Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. Linköping augusti 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010"

Transkript

1 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter

2

3 Innehållsförteckning BAKGRUND SYFTE DELMÅL MATERIAL OCH METOD SOCIOEKONOMISKT INDEX STUDIEGRUPP 1, BARN FÖDDA ÅR STUDIEGRUPP 2, UNGDOMAR FÖDDA RESULTAT GRUPP 1. BARN FÖDDA ÅR Karies Socioekonomisk kartläggning Byte av bostad GRUPP 2. UNGDOMAR FÖDDA ÅR Karies Socioekonomisk kartläggning Byte av bostad DISKUSSION SLUTSATSER REFERENSER

4 - 2 -

5 Bakgrund Karies är en folksjukdom som drabbar en stor del av den svenska befolkningen. Karies orsakar problem för den enskilde individen i form av infektioner, tandvärk, störningar i bettutveckling och tuggfunktion. Grav karies påverkar också utseendet, vilket kan upplevas som socialt handikappande. Omfattande kariesskador innebär höga vårdkostnader för samhället och vårdgivarna inom den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården. Barn- och ungdomstandvård utförs både av folktandvården och privattandvården. Tandhälsan och kariessjukdomens utbredning hos barn och ungdomar i Östergötland, följs upp genom årlig rapportering av epidemiologiska data för åldrarna 3, 6, 9, 12, 16 och 19 år. Registreringen utförs vid undersökningstillfället och inrapporteras av alla vårdgivare i Östergötland (Ref.1). Insamlade data sammanställs årligen och visar att tandhälsan stadigt har förbättrats under perioden , men att den är ojämnt fördelad (Ref. 2). Vissa individer utvecklar betydligt mer karies än andra och karies har ett starkt samband med socioekonomiska förhållanden i familjen och omgivningen. Tandhälsouppföljningen visar att: År 2003 var 94 procent av Östergötlands treåringar (födda år 2000) fria från synlig karies i mjölktänderna, (dmft=0). År 2006 hade andelen kariesfria sexåringar, (födda år 2000), sjunkit till 74 procent. Vart femte barn, cirka 830 individer, av dem som tidigare hade till synes friska tänder, hade utvecklat manifest karies under treårsperioden. År 2003 var 76 procent av länets sextonåringar, (födda år 1987), kariesfria i de permanenta tändernas kontaktytor (DFSa=0). År 2006 hade andelen nittonåringar, (födda 1987), med kariesfria kontaktytor sjunkit till 60 procent. Fler än var sjätte, av de tidigare friska ungdomarna, cirka 840 individer, hade utvecklat manifest karies i tändernas kontaktytor under treårsperioden. År 2003 hade 2 procent av sextonåringarna mer än fem karierade eller fyllda kontaktytor, DFSa>5. År 2006 hade andelen nittonåringar med mer än fem karierade eller fyllda kontaktytor, DFSa>5, ökat med 3 procentenheter (cirka 160 individer), till 5 procent. Trots att tandhälsan har förbättrats hos stora delar av befolkningen, så finns det fortfarande ett antal barn och ungdomar, hos vilka omfattande kariesutveckling är ett problem. Avsikten med studien var att ta fram mer kunskap om de grupper som utvecklar karies

6 Syfte Att identifiera grupper av barn och ungdomar som utvecklar karies, för att kunna rikta anpassade interventionsinsatser till dessa. Delmål Beskrivning och geografisk kartläggning av a) gruppen barn, 3 6 år, som hade kariesfria mjölktänder (dmft=0) år 2003 men utvecklade karies (dmft>0) under perioden b) gruppen ungdomar, år som hade kariesfria kontaktytor i sina permanenta tänder, (DFSa=0), år 2003, men utvecklade karies i kontaktytorna (DFSa>0), under perioden Beskrivning av gruppen högkariesaktiva ungdomar, år, som hade ett till fem kariesangrepp eller fyllningar i tändernas kontaktytor, (DFSa<=5) fram till och med år 2003, och som hade sex eller fler kariesangrepp eller fyllningar (DFSa>5) vid undersökningen år Förslag till interventionsstrategi

7 Material och metod För att mäta tandhälsa används, såväl nationellt som internationellt, variabler som fastställts av Världshälsoorganisationen, WHO (Ref 4). D Decayed Karierad tand eller tandyta M Missing Tand eller tandyta som saknas på grund av karies F Filled Tand eller tandyta som har fyllning, utförd på grund av karies T Tooth Tand S Surface Tandyta a approximal Tandyta som gränsar till nästa tand i tandbågen, kontaktyta Variabler som avser mjölktänder skrivs med gemener och variabler som avser permanenta tänder skrivs med versaler. I studien används indexen: dmft: antal mjölktänder som har kariesangrepp, fyllning eller förlorats på grund av karies. DFSa: antal kontaktytor på permanenta tänder, som har kariesangrepp eller fyllning på grund av karies. Uppföljningen av kariesutveckling omfattar barn födda år 2000 och ungdomar födda 1987, som besökt tandvården både 2003 och Det vill säga de år barnen är 3 respektive 6 år och ungdomarna 16 respektive 19 år. Följande beteckningar används i studien för indelning av studiematerialet. Kariesfri: dmft = 0, både år 2003 och år 2006 DFSa = 0, både år 2003 och år 2006 Kariesutveckling: dmft = 0, år 2003 och deft > 0, år 2006 DFSa = 0, år 2003 och DFSa > 0, år 2006 Högkariesaktiv: DFSa<=5, år 2003 och DFSa>5, år 2006 Övriga: barn och ungdomar som redan hade karies år Från Masterregistret som är ett system som hanterar personuppgifter från befolkningsregistret valdes alla barn som bodde i Östergötland år 2003 och som är födda år 2000 eller år Master innehåller bland annat uppgifter om personnummer, namn och adress för personer skrivna i Östergötlands, Jönköping, Kalmar och Kronobergs län. Dessa uppgifter sammanfördes med barnens och ungdomarnas tandhälsodata på individnivå

8 Socioekonomiskt index Östergötlands nyckelkodsområden har indelats i fem socioekonomiska nivåer, från högsta till lägsta nivå. Indelningen är baserad på andel höginkomsttagare och nyckelkodsområdena fördelar sig med 10, 20, 40, 20 respektive 10 procent till de olika socioekonomiska nivåerna. Den socioekonomiska analysen och kartläggningen finns beskriven i rapporten: A socioeconomic classification of small areas in the county of Östergötland (Ref. 3). Rapporten beskriver bakgrunden och metoden för konstruktionen av det socioekonomiska indexet som utgör grunden för analysen av tandhälsan. Resultaten visar att övriga socioekonomiska variabler som till exempel utbildningsnivå samverkar med indexet samt att det finns tydliga samband mellan indexet, levnadsvanor och hälsa. Studiegrupp 1, barn födda år 2000 a. Urval av de barn, som fanns med i Masterregistret aktuellt år, och som hade inrapporterade tandhälsodata både 2003 som treåringar och 2006 som sexåringar. b. Urval av de barn som var kariesfria, dmft=0, år 2003 och hade utvecklat karies, dmft>0, år c. Bostadsadress/nyckelkodsområde för studiegruppen togs fram för år 2003, 2006 och Studiegrupp 2, ungdomar födda 1987 a. Urval av de ungdomar, som fanns med i Masterregistret aktuellt år, och som hade inrapporterade tandhälsodata både 2003 som sextonåringar och 2006 som nittonåringar. b. Urval av de ungdomar som var kariesfria, DFSa=0, år 2003 och hade utvecklat karies, DFSa>0, år c. Bostadsadress/nyckelkodsområde för studiegruppen togs fram för år 2003, 2006 och d. Urval av de ungdomar som hade, DFSa<=5, år 2003 och DFSa>5, år Materialet studerades avseende a. Fördelning av individerna mot den socioekonomiska gruppindelningen i Östergötland 2003, 2006 och b. Flyttning under perioden

9 Resultat Grupp 1. Barn födda år 2000 Av totalt barn födda år 2000 fanns barn (51,3%) registrerade i Master och Tandhälsoepidemiologi både 2003 och 2006 (tabell 1). Sju barn som var folkbokförda utanför Östergötlands län, men fick tandvård i Östergötland och hade epidemiologisk registrering både 2003 och 2006 togs med i materialet. I studiegrupp 1 inkluderades därmed barn, av dessa var flickor (49 %) och pojkar (51 %). Tabell 1. Barn födda år 2000, som fanns registrerade i Master respektive Tandhälsoepidemiologi 2003 och/eller Barn födda 2000 Antal Andel, % Master och Tandepi både 2003 och ,3 Master och Tandepi endast ,6 Master och Tandepi endast ,0 Master enbart 431 9,8 Tandepi 2003 och 2006, saknas i Master 7 0,2 Tandepi 2003, saknas i Master 4 0,1 Tandepi 2006, saknas i Master 178 4,0 Totalt ,0-7 -

10 Karies I studiegrupp 1 var totalt 57 procent av barnen kariesfria både 2003 och 2006, 17 procent hade utvecklat karies under perioden, och 26 procent hade karies både 2003 och 2006, det vill säga hade utvecklat karies i minst en tand, redan vid tre års ålder. Av dem som utvecklade karies mellan 2003 och 2006 var 46 procent flickor och 54 procent pojkar. Bland flickorna var andelen som var kariesfria både 2003 och 2006 högre än bland pojkarna (figur 1). Flickor Pojkar Andel (%) Kariesfria 2003 och 2006 Kariesfria 2003, karies 2006 Karies 2003 och 2006 Figur 1. Kariesfrekvens i studiegrupp 1, vid 3 respektive 6 års ålder, per kön

11 Socioekonomisk kartläggning Bostadsadress togs fram för studiegrupp 1, år 2003, 2006 och Adresserna fördelades efter socioekonomi i fem grupper. I de tre socioekonomiskt mest välbeställda områdena var andelen barn som höll sig kariesfria under åren 2003 till 2006 högre än i områdena med lägre socioekonomi (figur 2). Andelen treåringar som utvecklade karies under treårsperioden var en av fem i de högsta och mellersta, respektive en av sju i de näst högsta socioekonomiska områdena. I det näst lägsta segmentet var andelen en av fyra, och i det lägsta utvecklade vart tredje barn karies. Det förelåg inga större skillnader i fördelningen på socioekonomisk tillhörighet vid jämförelse 2003, 2006 och Kariesfria vid 3 och 6 år 2003 Kariesfria vid 3 år, karies vid 6 år 2003 Kariesfria vid 3 och 6 år 2006 Kariesfria vid 3 år, karies vid 6 år 2006 Kariesfria vid 3 och 6 år 2008 Kariesfria vid 3 år, karies vid 6 år Andel (%) Högst socioekonomi Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Figur 2. Bostad år 2003, 2006 och 2008 för studiegrupp 1, efter socioekonomisk indelning - 9 -

12 Byte av bostad Att byta bostad kan innebära både positiva förändringar och försämringar för barn och ungdomar. Att byta till en större bostad i ett tryggt bostadsområde kan för en familj innebära förbättrad livskvalitet, medan ständiga uppbrott kan skapa otrygghet och brist på kontinuitet i socialt samspel, vård och omsorg. 36 procent av studiegruppen hade bott på samma ställe under åren , och 32 procent hade flyttat en gång. Ett fåtal barn, 21 stycken, hade bytt bostad 7 16 gånger under perioden. Av de kariesfria barnen flyttade 29 procent två eller fler gånger, jämfört med 41 procent för de barn som utvecklade karies under perioden (figur 3). Andel (%) Inte flyttat Flyttat en gång Flyttat 2 eller flera ggr Kariesfria vid 3 och 6 år Kariesfria vid 3 år, karies vid 6 år Figur 3. Jämförelse av flyttningsfrekvens, under perioden , hos kariesfria barn respektive barn som utvecklade karies, i studiegrupp

13 Grupp 2. Ungdomar födda år 1987 Av totalt ungdomar födda 1987 fanns ungdomar (67 %) registrerade i Master och Tandhälsoepidemiologi både 2003 och 2006 (tabell 2). 12 ungdomar som var folkbokförda utanför Östergötlands län, men fick tandvård i Östergötland och hade tandhälsodata både 2003 och 2006 inkluderades i materialet. Studiegrupp 2 bestod därmed av ungdomar, varav var flickor (48 %) och var pojkar (52 %). Tabell 2. Ungdomar födda år 1987, som fanns registrerade i Master respektive Tandhälsoepidemiologi 2003 och/eller 2006 Barn födda 1987 Antal Andel, % Master och Tandepi både 2003 och ,2 Master och Tandepi endast ,9 Master och Tandepi endast ,7 Master enbart 246 4,4 Tandepi 2003 och 2006, saknas i Master 12 0,2 Tandepi 2003, saknas i Master 10 0,2 Tandepi 2006, saknas i Master 243 4,3 Totalt ,0-11 -

14 Karies I studiegrupp 2 var totalt 57 procent av ungdomarna kariesfria både 2003 och 2006, 16 procent hade utvecklat karies under perioden och 27 procent hade karies både 2003 och Av dem som utvecklade karies mellan 2003 och 2006 var 45 procent flickor och 55 procent pojkar (figur 4). År 2003 hade 2 procent (57 individer) av sextonåringarna mer än fem karierade eller fyllda sidoytor (DFSa>5). År 2006 hade andelen med mer än fem karierade eller fyllda sidoytor (DFSa>5), ökat med 3 procentenheter (128 individer), till 5 procent (185 individer). Högre andel pojkar än flickor hade hög kariesaktivitet. Flickor Pojkar Andel (%) Kariesfria 2003 och 2006 Kariesfria 2003, karies 2006 Karies 2003 och 2006 Figur 4. Kariesfrekvens i studiegrupp 2, vid 16 respektive 19 års ålder, per kön

15 Socioekonomisk kartläggning Bostadsadress togs fram för studiegrupp 2, år 2003, 2006 och Adresserna fördelades efter socioekonomi i fem grupper. De socioekonomiska skillnaderna mellan de kariesfria ungdomarna (16 19 år) och de som utvecklade karies under perioden , var mindre uttalade för ungdomarna än för de yngre barnen (3 6 år). Tandhälsan var något sämre i det lägsta socioekonomiska segmentet, men skillnaderna minskar mellan 2003 och Kariesfria vid 16 och 19 år 2003 Kariesfria vid 16, karies vid 19 år 2003 Kariesfria vid 16 och 19 år 2006 Kariesfria vid 16, karies vid 19 år 2006 Kariesfria vid 16 och 19 år 2008 Kariesfria vid 16, karies vid 19 år Andel (%) Högst socioekonomi Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Figur 5. Bostad år 2003, 2006 och 2008 för studiegrupp 2, efter socioekonomisk indelning

16 Byte av bostad I studiegruppen hade 27 procent bott på samma ställe under åren och 29 procent hade flyttat en gång. Ett mindre antal ungdomar, 66 stycken (2 procent), hade flyttat 7 13 gånger under perioden Data om bostad och flyttning finns från 1997 då Masterregistret startade. Uppgifter saknas därför för ungdomarnas tio första levnadsår. Av de kariesfria ungdomarna flyttade 44 procent två eller fler gånger under åren , jämfört med 48 procent för de ungdomar som utvecklade karies under perioden Det föreligger endast marginella skillnader i flyttningsmönster mellan grupperna. Andel (%) Inte flyttat Flyttat en gång Flyttat 2 eller flera ggr Kariesfria vid 16 och 19 år Kariesfria vid 16, karies vid 19 år Figur 6. Jämförelse av flyttningsfrekvens i studiegrupp 2, under perioden Data om flyttning finns tillgängliga från 1997 då ungdomarna var 10 år gamla. Flyttningar under de första tio åren finns därför inte med i sammanställningen

17 Diskussion Material Under perioden var andelen barn och ungdomar som fick tandhälsodata registrerade anmärkningsvärt lågt, trots att både tre år och sex år var obligatoriska indikatoråldrar. Studiegrupp 1 utgör därför endast cirka hälften, och studiegrupp 2 två tredjedelar av respektive befolkningsgrupp. Följsamheten till registrering av tandhälsodata har senare förbättrats. Bortfallet har påverkat studiegruppernas representativitet mot respektive befolkningsgrupp. I hela gruppen, födda år 2000, var andelen kariesfria individer 94 procent år 2003 respektive 74 procent år I studiegrupp 1 var andelen kariesfria 74 procent år 2003 och 57 procent De barn som ingår i studien hade betydligt sämre tandhälsa än genomsnittet för länet. Det skulle kunna förklaras med att barn med hög kariesrisk, till skillnad från de friska, kallas till undersökning varje år och därför har tandhälsodata registrerade både vid 3 år och vid 6 år. Andelen barn som fick sitt första kariesangrepp under perioden var 21 procent i hela åldersgruppen och 17 procent studiegruppen. I studiegrupp 2, ungdomar födda 1987, var förhållandet det omvända. I hela åldersgruppen var andelen kariesfria individer 40 procent år 2003 respektive 25 procent år I studiegrupp 2 var andelen kariesfria 73 procent år 2003 respektive 57 procent De ungdomar som ingår i studien hade betydligt bättre tandhälsa än genomsnittet för länet. Kanske är de friska ungdomarna mer benägna att besöka tandvården regelbundet? Andelen ungdomar som fick sitt första kariesangrepp under perioden var 15 procent i hela åldersgruppen och 16 procent i studiegruppen. Bland de högkariesaktiva ungdomarna i studiegrupp 2, var förändringen densamma som i totala materialet för tandepidemiologin 2003 respektive Socioekonomi I den yngre studiegruppen kunde man se ett samband mellan kariesutveckling och socioekonomiska förhållanden. För denna grupp kan det vara meningsfullt att rikta förebyggande insatser till geografiska områden. Bästa tandhälsan fanns i gruppen med näst högst socioekonomi. För den äldre studiegruppen fanns inga tydliga samband mellan socioekonomi och tandhälsoutveckling. För den äldre studiegruppen skulle det kunna vara mer ändamålsenligt att rikta uppsökande, förebyggande insatser mer till hela åldersgrupper i skola, på arbetsplatser eller i fritidsverksamhet. Byte av bostad I den yngre studiegruppen förelåg ett samband mellan antal flyttar och utveckling av karies. I den äldre studiegruppen var sambanden inte lika tydliga. Där fanns inte heller data för flyttning under de första tio åren av ungdomarnas liv. Det är vanligt att ungdomar i övre tonåren flyttar till eget boende och byter bostadsort för att studera. Detta tycks tillfälligt bryta de samband mellan socioekonomi och tandhälsa som man kan se både hos vuxna och hos yngre barn. Frekvent flyttning ökar risken för att barn hamnar utanför regelbunden tandvård och att de får sämre kontinuitet i vården och frekventa byten av vårdgivare

18 Slutsatser Studiegrupperna var inte representativa för respektive åldersgrupp. Småbarnen var sjukare och ungdomarna friskare än motsvarande hela befolkningsgrupper i Östergötland. Mer än hälften av barnen och ungdomarna i studiegrupperna behöll tänderna friska under studieperioden. Fler pojkar än flickor utvecklade karies. Högkariesgruppen var liten, (5 procent) jämfört med gruppen som började utveckla karies, (cirka 17 procent) under åren Det är därför angeläget att tidigt identifiera de barn och ungdomar som riskerar att utveckla karies, för att kunna förebygga och tidigt upptäcka kariesutveckling innan den orsakat allvarlig skada. För förskolebarn fanns tydliga socioekonomiska samband med kariesutveckling. Barnen som utvecklade karies flyttade oftare än de kariesfria barnen, vilket försämrar möjligheterna till kontinuitet i de individuella tandvårdskontakterna. För dessa grupper kan strategier med geografiskt/socioekonomiskt inriktad intervention mot karies vara lämpliga. Studien visade att för ungdomarna, födda 1987, är de socioekonomiska sambanden med tandhälsa mindre uttalade. I Master saknas bostadsdata för tiden före För ungdomarna beskriver bostadsdata i studien därför endast de senaste tio åren. Inga skillnader mellan ungdomarna med friska tänder, och gruppen med kariesutveckling kunde identifieras avseende flyttning. Förebyggande insatser för hela befolkningsgruppen kan vara en effektiv strategi för att nå ungdomarna i sin dagliga miljö, till exempel i skola (gymnasier, universitet och högskolor), på arbetsplatser och i fritidsaktiviteter

19 Referenser 1. Aronsson, K. Eriksson. Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland, Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, Aronsson, K. Eriksson, E. Walter, L. Aldin, C; Socioekonomi och tandhälsa. Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Rapport 2007:9 Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, 2007 ISSN Eriksson, E., Walter, L., A socioeconomic classification of small areas in the county of Östergötland. Report 2008:2. Folkhälsovetenskapligt centrum Landstinget i Östergötland. 4. WHO; Index for cariesprevalence

20 Folkhälsovetenskapligt centrum i Östergötland Landstinget i Östergötland S:t Larsgatan 49 B Linköping Telefon: E-post: ISSN

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Inledning Tandhälsodata för barn och

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2012 Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning... 1

Läs mer

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Tandhälsorapport Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa

Socioekonomi och tandhälsa Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009

Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009 Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009 Folkhälsocentrum Linköping februari 2011 Kerstin Aronsson Elin Mako Lars Walter www.lio.se/fhc Rapport 2011:1 Innehållsförteckning

Läs mer

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. 1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

Västma. Undersökta. Vårdval

Västma. Undersökta. Vårdval Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2015-03-25 1 (2) HSN 1503-0369 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2015-04-28, p 15 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2012-04-24 P 7 ANMÄLAN 2012-03-12 HSN 1202-0135 Handläggare: Maria Hedberg Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008

Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008 Karies hos barn och ungdomar En lägesrapport för år 2008 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2003:5 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Tandhälsa och socioekonomiska faktorer, fortsatt analys del 1b LINKÖPING NOVEMBER

Läs mer

Tandhälsorapport 2010

Tandhälsorapport 2010 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2011-09-22 p 12 ANMÄLAN 2011-08-16 HSN 1104-0346 Handläggare: Maria Hedberg Tandhälsorapport 2010 Ärendebeskrivning Tandhälsorapport

Läs mer

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Andel 19-åringar med hög kariesförekomst 9 8 7 6 5 4 3 2 1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 >=4DFT >=8DFT Epidemiologi år 26 27-3-7

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016 i 1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2017-03-29 HSN 2017-0398 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2017-05-16 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-04-15 1 (2) HSN 2016-0588 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2016-05-24, p 28 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Tandhälsorapport 2007

Tandhälsorapport 2007 Tandhälsorapport 2007 Tandhälsans utveckling bland barn och ungdomar i Stockholms län (4 bilagor) 2008-04-28 Bilagor: 1. Antalet barn enligt befolkningsregistret och andelen tandhälsoregistreringar år

Läs mer

Tandhälsorapport 2008

Tandhälsorapport 2008 HSN 2009-04-28 p 23 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ANMÄLAN 2009-03-19 Handläggare: Maria Hedberg Tandhälsorapport 2008 Ärendet I bifogade Tandhälsorapport 2008 redovisas tandhälsans utveckling

Läs mer

Rapport. Socioekonomi och tandhälsa 2007:9. Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Rapport. Socioekonomi och tandhälsa 2007:9. Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Rapport 2007:9 Socioekonomi och tandhälsa Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 2006 Linköping November 2007 Kerstin Aronsson Elin Eriksson Lars Walter Christina Aldin www.lio.se/fhvc

Läs mer

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria

Läs mer

Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen 1973 2003

Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen 1973 2003 Barntandvårdsdagarna 26 i Jönköping Barnens tandhälsa under 3 år Jönköpingsundersökningen 23 Övertandläkare Anna Nydell Helkimo Presentationens uppläggning Beskriva förändringar i kariesförekomst bland

Läs mer

Munhälsa hos barn och ungdomar 3-19 år Västmanlands län 2016

Munhälsa hos barn och ungdomar 3-19 år Västmanlands län 2016 Munhälsa hos barn och ungdomar 3-19 år Västmanlands län 2016 Klinisk kariesregistrering Tandvårdsenheten Vårdval Juli 2017 Läsanvisning Dokumentet börjar med en introduktion kring insamlad data, dess tillförlitlighet

Läs mer

Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2014

Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2014 Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2014 Tandhälsorapport Enheten för hälsoanalys Linköping juli 2015 Kerstin Aronsson Lotta Fornander www.regionostergotland.se Innehållsförteckning

Läs mer

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns Den officiella statistiken missar mjölktandskaries i växelbettet Anita Alm Barntandvårdsdagar 2006 Hål som inte finns Projekt

Läs mer

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem.

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem. Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Disposition är möjlig Karies är fortfarande ett

Läs mer

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell

Läs mer

Barns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG

Barns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Prevention är möjlig Karies är fortfarande ett

Läs mer

Tandhälsans utveckling i Sverige och

Tandhälsans utveckling i Sverige och Rapport 2009:4 Tandhälsans utveckling i Sverige och Östergötland under 1900-talet Några fakta Illustration av Aina Stenberg-Masolle ur Röda korsets skrift Tandvård och folkhälsa Linköping augusti 2009

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:86 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:3 av Kenneth Sjökvist m fl (s) om att vilja satsa för att bryta arvet med dålig tandhälsa Föredragande landstingsråd: Stig Nyman

Läs mer

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Uppgiften Fullständig, regelbunden och avgiftsfri tandvård skall erbjudas alla barn och ungdomar 0-19 år Fullständig tandvård Karies Bettutvecklingsstörningar

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer

Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland

Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland - en kartläggning år 2011-2012 Rebecca Jensen Anu Molarius Sevek Engström Kompetenscentrum för hälsa Tandvårdsenheten Västerås kommuns

Läs mer

Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län

Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län Bakgrund Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län Barn upp till 3 års ålder har många nyframbrutna tänder med omogen emalj. Varje tecken på karies bör därför uppmärksammas och behandlas. Om

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting 7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den

Läs mer

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Katarina Lundell Folktandvården Stockholms län AB 1 Folktandvården Stockholms län AB Allmäntandvård, 55 kliniker Akutmottagning St Eriks

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 5:4 LÄNSDELSRAPPORT ÖSTERGÖTLAND SAMMANSTÄLLNING ÖVER DEMOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA VARIABLER SAMT HÄLSOVARIABLER PER LÄNSDEL I ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING

Läs mer

Tandhälsa bland unga vuxna som varit placerade

Tandhälsa bland unga vuxna som varit placerade Tandhälsa bland unga vuxna som varit placerade Registerstudie av tandhälsa och tandvårdskonsumtion bland 20 29-åringar som varit placerade i heldygnsvård under uppväxten Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.

Läs mer

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014 Kerstin Aronsson Sven Ordell www.lio.se Innehåll Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Laboremus Nr 6 2009. - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007. Unga kvinnors uppfattning av ett gott liv. Carina Persson.

Laboremus Nr 6 2009. - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007. Unga kvinnors uppfattning av ett gott liv. Carina Persson. ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Laboremus Nr 6 2009 Socioekonomiska Fånga dagen kluster - frigör i Örebro morgondagen län - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007 Unga kvinnors uppfattning

Läs mer

Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010

Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010 1 Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010 Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare som kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

Tandvård. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård.

Tandvård. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård. 67 Landstingets uppgift är att verka för en god tandhälsa hos hela befolkningen. Ansvaret för den avgiftsfria tandvården till alla barn och ungdomar är en del i denna verksamhet. Tandhälsan bland barn

Läs mer

Tidig kariesutveckling

Tidig kariesutveckling Karies utveckling och omfattning hos barn i förskoleåldern Margaret Grindefjord Eastmaninstitutet Folktandvården i Stockholm Seminarium i Hamar 3 oktober 23 Karies epidemiologi Tidig kariesutveckling Prevalens

Läs mer

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt Tandvårdslagen har landstinget ansvar för planering av

Läs mer

Möjligheternas Västra Götaland

Möjligheternas Västra Götaland Västra Götalandsregionen Vänersborg 2010-06-14 Möjligheternas Västra Götaland Gratis tandvård upp till 25 år 2 (8) Innehållsförteckning Tandstatus en hälsofråga... 3 Skillnaderna i tandhälsa har tydliga

Läs mer

Institutionen för Hälsa och Samhälle

Institutionen för Hälsa och Samhälle - enkätundersökning bland 25-åringar samt analys av svarsfrekvenser Attitudes to dental health and dental care among young adults - a study of 25 year old Swedes and their response rates on a postal questionnaire

Läs mer

Primär immunbrist Rapport från observationsschema

Primär immunbrist Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Primär immunbrist Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Munhälsa hos äldre och funktionshindrade

Munhälsa hos äldre och funktionshindrade Rapport 26:9 Munhälsa hos äldre och funktionshindrade Linköping November 26 Kerstin Aronsson Elin Eriksson Lotta Fornander Christina Aldin www.lio.se/fhvc Munhälsa hos äldre och funktionshindrade Rapport

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT Hälsa och livsstil i områden med olika socioekonomiska förutsättningar LINKÖPING NOVEMBER 23 HELLE NOORLIND BRAGE ELIN ERIKSSON JOHAN BYRSJÖ www.lio.se/fhvc

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa

Läs mer

Jämlik munhälsa. Med Hageby som modell. Verksamhetschef Lotta Ranggård

Jämlik munhälsa. Med Hageby som modell. Verksamhetschef Lotta Ranggård Jämlik munhälsa Med Hageby som modell Många medarbetare i projektet Folktandvården i Hageby Pedodonti i Norrköping Centrum för hälso- och vårdutveckling i Östergötland MHV och BHV i Östergötland Psykologpartners

Läs mer

Tandvård för barn 0 2 år, riktlinjer

Tandvård för barn 0 2 år, riktlinjer Tandvård för barn 0 2 år, riktlinjer Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder och

Läs mer

Vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar. F-tandvård

Vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar. F-tandvård 1 2013-12-12 2/2013 Barn- och ungdomstandvård Vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar Privattandläkarnas riskpott Olycksfallsregistrering Epidemiologiska uppgifter för barn och ungdomar F-tandvård

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 Tandvård. Indikatorer och underlag för bedömningar

Nationell utvärdering 2013 Tandvård. Indikatorer och underlag för bedömningar Nationell utvärdering 2013 Tandvård Indikatorer och underlag för bedömningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se Tobaksavvänjning inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013 Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland www.lio.se Sammanfattning Bakgrund Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård,

Läs mer

Yttrande över motion 2015:17 av Tara Twana m.fl. (S) om tandhälsa hos barn i utsatta områden

Yttrande över motion 2015:17 av Tara Twana m.fl. (S) om tandhälsa hos barn i utsatta områden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Kjell Bjerrehorn TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-10-15 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-12-01, P 14 1 (2) HSN 1509-1091 Yttrande över motion 2015:17 av Tara Twana m.fl.

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema

Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Första tecken Första tecken på karies är ofta en kritaktig, matt, rå emaljyta längs gingivalranden, vanligen lokaliserad till buccal- och

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Tandhälsa och tandvård

Tandhälsa och tandvård Tandhälsa och tandvård I detta kapitel beskriver Socialstyrelsen utvecklingen inom tandvården och den vård som ges enligt tandvårdslagen (1985:125), TL. Myndigheten diskuterar även befolkningens tandhälsa.

Läs mer

Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte?

Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte? Barntandvårdsdagar 2009 i Uppsala Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte? Indikationer för röntgenundersökningar på barn och ungdomar Karies Olycksfallskador Tandutvecklingsstörningar Parodontala skador

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Översyn av ersättningen inom den allmänna barn- och ungdomstandvården

Översyn av ersättningen inom den allmänna barn- och ungdomstandvården Översyn av ersättningen inom den allmänna barn- och ungdomstandvården 2009-09-10 Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten 2 (13) Innehållsförteckning Uppdraget... 3 Bakgrund... 3 Nuvarande

Läs mer

Förord Denna rapport har tillkommit på initiativ från Tandvårdsenheten vid Hälsokansliet i Örebro läns landsting. Huvudförfattare har varit statistiker Carina Persson vid Samhällsmedicinska enheten. För

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Sturge Weber syndrom Rapport från observationsschema

Sturge Weber syndrom Rapport från observationsschema Sturge Weber syndrom MUN-H-CENTER 24-6-3 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Sturge Weber syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Hydrocefalus

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Hydrocefalus Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Hydrocefalus Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Läs mer

Tandhälsan Barn och Ungdom Västmanland 2015 Barn och ungdomar undersökta 2015

Tandhälsan Barn och Ungdom Västmanland 2015 Barn och ungdomar undersökta 2015 Tandhälsan Barn och Ungdom Västmanland 2015 Barn och ungdomar undersökta 2015 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2015 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade

Läs mer

Klinefelters syndrom Rapport från observationsschema

Klinefelters syndrom Rapport från observationsschema Klinefelters syndrom MUN-H-CENTER 215-12-2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Klinefelters syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...

Läs mer

Tandvård och tandhälsa

Tandvård och tandhälsa Tandvård och tandhälsa Sammanfattning Tandhälsan har förbättrats kraftigt de senaste 25 åren även om utvecklingen förefaller ha avmattats något hos barn och ungdomar under 2000-talet. Bland vuxna har antalet

Läs mer

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2 2010-09-06 Resultat av enkät till 20 29-åringar våren 2010 Unga vuxna om sin munhälsa Sammanfattning Resultatet av enkäten indikerar att det finns unga vuxna som inte har tillräcklig kunskap om hur de

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Turners syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Kariesutveckling hos förskolebarn och påverkan av riskindikatorer

Kariesutveckling hos förskolebarn och påverkan av riskindikatorer Mjölktandsprojektet Kariesutveckling hos förskolebarn och påverkan av riskindikatorer Folktandvården Västra Götaland område Skaraborg 2003-2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...1 Historik - Mjölktandsprojektet...1

Läs mer

Övergångar till högskolestudier 2016

Övergångar till högskolestudier 2016 FS 17:3 17-9-15 FOKUS: STATISTIK Övergångar till högskolestudier 16 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker och olika årskullar

Läs mer

Överenskommelse mellan Beställarenheten och Folktandvården i Kalmar län

Överenskommelse mellan Beställarenheten och Folktandvården i Kalmar län Överenskommelse mellan Beställarenheten och Folktandvården i Kalmar län Bakgrund Överenskommelsen bygger på de förutsättningar som ges i Tandvårdslagen, Tandvårdsförordningen och andra författningar, Folktandvårdens

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Carina Källestål Epidemiologi Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet

Carina Källestål Epidemiologi Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Carina Källestål Epidemiologi Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Utvärdering av kariesförebyggande åtgärder. Kostnadseffektivitet och betydelse av social bakgrund. Vilken är kariesutvecklingen

Läs mer

Vikarierande bedömningstandläkare

Vikarierande bedömningstandläkare 2010-12-20 2/2010 Nationella riktlinjer Barn- och ungdomstandvård Vikarierande bedömningstandläkare Tandvårdens hemsida Informationsansvarig: Klas Lindström Tel. 010-103 70 84 e-post klas.lindstrom@lio.se

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2013-04-15 Diarienummer: HSN 1304-0434

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2013-04-15 Diarienummer: HSN 1304-0434 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2013-04-15 Diarienummer: HSN 1304-0434 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Cornelia de Langes syndrom Rapport från observationsschema

Cornelia de Langes syndrom Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cornelia de Langes syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer