Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010"

Transkript

1 Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011

2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE... RESULTATREDOVISNING... RESULTAT... 5 TILLGÄNGLIGHET... 5 Är kvinnorna nöjda med telefontillgängligheten?... 5 Har kvinnorna kunnat påverka tiden?... 6 BARNMORSKAN... 7 Träffade kvinnorna sin barnmorska vid det senaste besöket?... 7 Ger barnmorskan förståeliga svar på viktiga frågor?... 8 Får kvinnorna möjlighet att prata om sin oro eller ängslan?... 9 Känner kvinnorna förtroende för barnmorskan? Vilka vanor diskuterar barnmorskan med kvinnorna? FÖRÄLDRAUTBILDNING Har kvinnorna erbjudits föräldrautbildning? Har kvinnorna deltagit i föräldrautbildning? Har kvinnorna deltagit med sin partner eller ensamma? I vilken form genomförs föräldrautbildningen? Är kvinnorna nöjda med föräldrautbildningens genomförande? Är kvinnorna nöjda med innehållet i föräldrautbildningen?... 0 Föräldrautbildning för förstföderskor i sen graviditet... 1 INFORMATION... Får kvinnorna tillräcklig information om sitt tillstånd?... HELHETSINTRYCK... 5 Hur värderar kvinnorna som helhet den hjälp de får?... 5 Hur upplever kvinnorna att de blir bemötta?... 6 Känner kvinnorna sig delaktiga i beslut som tas om deras tillstånd?... 7 Känner kvinnorna att deras aktuella behov blir tillgodosedda?... 8 Rekommenderar kvinnorna mottagningen?... 9 KVINNORNA... 0 Självskattad hälsa... 0 Ålder... 1 Utbildningsnivå... 1 Modersmål... 1 Orsak till besöket... /omföderska... Graviditetsvecka...

4

5 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnmorskemottagningens patientenkät 011. Undersökningen riktas till kvinnor i Stockholms län som har besökt en barnmorskemottagning på grund av graviditetsövervakning eller kontroll efter förlossning. Det är 7 barnmorskemottagningar som deltagit i undersökningen. populationen bestod av cirka kvinnor varav 58 procent besvarat enkäten. Resultatet på kommun- och stadsdelsnivå redovisas i bilaga. Tillgänglighet Åtta av tio kvinnor är nöjda med mottagningens telefontillgänglighet. Andelen kvinnor som uppger att de har fått möjlighet att påverka tidpunkt för sitt besök har ökat med fem procentenheter sedan år 009. Från 55 procent till 60 procent. Barnmorskan Drygt nio av tio kvinnor fick vid sitt senaste besök träffa den barnmorska som de brukar träffa. Det är också ungefär nio av tio kvinnor som uppger att barnmorskan ger svar på viktiga frågor på ett sätt så att de förstår, att det finns möjlighet att prata med barnmorskan om eventuell oro och ängslan rörande deras tillstånd och att de känner förtroende för den barnmorska som de träffade. Inga signifikanta skillnader finns i jämförelsen med tidigare år. Kvinnornas mat-, tobaks-, och alkoholvanor diskuterar barnmorskan med ungefär sju av tio kvinnor. Motionsvanorna diskuteras i något lägre grad. Knappt två tredjedelar uppger att barnmorskan någon gång diskuterat deras motionsvanor. Andelen har dock ökat med fyra procentenheter sedan förra året, från 61 procent till 65 procent. Föräldrautbildning Av samtliga kvinnor har sex av tio erbjudits föräldrautbildning och av dem har sex av tio deltagit. Bland förstföderskor i vecka 1 eller senare, är motsvarande andelar 9 procent respektive procent. Av samtliga kvinnor är sex av tio mycket nöjda med genomförandet och innehållet i utbildningen. Information Det är mer än åtta av tio kvinnor som uppger att de får tillräcklig information om sitt tillstånd. Helhetsintryck Nästan samtliga kvinnor (96 %) värderar den hjälp de har fått som utmärkt, mycket bra eller bra. Mellan till 9 procent av kvinnorna uppger att de fått ett bra bemötande, att de känt sig delaktiga i beslut som gällt deras tillstånd, att deras aktuella behov blivit tillgodosedda vid besöket och att de skulle rekommendera mottagningen till andra. Inga signifikanta skillnader finns i jämförelsen med förra året.

6 Skillnader mellan grupper Generellt är kvinnorna nöjda med barnmorskemottagningarnas verksamhet. Där det finns skillnader mellan grupper visar resultatet nästan genomgående att kvinnor mellan 16-9 år är mindre nöjda än kvinnor 0 år och äldre. Detta gäller också i hög grad kvinnor med högsta avslutad utbildning från grundskola, jämfört med dem som har en högre utbildning och kvinnor som inte har svenska som modersmål, jämfört med dem som har det. Dock är dessa grupper mer nöjda med tillgängligheten och föräldrautbildningen.

7 Inledning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samlar in erfarenheter och synpunkter om hälso- och sjukvården med hjälp av patientenkäter. I denna rapport presenteras resultatet från barnmorskemottagningarnas patientenkät våren 011. Genomförande Undersökningen har genomförts av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB (Indikator). De har tagit fram enkäten, skött utskick, påminnelser och dataläggning av materialet. Undersökningen genomfördes i form av en postal enkät. Två påminnelser sändes ut. Det var också möjligt att besvara enkäten via Indikators hemsida. På hemsidan finns även möjlighet att besvara enkäten på engelska, spanska och arabiska. Vårdgivarna kan ta del av sina egna resultat och jämföra sig med varandra via Indikators webbapplikation. Resultaten för en del av frågorna kan även komma att publiceras på Vårdguiden. HSN-förvaltningen ansvarar för analyserna i denna rapport. Undersökningen riktades till kvinnor i Stockholms län som hade besökt en barnmorskemottagning på grund av graviditetsövervakning eller kontroll efter förlossning under perioden mars-april 011. Det är 7 barnmorskemottagningar som deltagit i undersökningen. Ett slumpmässigt urval med 00 kvinnor per mottagning gjordes. Ett antal mottagningar hade inte besök av 00 kvinnor under urvalsperioden, varför totalpopulationen bestod av kvinnor. När datainsamlingen avslutades hade 58 procent av kvinnorna besvarat enkäten. Bortfallsanalys visar att jämfört med totalpopulationen är kvinnor 16-9 år något underrepresenterade och kvinnor något överrepresenterade. Svarsfrekvensen skiljer sig mycket mellan olika kommuner/stadsdelar. Den varierar från 7 procent i Danderyd ner till 41 procent i Skärholmen. Svarsfrekvensen per kommun/stadsdel redovisas i bilaga. Resultatredovisning I tidigare rapporter om vad kvinnor tycker om länets mödrahälsovård har de som kommit till mottagningen för preventivmedels- och annan rådgivning deltagit i undersökningen. I årets mätning finns bara kvinnor som varit på barnmorskemottagningen med anledning av graviditet eller efterkontroll efter graviditet med. I de årsjämförelser som görs i denna rapport har därför de kvinnor som tidigare år besökt mottagningen på grund av preventivmedels- och annan rådgivning exkluderats i analyserna. Vårdgivarna ska tillhandahålla en vård på lika villkor oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk eller religiös tillhörighet samt sexuell identitet. Som en del i uppföljningen av jämställd och jämlik vård analyseras resultatet utifrån ett antal bakgrundsvariabler som presenteras nedan.

8 Resultaten redovisas under sex huvudrubriker: Tillgänglighet Barnmorskan Föräldrautbildning Information Helhetsintryck Kvinnorna Inom vart och ett av dessa områden redovisas först hur kvinnorna svarat totalt år 011, jämfört med år 010 och 009. Sedan redovisas resultatet år 011 utifrån de bakgrundsvariabler som redovisas nedan. De skillnader som är signifikanta på en 95-procentig signifikansnivå presenteras i diagram. Om uppgift för bakgrundsvariabel saknas i diagrammet innebär det således att skillnaden inte är statistiskt säkerställd på denna nivå. Ålder: 16-9 år,, Utbildning: grundskola, gymnasieskola, universitet/högskola Modersmål: svenska, ej svenska Förstföderskor/Omföderskor Hur kvinnorna svarat totalt på kommun-/stadsdelsnivå redovisas i bilaga.

9 Resultat Tillgänglighet Är kvinnorna nöjda med telefontillgängligheten? Åtta av tio kvinnor är nöjda med mottagningens tillgänglighet per telefon. Nästan hälften av kvinnorna är mycket nöjda. Resultatet år 010 och 011 skiljer sig signifikant från år 009. Figur 1 Hur upplever du mottagningens tillgänglighet per telefon? t över tid (%) Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig Kvinnor med grundskola som högsta avslutad utbildning är mer nöjda med telefontillgängligheten, jämfört med kvinnor som har en högre utbildning. Mer nöjda är också kvinnor som inte har svenska som modersmål, jämfört med dem som har det och förstföderskor, jämfört med omföderskor. Figur Hur upplever du mottagningens tillgänglighet per telefon? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011(%) 16-9 år 16 5 För de mottagningar där 90 % av kvinnorna är nöjda med telefontillgängligheten utgår bonus och för dem där andelen är 70 % eller lägre utgår vite. År 011 är det cirka 15 % av mottagningarna som kommer att få bonus och en lika stor andel som kommer erhålla vite Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig

10 Har kvinnorna kunnat påverka tiden? Sex av tio kvinnor uppger att de har fått möjlighet att påverka tidpunkten för sitt besök. Andelen har ökat med fem procentenheter sedan år 009. Skillnader mellan åren är signifikanta. Figur Fick du möjlighet att påverka tidpunkt för ditt besök? t över tid (%) Ja, helt och hållet Delvis Nej Kvinnor uppger i lägre grad, än kvinnor 16-9 år, att de fick möjlighet att påverka tidpunkt för besöket. Det gör också kvinnor som har svenska som modersmål i lägre grad, jämfört med dem som har ett annat modersmål. Kvinnor med en högsta avslutad utbildning från grundskola eller gymnasieskola uppger i högre grad att de har fått möjlighet att påverka tidpunkten för besöket, jämfört med dem som har en högsta avslutad utbildning från universitet/högskola. Figur 4 Fick du möjlighet att påverka tidpunkt för ditt besök? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011(%) år Ja, helt och hållet Delvis Nej

11 Barnmorskan Träffade kvinnorna sin barnmorska vid det senaste besöket? Drygt nio av tio kvinnor uppger att de fick träffa sin barnmorska vid sitt senaste besök på mottagningen. Resultatet år 010 skiljer sig signifikant från år 009 och 011. Figur 5 Fick du träffa den barnmorska du brukar träffa, vid ditt senaste besök? t över tid (%) Ja Nej Det finns inga signifikanta skillnader utifrån bakgrundsvariablerna. Figur 6 Fick du träffa den barnmorska du brukar träffa, vid ditt senaste besök? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Ja Nej

12 Ger barnmorskan förståeliga svar på viktiga frågor? Det är 1 stycken (0 %) kvinnor uppger att de inte vågade ställa viktiga frågor till barnmorskan och två procent svarar att de inte hade något behov av att fråga. Av de kvinnor, som frågade barnmorskan om något viktigt, är det drygt nio av tio som uppger att de alltid eller nästan alltid fick svar som de förstod. Skillnader mellan åren är inte signifikanta. Figur 7 När du frågade barnmorskan om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod? t över tid (%) Ja, alltid eller nästan alltid Ibland Nej Kvinnor 16-9 år uppger i lägre grad än äldre kvinnor, att de alltid eller nästan alltid förstod barnmorskans svar när de frågade om något viktigt. Detta uppger också i lägre grad kvinnor med högsta avslutad utbildning från grundskola, jämfört med kvinnor med högre utbildning och kvinnor som inte har svenska som modersmål, jämfört med dem som har det. Omföderskor uppger i något högre grad att de alltid eller nästan alltid fick svar som de förstod. Figur 8 När du frågade barnmorskan om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Ja, alltid eller nästan alltid Delvis Nej

13 Får kvinnorna möjlighet att prata om sin oro eller ängslan? En av tio kvinnor har inte känt någon oro eller ängslan över sitt tillstånd och en procent uppger att de inte ville prata om det. Av de kvinnor som har känt oro eller ängslan över sitt tillstånd är drygt åtta av tio helt nöjda med möjligheten att prata med barnmorskan om det. Skillnader mellan åren är inte signifikanta. Figur 9 Om du kände oro eller ängslan över ditt tillstånd, hade du möjlighet att prata med barnmorskan om det? t över tid (%) Ja, helt och hållet Delvis Nej Kvinnor som har svenska som modersmål uppger i något högre grad, än kvinnor med annat modersmål, att de kunde prata med sin barnmorska om sin oro eller ängslan. Det gör också i något högre grad omföderskor, jämfört med förstföderskor. Figur 10 Om du kände oro eller ängslan över ditt tillstånd, hade du möjlighet att prata med barnmorskan om det? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011(%) år Ja, helt och hållet Delvis Nej

14 Känner kvinnorna förtroende för barnmorskan? Drygt åtta av tio kvinnor känner förtroende för den barnmorska de träffade. Skillnader mellan åren är inte signifikanta. Figur 11 Kände du förtroende för den barnmorska som du träffade? t över tid (%) Ja, helt och hållet Delvis Nej Kvinnor 16-9 år uppger i lägre grad än äldre kvinnor att de känner förtroende för den barnmorska som de träffade. Detta uppger också i lägre grad kvinnor med högsta avslutad utbildning från grundskola, jämfört med kvinnor med högre utbildning. Omföderskor känner i något högre grad förtroende för den barnmorska de träffade, jämfört med förstföderskor. Figur 1 Kände du förtroende för den barnmorska som du träffade? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011(%) år Ja, helt och hållet Delvis Nej

15 Vilka vanor diskuterar barnmorskan med kvinnorna? MATVANOR Tre fjärdedelar av kvinnorna uppger att barnmorskan någon gång diskuterade deras matvanor med dem, tre procent hade önskat att barnmorskan hade diskuterat detta och en femtedel anser att en sådan diskussion inte behövdes. Skillnaden mellan åren är inte signifikant. Figur 1 Har din barnmorska någon gång under din graviditet diskuterat matvanor med dig? t över tid (%) Ja Nej, men jag hade önskat det Nej, det behövdes inte Kvinnor 16-9 år uppger i högre grad än äldre kvinnor, att barnmorskan diskuterade deras matvanor. Det gör också kvinnor med en högsta avslutad utbildning från gymnasieskolan, jämfört med dem som har en avslutad utbildning från universitet/högskola. Matvanor diskuteras i lägre grad med kvinnor som har svenska som modersmål, jämfört med dem som inte har det och i mycket lägre grad med omföderskor, jämfört med förstföderskor. Figur Har din barnmorska någon gång under din graviditet diskuterat matvanor med dig? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Ja Nej, men jag hade önskat det Nej, det behövdes inte

16 MOTIONSVANOR Knappt två tredjedelar uppger att barnmorskan någon gång diskuterade deras motionsvanor med dem, fem procent hade önskat att barnmorskan hade diskuterat detta och tre av tio anser att en sådan diskussion inte behövdes. Andelen där motionsvanor diskuterats har ökat med fyra procentenheter sedan förra året. Skillnaden mellan åren är signifikant. Figur 15 Har din barnmorska någon gång under din graviditet diskuterat motionsvanor med dig? t över tid (%) Ja Nej, men jag hade önskat det Nej, det behövdes inte Kvinnor 16-9 år uppger i högre grad än äldre kvinnor, att barnmorskan diskuterade deras motionsvanor. Ju lägre utbildning kvinnorna har i desto högre grad diskuteras motionsvanorna. Motionsvanor diskuteras i mycket lägre grad med kvinnor som har svenska som modersmål, jämfört med dem som inte har det och med omföderskor, jämfört med förstföderskor. Figur 16 Har din barnmorska någon gång under din graviditet diskuterat motionsvanor med dig? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011(%) år Ja Nej, men jag hade önskat det Nej, det behövdes inte

17 TOBAKSVANOR Sju av tio kvinnor uppger att barnmorskan någon gång diskuterade tobaksvanor med dem och tre av tio uppger att en sådan diskussion inte behövdes. Skillnaden mellan åren är inte signifikant. Figur 17 Har din barnmorska någon gång under din graviditet diskuterat tobaksvanor med dig? t över tid (%) Ja Nej, men jag hade önskat det 0 Nej, det behövdes inte Kvinnor 16-9 år uppger i högre grad än äldre kvinnor, att barnmorskan diskuterade tobaksvanor. De diskuteras också i högre grad med kvinnor som har svenska som modersmål, jämfört med dem som inte har det och med förstföderskor, jämfört med omföderskor. Med dem som har en högsta avslutad utbildning från grundskola diskuteras tobaksvanorna i lägre utsträckning, jämfört med dem som har en högre utbildning. Figur 18 Har din barnmorska någon gång under din graviditet diskuterat tobaksvanor med dig? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Ja Nej, men jag hade önskat det Nej, det behövdes inte

18 ALKOHOLVANOR Tre fjärdedelar av kvinnorna uppger att barnmorskan någon gång diskuterade alkoholvanor med dem och en fjärdedel uppger att en sådan diskussion inte behövdes. Skillnaden mellan åren är inte signifikant. Figur 19 Har din barnmorska någon gång under din graviditet diskuterat alkoholvanor med dig? t över tid (%) Ja Nej, men jag hade önskat det 8 Nej, det behövdes inte Kvinnor 16-9 år uppger i högre grad än kvinnor 40 år eller äldre, att barnmorskan diskuterade alkoholvanor. De diskuteras också i högre grad med kvinnor som har svenska som modersmål, jämfört med dem som inte har det och med förstföderskor, jämfört med omföderskor. Med dem som har en högsta avslutad utbildning från grundskola diskuteras alkoholvanorna i lägre utsträckning, jämfört med dem som har en högre utbildning. Figur 0 Har din barnmorska någon gång under din graviditet diskuterat alkoholvanor med dig? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) 16-9 år I motsats till mat- och motionsvanor så diskuteras tobaks- och alkoholvanor i lägre grad med kvinnor med låg utbildning och med kvinnor vars modersmål inte är svenska Ja Nej, men jag hade önskat det Nej, det behövdes inte Vidare analys visar att med kvinnor vars högsta utbildning är grundskola och modersmålet svenska diskuteras tobaks- och alkoholvanor med 80 % respektive 76 % av kvinnorna. Med kvinnor vars högsta utbildning är grundskola och modersmålet inte är svenska diskuteras detta med 56 % respektive 57 % av kvinnorna.

19 Föräldrautbildning Har kvinnorna erbjudits föräldrautbildning? Sex av tio kvinnor uppger att de erbjudits föräldragrupp/utbildning av sin barnmorskemottagning. Andelen kvinnor som fått erbjudande har ökat med fyra procentenheter sedan 009, från 55 procent till 59 procent. År 011 skiljer sig signifikant mot tidigare år. Figur 1 Har du erbjudits föräldragrupp/utbildning av din barnmorskemottagning? t över tid (%) Ja Nej Kvinnor 16-9 år har i mycket högre utsträckning erbjudits föräldrautbildning, jämfört med äldre kvinnor. Det är också i mycket högre grad förstföderskor, jämfört med omföderskor som får detta erbjudande. Kvinnor med annat modersmål än svenska uppger i lägre grad att de fått ett erbjudande, jämfört med kvinnor vars modersmål är svenska. Kvinnor med högsta avslutad utbildning från grundskola uppger också detta i lägre grad, jämfört med kvinnor som har en högre utbildning. I regelbok för barnmorskemottagning/ mödravårdscentral 011, står att samtliga föräldrar ska erbjudas föräldrastöd i grupp, även omföderskor. Figur Har du erbjudits föräldragrupp/utbildning av din barnmorskemottagning? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Ja Nej

20 Har kvinnorna deltagit i föräldrautbildning? Av de kvinnor som erbjudits föräldrautbildning uppger sex av tio att de också har deltagit i utbildningen. Skillnader mellan åren är inte signifikanta. Figur Har du deltagit i barnmorskemottagningens föräldrautbildning/grupp? t över tid (%) Kvinnor med utbildning från universitet/högskola uppger i högre grad än kvinnor med lägre utbildning att de deltagit i föräldrautbildningen. Det uppger också i högre grad kvinnor med svenska som modersmål, jämfört med kvinnor med annat modersmål. Förstföderskor uppger detta i mycket högre grad än omföderskor. Ja Nej Figur 4 Har du deltagit i barnmorskemottagningens föräldrautbildning/grupp? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Ja Nej

21 Har kvinnorna deltagit med sin partner eller ensamma? Åtta av tio kvinnor uppger att de deltagit tillsammans med sin partner. Övriga har deltagit ensamma. Resultatet 009 skiljer sig signifikant från år 010 och 011. Figur 5 Deltagande med partner eller ensam i barnmorskemottagningens föräldragrupp/ utbildning. t över tid (%) Med partner Ensam Kvinnor med svenska som modersmål har, i mycket högre grad än kvinnor med annat modersmål, deltagit i utbildningen med partner. Det har också förstföderskor, jämfört med omföderskor. Ju lägre utbildning kvinnorna har, i desto lägre utsträckning har de deltagit i föräldrautbildningen tillsammans med en partner. Figur 6 Deltagande med partner eller ensam i barnmorskemottagningens föräldragrupp/ utbildning. t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Med partner Ensam

22 I vilken form genomförs föräldrautbildningen? Sju av tio kvinnor uppger att föräldrautbildningen huvudsakligen genomfördes i form av gruppträffar och en femtedel huvudsakligen som storföreläsningar. Skillnaden mellan åren är signifikant. Figur 7 I vilken form genomfördes föräldragruppen/utbildningen? t över tid (%) Huvudsakligen gruppträffar Huvudsakligen storföreläsningar Både gruppträffar och storföreläsningar Kvinnor uppger i högre grad än yngre kvinnor att de huvudsakligen deltagit i storföreläsningar. Det gör också kvinnor vars högsta avslutade utbildning är från universitet/högskola, jämfört med kvinnor med lägre utbildning. Jämfört med kvinnor vars modersmål är svenska, uppger kvinnor med annat modersmål i högre utsträckning att de deltagit i både gruppträffar och storföreläsningar. Figur 8 I vilken form genomfördes föräldragruppen/utbildningen? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Huvudsakligen gruppträffar Huvudsakligen storföreläsningar Både gruppträffar och storföreläsningar

23 Är kvinnorna nöjda med föräldrautbildningens genomförande? Nio av tio kvinnor är nöjda med genomförandet av den föräldrautbildning som barnmorskemottagningen genomförde. Skillnaden mellan åren 009 och 011 är signifikant. Andelen nöjda har ökat med fyra procentenheter. Figur 9 Vad anser du om genomförandet av den föräldragrupp/utbildning som barnmorskemottagningen erbjöd? t över tid (%) Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig Kvinnor 16-9 år är något nöjdare med genomförandet av föräldrautbildningen, jämfört med kvinnor. Nöjdare är också de som har ett annat modersmål än svenska, jämfört med dem som har det. De med en avslutad utbildning från universitet/högskola är mindre nöjda med genomförandet, jämfört med dem som har en lägre utbildning. Figur 0 Vad anser du om genomförandet av den föräldragrupp/utbildning som barnmorskemottagningen erbjöd? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig

24 Är kvinnorna nöjda med innehållet i föräldrautbildningen? Sex av tio kvinnor är helt och hållet nöjda med innehållet i föräldrautbildningen och ytterligare drygt en tredjedel är delvis nöjda. Skillnaden mellan åren är inte signifikant. Figur 1 Var du nöjd med innehållet i föräldragruppen/utbildningen? t över tid (%) Ja, helt och hållet Delvis Nej Ju lägre högsta utbildning kvinnorna har, desto nöjdare är de med innehållet i föräldragruppen/utbildningen. Kvinnor som inte har svenska som modersmål är också mycket nöjdare med innehållet, jämfört med dem som har svenska som modersmål. Figur Var du nöjd med innehållet i föräldragruppen/utbildningen? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Ja, helt och hållet Delvis Nej

25 Föräldrautbildning för förstföderskor i sen graviditet Föräldrautbildning enligt basprogrammet kan börja erbjudas omkring vecka 9-0, men ska erbjudas från vecka 1, varför andelen kvinnor som erbjudits föräldrautbildning sannolikt ökar ju längre in i graviditeten kvinnan är. Resultatet i avsnittet ovan visar också att förstföderskor i mycket högre grad erbjuds och deltar i utbildning. Vi har utifrån detta valt att exkludera omföderskor och kvinnor som är gravida upp till vecka 1 i nedanstående analyser om föräldrautbildning och tittar särskilt på förstföderskor långt in i graviditeten. Analysen visar att det är drygt nio av tio förstföderskor i sen graviditet som får erbjudande om föräldrautbildning. Andelen som har fått erbjudande har ökat med fem procentenheter sedan 010, från 87 procent till 9 procent. Skillnaden är signifikant. Figur Har du erbjudits föräldragrupp/utbildning av din barnmorskemottagning? Förstföderskor i vecka 1 eller senare. t över tid (%) Ja Nej Av de förstföderskor i sen graviditet som erbjudits föräldrautbildning uppger drygt åtta av tio att de också har deltagit i utbildningen. Skillnader mellan åren är inte signifikanta. Figur 4 Har du deltagit i barnmorskemottagningens föräldrautbildning/grupp? Förstföderskor i vecka 1 eller senare. t över tid (%) Ja Nej

26

27 Information Får kvinnorna tillräcklig information om sitt tillstånd? Drygt åtta av tio kvinnor uppger att de har fått tillräcklig information om sitt tillstånd och ytterligare procent att de delvis fått det. Skillnader mellan åren är inte signifikanta. Figur 5 Fick du tillräckligt med information om ditt tillstånd? t över tid (%) Ja, helt och hållet Delvis Nej Kvinnor 16-9 år uppger i lägre grad än äldre kvinnor att de har fått tillräckligt med information om sitt tillstånd. Det uppger också i lägre grad förstföderskor, jämfört med omföderskor. Figur 6 Fick du tillräckligt med information om ditt tillstånd? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Ja, helt och hållet Delvis Nej

28

29 Helhetsintryck Hur värderar kvinnorna som helhet den hjälp de får? Åtta av tio kvinnor värderar som helhet den hjälp de fått som utmärkt/mycket bra och ytterligare procent som bra. Skillnader mellan åren är inte signifikanta. Figur 7 Hur värderar du som helhet den hjälp du fick? t över tid (%) Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig Kvinnor värderar i något högre grad hjälpen de fått, jämfört med yngre kvinnor. Kvinnor med högsta avslutad utbildning från grundskola värderar inte hjälpen de fått lika högt som kvinnor med högre utbildning. Detsamma gäller kvinnor som inte har svenska som modersmål, jämfört med dem som har det och förstföderskor, jämfört med omföderskor. Figur 8 Hur värderar du som helhet den hjälp du fick? t och per signifikant bakgrundsvariabel (%) år Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig

30 Hur upplever kvinnorna att de blir bemötta? Drygt nio av tio kvinnor känner att de blir bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Det förbättrade resultatet med två procentenheter mellan år 010 och 009 kvarstår. Figur 9 Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? t över tid (%) Ja, helt och hållet Delvis Nej Kvinnor 16-9 år känner i lägre grad att de blir bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt, jämfört med äldre kvinnor. Det gör också kvinnor med högsta avslutad utbildning från grundskola, jämfört med kvinnor med högre utbildning och kvinnor som inte har svenska som modersmål, jämfört med dem som har det. Figur 40 Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? t och per signifikant bakgrundsvariabel (%) 16-9 år För de mottagningar där 95 % av kvinnorna känner att de blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt utgår bonus och för dem där andelen är 70 % eller lägre utgår vite. År 011 är det cirka 40 % av mottagningarna som kommer få bonus och ingen kommer att erhålla vite Ja, helt och hållet Delvis Nej

31 Känner kvinnorna sig delaktiga i beslut som tas om deras tillstånd? Nära nio av tio kvinnor uppger att de har känt sig delaktiga i beslut som gällde deras tillstånd. Det förbättrade resultatet med tre procentenheter mellan år 009 och 010 kvarstår. Figur 41 Kände du dig delaktig i beslut gällande ditt tillstånd, så mycket som du önskade? t över tid (%) Ja, helt och hållet Delvis Nej Kvinnor 16-9 år känner i lägre utsträckning att de har varit delaktiga i beslut som gällt deras tillstånd, jämfört med äldre kvinnor. Det känner också i lägre grad kvinnor med högsta avslutad utbildning från grundskola, jämfört med kvinnor som har en högre utbildning. De med svenska som modersmål uppger i högre grad att de har känt sig delaktiga, jämfört med kvinnor som inte har svenska som modersmål. Figur 4 Kände du dig delaktig i beslut gällande ditt tillstånd, så mycket som du önskade? t och per signifikant bakgrundsvariabel (%) år Ja, helt och hållet Delvis Nej

32 Känner kvinnorna att deras aktuella behov blir tillgodosedda? Drygt åtta av tio kvinnor anser att deras aktuella behov har blivit tillgodosett vid besöket på mottagningen. Det förbättrade resultatet med två procentenheter mellan år 009 och 010 kvarstår. Figur 4 Anser du att ditt aktuella behov har blivit tillgodosett vid ditt besök på mottagningen? t över tid (%) Ja, helt och hållet Delvis Nej Kvinnor som inte har svenska som modersmål anser i lägre grad att deras aktuella behov blivit tillgodosett vid besöket, jämfört med dem som har modersmålet svenska. Figur 44 Anser du att ditt aktuella behov har blivit tillgodosett vid ditt besök på mottagningen? t och per signifikant bakgrundsvariabel (%) år Ja, helt och hållet Delvis Nej

33 Rekommenderar kvinnorna mottagningen? Nära nio av tio kvinnor uppger att de skulle rekommendera mottagningen till andra. Det förbättrade resultatet med två procentenheter mellan år 009 och 010 kvarstår. Figur 45 Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? t över tid (%) Kvinnor som inte har svenska som modersmål skulle i lägre grad rekommendera mottagningen till andra, jämfört med dem med modersmålet svenska. Figur 46 Ja, helt och hållet Delvis Nej Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? t och per signifikant bakgrundsvariabel (%) 16-9 år För de mottagningar där 90 % av kvinnorna skulle rekommendera mottagningen till andra utgår bonus och för dem där andelen är 60 % eller lägre utgår vite. År 011 är det cirka 40 % av mottagningarna som kommer att få bonus och ingen kommer erhålla vite Ja, helt och hållet Delvis Nej

34 Kvinnorna Självskattad hälsa Drygt tre fjärdedelar av kvinnorna uppger att deras hälsa är utmärkt/mycket bra och ytterligare två av tio att den är bra. Resultatet 009 skiljer sig signifikant från år 010 och 011. Figur 47 I allmänhet skulle du vilja säga att din hälsa är: t över tid(%) Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig Kvinnor uppger i högre grad att deras hälsa är utmärkt/mycket bra, jämfört med yngre kvinnor. Det gör också förstföderskor, jämfört med omföderskor. Kvinnor med svenska som modersmål skattar sin hälsa mycket högre, jämfört med dem som har ett annat modersmål. Ju högre utbildning kvinnorna har, i desto högre grad skattar de sin hälsa. De med utbildning från grundskolan uppger i mycket lägre grad att deras hälsa är utmärkt/mycket bra, jämfört med dem som har en högsta avslutad utbildning från universitet/högskola. Figur 48 I allmänhet skulle du vilja säga att din hälsa är: t och över tid (%) år Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig

35 Ålder Majoriteten av kvinnorna som besöker länets barnmorskemottagningar är under 40 år. Nära två tredjedelar finns i åldersgruppen 0 9 år. Medelåldern är år. Figur 49 Andel kvinnor per åldersgrupp 7% 0% 16-9 år 6% Utbildningsnivå Sex av tio kvinnor har en högsta avslutad utbildning från universitet/högskola, en tredjedel från gymnasieskola och fem procent uppger att deras högsta avslutade utbildning är grundskola. Figur 50 Vilken är din högsta avslutade utbildning? (%) 5% 4% 61% Modersmål Tre fjärdedelar av kvinnorna har svenska som sitt modersmål och en fjärdedel har ett annat modersmål. Figur 51 Är svenska ditt modersmål? (%) 6% Ja Nej 74%

36 Orsak till besöket Nära nio av tio kvinnor besöker mottagningen på grund av graviditetsövervakning och övriga på grund av efterkontroll efter förlossning. Figur 5 Vad var orsaken till besöket? (%) 1% Graviditetsövervakning Efterkontroll efter förlossning 87% /omföderska Hälften av kvinnorna som besöker länets barnmorskemottagningar är förstföderskor och den andra hälften är omföderskor. Figur 5 Är du förstföderska eller omföderska? (%) 50% 50% Graviditetsvecka En femtedel av kvinnorna är gravida upp till vecka 0, ytterligare en femtedel i vecka 1-0 och hälften är gravida i vecka 1 eller senare. En av tio är inte gravid utan besöker mottagningen för efterkontroll. Figur 54 Vilken graviditetsveckan var du i vid ditt senaste besök på mödravårdscentralen? (%) 49% 10% Vecka -0 19% Vecka 1-0 % Vecka 1 eller senare Jag är inte gravid

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008 Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas

Läs mer

En undersökning av den patientupplevda kvaliteten Admira Kvinnohälsa MVC Undersökningen ägde rum 2014 Höst

En undersökning av den patientupplevda kvaliteten Admira Kvinnohälsa MVC Undersökningen ägde rum 2014 Höst En undersökning av den patientupplevda kvaliteten Admira Kvinnohälsa MVC Undersökningen ägde rum 2014 Höst Admira Kvinnohälsa MVC 2014 Höst 2015-04-13 Sida 1 av 23 Svarsfrekvenser Svarsfrekvenser Antal

Läs mer

En undersökning av den patientupplevda kvaliteten Privata MVC > Admira Kvinnohälsa MVC Undersökningen ägde rum 2012 höst

En undersökning av den patientupplevda kvaliteten Privata MVC > Admira Kvinnohälsa MVC Undersökningen ägde rum 2012 höst En undersökning av den patientupplevda kvaliteten Privata MVC > Admira Kvinnohälsa MVC Undersökningen ägde rum 2012 höst Privata MVC > Admira Kvinnohälsa MVC 2012 höst 2013-02-26 Sida 1 av 23 Svarsfrekvenser

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Undersökningsperiod v.35-39 2010 Resultat redovisat Februari 2011 Ansvarig projektledare Jenny Roxenius

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Diabetes,endokrinmott

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Diabetes,endokrinmott Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Diabetes,endokrinmott Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Anne Jansson Om Nationell Patientenkät

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Ersta Sjukhus Psykiatrimottagning

Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Ersta Sjukhus Psykiatrimottagning Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Ersta Sjukhus Psykiatrimottagning Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Anne Jansson Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Landstingsdrivna vårdcentraler

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Landstingsdrivna vårdcentraler Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Landstingsdrivna vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella patientenkätundersökningar

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Kirurgkliniken > Kirurgmottagningen

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Kirurgkliniken > Kirurgmottagningen Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Kirurgkliniken > Kirurgmottagningen Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Anne Jansson Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Gastroenterologmottagningen

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Gastroenterologmottagningen Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Gastroenterologmottagningen Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Anne Jansson Om Nationell Patientenkät

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 27 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 42,9 45,3 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri SV utd Sammanfattande rapport Ersta sjukhus Psykiatriska kliniken

Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri SV utd Sammanfattande rapport Ersta sjukhus Psykiatriska kliniken Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri SV utd Sammanfattande rapport Ersta sjukhus Psykiatriska kliniken Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Anne Jansson Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Information Nationell patientenkät specialiserad vård 2012

Information Nationell patientenkät specialiserad vård 2012 PM 1(5) Regionkontoret Kristian Samuelsson, utvecklare VO Hälso- och sjukvårdsutveckling 035 13 48 90 Datum -10-19 Diarienummer HSS AU DN Au samtliga Au Lokala nämnderna AU Patientnämnden Information Nationell

Läs mer

ARBETSKOPIA

ARBETSKOPIA Vad tycker du om barnsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina och ditt barns erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 61,2 60,8 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mellanårsmätning

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 66,5 63,4 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Undersökning BB Förlossning. Tidpunkt 2012-11

Undersökning BB Förlossning. Tidpunkt 2012-11 Sammanfattande rapport BB Stockholm Undersökning BB Förlossning Tidpunkt Ansvarig projektledare Karin Tidlund Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har arbetat med att

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Barn Öppenvård Sammanfattande rapport Specialiserad vård Gävleborg

Nationell Patientenkät Nationell Barn Öppenvård Sammanfattande rapport Specialiserad vård Gävleborg Nationell Patientenkät Nationell Barn Öppenvård Sammanfattande rapport Specialiserad vård Gävleborg Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Akutmottagning Sammanfattande rapport Akutsjukvård

Nationell Patientenkät Nationell Akutmottagning Sammanfattande rapport Akutsjukvård Nationell Patientenkät Nationell Akutmottagning Sammanfattande rapport Akutsjukvård Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Camilla Lansvén Om Nationell Patientenkät Nationella patientenkätundersökningar

Läs mer

Patientnöjdhet sett till bakgrundsfaktorer Swespine Q Q2 2014

Patientnöjdhet sett till bakgrundsfaktorer Swespine Q Q2 2014 Patientnöjdhet sett till bakgrundsfaktorer Swespine Q3 2013 Q2 2014 Om analysen I januari 2014 gjordes en första utvärdering av patientnöjdheten sett till bakgrundsfaktorerna i enkäten. Den baserades på

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

Levnadsvanefrågor i patientenkäter i Stockholms läns landsting

Levnadsvanefrågor i patientenkäter i Stockholms läns landsting Levnadsvanefrågor i patientenkäter i Stockholms läns landsting ARBETSRAPPORT 2014:1 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Arbetsrapport 2014:1 ISBN 978-91-87691-13-3

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 35,2 37,6 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008?

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Resultat från undersökning hösten 2010 Närsjukvårdsavdelningen Utvecklingsavdelningen Rapporten är framställd av: Marjaliisa Abrahamsson Anne-Maj Berggren Elisabeth

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Vad tycker du om akutsjukvården?

Vad tycker du om akutsjukvården? 8 Vad tycker du om akutsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den akutmottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen. Dina synpunkter

Läs mer

Vad tycker du om öppenvården?

Vad tycker du om öppenvården? 0 Vad tycker du om öppenvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Barn Slutenvård Sammanfattande rapport Specialiserad vård Gävleborg

Nationell Patientenkät Nationell Barn Slutenvård Sammanfattande rapport Specialiserad vård Gävleborg Nationell Patientenkät Nationell Barn Slutenvård Sammanfattande rapport Specialiserad vård Gävleborg Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Nöjdkundundersökning

Nöjdkundundersökning Sammanfattande resultat från Nöjdkundundersökning Privatkunder & Arbetsgivare 2016 Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org

Läs mer

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010 ationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken Undersökningsperiod Höst Om ationell Patientenkät ationell Patientenkät genomförs inom flera områden, bl.a. primärvården, somatisk öppen

Läs mer

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun 43 Töreboda kommun Töreboda kommun Överlag var det de yngsta eleverna, år 3, som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var

Läs mer

ARBETSKOPIA

ARBETSKOPIA Vad tycker du om barnsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina och ditt barns erfarenheter från den akutmottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt akutmottagningen.

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 8668 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas att

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

ARBETSKOPIA

ARBETSKOPIA Vad tycker du om barnsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina och ditt barns erfarenheter från den avdelning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 PM Regionkontoret Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 Hälso- och sjukvårdsbarometern är en undersökning som speglar den vuxna

Läs mer

befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården

befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Anna

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Försäkringskassans Kundundersökning 2013:1 Ett samarbete mellan AP och KS

Försäkringskassans Kundundersökning 2013:1 Ett samarbete mellan AP och KS Försäkringskassans Kundundersökning 2013:1 Ett samarbete mellan AP och KS Rosa Fiorito KS, Henrik Lindholm APF, Helén Nilsson och Karin Ringman KS. Bakgrund och syfte Försäkringskassan har genomfört kundundersökningar

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

GRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT

GRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT GRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT - SÅ HÄR GÖR DU NU VERKSAMHETSOMRÅDE KVINNOKLINIKEN 1 Graviditetstestet visar positivt - så här gör du nu Grattis och välkommen till oss! Med den här foldern vill vi ge

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Registreringsrutin för MVC/Barnmorskemottagningar i Stockholms läns landsting

Registreringsrutin för MVC/Barnmorskemottagningar i Stockholms läns landsting 1 (14) Närsjukvårdsavdelningen Enheten barn, kvinnor, unga och asyl Registreringsrutin för MVC/Barnmorskemottagningar i Stockholms läns landsting Gäller fr o m 1 april 2012 Senast uppdaterad: 2014-01-03

Läs mer

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 1 Bortfallsanalys primärvårdsundersökning, läkare Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patienternas

Läs mer

Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN

Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM

Läs mer

Försäkringskassans Kundundersökning 2013:2 Ett samarbete mellan AP och KS

Försäkringskassans Kundundersökning 2013:2 Ett samarbete mellan AP och KS Försäkringskassans Kundundersökning 2013:2 Ett samarbete mellan AP och KS Henrik Lindholm APF, Helén Nilsson KS och Karin Ringman KS. Bakgrund och syfte Försäkringskassan har genomfört kundundersökningar

Läs mer

Vad tycker du om tandvården?

Vad tycker du om tandvården? Vad tycker du om tandvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas att

Läs mer

BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Sveriges

Läs mer

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Projekt GIT En förstudie av gravida kvinnor i behov av tolk

Projekt GIT En förstudie av gravida kvinnor i behov av tolk Projekt GIT En förstudie av gravida kvinnor i behov av tolk Förstudien medfinansieras av jämställdhetsdirektör Karin Tilly Länsstyrelsen Västmanlands län och Docent Stefan Sörensen Mälardalens Högskola

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Vad tycker du om förlossningsvården?

Vad tycker du om förlossningsvården? Vad tycker du om förlossningsvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från Förlossningen/BB på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Nationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne 2012-03-27

Nationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne 2012-03-27 Nationell patientenkät i Skåne Utbildningsdag HSO Skåne 2012-03-27 1 Vad mäter vi? Patienternas upplevelser och erfarenhet av vården Nationella mätningar (obligatoriskt) Primärvård Specialiserad vård somatik

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Brukarundersökning 2015

Brukarundersökning 2015 2016-01-13 Brukarundersökning 2015 Socialförvaltningen Vetlanda här växer människor och företag 2 Innehåll Bakgrund... 3 Metod och mätperiod... 3 Antal svar, bortfall och svarsfrekvens... 3 Kön... 3 Resultat...

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Partnerprojektet. Jämställd vård. Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27

Partnerprojektet. Jämställd vård. Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27 Partnerprojektet Jämställd vård Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27 Varför gör vi det här? Vårdcentralen har i uppdrag att jobba särskilt

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07 Sidan 1(8) Gråmarkerat justeras i varje gemensam uppdragsbeskrivning. Lokala justeringar endast i 11. Omarkerad text skall behållas om inte särskilda skäl finns att ändra. BESKRIVNING AV VÅRD VID BARNMORSKEMOTTAGNING

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Undersökning Öppenvård RK PUK. Tidpunkt

Undersökning Öppenvård RK PUK. Tidpunkt Sammanfattande rapport Röda Korset Sverige Undersökning Öppenvård RK PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Camilla Lansvén Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har arbetat

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011

FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011 FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011 Kund: Lärarförbundet Kontakt: Kristina Stutterheim, Matilda Westerman Datum: 21 juni, 2011 Anna Ragnarsson Senior Research Consultant Tel: +46 8 535 25 892 anna.ragnarsson@novusgroup.se

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige

Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige Charlotte Deogan Utredare, PhD Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndighetens uppdrag Uppföljning

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

K U P P - Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2001 Författarna och Vårdförbundet

K U P P - Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2001 Författarna och Vårdförbundet K U P P - Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2001 Författarna och Vårdförbundet 1. Ålder Jag är...år 2. Förstföderska Omföderska 3. Civilstånd Sammanboende Ensamstående 4. Nationalitet Svensk Nordisk Annan...

Läs mer

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndenhälso- och sjukvårdsnämnden beslutar

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndenhälso- och sjukvårdsnämnden beslutar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Louise von Bahr TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-08-31 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-29, P 18 1 (4) HSN 1506-0757 Svar på skrivelse från Moderata samlingspartiet,

Läs mer

Elisabethsjukhuset i Uppsala. Specialistsjukhus i ortopedi och handkirurgi

Elisabethsjukhuset i Uppsala. Specialistsjukhus i ortopedi och handkirurgi i Uppsala Specialistsjukhus i ortopedi och handkirurgi Viktig information för era patienter Enligt nya patientlagen har alla medborgare rätt att söka öppenvård på alla sjukvårdsinrättningar med landstingsavtal.

Läs mer

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 2014-01-20 En sammanfattning för Trollhättans Stad Nedan redovisas en sammanfattning för Trollhättans stad. Analys av resultaten sker i fortsatt tillsammans

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Rapport: väntrumsenkät LARO-vårdgivarnas verksamheter inom Region Skåne

Rapport: väntrumsenkät LARO-vårdgivarnas verksamheter inom Region Skåne Rapport: väntrumsenkät 2015-2016 LARO-vårdgivarnas verksamheter inom Region Skåne Innehåll Metod och genomförande... 2 Frågor och andel positiva svar... 2 Dimensioner... 3 Övergripande resultat... 4 Svarsfrekvenser...

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

BASPROGRAM FÖR VÅRD UNDER GRAVIDITET. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Maj 2011

BASPROGRAM FÖR VÅRD UNDER GRAVIDITET. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Maj 2011 BASPROGRAM FÖR VÅRD UNDER GRAVIDITET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Maj 2011 INNEHÅLL Sida HÄLSOVÅRD I SAMBAND MED GRAVIDITET 1 BASPROGRAM Läkarmedverkan 1 Riktlinjer 1 Val av förlossningsenhet 1 BESÖKSINNEHÅLL

Läs mer

Kundundersökning 2011

Kundundersökning 2011 Lidingö stad Äldre- och handikappnämnden Kvalitets- och uppföljningsenheten 181 82 Lidingö Tel; vxl. 8-731 3 www.lidingo.se Kundundersökning 211 Lidingö stad Äldre- och handikappnämnden En urvalsundersökning

Läs mer

Ungdomsmottagningar i Stockholms läns landsting

Ungdomsmottagningar i Stockholms läns landsting Ungdomsmottagningar i Stockholms läns landsting Uppföljning av verksamheten 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-04-28 Diarienummer: HSN 1504-0520 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Örebro Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Örebro Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Örebro Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Fördelning av medel från Sveriges Kommuner och Landsting för förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa

Fördelning av medel från Sveriges Kommuner och Landsting för förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-18 1 (5) HSN 1512-1458 Handläggare: Anne Siltamäki Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, p 5 Fördelning av medel från Sveriges Kommuner och

Läs mer

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Valideringsrapport. PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp

Valideringsrapport. PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp Valideringsrapport PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp 1 Innehåll Inledning... 3 Resultat deskriptiv statistik... 4 Frågor med likertskala... 4 Flervalsfrågor... 6 Frågorna 6, 7, 8 och 9... 8 Bakgrundsfrågor...11

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer