tabell 1). Sju barn som var folkbokförda utanför Östergötlands län, men fick tandvård i Östergötland och hade epidemiologisk registrering både 2003 och 2006 togs med i materialet. I studiegrupp 1 inkluderades därmed barn, av dessa var flickor (49 %) och pojkar (51 %). Tabell 1. Barn födda år 2000, som fanns registrerade i Master respektive Tandhälsoepidemiologi 2003 och/eller Barn födda 2000 Antal Andel, % Master och Tandepi både 2003 och ,3 Master och Tandepi endast ,6 Master och Tandepi endast ,0 Master enbart 431 9,8 Tandepi 2003 och 2006, saknas i Master 7 0,2 Tandepi 2003, saknas i Master 4 0,1 Tandepi 2006, saknas i Master 178 4,0 Totalt ,0-7 -
10 Karies I studiegrupp 1 var totalt 57 procent av barnen kariesfria både 2003 och 2006, 17 procent hade utvecklat karies under perioden, och 26 procent hade karies både 2003 och 2006, det vill säga hade utvecklat karies i minst en tand, redan vid tre års ålder. Av dem som utvecklade karies mellan 2003 och 2006 var 46 procent flickor och 54 procent pojkar. Bland flickorna var andelen som var kariesfria både 2003 och 2006 högre än bland pojkarna (figur 1). Flickor Pojkar Andel (%) Kariesfria 2003 och 2006 Kariesfria 2003, karies 2006 Karies 2003 och 2006 Figur 1. Kariesfrekvens i studiegrupp 1, vid 3 respektive 6 års ålder, per kön
11 Socioekonomisk kartläggning Bostadsadress togs fram för studiegrupp 1, år 2003, 2006 och Adresserna fördelades efter socioekonomi i fem grupper. I de tre socioekonomiskt mest välbeställda områdena var andelen barn som höll sig kariesfria under åren 2003 till 2006 högre än i områdena med lägre socioekonomi (figur 2). Andelen treåringar som utvecklade karies under treårsperioden var en av fem i de högsta och mellersta, respektive en av sju i de näst högsta socioekonomiska områdena. I det näst lägsta segmentet var andelen en av fyra, och i det lägsta utvecklade vart tredje barn karies. Det förelåg inga större skillnader i fördelningen på socioekonomisk tillhörighet vid jämförelse 2003, 2006 och Kariesfria vid 3 och 6 år 2003 Kariesfria vid 3 år, karies vid 6 år 2003 Kariesfria vid 3 och 6 år 2006 Kariesfria vid 3 år, karies vid 6 år 2006 Kariesfria vid 3 och 6 år 2008 Kariesfria vid 3 år, karies vid 6 år Andel (%) Högst socioekonomi Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Figur 2. Bostad år 2003, 2006 och 2008 för studiegrupp 1, efter socioekonomisk indelning - 9 -
12 Byte av bostad Att byta bostad kan innebära både positiva förändringar och försämringar för barn och ungdomar. Att byta till en större bostad i ett tryggt bostadsområde kan för en familj innebära förbättrad livskvalitet, medan ständiga uppbrott kan skapa otrygghet och brist på kontinuitet i socialt samspel, vård och omsorg. 36 procent av studiegruppen hade bott på samma ställe under åren , och 32 procent hade flyttat en gång. Ett fåtal barn, 21 stycken, hade bytt bostad 7 16 gånger under perioden. Av de kariesfria barnen flyttade 29 procent två eller fler gånger, jämfört med 41 procent för de barn som utvecklade karies under perioden (figur 3). Andel (%) Inte flyttat Flyttat en gång Flyttat 2 eller flera ggr Kariesfria vid 3 och 6 år Kariesfria vid 3 år, karies vid 6 år Figur 3. Jämförelse av flyttningsfrekvens, under perioden , hos kariesfria barn respektive barn som utvecklade karies, i studiegrupp
13 Grupp 2. Ungdomar födda år 1987 Av totalt ungdomar födda 1987 fanns ungdomar (67 %) registrerade i Master och Tandhälsoepidemiologi både 2003 och 2006 (tabell 2). 12 ungdomar som var folkbokförda utanför Östergötlands län, men fick tandvård i Östergötland och hade tandhälsodata både 2003 och 2006 inkluderades i materialet. Studiegrupp 2 bestod därmed av ungdomar, varav var flickor (48 %) och var pojkar (52 %). Tabell 2. Ungdomar födda år 1987, som fanns registrerade i Master respektive Tandhälsoepidemiologi 2003 och/eller 2006 Barn födda 1987 Antal Andel, % Master och Tandepi både 2003 och ,2 Master och Tandepi endast ,9 Master och Tandepi endast ,7 Master enbart 246 4,4 Tandepi 2003 och 2006, saknas i Master 12 0,2 Tandepi 2003, saknas i Master 10 0,2 Tandepi 2006, saknas i Master 243 4,3 Totalt ,0-11 -
14 Karies I studiegrupp 2 var totalt 57 procent av ungdomarna kariesfria både 2003 och 2006, 16 procent hade utvecklat karies under perioden och 27 procent hade karies både 2003 och Av dem som utvecklade karies mellan 2003 och 2006 var 45 procent flickor och 55 procent pojkar (figur 4). År 2003 hade 2 procent (57 individer) av sextonåringarna mer än fem karierade eller fyllda sidoytor (DFSa>5). År 2006 hade andelen med mer än fem karierade eller fyllda sidoytor (DFSa>5), ökat med 3 procentenheter (128 individer), till 5 procent (185 individer). Högre andel pojkar än flickor hade hög kariesaktivitet. Flickor Pojkar Andel (%) Kariesfria 2003 och 2006 Kariesfria 2003, karies 2006 Karies 2003 och 2006 Figur 4. Kariesfrekvens i studiegrupp 2, vid 16 respektive 19 års ålder, per kön
15 Socioekonomisk kartläggning Bostadsadress togs fram för studiegrupp 2, år 2003, 2006 och Adresserna fördelades efter socioekonomi i fem grupper. De socioekonomiska skillnaderna mellan de kariesfria ungdomarna (16 19 år) och de som utvecklade karies under perioden , var mindre uttalade för ungdomarna än för de yngre barnen (3 6 år). Tandhälsan var något sämre i det lägsta socioekonomiska segmentet, men skillnaderna minskar mellan 2003 och Kariesfria vid 16 och 19 år 2003 Kariesfria vid 16, karies vid 19 år 2003 Kariesfria vid 16 och 19 år 2006 Kariesfria vid 16, karies vid 19 år 2006 Kariesfria vid 16 och 19 år 2008 Kariesfria vid 16, karies vid 19 år Andel (%) Högst socioekonomi Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Figur 5. Bostad år 2003, 2006 och 2008 för studiegrupp 2, efter socioekonomisk indelning
16 Byte av bostad I studiegruppen hade 27 procent bott på samma ställe under åren och 29 procent hade flyttat en gång. Ett mindre antal ungdomar, 66 stycken (2 procent), hade flyttat 7 13 gånger under perioden Data om bostad och flyttning finns från 1997 då Masterregistret startade. Uppgifter saknas därför för ungdomarnas tio första levnadsår. Av de kariesfria ungdomarna flyttade 44 procent två eller fler gånger under åren , jämfört med 48 procent för de ungdomar som utvecklade karies under perioden Det föreligger endast marginella skillnader i flyttningsmönster mellan grupperna. Andel (%) Inte flyttat Flyttat en gång Flyttat 2 eller flera ggr Kariesfria vid 16 och 19 år Kariesfria vid 16, karies vid 19 år Figur 6. Jämförelse av flyttningsfrekvens i studiegrupp 2, under perioden Data om flyttning finns tillgängliga från 1997 då ungdomarna var 10 år gamla. Flyttningar under de första tio åren finns därför inte med i sammanställningen
17 Diskussion Material Under perioden var andelen barn och ungdomar som fick tandhälsodata registrerade anmärkningsvärt lågt, trots att både tre år och sex år var obligatoriska indikatoråldrar. Studiegrupp 1 utgör därför endast cirka hälften, och studiegrupp 2 två tredjedelar av respektive befolkningsgrupp. Följsamheten till registrering av tandhälsodata har senare förbättrats. Bortfallet har påverkat studiegruppernas representativitet mot respektive befolkningsgrupp. I hela gruppen, födda år 2000, var andelen kariesfria individer 94 procent år 2003 respektive 74 procent år I studiegrupp 1 var andelen kariesfria 74 procent år 2003 och 57 procent De barn som ingår i studien hade betydligt sämre tandhälsa än genomsnittet för länet. Det skulle kunna förklaras med att barn med hög kariesrisk, till skillnad från de friska, kallas till undersökning varje år och därför har tandhälsodata registrerade både vid 3 år och vid 6 år. Andelen barn som fick sitt första kariesangrepp under perioden var 21 procent i hela åldersgruppen och 17 procent studiegruppen. I studiegrupp 2, ungdomar födda 1987, var förhållandet det omvända. I hela åldersgruppen var andelen kariesfria individer 40 procent år 2003 respektive 25 procent år I studiegrupp 2 var andelen kariesfria 73 procent år 2003 respektive 57 procent De ungdomar som ingår i studien hade betydligt bättre tandhälsa än genomsnittet för länet. Kanske är de friska ungdomarna mer benägna att besöka tandvården regelbundet? Andelen ungdomar som fick sitt första kariesangrepp under perioden var 15 procent i hela åldersgruppen och 16 procent i studiegruppen. Bland de högkariesaktiva ungdomarna i studiegrupp 2, var förändringen densamma som i totala materialet för tandepidemiologin 2003 respektive Socioekonomi I den yngre studiegruppen kunde man se ett samband mellan kariesutveckling och socioekonomiska förhållanden. För denna grupp kan det vara meningsfullt att rikta förebyggande insatser till geografiska områden. Bästa tandhälsan fanns i gruppen med näst högst socioekonomi. För den äldre studiegruppen fanns inga tydliga samband mellan socioekonomi och tandhälsoutveckling. För den äldre studiegruppen skulle det kunna vara mer ändamålsenligt att rikta uppsökande, förebyggande insatser mer till hela åldersgrupper i skola, på arbetsplatser eller i fritidsverksamhet. Byte av bostad I den yngre studiegruppen förelåg ett samband mellan antal flyttar och utveckling av karies. I den äldre studiegruppen var sambanden inte lika tydliga. Där fanns inte heller data för flyttning under de första tio åren av ungdomarnas liv. Det är vanligt att ungdomar i övre tonåren flyttar till eget boende och byter bostadsort för att studera. Detta tycks tillfälligt bryta de samband mellan socioekonomi och tandhälsa som man kan se både hos vuxna och hos yngre barn. Frekvent flyttning ökar risken för att barn hamnar utanför regelbunden tandvård och att de får sämre kontinuitet i vården och frekventa byten av vårdgivare
18 Slutsatser Studiegrupperna var inte representativa för respektive åldersgrupp. Småbarnen var sjukare och ungdomarna friskare än motsvarande hela befolkningsgrupper i Östergötland. Mer än hälften av barnen och ungdomarna i studiegrupperna behöll tänderna friska under studieperioden. Fler pojkar än flickor utvecklade karies. Högkariesgruppen var liten, (5 procent) jämfört med gruppen som började utveckla karies, (cirka 17 procent) under åren Det är därför angeläget att tidigt identifiera de barn och ungdomar som riskerar att utveckla karies, för att kunna förebygga och tidigt upptäcka kariesutveckling innan den orsakat allvarlig skada. För förskolebarn fanns tydliga socioekonomiska samband med kariesutveckling. Barnen som utvecklade karies flyttade oftare än de kariesfria barnen, vilket försämrar möjligheterna till kontinuitet i de individuella tandvårdskontakterna. För dessa grupper kan strategier med geografiskt/socioekonomiskt inriktad intervention mot karies vara lämpliga. Studien visade att för ungdomarna, födda 1987, är de socioekonomiska sambanden med tandhälsa mindre uttalade. I Master saknas bostadsdata för tiden före För ungdomarna beskriver bostadsdata i studien därför endast de senaste tio åren. Inga skillnader mellan ungdomarna med friska tänder, och gruppen med kariesutveckling kunde identifieras avseende flyttning. Förebyggande insatser för hela befolkningsgruppen kan vara en effektiv strategi för att nå ungdomarna i sin dagliga miljö, till exempel i skola (gymnasier, universitet och högskolor), på arbetsplatser och i fritidsaktiviteter
19 Referenser 1. Aronsson, K. Eriksson. Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland, Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, Aronsson, K. Eriksson, E. Walter, L. Aldin, C; Socioekonomi och tandhälsa. Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Rapport 2007:9 Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, 2007 ISSN Eriksson, E., Walter, L., A socioeconomic classification of small areas in the county of Östergötland. Report 2008:2. Folkhälsovetenskapligt centrum Landstinget i Östergötland WHO; Index for cariesprevalence
20 Folkhälsovetenskapligt centrum i Östergötland Landstinget i Östergötland S:t Larsgatan 49 B Linköping Telefon: E-post: fhvc@lio.se ISSN
TANDHÄLSORAPPORT. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland år LINKÖPING OKTOBER 2010 KERSTIN ARONSSON ELIN MAKO
TANDHÄLSORAPPORT Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland år 1994 2009 LINKÖPING OKTOBER 2010 KERSTIN ARONSSON ELIN MAKO www.lio.se/fhvc Inledning Tandhälsodata för barn och ungdomar
Läs merTandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014
Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning...
Läs merTandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012
Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Inledning Tandhälsodata för barn och
Läs merTandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping mars 2011
Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2010 Folkhälsocentrum Linköping mars 2011 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inledning Tandhälsodata för barn
Läs merTandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013
Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2012 Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning... 1
Läs merUppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland
Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2015 Tandhälsorapport Centrum för hälso- och vårdutveckling Linköping juli 2016 Kerstin Aronsson och AnneLie Johansson www.regionostergotland.se
Läs merTandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012
Tandhälsorapport Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SAMMANFATTNING
Läs merTandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014
Tandhälsorapport Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SAMMANFATTNING
Läs merSocioekonomi och tandhälsa
Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...
Läs merSocioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009
Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009 Folkhälsocentrum Linköping februari 2011 Kerstin Aronsson Elin Mako Lars Walter www.lio.se/fhc Rapport 2011:1 Innehållsförteckning
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötlands kommuner 2014
Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2014 Tandhälsorapport Enheten för hälsoanalys Linköping juli 2015 Kerstin Aronsson Lotta Fornander www.regionostergotland.se Innehållsförteckning INLEDNING...
Läs merUppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland
Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland 1994-2016 Tandhälsorapport Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Linköping augusti 2017 Berit Mastrovito Verksamhetsutveckling vård och hälsa
Läs merTandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.
1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.
Läs merFördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT
Läs merSocioekonomi och tandhälsa
Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2015 Linköping september 2016 Kerstin Aronsson, centrum för hälso- vårdutveckling AnneLie Johansson, centrum för hälso- vårdutveckling Styrbjörn
Läs merVästma. Undersökta. Vårdval
Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötlands kommuner 2015
Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2015 Tandhälsorapport Centrum för hälso- och vårdutveckling Linköping juli 2016 Kerstin Aronsson, AnneLie Johansson och Caroline Blomma, tandvårdsenheten
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle
Läs merTandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg
Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter
Läs merKaries hos barn och ungdomar
2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region
Läs merAnmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2015-03-25 1 (2) HSN 1503-0369 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2015-04-28, p 15 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2017-02-16 Diarienummer: HSN 2017-0398 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle
Läs merAnmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2012-04-24 P 7 ANMÄLAN 2012-03-12 HSN 1202-0135 Handläggare: Maria Hedberg Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms
Läs merKaries hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008
Karies hos barn och ungdomar En lägesrapport för år 2008 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Läs merFOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2003:5 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Tandhälsa och socioekonomiska faktorer, fortsatt analys del 1b LINKÖPING NOVEMBER
Läs mer14 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2018 HSN
14 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2018 HSN 2019-0728 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0728 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2019-04-26 Tandvård Maria Hedberg 1
Läs merTandhälsorapport 2010
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2011-09-22 p 12 ANMÄLAN 2011-08-16 HSN 1104-0346 Handläggare: Maria Hedberg Tandhälsorapport 2010 Ärendebeskrivning Tandhälsorapport
Läs merRapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län
Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Andel 19-åringar med hög kariesförekomst 9 8 7 6 5 4 3 2 1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 >=4DFT >=8DFT Epidemiologi år 26 27-3-7
Läs mer5 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2017 HSN
5 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2017 HSN 2018-0430 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0430 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 Tandvård
Läs merAnmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016
i 1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2017-03-29 HSN 2017-0398 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2017-05-16 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar
Läs merAnmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-04-15 1 (2) HSN 2016-0588 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2016-05-24, p 28 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar
Läs merUppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland
Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland 1994-217 Tandhälsorapport Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Linköping augusti 218 Berit Mastrovito Verksamhetsutveckling vård och hälsa
Läs merMunhälsa hos barn och ungdomar i Örebro län 2017
Rapport Datum: 2018-07-31 Munhälsa hos barn och ungdomar i Örebro län 2017 Klinisk kariesregistrering och 19-årsenkät Klinisk kariesregistrering och 19-årsenkät Josefin Sannevik, Tandvårdsenheten, Hälso-
Läs merTandhälsorapport 2007
Tandhälsorapport 2007 Tandhälsans utveckling bland barn och ungdomar i Stockholms län (4 bilagor) 2008-04-28 Bilagor: 1. Antalet barn enligt befolkningsregistret och andelen tandhälsoregistreringar år
Läs merRapport. Socioekonomi och tandhälsa 2007:9. Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland
Rapport 2007:9 Socioekonomi och tandhälsa Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 2006 Linköping November 2007 Kerstin Aronsson Elin Eriksson Lars Walter Christina Aldin www.lio.se/fhvc
Läs merTandhälsorapport 2008
HSN 2009-04-28 p 23 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ANMÄLAN 2009-03-19 Handläggare: Maria Hedberg Tandhälsorapport 2008 Ärendet I bifogade Tandhälsorapport 2008 redovisas tandhälsans utveckling
Läs merTandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson
Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria
Läs merBarnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen 1973 2003
Barntandvårdsdagarna 26 i Jönköping Barnens tandhälsa under 3 år Jönköpingsundersökningen 23 Övertandläkare Anna Nydell Helkimo Presentationens uppläggning Beskriva förändringar i kariesförekomst bland
Läs merMunhälsa hos barn och ungdomar 3-19 år Västmanlands län 2016
Munhälsa hos barn och ungdomar 3-19 år Västmanlands län 2016 Klinisk kariesregistrering Tandvårdsenheten Vårdval Juli 2017 Läsanvisning Dokumentet börjar med en introduktion kring insamlad data, dess tillförlitlighet
Läs merTandvård för asylsökande barn och unga 0-17 år i Västra Götalandsregionen under åren , Analysrapport
Tandvård för asylsökande barn och unga -17 år i Västra Götalandsregionen under åren 12-16, Analysrapport Definitionen av behandlingsåtgärder och vårdkonsumtion följer HSLF-FS 16:49 Föreskrifter om ändring
Läs merTandhälsan hos barn och unga i Östergötlands kommuner 2016
Tandhälsan hos barn och unga i Östergötlands kommuner 2016 Tandhälsorapport Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Linköping augusti 2017 Berit Mastrovito Verksamhetsutveckling vård och hälsa Caroline
Läs merHål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet
Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns Den officiella statistiken missar mjölktandskaries i växelbettet Anita Alm Barntandvårdsdagar 2006 Hål som inte finns Projekt
Läs merMunhälsa hos barn och ungdomar i Örebro län 2016
Rapport Datum: 217-8-28 Författare: Josefin Sannevik, Tandvårdsenheten Munhälsa hos barn och ungdomar i Örebro län 216 Klinisk kariesregistrering och 19-årsenkät Klinisk kariesregistrering och 19-årsenkät
Läs merUppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2014
Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2014 Tandhälsorapport Enheten för hälsoanalys Linköping juli 2015 Kerstin Aronsson Lotta Fornander www.regionostergotland.se Innehållsförteckning
Läs merBarns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem.
Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Disposition är möjlig Karies är fortfarande ett
Läs merGod tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund
God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell
Läs merYttrande över motion 2017:43 av Tara Twana (S) om att förebygga karies bland barn på förskolan
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Kjell Bjerrehorn TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-01-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-02-20 1 (3) HSN 2017-1815 Yttrande över motion 2017:43 av Tara Twana (S) om
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:86 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:3 av Kenneth Sjökvist m fl (s) om att vilja satsa för att bryta arvet med dålig tandhälsa Föredragande landstingsråd: Stig Nyman
Läs merBarns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG
Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Prevention är möjlig Karies är fortfarande ett
Läs merHur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index
Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Uppgiften Fullständig, regelbunden och avgiftsfri tandvård skall erbjudas alla barn och ungdomar 0-19 år Fullständig tandvård Karies Bettutvecklingsstörningar
Läs merFemtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och
Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit
Läs merTandhälsans utveckling i Sverige och
Rapport 2009:4 Tandhälsans utveckling i Sverige och Östergötland under 1900-talet Några fakta Illustration av Aina Stenberg-Masolle ur Röda korsets skrift Tandvård och folkhälsa Linköping augusti 2009
Läs merTandhälsan i Värmland
Faktablad 1 () Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten och folktandvården Tandhälsan i Värmland Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Trots att tandhälsan i befolkningen
Läs merFOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 5:4 LÄNSDELSRAPPORT ÖSTERGÖTLAND SAMMANSTÄLLNING ÖVER DEMOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA VARIABLER SAMT HÄLSOVARIABLER PER LÄNSDEL I ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING
Läs merTandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting
Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som
Läs merUtökad kariesprevention för små barn i Stockholm län
Bakgrund Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län Barn upp till 3 års ålder har många nyframbrutna tänder med omogen emalj. Varje tecken på karies bör därför uppmärksammas och behandlas. Om
Läs merFörebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan
Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Katarina Lundell Folktandvården Stockholms län AB 1 Folktandvården Stockholms län AB Allmäntandvård, 55 kliniker Akutmottagning St Eriks
Läs merTandhälsorapport. Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014
Tandhälsorapport Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014 Kerstin Aronsson Sven Ordell www.lio.se Innehåll Inledning... 2 Bakgrund...
Läs merTandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting
Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som
Läs merTandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting
7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den
Läs merMUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år
MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder
Läs merSocioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland
Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland - en kartläggning år 2011-2012 Rebecca Jensen Anu Molarius Sevek Engström Kompetenscentrum för hälsa Tandvårdsenheten Västerås kommuns
Läs merTandhälsa bland unga vuxna som varit placerade
Tandhälsa bland unga vuxna som varit placerade Registerstudie av tandhälsa och tandvårdskonsumtion bland 20 29-åringar som varit placerade i heldygnsvård under uppväxten Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.
Läs merLaboremus Nr 6 2009. - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007. Unga kvinnors uppfattning av ett gott liv. Carina Persson.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Laboremus Nr 6 2009 Socioekonomiska Fånga dagen kluster - frigör i Örebro morgondagen län - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007 Unga kvinnors uppfattning
Läs merUppföljning av ungdomstandvården
Beställare Vård Särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppföljning av ungdomstandvården Telefonintervjuer med 19-åringar i Stockholms län Rapport augusti 2005 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2
Läs merVårdval Tandvård i Kalmar Län
Bilaga 2: Ersättningsmodell för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna 3-23 år Diarienummer: 170364 Datum: 181205 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Behov av en ny ersättningsmodell... 3 3 Modellen...
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens
Läs merTandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010
1 Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010 Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare som kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.
Läs merPrimär immunbrist Rapport från observationsschema
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Primär immunbrist Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merTandvård. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård.
67 Landstingets uppgift är att verka för en god tandhälsa hos hela befolkningen. Ansvaret för den avgiftsfria tandvården till alla barn och ungdomar är en del i denna verksamhet. Tandhälsan bland barn
Läs merHälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012
Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt Tandvårdslagen har landstinget ansvar för planering av
Läs merTidig kariesutveckling
Karies utveckling och omfattning hos barn i förskoleåldern Margaret Grindefjord Eastmaninstitutet Folktandvården i Stockholm Seminarium i Hamar 3 oktober 23 Karies epidemiologi Tidig kariesutveckling Prevalens
Läs merInstitutionen för Hälsa och Samhälle
- enkätundersökning bland 25-åringar samt analys av svarsfrekvenser Attitudes to dental health and dental care among young adults - a study of 25 year old Swedes and their response rates on a postal questionnaire
Läs merJämlik munhälsa. Med Hageby som modell. Verksamhetschef Lotta Ranggård
Jämlik munhälsa Med Hageby som modell Många medarbetare i projektet Folktandvården i Hageby Pedodonti i Norrköping Centrum för hälso- och vårdutveckling i Östergötland MHV och BHV i Östergötland Psykologpartners
Läs merTandvård för barn 0 2 år, riktlinjer
Tandvård för barn 0 2 år, riktlinjer Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder och
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. CDG syndrom
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med CDG syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med
Läs merMöjligheternas Västra Götaland
Västra Götalandsregionen Vänersborg 2010-06-14 Möjligheternas Västra Götaland Gratis tandvård upp till 25 år 2 (8) Innehållsförteckning Tandstatus en hälsofråga... 3 Skillnaderna i tandhälsa har tydliga
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa
Läs merFOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT Hälsa och livsstil i områden med olika socioekonomiska förutsättningar LINKÖPING NOVEMBER 23 HELLE NOORLIND BRAGE ELIN ERIKSSON JOHAN BYRSJÖ www.lio.se/fhvc
Läs merVårdavtal med Folktandvården Stockholms län AB för år 2008
Förvaltningen Handläggare: Hans Hellström HSN 2008-02-05 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) 2007-12-21 HSN 0709-1288 Vårdavtal med Folktandvården Stockholms län AB för år 2008 Ärendet Förhandlingarna med Folktandvården
Läs merYttrande över motion 2015:17 av Tara Twana m.fl. (S) om tandhälsa hos barn i utsatta områden
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Kjell Bjerrehorn TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-10-15 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-12-01, P 14 1 (2) HSN 1509-1091 Yttrande över motion 2015:17 av Tara Twana m.fl.
Läs merAnalyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan
Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Vård och förtroende. Rapport 2007:7. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:7 Kommunrapport - Vård och förtroende Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter
Läs merMunhälsa hos äldre och funktionshindrade
Rapport 26:9 Munhälsa hos äldre och funktionshindrade Linköping November 26 Kerstin Aronsson Elin Eriksson Lotta Fornander Christina Aldin www.lio.se/fhvc Munhälsa hos äldre och funktionshindrade Rapport
Läs mer7 Motion 2017:43 av Tara Twana (S) och Ann Bly Lässman (S) om att förebygga karies bland barn på förskolan LS
7 Motion 2017:43 av Tara Twana (S) och Ann Bly Lässman (S) om att förebygga karies bland barn på förskolan LS 2017-1156 1 (3) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2018-05-09 LS 2017-1156 Landstingsstyrelsen
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:13 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:3 av Kenneth Sjökvist m fl (s) om att vilja satsa för att bryta arvet med dålig tandhälsa Föredragande landstingsråd: Raymond
Läs merVårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar. F-tandvård
1 2013-12-12 2/2013 Barn- och ungdomstandvård Vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar Privattandläkarnas riskpott Olycksfallsregistrering Epidemiologiska uppgifter för barn och ungdomar F-tandvård
Läs merOdontologiskt bokslut
216 Odontologiskt bokslut Folktandvården Västra Götaland FTV 217-113 Förord odontologiskt bokslut 216 Detta odontologiska bokslut beskriver Folktandvården Västra Götalands verksamhet ur ett befolknings-,
Läs merSammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09
Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden
Läs merHälsa och munhälsa. En enkätundersökning till 75- och 85-åringar i Örebro län och Östergötlands län år En kort rapport om fynden
Hälsa och munhälsa En enkätundersökning till 75- och 85-åringar i Örebro län och Östergötlands län år 2017 En kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt tandvårdslagen har Sveriges landsting
Läs merBeckers muskeldystrofi Rapport från observationsschema
Beckers muskeldystrofi MUN-H-CENTER 218-1-15 Koder: ICD-1: G71.B ORPHA: 98895 Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med ovanliga diagnoser,
Läs merRiskbedömning Kariologisk Bettutveckling
Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...
Läs merÖversyn av ersättningen inom den allmänna barn- och ungdomstandvården
Översyn av ersättningen inom den allmänna barn- och ungdomstandvården 2009-09-10 Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten 2 (13) Innehållsförteckning Uppdraget... 3 Bakgrund... 3 Nuvarande
Läs merTandvårdsenheten informerar Nummer
Tandvårdsenheten informerar Nummer 2 2018 Informationsansvarig: Maria Johansson Telefonnummer: 010-103 73 68 E-postadress: maria.anna.johansson@regionostergotland.se Utbudsstudien Tandvård för barn och
Läs merVikarierande bedömningstandläkare
2010-12-20 2/2010 Nationella riktlinjer Barn- och ungdomstandvård Vikarierande bedömningstandläkare Tandvårdens hemsida Informationsansvarig: Klas Lindström Tel. 010-103 70 84 e-post klas.lindstrom@lio.se
Läs merEarly childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder
Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Första tecken Första tecken på karies är ofta en kritaktig, matt, rå emaljyta längs gingivalranden, vanligen lokaliserad till buccal- och
Läs merKongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merStockholms läns landsting 1(2)
Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-02-10 LS 2015-1108 Landstingsstyrelsen Motion 2015:17 av Tara Twana m.fl. (S) om tandhälsan hos barn i utsatta områden Föredragande
Läs mer