Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna"

Transkript

1 Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna Rapport 2002:1 Health and Health Realted Quality of Life as measured by the EQ-5D and the SF-36 in South East Sweden: Results from Two Population Surveys Elin Eriksson & Anders Nordlund

2 ISSN Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna Författare Elin Eriksson M.Sc., statistiker Anders Nordlund F.D., statistiker/epidemiolog Rapporten kan beställas från Folkhälsovetenskapligt Centrum Linköping e-post: Kostnad: 250 kronor

3 Innehållsförteckning FÖRORD... I SAMMANFATTNING... III 1. INLEDNING HÄLSA OCH HÄLSORELATERAD LIVSKVALITET MÄTT MED INSTRUMENTEN SF-36 OCH EQ-5D SF EQ-5D MATERIAL OCH METOD RESULTAT DEMOGRAFI LÄN, KÖN OCH ÅLDER EQ-5D SF INVANDRARE EQ-5D SF SJUKVÅRDSOMRÅDE OCH KOMMUNER EQ-5D SF UTBILDNING EQ-5D SF SYSSELSÄTTNING EQ-5D SF BRANSCH YRKE DISKUSSION JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE PRESENTERADE NORMDATA REPRESENTATIVITET LIVSKVALITETSVIKTER, SJÄLVSKATTNING MED VAS-SKALA OCH SF REFERENSLISTA BILAGOR APPENDIX A EQ-5D APPENDIX B SF-36

4

5 Förord Folkhälsovetenskapligt Centrum i Östergötland är landstingets kunskapscentrum i folkhälsovetenskapliga frågor. FHV-Centrum har därför ett särskilt ansvar att samla in, sammanställa och analysera information om hälsoläget i befolkningen, liksom att ge underlag för verksamhet som syftar till att minska ojämlikheter i befolkningens hälsa. Sedan 1989 har landstinget i Östergötland genomfört omfattande befolkningsenkäter regelbundet. Den senaste befolkningsenkäten genomfördes 1999 och resultaten har presenterats i rapporten Östgötens Hälsa och Miljö (2000). I föreliggande rapport ges en mer omfattande och mycket detaljerad beskrivning av den självrapporterade hälsan och livskvaliteten, mätt med de båda instrumenten SF-36 och EQ-5D, uppdelat efter vissa bakgrundsfaktorer. I denna rapport ingår även material från den befolkningsenkät som genomfördes 1999 i Kalmar län med samma frågeformulär. Syftet med rapporten är att resultaten skall kunna användas som referensvärden i olika studier där det är väsentligt att kunna utvärdera effekter på hälsa och livskvalitet av olika former av intervention eller andra insatser. Materialet kan givetvis även användas som referensmaterial vid utvärdering av mer sjukdomsspecifika åtgärder i studier där man saknar kontrollgrupp. Materialet från Kalmar har välvilligt ställts till vårt förfogande av överläkare Lennart Hellström, Folkhälsocentrum i Oskarshamn. Vi vill rikta ett särskilt tack till informatör Christina Aldin som bearbetat rapportens layout. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Linköping den 3 december 2002 Kerstin Ekberg Verksamhetschef I

6 II

7 Sammanfattning Begreppet hälsorelaterad livskvalitet har under senare år blivit alltmer centralt i diskussioner om planering, prioritering och utvärdering av hälso- och sjukvården. Det finns ett behov av att mäta och kartlägga hälsan i mera positiva termer än genom den beskrivning av sjuklighet, hälso- och sjukvårdens processer och produktivitet som traditionellt har varit fallet. Vidare finns också ett behov av att kunna studera och jämföra hälsan i olika patientgrupper och vilket utfall i termer av hälsa och självupplevd hälsoeffekt olika interventioner genererar. Rapporten är baserad på svaren från de enkätundersökningar som genomfördes i Östergötlands och Kalmar län Enkäterna inkluderade frågeformulären för EQ-5D och SF-36 och skickades ut till ett slumpmässigt urval om personer i åldrarna 20 till 74 år bosatta i Östergötlands och Kalmar län. När oanvändbara svar sorterats bort återstod svar, vilket motsvarade 59 procent av studiepopulationen. Självrapporterad hälsa och hälsorelaterad livskvalitet har studerats med de båda instrumenten EQ-5D och SF-36. EQ-5D består av två övergripande index, dels den självrapporterade hälsan mätt med en så kallad VAS-skala och dels hälsorelaterad livskvalitet, som beräknas utifrån individernas svar på fem övergripande frågor. SF-36 beskriver hälsan med hjälp av åtta delskalor. Det övergripande syftet med rapporten är dels att ge en översiktlig beskrivning av hälsan och den hälsorelaterade livskvaliteten hos invånarna i Östergötlands och Kalmar län och dels att presentera genomsnittsvärden för denna befolkning, såväl som helhet som för olika grupper. Förhoppningen är att rapporten ska tillhandahålla användbara referensvärden för den allmänna befolkningen i Östergötlands och Kalmar län med vilka mätningar i olika grupper ska kunna jämföras. Både vad gäller självrapporterad hälsa och hälsorelaterad livskvalitet var resultaten relativt entydiga och de båda instrumenten, EQ-5D och SF-36, gav i stort sett samma bild. I korthet kan sägas att den självrapporterade hälsan och den hälsorelaterade livskvaliteten var bättre: bland män än bland kvinnor bland yngre än bland äldre när det gäller de fysiska aspekterna av hälsan bland svenskfödda än bland invandrare bland dem som är i arbete och studerande än bland arbetslösa, sjukskrivna och pensionärer bland högutbildade än bland lågutbildade i yrken som är förknippade med hög utbildning jämfört med yrken som är förknippade med lägre utbildning. III

8 IV

9 1. Inledning Hälso- och sjukvårdslagen betonar hälsans betydelse som uttryck för goda levnadsförhållanden och god livskvalitet. De övergripande hälsopolitiska målen syftar till att förbättra hälsan och minska hälsoskillnaderna mellan olika grupper i befolkningen [1]. Detta innebär att det finns ett behov av att mäta och kartlägga hälsan i mera positiva termer än genom beskrivning av sjuklighet, hälso- och sjukvårdens processer och produktivitet som traditionellt har varit fallet. Sålunda har begreppet hälsorelaterad livskvalitet under senare år diskuterats alltmer som underlag för planering, prioritering och utvärderingen av hälso- och sjukvården [2, 3]. Vidare finns också ett behov av att kunna studera och jämföra hälsan i olika patientgrupper och vilket utfall i termer av hälsa och självupplevd hälsoeffekt olika interventioner generar. Detta ställer krav på generellt tillämpbara mätmetoder. Med hälsorelaterad livskvalitet avses vanligen den effekt hälsan har på en individs välmående och förmåga att fungera med avseende på fysiska, mentala och sociala aspekter av livet [3, 4]. Den funktionella aspekten inbegriper basala dagligaktiviteter som förmågan att klä sig, arbetsrelaterade aktiviteter, hushållsarbete och förmågan att klara av sitt jobb, samt förmågan att umgås med familj och vänner i den utsträckning man önskar. Den funktionsrelaterade delen av hälsorelaterad livskvalitet brukar betraktas som objektiv till sin natur i och med att den går att relatera till standardmässiga förutsättningar. Välmående är däremot mera subjektivt eftersom det bygger på individers egna upplevelser av hur dom mår och känner sig (glada, ledsna, oroliga, och så vidare). När man mäter den hälsorelaterade livskvaliteten är avsikten att försöka fånga såväl funktionella aspekter som välmående. Det finns olika sätt att mäta hälsa och hälsorelaterad livskvalitet och ett stort antal mätinstrument har utvecklats genom åren [3, 5]. Man brukar skilja på generiska eller generella och sjukdomsspecifika instrument. De generiska måtten försöker fånga hälsan och den hälsorelaterade livskvaliteten i mera allmänna termer och kan därför användas i alla typer av populationer medan de specifika måtten riktar sig till vissa patientgrupper och således främst mäter aspekter som hänger samman med specifika sjukdomstillstånd. En fördel med generiska mått är att dom möjliggör jämförelser mellan olika patientpopulationer och olika befolkningsgrupper, medan en nackdel är att dom kan bli väldigt omfattande. SF-36 [6] och EQ-5D [7, 8] är två av de mest populära generiska måtten. Dom representerar två olika tillvägagångssätt när det gäller att mäta hälsa och hälsorelaterad livskvalitet. SF-36 är ett så kallat profilmått medan EQ-5D är ett så kallat preferensbaserat mått. Detta innebär att SF-36 genererar en beskrivning av hälsostatus i form av en hälsoprofil med indexvärden för åtta olika aspekter av hälsan. EQ-5D generar två övergripande indexvärden, en livskvalitetsvikt och en självskattning av hälsan. De befolkningsenkäter som genomfördes i Östergötland och Kalmar län 1999 inkluderade SF-36 och EQ-5D. Syftet med föreliggande rapport är dels att ge en översiktlig beskrivning av hälsan och den hälsorelaterade livskvaliteten hos invånarna i Östergötland och Kalmar län, och dels att presentera genomsnittsvärden 1

10 för denna befolkning, såväl som helhet som för olika grupper. Förhoppningen är att rapporten ska kunna tjäna som referensvärden (populationsnorm) med vilka mätningar i olika grupper ska kunna jämföras. 1.1 Livskvalitetsinstrumenten SF-36 och EQ-5D Utförliga beskrivningar av SF-36 och EQ-5D har tidigare utgivits, dels internationellt [6, 7, 8], och dels i form av rapporter på svenska [2, 5, 9]. Den beskrivning av de båda instrumenten som här ges är därför medvetet kortfattad. Båda instrumenten finns också representerade på internet [10, 11]. Vid sidan av dessa båda instrument finns som påpekats en rad andra instrument (se till exempel Coons och medarbetare [3] för en sammanställning). Vid sidan av instrument som SF-36 och EQ-5D kan den hälsorelaterade livskvaliteten också mätas med så kallade direkta metoder (se Henriksson och Carlsson [5] för en kort sammanfattning) SF-36 När SF-36 utvecklades under slutet av 1980-talet var utgångspunkten vedertagna definitioner av hälsa och man tog fasta på att hälsa har många aspekter som inte låter sig fångas upp av ett enda mått [6, 9]. Sålunda kom SF-36 att bli ett mångdimensionellt instrument som beskriver hälsostatus med hjälp av de åtta delskalorna Fysisk funktion, Fysiskt rollfunktion, Smärta, Allmän hälsa, Vitalitet, Social funktion, Emotionell rollfunktion och Psykiskt välbefinnande. Trots att man under utvecklingsarbetet insåg vikten av att begränsa måttets omfång kom SF-36 att omfatta 36 frågor. Respondentbördan anses ändå vara måttlig [3]. Anledningen till de många frågorna var att man tyckte det krävdes flera frågor per delskala för att spegla de viktigaste aspekterna av de olika delskalorna [6]. För var och en av de åtta delskalorna beräknas ett sammansatt index som löper från 0 som är sämsta värde till 100 som är bästa värde. I Tabell 1 och Tabell 2 ges en översikt av vad SF-36 delskalor avser att mäta och hur olika värden på delskalorna ska tolkas. Det ska noteras att värdena på de olika delskalorna har olika innebörd. Detta beror på att delskalorna omfattar olika delfrågor och därmed har olika många delsteg. Dessutom är frågorna sådana att de som mår riktigt bra ofta uppnår full poäng på somliga delskalor (till exempel Fysisk funktion), medan det är svårare att uppnå full poäng på andra delskalor (till exempel Vitalitet). Det är därför inte möjligt att direkt jämföra värden på de olika skalorna, utan SF-36 stora användningsområde är att jämföra olika gruppers värden, eller att jämföra specifika grupper med befolkningen i allmänhet (så kallat referensvärde eller populationsnorm). På så vis kan man få en uppfattning vilka skillnader i hälsa som finns mellan olika grupper eller i vilka avseenden en specifik grupp avviker från den allmänna populationen. 2

11 Tabell 1. Översikt över de hälsofenomen SF-36 försöker fånga (från Sullivan & Karlsson [9], sidan 3:1) a Fysiska aspekter Mentala aspekter Egen bedömning Funktion Delskala b Funktion Välmående Handikapp Välmående Handikapp Egen bedömning Fysisk funktion (PF) Fysisk rollfunktion (RP) Smärta (BP) Allmän hälsa (GH) Vitalitet (VT) Social funktion (SF) Emotionell rollfunktion (RE) Psykiskt välbefinnande (MH) a Tabellen publicerad med tillstånd av författarna. b Inom parentes anges de Amerikanska förkortningarna. Tabell 2. SF-36 delskalor, uppbyggnad och tolkning (från Sullivan & Karlsson [9], sid. 9:2) a. Tolkning Delskala b Antal frågor Antal nivåer Låga värden Höga värden Fysisk funktion (PF) Fysisk rollfunktion (RP) Smärta (BP) Allmän hälsa (GH) Vitalitet (VT) Social funktion (SF) Emotionell rollfunktion (RE) Psykiskt välbefinnande (MH) Mycket begränsad fysisk aktivitetsnivå, inkl. ADL, som att tvätta och klä sig. 4 5 Problem med att utföra arbete eller andra regelbundna aktiviteter på grund av fysisk ohälsa Mycket svår och i mycket hög grad handikappande värk/smärta Värderar sitt hälsotillstånd som dåligt och tror att hälsan kommer att bli sämre Känner sig trött och utsliten hela tiden. 2 9 Omfattande och ofta förekommande störningar av det normala umgänget i och utanför hemmet på grund av fysisk eller psykisk ohälsa. 3 4 Svårigheter med att utföra arbete eller andra regel-bundna aktiviteter på grund av känslomässiga problem Känner sig nervös och nedstämd hela tiden. Kan utföra alla former av fysisk aktivitet inkl. de mest ansträngande. Inga problem med att utföra arbete eller andra regelbundna aktiviteter på grund av fysisk ohälsa. Ingen värk/smärta och inga funktionsinskränkningar på grund av värk/smärta. Värderar hälsan som utmärkt. Känner sig riktigt pigg och energisk hela tiden. Upprätthåller det normala sociala umgänget i och utanför hemmet utan störningar på grund av fysisk eller psykisk ohälsa. Inga svårigheter med att utföra arbete eller andra regel-bundna aktiviteter på grund av känslomässiga problem. Känner sig harmoniskt, lugn och glad hela tiden. a Tabellen publicerad med tillstånd av författarna. Den Amerikanska originalversionen av tabellen återfinns i Ware & Sherbourne [6], s b Inom parentes anges de Amerikanska förkortningarna. 3

12 Till sist ska vi notera att SF-36 har utvecklats en del under åren. Bland annat har frågebatteriet reviderats och det finns numera en ny version som kallas SF36-II [12]. Ett försök har också gjorts att sammanfatta informationen i de åtta delskalorna i SF-36 med hjälp av två övergripande index (Physical Compononent Summary, PCS, och Mental Component Summary, MCS) som summerar den fysiska respektive den mentala hälsan [13]. Det pågår också arbete som syftar till att skapa ett preferensbaserat mått utifrån de frågor som ingår i SF-36. En förenklad enkät, SF-6D har tagits fram och en algoritm för att beräkna preferensbaserade indexvärden har presenterats [14] EQ-5D I slutet av 1980-talet bildades en internationell forskargrupp, den så kallade EuroQol gruppen, med målsättningen att ta fram ett standardiserat, generellt instrument för att beskriva och värdera hälsorelaterad livskvalitet [8, 15]. Resultatet av gruppens arbete blev livskvalitetsinstrumentet, EQ-5D, eller EuroQol som det också kallas. Tanken var att instrumentet skulle fungera som ett komplement till andra livskvalitetsmått [15]. Man ville också att instrumentet skulle vara enkelt och möjligt att använda i postenkäter, samt att det skulle generera övergripande preferensbaserade indexvärden (så kallade livskvalitetsvikter eller nyttovikter). Detta för att möjliggöra hälsoekonomiska jämförelser med hjälp av bland annat så kallade QALY-beräkningar 1. I sin helhet består EQ-5D av fyra olika delar [2, 5, 7, 8]. Den första delen är ett beskrivande klassifikationssystem i fem dimensioner ( Rörlighet, Hygien, Huvudsakliga aktiviteter, Smärtor/besvär och Rädsla/nedstämdhet ) där respondenten tar ställning till vilket av tre olika påståenden som för dagen bäst överensstämmer med dennes hälsotillstånd. I grova drag representerar de tre svarsalternativen inga problem, vissa problem och svåra problem. De fem frågorna i hälsoklassifikationen gör det möjligt att bilda 243 (3 5 =243) olika hälsotillstånd. Den andra delen utgörs av en Visuell Analog Skala, VAS-skalan, med hjälp av vilken respondenten skattar sin hälsa genom markera med en linje hur bra eller dåligt dennes nuvarande hälsotillstånd är. VAS-skalan är 20 cm lång och kan liknas vid en termometer som löper från 0 (sämsta tänkbara tillstånd) till 100 (bästa tänkbara tillstånd). Den tredje delen utgörs av en uppsättning standardiserade bakgrundsfrågor som kan användas vid behov. Med hjälp av den fjärde delen, som vanligtvis inte används i undersökningar som bara syftar till att mäta och beskriva olika gruppers hälsorelaterade livskvalitet, kan en värdering av 13 av de 243 olika hälstillstånden göras med hjälp av en VAS-skala. För att möjliggöra hälsoekonomiska analyser (till exempel QALY-beräkningar) har man till var och ett av de 243 hälsotillstånden kopplat en livskvalitetsvikt. De livskvalitetsvikter som vanligen används är den så kallade engelska tariffen [16] även om det finns exempel på studier som använt andra tariffer [17]. Den engelska tariffen togs fram genom att man lät ett befolkningsurval värdera 42 strategiskt valda hälsotillstånd. Med hjälp av en matematisk modell räknade man därefter fram 1 QALY är den engelska akronymen för kvalitetsjusterade levnadsår (Quality Adjusted Life-Years) som blivit allmänt vedertagen också i svensk litteratur. QALYs beräknas genom att återstående livslängd justeras med avseende på nyttan av det hälsotillstånd individerna befinner sig i [18]. 4

13 en livskvalitetsvikt för vart och ett av de 243 möjliga hälsotillstånden. Värderingen genomfördes med den så kallade Time Trade-Off (TTO) metoden. I korthet går TTO-metoden ut på att man försöker få respondenterna att fastställa hur många år i full hälsa som motsvarar ett givet antal år i ett hälsotillstånd som är sämre än full hälsa (för utförligare beskrivning hänvisas till hälsoekonomisk litteratur, till exempel Johannesson [18]). De livskvalitetsvikter som används baseras alltså på den engelska befolkningens värdering av olika hälsotillstånd. Det är oklart huruvida dessa värderingar är generaliserbara till svenska förhållanden. En genomgång av olika försök att värdera de hälsotillstånd som definieras av EQ-5D indikerade att även om vissa skillnader mellan olika länder förekommer, värderas hälsotillstånden relativt lika överlag [5]. Ett problem när det gäller värdering av hälsotillstånd är hur tillståndet död ska hanteras. Ska man anse att död är det värsta tänkbara, eller ska man tillåta att det finns tillstånd som är värre än att vara död? EQ-5D tariffen löper mellan 1 och 1, där död representerades av 0 och således finns hälsotillstånd som värderats som sämre än död. Ett exempel på ett hälsotillstånd som har en negativ vikt är som har livskvalitetsvikten Detta innebär att hälsotillståndet som karaktäriseras av att man kan gå men med viss svårighet, inte behöver hjälp med daglig hygien, mat eller påklädning, har vissa problem med att klara sin huvudsakliga sysselsättning, har svåra smärtor/besvär och i högsta grad är orolig eller nedstämd värderas som något sämre än att vara död. Detta är dock inte helt okontroversiellt och de finns de som hävdar att man ska sätta värdet på dessa tillstånd till 0 [2]. 2. Material och metod Materialet till föreliggande rapport utgörs av data från de befolkningsenkäter som genomfördes i Östergötland och Kalmar län Resultat från befolkningsenkäten i Östergötland har tidigare redovisats i rapporten Östgötens hälsa och miljö [19]. Utformningen av de båda enkäterna var exakt den samma. En enkät, som inkluderade frågeformulären för SF-36 och EQ-5D (hälsotillståndsklassifikationen och VAS-skalan), skickades ut till ett slumpmässigt urval om personer i åldrarna 20 till 74 år bosatta i Östergötland (10 000) och Kalmar län (6 000). Ett mindre antal individer (506 stycken) uteslöts då de inte tillhörde studiepopulationen (utflyttade, döda, etc.). När oanvändbara svar sorterats bort återstod svar, vilket motsvarade 59 procent av studiepopulationen. Andelen användbara svar var något högre i Östergötland (61 %) än i Kalmar län (58 %), äldre svarade i högre grad än yngre och kvinnor svarade i högre grad än män. Resultaten redovisas för de som har kompletta svar på EQ-5D (n=9 131) respektive samtliga åtta delskalor på SF-36 kompletta (n=8 834). Med hjälp av SF-36 åtta delskalor är det möjligt att räkna fram två summariska index, PCS och MCS. Vi valde dock att inte använda oss av dessa båda övergripande index då problem med beräkningsalgoritmerna nyligen presenterats [20] och debatterats [21, 22] i den internationella tidskriften Quality of Life Research, vilket reser frågetecken kring dessa båda index. 5

14 Alla livskvalitetsvikter lägre än 0 har ändrats till 0. Detta då det som påpekas i Stockholmsrapportern [2] är kontroversiellt hur tillstånd värre än död bör behandlas. I de datamaterial som redovisas här var det mindre än en procent (n=66) som hade ett hälsotillstånd med negativ vikt, det vill säga ett hälsotillstånd som värderats som värre än att vara död. Denna förändring i datamaterialet påverkar inte de redovisade medelvärdena (se avsnitt 4.3). Föreliggande rapport är uppdelad i två delar. Dels en övergripande resultatsammanfattning och dels en bilagedel med en detaljerad resultatredovisning uppdelad på kön, ålder (5-års klasser/15-års klasser) och län samt utbildning, sjukvårdsregion, huvudsaklig sysselsättning, självrapporterad branschtillhörighet och yrkestillhörighet klassificerad enligt AMS yrkesklassificering AMSYK. I bilagedelen ges andelen med inga, svåra eller måttliga problem i de fem EQ-5D dimensionerna, och medelvärden och standardavvikelser för EQ-5D livskvalitetsvikter, EQ-5D VAS-skalan och SF-36:s åtta delskalor. För att möjliggöra presentation av både EQ-5D index och EQ-5D VAS i samma diagram har skalan för EQ-5D VAS ändrats så att den löper mellan 0 och 1. Det ska noteras att när materialet delas upp på detta sätt blir antalet personer i några subgrupper litet. I vissa fall har därför antalet åldersgrupper fått minskas. Resultat presenteras bara för undergrupper som består av 20 personer eller fler. I uppdelningarna på sysselsättning, bransch och yrke så har redovisningen begränsats till personer som uppgivit att dom är i arbete och vid enkättillfället var yngre än 65 år. Detta trots att dessa uppgifter finns också för de som är arbetslösa, tjänstlediga och pensionärer. Avsikten med detta förfarande var hålla bransch- och yrkesgrupperna så homogena som möjligt och undvika att jämförelserna störs av att olika stora andelar av bransch- respektive yrkesgrupperna utgörs av arbetslösa eller pensionärer vars hälsa och hälsorelaterade livskvalitet är lägre än för de som är i arbete. Man ska också vara medveten om att de grupper för vilka data presenteras skiljer sig åt på en rad bakgrundsfaktorer, till exempel varierar ålder kraftigt över olika utbildningsnivåer. I föreliggande rapport har avsikten varit att presentera resultaten för grupperna som de faktiskt ser ut. Detta innebär att vissa skillnader och likheter som uppträder är ett reslutat av att grupperna har olika sammansättning och att man bör ha detta i åtanke vid tolkning av resultaten. I den sammanfattande delen av rapporten presenteras medelvärden för självrapporterad hälsa (EQ-5D VAS och SF-36 delskalor), hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D index) samt andelen med svåra eller måttliga problem i de fem EQ-5D dimensionerna. Samtliga resultat redovisas separat för män och kvinnor. Då skillnaderna i självrapporterad hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mellan Östergötland och Kalmar län visade sig vara små över lag presenteras inte länsvisa data i den övergripande resultatsammanfattningen. 6

15 3. Resultat 3.1 Demografi Totalt svarade personer på befolkningsenkäterna 1999 i Östergötland och Kalmar län. Vid sammanställningar för SF-36 ingår de personer som har besvarat de åtta delskalorna och för EuroQol ingår de personer som har besvarat de fem dimensionerna. I tabell 1 presenteras bakgrundsdata för samtliga som besvarat befolkningsenkäterna. Medelåldern var 47 år för män och 46 år för kvinnor. Män i Kalmar län var äldst och kvinnor i Östergötland yngst. Andel invandrare var något högre i Östergötland (9 %) jämfört med Kalmar län (6 %). Folk- eller grundskola var den utbildning som rapporterades som högsta utbildningsnivå av flest personer, både bland män och kvinnor. Andelen med folk- eller grundskola var högre i Kalmar län än i Östergötland, medan andel högutbildade var högre i Östergötland än i Kalmar län. Andelen med universitetsutbildning var större bland kvinnor än män i båda länen. Andelen personer i arbete var högre bland män i Östergötland än bland män i Kalmar län, medan det omvända gällde för kvinnor. Kalmar län hade störst andel pensionärer och andel studerande var högst i Östergötland samt bland kvinnor. Som framgår av tabell 3 var skillnaderna i branschtillhörighet mellan män och kvinnor stora. Störst andel män arbetade inom metallindustrin och störst andel kvinnor inom hälso- och sjukvård. Skillnaderna mellan länen var små. I Kalmar län arbetade man i något större utsträckning än i Östergötland med jordbruk, skogsbruk och fiske samt övrig tillverkningsindustri. Kvinnor i Kalmar län arbetade i större utsträckning än kvinnor i Östergötland med hälso- och sjukvård. En stor andel, 26 procent, hade uppgivit övriga branscher (hit räknas också de som uppgivit två eller flera olika branscher). Liksom för branschtillhörighet, var skillnaderna i yrkesklassificering mellan män och kvinnor stora. Störst andel kvinnor arbetade med service- omsorg- och försäljningsarbete och bland män arbetade störst andel med hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning samt process- och maskinoperatörsarbete. Skillnaderna i yrkesklassificering var små mellan länen. Andelen med arbeten som kräver teoretisk specialisering var dock högre i Östergötland än i Kalmar, medan andelen med hantverksyrken inom byggverksamhet var högre i Kalmar län. 7

16 Tabell 3. Bakgrundsvariabler för män och kvinnor i Östergötland och Kalmar län. Män Kvinnor Östergötland Kalmar Östergötland Kalmar (n=2 822) (n=1 543) (n=3 271) (n=1 853) % % % % Ålder år år år år år år Medelålder 46.7 år 48.3 år 46.1 år 46.3 år Födelseland Född i Sverige Född i ett annat nordiskt land Född i ett icke-nordiskt land Ingen uppgift Utbildning Folk-/grundskola Högst 2-årigt gymnasium eller flerårigt gymnasium Högskola/universitet Annat Ingen uppgift Huvudsaklig sysselsättning Arbete Arbetslös Studerande Pension a Sjukskriven Föräldraledig Övrigt b Ingen uppgift a Ålders-, förtids-, deltids- eller garantipensionärer b Gruppen övrigt består bland annat av tjänstlediga, militärtjänstgörande, hemmavarande samt de som uppgivit mer än en typ av sysselsättning. 8

17 Tabell 3 (forts). Bakgrundsvariabler för män och kvinnor i Östergötland och Kalmar län. Män Kvinnor Östergötland Kalmar Östergötland Kalmar (n=2 822) (n=1 543) (n=3 271) (n=1 853) % % % % Bransch Jordbruk/skogsbruk/fiske Livsmedelsindustri Massa/pappersindustri Kemisk industri Metallindustri Övrig tillverkningsindustri Byggindustri Handel Hotell/restaurang Transport/kommunikation Utbildningsväsendet Hälso-/sjukvård Övrigt Ingen uppgift Yrke Ledningsarbete Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare teoretisk specialistkompetens Kontors- och kundservicearbete Service- omsorg- och försäljningsarbete Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete mm Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Övrigt Ingen uppgift

18 3.2 Län, kön och ålder EQ-5D Både den självskattade hälsan mätt (EQ-5D VAS) och livskvalitetsvikterna (EQ-5D index) sjönk med ökad ålder (figur 1). Detta gällde både för män och kvinnor samt för Östergötland och Kalmar län. Män hade genomgående bättre värden än kvinnor både i termer av självskattad hälsa (EQ-5D VAS) och livskvalitetsvikter (EQ-5D index). Det fanns inga skillnader mellan länen som kunde utläsas på livskvalitetsvikterna (EQ-5D index). Den självskattade hälsan (EQ-5D VAS) varierade däremot i de olika åldersklasserna mellan länen, men totalt sett fanns inga större skillnader mellan Östergötland och Kalmar län (se appendix A, tabell 1). 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0, år år år år år år 0,1 0 Män EQ-5D VAS Kvinnor EQ-5D VAS Män EQ-5D Index Kvinnor EQ-5D Index Figur 1. Livskvalitetsvikt (EQ-5D index) och självskattad hälsa (EQ-5D VAS) per ålder och kön. Som framgår av figur 2, ökade andelen personer med måttliga eller svåra problem i fyra av fem EQ-5D dimensioner med stigande ålder. Andelen som rapporterade besvär i dimensionen Huvudsakliga aktiviteter var dock högst i åldersgruppen år. För dimensionen Rädsla/nedstämdhet kunde inte något tydligt åldersmönster ses och skillnaderna var överlag små. 10

19 Andel (%) år år år år år år Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Rädsla/nedstämdhet Figur 2. Procentuell andel av befolkningen i Östergötland och Kalmar län som rapporterat måttliga eller svåra problem per EQ-5D dimension och ålder. Från figur 3 kan utläsas att kvinnor rapporterade mer problem än män i alla EQ-5D dimensioner. Detta gällde särskilt dimensionen Rädsla/nedstämdhet, där 35 procent bland kvinnorna jämfört med 23 procent bland männen rapporterade måttliga eller svåra problem (båda länen sammantaget). Andel (%) Män Östergötland Kvinnor Östergötland Män Kalmar Kvinnor Kalmar Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Rädsla/nedstämdhet Figur 3. Procentuell andel av befolkningen som rapporterat måttliga eller svåra problem per EQ-5D dimension, län och kön. 11

20 3.2.2 SF-36 Äldre hade genomgående lägre genomsnittsvärden än yngre för SF-36 delskalorna Fysisk funktion (PF), Fysisk rollfunktion (RP), Smärta (BP) och Allmän hälsa (GH). För övriga delskalor var skillnaderna mellan åldersgrupperna små och något tydligt åldersmönster kunde inte ses (figur 5, där sambandet mellan SF-36 och ålder illustreras med hjälp av åldersgrupperna år, år samt år, mönstret var det samma för övriga åldersgrupper, se appendix B) år år år PF RP BP GH VT SF RE MH Figur 4. Genomsnittliga värden per delskala i SF-36 och ålder. I figur 5 presenteras genomsnittliga värden per delskala i SF-36 med uppdelning på län och kön. I både Östergötland och Kalmar län rapporterade män högre genomsnittsvärden än kvinnor. Detta gällde för samtliga delskalor i nästan samtliga åldersgrupper (se appendix B, tabell 1). Inga större länsskillnader kunde utläsas bland kvinnor i materialet (figur 5). Bland män fanns den största skillnaden mellan länen i delskalan Smärta (BP), där genomsnittsvärdena var högst i Östergötlands län (75.0 för Kalmar mot 77.0 för Östergötland) Män Östergötland Kvinnor Östergötland Män Kalmar Kvinnor Kalmar PF RP BP GH VT SF RE MH Figur 5. Genomsnittliga värden per delskala i SF-36, län och kön. 12

21 3.3 Invandrare I tabell 4 presenteras bakgrundsvariabler per kön och födelseland. Medelåldern varierade beroende på födelseland. Äldst var invandrare födda i ett nordiskt land och yngst var invandrare födda utanför Norden. Invandrare från länder utanför Norden hade högst andel högutbildade och högst andel arbetslösa. Tabell 4. Bakgrundsvariabler per kön och födelseland. Svensk Nordisk Icke-nordisk (n=8 633) (n=248) (n=451) % % % Utbildning Män Folk-/grundskola Högst 2 år gymnasium eller fler år gymnasium Högskola/universitet Kvinnor Folk-/grundskola Högst 2 år gymnasium eller fler år gymnasium Högskola/universitet Huvudsaklig sysselsättning Män Arbete Arbetslös Studerande Pension Sjukskriven Kvinnor Arbete Arbetslös Studerande Pension Sjukskriven Medelålder Män 47.4 år 51.0 år 42.3 år Kvinnor 46.3 år 49.7 år 41.9 år 13

22 3.2.1 EQ-5D Bland både män och kvinnor var hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D index) och självskattad hälsa (EQ-5D VAS) högst bland personer födda i Sverige och lägst bland utlandsfödda (figur 6). Skillnaderna mellan invandrare födda i Norden och övriga världen var små. 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 Född i Sverige Född i Norden Född utanför Norden 0,3 0,2 0,1 0 Män EQ-5D VAS Kvinnor EQ-5D VAS Män EQ-5D Index Kvinnor EQ-5D Index Figur 6. Livskvalitetsvikt (EQ-5D index) och självskattad hälsa (EQ-5D VAS) per kön och födelseland. Bland både män och kvinnor var andelen med måttliga eller svåra problem högst bland invandrare i alla dimensioner (figur 7 och figur 8). I dimensionen Smärtor/besvär hade invandrare från Norden rapporterat mer problem än invandrare från övriga världen. I dimensionen Rädsla/nedstämdhet var andelen med problem högre bland icke-nordiska invandrare. När det gäller Rörlighet var dock mönstret olika bland män och kvinnor. Bland kvinnor hade de som invandrat från Norden den högsta andelen med problem, medan det bland männen var de som invandrat från övriga världen som hade högst andel problem. Andel (%) Född i Sverige Född i Norden Född utanför Norden Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Rädsla/nedstämdhet Figur 7. Andel män med svåra eller måttliga problem per EQ-5D dimension och födelseland. 14

23 Andel (%) Född i Sverige Född i Norden Född utanför Norden Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Rädsla/nedstämdhet Figur 8. Andel kvinnor med svåra eller måttliga problem per EQ-5D dimension och födelseland SF-36 I figur 9 och 10 visas genomsnittliga värden per delskala i SF-36 för personer födda i Sverige, födda i ett nordiskt land samt födda i ett icke nordiskt land. Män och kvinnor födda i Sverige hade för samtliga delskalor högre genomsnittliga värden än män och kvinnor födda utomlands. Däremot varierade hälsan något i de olika delskalorna mellan invandrare beroende på födelseland. Den största skillnaden mellan invandrare från norden och övriga världen fanns i delskalan Psykiskt välbefinnande (MH), där nordiska invandrare hade jämförbara värden med svenskfödda. Detta gällde både män och kvinnor Född i Sverige Född i Norden Född utanför Norden PF RP BP GH VT SF RE MH Figur 9. Genomsnittliga värden för män per delskala i SF-36 och födelseland. 15

24 Född i Sverige Född i Norden Född utanför Norden PF RP BP GH VT SF RE MH Figur 10. Genomsnittliga värden för kvinnor per delskala i SF-36 och födelseland. 16

25 3.4 Sjukvårdsområde och kommuner Bakgrundsvariabler per kön och sjukvårdsområde redovisas i tabell 5. Både åldersskillnader och skillnader i utbildningsnivå fanns mellan de olika sjukvårdsområdena. Medelåldern var 45 år för män i Östergötland centrala och 49 år för män i Kalmar norra. Östergötland centrala sjukvårdsområde, dit Linköping kommun räknas, hade den högsta andelen med universitetsutbildning och studerande och Kalmar norra den lägsta. Tabell 5. Bakgrundsvariabler per kön och sjukvårdsområde. Östergötland västra Östergötland centrala Östergötland östra Kalmar norra Kalmar södra Utbildning Män (n=2 437) (n=2 448) (n=1 208) (n=1 658) (n=1 738) % % % % % Folk-/ grundskola Högst 2 år gymnasium eller fler år gymnasium Högskola/universitet Kvinnor Folk-/ grundskola Högst 2 år gymnasium eller fler år gymnasium Högskola/universitet Huvudsaklig sysselsättning Män Arbete Arbetslös Studerande Pension Sjukskriven Kvinnor Arbete Arbetslös Studerande Pension Sjukskriven Medelålder Män 48.2 år 44.8 år 47.9 år 48.9 år 47.8 år Kvinnor 46.4 år 45.3 år 46.8 år 47.1 år 45.7 år EQ-5D I figur 11 visas den självskattade hälsan (EQ-5D VAS) och den hälsorelaterade livskvaliteten (EQ-5D index) för de olika sjukvårdsområdena. Både för män och kvinnor var skillnaderna mellan sjukvårdsområdena små, det skiljde bara 0.02 enheter mellan det sjukvårdsområde som hade de bästa respektive sämsta genomsnittsvärdena (EQ-5D VAS och EQ-5D index). 17

26 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Östergötland västra Östergötland centrala Östergötland östra Kalmar norra Kalmar södra 0,1 0 Män EQ-5D VAS Kvinnor EQ-5D VAS Män EQ-5D Index Kvinnor EQ-5D Index Figur 11. Livskvalitetsvikt (EQ-5D index) och självskattad hälsa (EQ-5D VAS) per kön och sjukvårdsområde. Andelen personer med svåra eller måttliga problem varierade något mellan sjukvårdsområden för de olika dimensionerna (figur 12 och figur 13). Skillnaderna mellan sjukvårdsområdena var små för flertalet av dimensionerna. Den största variationen fanns, både bland män och kvinnor, i dimensionen Smärtor/besvär, där den lägsta andelen med problem fanns i Östergötland centrala (män: 37.8 %, kvinnor: 47.5 %) och den högsta andelen i Kalmar norra (män: 50.2 %) och Östergötland östra (kvinnor: 54.6 %). Andel (%) Östergötland västra Östergötland centrala Östergötland östra Kalmar norra Kalmar södra Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Rädsla/nedstämdhet Figur 12. Andel män med svåra eller måttliga problem per EQ-5D dimension och sjukvårdsområde. 18

27 Andel (%) Östergötland västra Östergötland centrala Östergötland östra Kalmar norra Kalmar södra Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Rädsla/nedstämdhet Figur 13. Andel kvinnor med svåra eller måttliga problem per EQ-5D dimension och sjukvårdsområde SF-36 Genomsnittliga värden per delskala i SF-36 bland män och kvinnor för de olika sjukvårdsområdena presenteras i figur 14 och figur 15. Skillnaderna mellan de olika sjukvårdsområdena var genomgående relativt små. Den tendens som observerats för EQ-5D (VAS och index) var dock synlig också i termer av SF-36. Bland män hade sålunda Östergötland centrala den bästa fysiska hälsan (PF, RP, BP och GH), Kalmar norra den bästa mentala hälsan (VT, SF, RE och MH) och Östergötland östra den sämsta hälsan (alla delskalor utom MH där Östergötland centrala låg lägst tillsammans med Östergötland västra). Bland kvinnor var mönstret inte lika tydligt, men Östergötland centrala tenderade att ligga bäst, medan Östergötland västra tenderade att ligga sämst särskilt i de delskalor som mäter den mentala hälsan (GH, VT, SF, RE och MH). 19

28 Östergötland västra Östergötland centrala Östergötland östra Kalmar norra Kalmar södra PF RP BP GH VT SF RE MH Figur 14. Genomsnittliga värden för män per delskala i SF-36 och sjukvårdsområde Östergötland västra Östergötland centrala Östergötland östra Kalmar norra Kalmar södra PF RP BP GH VT SF RE MH Figur 15. Genomsnittliga värden för kvinnor per delskala i SF-36 och sjukvårdsområde. 20

29 3.5 Utbildning I tabell 6 presenteras fördelning över ålder och huvudsaklig sysselsättning per kön och högsta utbildningsnivå. Medelåldern var högst i gruppen med folk- eller grundskola som högsta utbildningsnivå och i denna grupp återfanns också den största andelen pensionärer. Gruppen med 3 eller flerårigt gymnasium var yngst och innehöll en stor andel studerande, särskilt bland kvinnor där hela 22 procent var studerande. Störst arbetslöshet var det bland de med 3- eller flerårig gymnasieutbildning och störst andel i arbete återfanns bland högskole- eller universitetsutbildade (män) och de med högst 2-årig gymnasieutbildning (både män och kvinnor). Tabell 6. Bakgrundsvariabler per kön och högsta utbildningsnivå. Folk-/ grundskola Högst 2 år gymnasium 3 eller fler år gymnasium Högskola /universitet (n=2 967) (n=2 398) (n=1 861) (n=1 971) % % % % Huvudsaklig sysselsättning Män Arbete Arbetslös Studerande Pension Sjukskriven Kvinnor Arbete Arbetslös Studerande Pension Sjukskriven Medelålder Män 56.2 år 44.8 år 38.2 år 44.3 år Kvinnor 56.0 år 45.9 år 33.6 år 43.2 år EQ-5D Det framgår av figur 16 att självskattad hälsa (EQ-5D VAS) samt hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D index) ökade bland både män och kvinnor med ökad utbildningsnivå. Till exempel så steg den hälsorelaterade livskvaliteten (EQ-5D index) från 0.76 för kvinnor och 0.80 för män i den lägsta utbildningsnivån till 0.87 respektive 0.90 i den högsta utbildningsnivån. 21

30 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Folk-/ grundskola Högst 2 år gymnasium 3 eller fler år gymnasium Högskola/ universitet 0,1 0 Män EQ-5D VAS Kvinnor EQ-5D VAS Män EQ-5D Index Kvinnor EQ-5D Index Figur 16. Livskvalitetsvikt (EQ-5D index) och självskattad hälsa (EQ-5D VAS) per kön och högsta utbildningsnivå. Andelen som rapporterade måttliga eller svåra problem var högst i den lägsta utbildningsnivån, folk- eller grundskola, och lägst i i de högre utbildningsnivåerna (figur 17 och figur 18). Detta gällde för både män och kvinnor i samtliga EQ-5D dimensioner. Andel (%) Folk-/grundskola Högst 2 år gymn 3 eller fler år gymn Högskola/universitet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Rädsla/nedstämdhet Figur 17. Andel män med svåra eller måttliga problem per EQ-5D dimension och högsta utbildningsnivå. 22

31 Andel (%) Folk-/grundskola Högst 2 år gymn 3 eller fler år gymn Högskola/universitet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Rädsla/nedstämdhet Figur 18. Andel kvinnor med svåra eller måttliga problem per EQ-5D dimension och högsta utbildningsnivå SF-36 SF-36 hälsoprofil för de olika utbildningsnivåerna bland män och kvinnor redovisas i figur 19 och figur 20. Tydliga skillnader kunde utläsas i de fysiska delskalorna mellan lågutbildade och högutbildade. Folk- eller grundskoleutbildade män och kvinnor hade lägst genomsnittsvärden avseende samtliga delskalor. Högst genomsnittsvärden hade män och kvinnor med 3- eller flerårig gymnasieutbildning samt de med högskole- eller universitetsutbildning. Personer med högst 2-årig gymnasieutbildning hade för vissa delskalor (VT, SF, RE och MH) ungefär lika höga genomsnittliga värden som de med 3- eller flerårig gymnasieutbildning samt högskole- eller universitetsutbildning, men för vissa delskalor (PF, RP, BP och GH) var värdena lägre. Bland både män och kvinnor hade folk- eller grundskoleutbildade i de flesta åldrarna lägst genomsnittsvärden för delskalorna Fysisk funktion (PF), Fysisk rollfunktion (RP), Smärta (BP) och Allmän hälsa (GH). För män gällde detta också delskalan Vitalitet (VT). För övriga delskalor fanns inget tydligt mönster när data bröts ner på åldersgrupper. 23

32 Folk-/grundskola Högst 2 år gymn 3 eller fler år gymn Högskola/universitet PF RP BP GH VT SF RE MH Figur 19. Genomsnittliga värden för män per delskala i SF-36 och högsta utbildningsnivå Folk-/grundskola Högst 2 år gymn 3 eller fler år gymn Högskola/universitet PF RP BP GH VT SF RE MH Figur 20. Genomsnittliga värden för kvinnor per delskala i SF-36 och högsta utbildningsnivå. 24

33 3.6 Sysselsättning I tabell 7 redovisas fördelning över ålder och utbildning per huvudsaklig sysselsättning och kön. Medelåldern varierade kraftigt i de olika grupperna, från 26 år bland studerande till 66 år bland pensionärer. Även utbildningsnivån skiljde sig mellan grupperna. Personer med arbete var mer högutbildade än arbetslösa, pensionärer och sjukskrivna. Tabell 7. Bakgrundsvariabler per kön och huvudsaklig sysselsättning. Utbildning Arbete Arbetslös Studerande Pensionär Sjukskriven (n=5 528) (n=558) (n=563) (n=1 821) (n=92) % % % % % Män Folk-/grundskola Högst 2 år gymnasium eller fler år gymnasium Högskola/universitet Kvinnor Folk-/grundskola Högst 2 år gymnasium eller fler år gymnasium Högskola/universitet Medelålder Män 43.4 år 41.1 år 25.4 år 66.3 år 50.9 år Kvinnor 43.5 år 38.8 år 26.9 år 65.3 år 44.9 år EQ-5D I figur 21 visas genomsnittliga värden för den hälsorelaterade livskvaliteten (EQ-5D index) och den självskattade hälsan (EQ-5D VAS) för arbetande, arbetslösa, studerande, pensionerande och sjukskrivna män och kvinnor. Bland män varierade den hälsorelaterade livskvaliteten (EQ-5D index) från 0.78 för pensionärer till 0.94 för studerande och för den självuppskattade hälsan (EQ-5D VAS) var lägsta värdet 0.74 för pensionerade och högsta värdet 0.83 för studerande och arbetande. Bland kvinnor varierade den hälsorelaterade livskvaliteten (EQ-5D index) från 0.72 för pensionärer till 0.87 för studerande och för den självskattade hälsan (EQ-5D VAS) från 0.70 för pensionärer till 0.83 för de i arbete. Det kan noteras att bland kvinnor (men inte bland män) fanns en liten grupp föräldralediga (n=95) och dessa rapporterade högre värden än övriga grupper (EQ-5D index=0.90 och EQ-5D VAS=0.85, se också appendix A, tabell 33). 25

34 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Arbete Arbetslös Studerande Pension 0,1 0 Män EQ-5D VAS Kvinnor EQ-5D VAS Män EQ-5D Index Kvinnor EQ-5D Index Figur 21. Livskvalitetsvikt (EQ-5D index) och självskattad hälsa (EQ-5D VAS) per kön och huvudsaklig sysselsättning. I figur 22 jämförs den självskattade hälsan för pensionärer i olika åldrar och sjukskrivna med genomsnittsvärden för hela den studerade populationen. Det framgår att den lilla gruppen (n=89) sjukskrivna hade sämst självskattad hälsa. De yngre pensionärerna, det vill säga förtids- och sjukpensionärer, hade sämre värden än de äldre pensionärerna, det vill säga ålderspensionärerna vars värden var relativt lika genomsnittet. 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Sjukskriven Pensionär <65 år Pensionär >65 år Totalt 0,1 0 Män EQ-5D VAS Kvinnor EQ-5D VAS Män EQ-5D Index Kvinnor EQ-5D Index Figur 22. Livskvalitetsvikt (EQ-5D index) och självskattad hälsa (EQ-5D VAS) per kön för sjukskrivna, pensionärer i olika åldersgrupper och den totala populationen. 26

35 Andelen med svåra eller måttliga problem per huvudsaklig sysselsättning framgår av figur 23 och figur 24. Andelen med svåra eller måttliga problem var för båda könen högst bland arbetslösa och pensionärer för samtliga dimensioner. Arbetslösa män och kvinnor hade rapporterat mest problem i dimensionen Rädsla/nedstämdhet, i de övriga dimensionerna hade pensionärer mest problem. Notabel är också den höga andel kvinnliga studenter som rapporterade problem med rädsla/nedstämdhet. Andel (%) Arbete Arbetslös Studerande Pension Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Rädsla/nedstämdhet Figur 23. Andel män med svåra eller måttliga problem per EQ-5D dimension och huvudsaklig sysselsättning. Andel (%) Arbete Arbetslös Studerande Pension Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Rädsla/nedstämdhet Figur 24. Andel kvinnor med svåra eller måttliga problem per EQ-5D dimension och huvudsaklig sysselsättning. 27

36 3.6.2 SF-36 Från figur 26 och figur 27 kan utläsas att män och kvinnor i arbete hade bättre genomsnittlig självskattad hälsa än arbetslösa män och kvinnor för samtliga delskalor. Bland män återfanns de bästa genomsnittsvärdena bland de i arbete (VT, RE och MH) och studerande (PF, RP, BP, GH och SF). Lägst genomsnittsvärden bland män återfanns bland arbetslösa i de delskalor som mäter den mentala hälsan (VT, SF, RE och MH) och bland pensionärer i de delskalor som mäter den fysiska hälsan (PF, RP, BP, och GH). Bland kvinnor hade de i arbete bäst hälsa i de flesta delskalorna (RP, VT, SF, RE och MH). Studerande hade dock bäst fysisk hälsa (PF, BP och GH). Också här kan noteras höga genomsnittsvärden för föräldralediga kvinnor, särskilt för de delskalor som mäter den mentala hälsan (SF, RE och MH), men också när det gäller Allmän hälsa (GH, se också appendix B, tabell 17). Sämst hälsa hade pensionerade kvinnor rapporterat i de flesta delskalor (PF, RP, BP, GH, VT och SF). I delskalan Emotionell rollfunktion (RE) hade studerande och pensionerade kvinnor lägst genomsnittsvärden och i delskalan Psykiskt välbefinnande (MH) arbetslösa kvinnor Arbete Arbetslös Studerande Pension PF RP BP GH VT SF RE MH Figur 26. Genomsnittliga värden för män per delskala i SF-36 och huvudsaklig sysselsättning. 28

37 Arbete Arbetslös Studerande Pension PF RP BP GH VT SF RE MH Figur 27. Genomsnittliga värden för kvinnor per delskala i SF-36 och huvudsaklig sysselsättning. De små grupperna sjukskrivna män (n=25) och kvinnor (n=56) hade lägst genomsnittsvärden i samtliga delskalor (figur 28). Sjukskrivna män hade lägre genomsnittliga värden än sjukskrivna kvinnor. Vid jämförelse äldre och yngre pensionärer framgick att bland både män och kvinnor var genomsnittsvärdena för samtliga SF-36 delskalor högre för äldre pensionärer (figur 29) Sjukskrivna män Totalt män Sjukskrivna kvinnor Totalt kvinnor PF RP BP GH VT SF RE MH Figur 28. Genomsnittliga värden för sjukskrivna män och kvinnor per delskala i SF-36 jämfört med övriga grupper. 29

38 Män <65 år Män >65 år Kvinnor <65 år Kvinnor >65 år PF RP BP GH VT SF RE MH Figur 29. Genomsnittliga värden för pensionerade män och kvinnor per delskala i SF-36 och ålder. 30

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D

Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län 2004 - en befolkningsundersökning med EQ-5D Anders Berglund, Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Uppsala län Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala

Läs mer

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

HFS Hälsovinstmätningsprojekt HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT Hälsa och livsstil i områden med olika socioekonomiska förutsättningar LINKÖPING NOVEMBER 23 HELLE NOORLIND BRAGE ELIN ERIKSSON JOHAN BYRSJÖ www.lio.se/fhvc

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

Hälsan sämre för kvinnor och arbetare JOSÉ FERRAZ NUNES

Hälsan sämre för kvinnor och arbetare JOSÉ FERRAZ NUNES Hälsan sämre för kvinnor och arbetare Hälsan SÄMRE för kvinnor och ARBETARE JOSÉ FERRAZ NUNES H älsoekonomi betecknar ett kunskapsområde som omfattar såväl sjukvård som förebyggande insatser och rehabilitering.

Läs mer

Instrument för att mäta generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)

Instrument för att mäta generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) Instrument för att mäta generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) Två viktiga generiska (generella) HRQoL-instrument som ofta används i Sverige idag är SF-36 (Short Form-36) och EQ-5D (fd EuroQoL).

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Riktlinje för PostIVA uppföljning

Riktlinje för PostIVA uppföljning Ansvariga författare: Lotti Orvelius, Hans Gren, Sten Walther, Caroline Mårdh Version: 8.0 Fastställd: 2012-11-14 Gäller från: 2013-01-01 OBS! Gäller för alla kontakter som registreras från och med 2013-01-01

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2004:5 HUR SPEGLAR INSTRUMENT FÖR HÄLSORELATERAD LIVSKVALITET OLIKA SJÄLVRAPPORTERADE SJUKDOMAR OCH SYMPTOM? LINKÖPING MAJ 2004 MARIKA WENEMARK MARGARETA

Läs mer

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Resultatsammanställning

Resultatsammanställning Resultatsammanställning Samordningsförbundet Östra Östergötland Kvartal 1-3 2016 @Therése Löwgren Sidan 3 Måluppfyllelse kvartal 3 Sidan 13-14 NP-samverkan Sidan 4 Måluppfyllelse kvartal 2 Sidan 15-16

Läs mer

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Problem med analyser av EQ-5D data Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Tänkte prata om Vad är EQ-5D? Hur analyseras EQ-5D data? Kort repetition av t-testet T-testet och EQ-5D data Kort repetition

Läs mer

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

-ett steg på vägen Vad är grön helhet? - ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

HFS HÄLSOVINSTMÄTNINGSPROJEKT. delrapport 1

HFS HÄLSOVINSTMÄTNINGSPROJEKT. delrapport 1 HFS HÄLSOVINSTMÄTNINGSPROJEKT delrapport 1 Evalill Nilsson, Preben Bendtsen & Margareta Kristenson för nätverket HälsoFrämjande Sjukhus Linköping mars 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun Attitydundersökning värdskap Härjedalens kommun Innehåll INNEHÅLL 2 INLEDNING 3 ANSTÄLLDA 4 FÖRTROENDEVALDA 7 INVÅNARNA 10 ATTITYDER TILL HÄRJEDALENS KOMMUN/ANSTÄLLDA 10 ATTITYDER TILL FÖRTROENDEVALDA

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR 1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ

QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ Inledning Bakgrund och nuläge Lars Bernfort: HSA, Linköpings universitet Swedish value sets for EQ-5D health states Kristina Burström:

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

HÄLSA SOM KAPITAL OCH POLITIK

HÄLSA SOM KAPITAL OCH POLITIK HÄLSA SOM KAPITAL OCH POLITIK JOSÉ FERRAZ-NUNES En god hälsa för hela befolkningen är enligt Hälso- och sjukvårdslagen det övergripande målet för hälso- och sjukvården. Detta mål kan härledas ur den vikt

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 PM Regionkontoret Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 Hälso- och sjukvårdsbarometern är en undersökning som speglar den vuxna

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär

Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär Projekt ID- nummer Formuläret besvarades den Behandlande sjukgymnast 1. Bakgrundsinformation 1.1 Vilken operation planeras för dig?

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 6 Bakgrund 6 Hälsa och livskvalitet 7 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

EQ5D FORM-MONTH 0 / / Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande

EQ5D FORM-MONTH 0 / / Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande EQ5D FORM-MONTH 0 Section to be completed by the RITAZAREM Participant Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp, vilket påstående som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd i dag. Rörlighet

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Balans i Livet. Balans i Kroppen

Balans i Livet. Balans i Kroppen MåBra grupper Balans i Livet Balans i Kroppen Lars P Nilsson Apotekare och Mental Tränare www.larsp.se www.larsp.se - 1 av 6 - Bakgrund Trots den materiella välfärden i Sverige fortsätter ohälsan inom

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

12-frågeversion, intervjuadministrerad

12-frågeversion, intervjuadministrerad 12-frågeversion, intervjuadministrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification, Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

Riktlinje för PostIVA uppföljning

Riktlinje för PostIVA uppföljning Ansvarig författare: Eva Åkerman, Lotti Orwelius Version: 9.0 Fastställd: 2016-02-24 Gäller från: 2016-01-01 OBS! Gäller för alla utskrivna from 2016-01-01 Riktlinje för PostIVA uppföljning Bakgrund Uppföljning

Läs mer

Nystartade företag utlandsfödda företagare. Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008

Nystartade företag utlandsfödda företagare. Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008 Nystartade företag utlandsfödda företagare Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax 063

Läs mer

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro Befolkning & välfärd 2007 nr 2 Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning Statistics

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

SF-36 (V1) FORM-MONTH 48 / / Patient Details. Participant Initials: Date of Birth: Subject ID:

SF-36 (V1) FORM-MONTH 48 / / Patient Details. Participant Initials: Date of Birth: Subject ID: Section to be completed by the RITAZAREM Participant INSTRUKTION: Detta formulär innehåller frågor om hur Du ser på Din hälsa. Iformationen skall hjälpa till att följa hur Du mår och fungerar i Ditt dagliga

Läs mer

Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN

Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Skånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB

Skånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB Skånepanelen Medborgarundersökning Juni 2015 Genomförd av CMA Research AB Sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 4 Fakta om respondenterna 5 Att leva och bo i Skåne 6 Rekommendationsbenägenhet

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Presentation av studiegruppen från baslinjemätning

Presentation av studiegruppen från baslinjemätning Presentation av studiegruppen från baslinjemätning Presentation av studiegruppen från baslinjemätning Det här är en sammanställning av de data som samlades in vid deltagarnas och kontrollernas första besök.

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr Hälsoekonomi tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och analysmetoder med kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa samt om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering. Nationalencyklopedin

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Svenska erfarenhetsbaserade värderingssystem för hälsotillstånd

Svenska erfarenhetsbaserade värderingssystem för hälsotillstånd Svenska erfarenhetsbaserade värderingssystem för hälsotillstånd mätta med EQ-5D-3L RAPPORT CHIS 2014:3 Rapporten har tagits fram inom den hälsoekonomiska forskargruppen Hälsomått och ekonomisk utvärdering

Läs mer

STATISTIK I BLICKFÅNGET

STATISTIK I BLICKFÅNGET STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 1 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2015 2016 November 2016 Innehåll Sökande och sökande per plats 2015... 3 1 Antal sökande... 3 1.1 Kön...

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den

Läs mer

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga

Läs mer

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2003:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 Förord Framtiden byggs av kunskap och lärande. Vetenskapen genererar ny kunskap. Men kunskap blir inte aktiv utan fotfäste

Läs mer

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

Östgötens uppfattningar om förtroende

Östgötens uppfattningar om förtroende Östgötens hälsa 2006 Rapport 2009:5 Östgötens uppfattningar om förtroende December 2009 Elisabeth Wärnberg Gerdin Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Svensson Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Patient Details. Evaluation Date: / /

Patient Details. Evaluation Date: / / SF-36 (V1) FORM-MONTH 0 Evaluation Date: Section to be completed by the RITAZAREM Participant INSTRUKTION: Detta formulär innehåller frågor om hur Du ser på Din hälsa. Iformationen skall hjälpa till att

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten) 11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så

Läs mer

INLEDANDE BAKGRUNDSFRÅGOR

INLEDANDE BAKGRUNDSFRÅGOR INLEDANDE BAKGRUNDSFRÅGOR 1. Kön? 189 205 Kvinna Man 2. Vilket år är du född? Mellan 1928 och 1984 Medelvärde: 195. Vilket år vann du? 1994 1995 8 199 8 199 11 1998 5 1999 45 2000 41 2001 4 2002 52 200

Läs mer

Stroke longitudinell studie

Stroke longitudinell studie Rehabiliteringsmedicin Göteborgs Universitet Stroke longitudinell studie Frågor för patienten Datum Kodnummer Bästa deltagare, Följande formulär samlar information om ditt hälso-tillstånd, ditt allmänna

Läs mer

Deltagande i formell utbildning, kurser och studiecirklar

Deltagande i formell utbildning, kurser och studiecirklar Kapitel 4 D Deltagande ande i lärande aktiviteter teter Deltagande i formell utbildning, kurser och studiecirklar 45 Varierat utbud av utbildningar och kurser möter vuxna i Sverige Den vuxna befolkningen

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

Patient Details. Evaluation Date: / /

Patient Details. Evaluation Date: / / Evaluation Date: Section to be completed by the RITAZAREM Participant INSTRUKTION: Detta formulär innehåller frågor om hur Du ser på Din hälsa. Iformationen skall hjälpa till att följa hur Du mår och fungerar

Läs mer

Innehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor

Innehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6 Syn på utgifter för hälso- och sjukvård 7 Syn på patientkostnad 10 Hjälpmedel 13 Utskrift av läkemedel

Läs mer

VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07

VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07 VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07 Kostnadseffektanalys Behandling A Kostnader Effekter Kostnader A Kostnader B Effekter A Effekter

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

WHODAS 2.0 WORLD HEALTH ORGANIZATION DISABILITY ASSESSMENT SCHEDULE 2.0

WHODAS 2.0 WORLD HEALTH ORGANIZATION DISABILITY ASSESSMENT SCHEDULE 2.0 -frågeversion, intervjuadministrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification,Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Regionhabiliteringen i Göteborg

Regionhabiliteringen i Göteborg Regionhabiliteringen i Göteborg Lost in transition Vuxna med myelomeningocele En intervjustudie Magdalena Vu Minh Arnell Leg sjuksköterska/uroterapeut SU/Regionhabiliteringen UroTarmhabiliteringen Drottning

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Projekt K2, Delrapport 2. Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Deltagarnas upplevelse av projekt K2:

Projekt K2, Delrapport 2. Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Deltagarnas upplevelse av projekt K2: Projekt K2, Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Delrapport 2 Deltagarnas upplevelse av projekt K2: - En jämförelse av hur deltagare i urval 1 respektive urval 2 upplevt projektet. Bengt Arne Larsson

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer