FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING"

Transkript

1 FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 5:4 LÄNSDELSRAPPORT ÖSTERGÖTLAND SAMMANSTÄLLNING ÖVER DEMOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA VARIABLER SAMT HÄLSOVARIABLER PER LÄNSDEL I ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING FEBRUARI 5 HELLE NOORLIND BRAGE LARS WALTER ELIN ERIKSSON MADELEINE BORGSTEDT-RISBERG

2 Rapport 5:4 Länsdelsrapport Östergötland Sammanställning över demografiska och socioekonomiska variabler samt hälsovariabler per länsdel i Östergötland Helle Noorlind Brage Lars Walter Elin Eriksson Madeleine Borgstedt-Risberg

3 Innehållsförteckning INLEDNING...3 DEMOGRAFI...5 BEFOLKNING...5 BARNFAMILJER...6 UTRIKES FÖDDA...6 UTBILDNING...7 SOCIOEKONOMI...9 SYSSELSÄTTNING...9 OHÄLSOTAL...9 EKONOMI... SOCIOEKONOMISKA KLUST ER... TRYGGHET I BOSTADSOMRÅDET...12 HÄLSA MEDELLIVSLÄNGD...13 ÖVERVIKT...13 KARIES BLAND BARN OCH UNGDOMAR...15 SJÄLVSKATTAD HÄLSA...16 PSYKISK OHÄLSA...17 SÖMN...18 KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM, KOL...18 LUNGCANCER...19 LEVNADSVANOR... VÅRD NÄR DET GÄLLER PSYKISK OHÄLSA LÄNSDELSPROFILER CENTRALA LÄNSDELEN...24 VÄSTRA LÄNSDELEN...25 ÖSTRA LÄNSDELEN...26 REFERENSER:

4 Inledning Länsdelsbeskrivningarna är gjorda utifrån olika datakällor och visar förhållandena i länsdelarna under olika år under -talet. En del uppgifter är tagna från register och andra från urvalsundersökningar. I de fall register använts är siffrorna baserade på det faktiska antalet personer som förekommer i varje vald variabel. I de fall data grundar sig på urvalsundersökningar innebär det att man frågat en viss del av befolkningen och att deras svar sedan generaliserats till att gälla hela befolkningen. I en del fall har det funnits möjlighet att beskriva faktiska statistiska skillnader, i en del inte. Detta innebär dock inte att informationen i det sistnämnda fallet saknar värde. Många av de åtgärder man kan tänkas ta utifrån resultaten, måste likväl grunda sig på antal individer, andel områden eller bara det faktum att faktorn förekommer, som en statistisk säkerställd siffra. Likaså kan ibland jämförelser mellan länsdelarna ge svar på om ett område är bättre eller sämre än en annan men vad innebär det egentligen? Alla områden kan ju ligga högre eller lägre än vad de borde och ska man då inte vidta några åtgärder alls? Vi har valt att dela in rapporten i fem olika områden, demografi, socioekonomi, hälsa, levnadsvanor samt vård när det gäller psykisk hälsa. Även om hälsa har fått en egen rubrik finns ibland också kommentarer om de olika faktorernas inverkan på hälsan under respektive kapitel. 3

5 4

6 Demografi Befolkning Östergötlands 13 kommuner är uppdelade i tre länsdelar, centrala, västra samt östra. Den centrala och östra delen karaktäriseras av de två största städerna, Linköpings tätort med invånare och Norrköpings tätort med invånare år 2 som därmed sätter sin prägel på befolkningssammansättningen. I den västra länsdelen ingår Motala och Mjölby som de största tätorterna. Ur kommunsynpunkt är Linköping den största och Ydre den minsta med respektive 4 4 invånare år 2. Linköping är den kommun som haft den största befolkningsökningen. Här ökade befolkningen mellan 2 och 4 med 698 personer. Finspång och Valdemarsvik minskade mest med 48 respektive 47 personer. Andelen personer i olika åldersklasser ses i figur år -44 år år år 8+ år 5 Figur 1. Barn, vuxna samt äldre i respektive länsdel. Källa: Kommunala basfakta, FHI 2, (register). Den västra länsdelen har störst andel personer 65 år och äldre. Enligt ULFundersökningarna som utförs av SCB, har andelen personer år med dålig eller mycket dålig hälsa minskat sedan 198. Generellt sätt har rörelseförmågan ökat, synförmågan och tandhälsan förbättrats men problem med värk ökat. Förekomsten av långvarig sjukdom bland de äldsta kvinnorna har ökat. Detta kan bero på att sjukdomsmedvetenheten ökat i befolkningen och att fler äldre behandlas idag. Regelbunden motion ger många positiva förbättringar bland äldre. Bland annat stärks skelettet och motion förebygger benskörhet som är en stor riskfaktor för benbrott, speciellt bland äldre kvinnor. Regelbunden motion har ökat bland äldre män. 5

7 Man vet dock också att ålder är en riskfaktor för ohälsa och med en ökande andel äldre i befolkningen kommer antalet personer som kräver vård att öka. En studie från Äldrecentrum i Stockholm (1997) visade att över 76 procent av äldre över 75 år, hade en eller flera icke-akuta hälsoproblem eller sjukdomar. Barnfamiljer Andel ensamstående med eller utan barn visas i figur 2. Den centrala länsdelen har högst andel ensamstående utan barn. Det beror till stor del säkert på att antalet studenter är högt i Linköpings kommun Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 5 Figur 2. Andel ensamstående med eller utan barn per länsdel. Källa: Östgötens psykiska hälsa 2, (urvalsundersökning). Utrikes födda Avser personer födda utanför riket. I gruppen OECD ingår ej Sverige, Finland och Sydeuropa. I västra länsdelen bor det cirka sju procent invandrare, i centrala cirka nio procent och i östra länsdelen cirka elva procent. Ur hälsosynpunkt har det stor betydelse från vilket land och varför man kommer till Sverige. De arbetskraftsinvandrare som på 196-talet kom från Finland och Italien, följer svenskarnas sjuklighetsmönster i hög utsträckning medan flyktingar från till exempel det forna Jugoslavien och andra länder i krig, ofta bär på traumatiska upplevelser som avspeglar sig negativt i hälsa och sjukdom. 6

8 OECD-länderna Finland Sydeuropa Östeuropa Övriga (utomeuropa) 1 Figur 3. Andel personer födda utanför riket. Källa: Kommunala basfakta, FHI 2, (register). Utbildning När det gäller utbildning skiljer sig länsdelarna något åt. Centrala länsdelen med Linköping som har längre tradition som universitetsstad har en högre grad av eftergymnasialt utbildade personer än de övriga länsdelarna. Många studenter stannar kvar i kommunen efter utbildningen och undersökningar från Linköpings universitet visar att ännu fler skulle välja att stanna kvar om det fanns förutsättningar för arbete och boende. Utbildning efter ålder visas i figurerna 4-6. Skolsystemet i Sverige har förändrats avsevärt under 19-talet och detta återspeglas i utbildningsnivån i de olika åldersklasserna Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Figur 4. Utbildning personer år. Källa: Kommunala basfakta, FHI 2, (register). 7

9 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Figur 5. Utbildning personer år. Källa: Kommunala basfakta, FHI 2, (register) Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Figur 6. Utbildning personer år. Källa: Kommunala basfakta, FHI 2, (register). 8

10 Socioekonomi Sysselsättning Figur 7 visar sysselsättningen i länet enligt enkäten Östgötens psykiska hälsa 2. Antalet studerande är högst i den centrala länsdelen och andelen sjukskrivna/förtidspensionerade är högst i den västra länsdelen Arbetar Studerar Arbetslösa Sjukskrivna/förtidspensionärer Figur 7. Sysselsättning per länsdel. Källa: Östgötens psykiska hälsa 2, (urvalsundersökning). Ohälsotal Ohälsotalet beskriver dagar med ersättning via sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad. Talet kan tolkas som antalet ohälsodagar per person och år. Ohälsotalet i väster är bland det högsta i landet och orsaken till detta diskuteras ofta, figur Antal dagar kvinnor män Figur 8. Ohälsotal i länsdelarna, dagar per person och år. Källa: Kommunala basfakta, FHI 2, (register). 9

11 Ekonomi Andelen höginkomsttagare respektive låginkomsttagare från Kommunala basfakta, FHI, år 1, ses i figur 9. Med höginkomsttagare menas de procent av inkomsttagarna i länet som har de högsta inkomsterna. Inkomsterna för dessa procent i riket var år 1 minst kr. Med låginkomsttagare menas de procent av inkomsttagarna i länet med de lägsta inkomsterna. Dessa varierade för riket år 1 mellan kr. Figur 9 visar också andelen som bedömer sitt hushålls ekonomi som bra respektive dålig från enkäten Östgötens psykiska hälsa, 2. Frågan löd Hur bedömer du på det hela taget ditt hushålls ekonomi? Centrala Västra Östra Figur 9. Andel personer som är höginkomsttagare respektive låginkomsttagare samt andel personer som bedömer sin ekonomi som bra respektive dålig. Källor: Kommunala basfakta, FHI 2, (register), samt enkäten Östgötens psykiska hälsa 2, (urvalsundersökning). Samma enkät visar också att personer som bedömer sin ekonomi som god har ett högre värde på indexet psykiskt välbefinnande än personer som bedömer sin ekonomi som dålig. Socioekonomiska kluster Genom att dela in länet i fem olika gradienter baserade på utbildning, inkomst, samt bidragstagare, skapades fem områden med olika socioekonomisk karaktär. Studier har visat att sjuklig- och dödlighet varierar mellan olika socioekonomiska grupper. Arbetare och personer med låg utbildning skattar till exempel sin hälsa lägre än vad tjänstemän och personer med högre utbildning gör. Manliga tjänste-

12 män på mellannivå levde under perioden mellan sex och sju år längre med full hälsa, än ej facklärda arbetare. Likaså är den återstående medellivslängden vid födelsen högre bland tjänstemän än bland arbetare. Diabetes, psykisk ohälsa, hjärtsjukdomar samt skador är exempel på tillstånd och sjukdomar som är förknippade med skillnader i förekomst och överlevnad mellan grupper av olika socioekonomisk karaktär. Andel nyckelkodsområden (kommunernas minsta statistikområden) i de olika socioekonomiska områdena per länsdel visas i figur. Figur 11 visar andel personer i respektive socioekonomiskt område per länsdel. Man ser en förskjutning från en högre socioekonomisk status i centrala länsdelen mot en ansamling i mitten i den västra medan den östra länsdelen uppvisar lägre socioekonomisk status Högst socioek. nivå Näst högst socioek. nivå Mellerst socioek. nivå Näst lägst socioek. nivå Lägst socioek. nivå Figur. Andel nyckelkodsområden i olika socioekonomiska nivåer. Källa: Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland, FHVC 3, (register) Högst socioek. nivå Näst högst socioek. nivå Mellerst socioek. nivå Näst lägst socioek. nivå Lägst socioek. nivå Figur 11. Andel personer i olika socioekonomiska nivåer. Källa: Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland, FHVC 3, (register). 11

13 Barn i socialt utsatta grupper har sämre hälsa än andra. Det beror dels på att de utsätts för fler riskfaktorer men också för att de utsätts för fler belastande parametrar samtidigt. Det är också vanligare att de lever under ekonomisk press med mindre möjligheter till sociala och kulturella aktiviteter som har visat sig påverka hälsan positivt. Alkohol- och tobaksbruk under graviditeten, avsaknad av amning och tidig anknytning till sina föräldrar samt passiv rökning, är riskfaktorer som är särskilt utpekade enligt Folkhälsorapporten 1. Misshandel, sexuella övergrepp samt mobbning är andra riskfaktorer som inverkar menligt på barnens hälsa, speciellt i utsatta grupper. Trygghet i bostadsområdet Enligt befolkningsenkäten som gjordes i länet år 1999, ansåg över 8 procent av invånarna att de kände sig trygga i sitt bostadsområde. Det var något fler i den västra länsdelen som kände sig otrygga än i de övriga delarna av länet I hög grad I viss mån Inte speciellt Inte alls Figur 12. Andel personer med upplevd trygghet i sitt bostadsområde. Källa: Befolkningsenkäten 1999, FHVC, (urvalsundersökning). 12

14 Hälsa Medellivslängd Medellivslängden varierar något i länets kommuner och länsdelar. I Norrköping har man den kortaste medellivslängden och den längsta återfinns i Boxholm och Ydre. Talen är ett genomsnitt för perioden och avser återstående medellivslängd vid födelsen. Även om medellivslängden ökat kraftig under 19- talet och fortfarande ökar, är det omtvistat om de vunna levnadsåren under de senaste decennierna innebär hälsosamma eller sjuka år. Skillnaden mellan mäns och kvinnors medellivslängd minskar. Detta beror på att männens medellivslängd ökar snabbare än kvinnornas. Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken men dödligheten har minskat under senare år. Detta anses vara den dominerande anledningen till den ökande medellivslängden. Tabell 1. Återstående medellivslängd (år) vid födelsen i kommunerna i länet. Källa: SCB 3, (register) Kvinnor Män Centrala länsdelen Ydre 83,1 78,3 Kinda 82,7 76,7 Åtvidaberg 81,4 77,9 Linköping 82,3 77,9 Västra länsdelen Ödeshög 81,3 77,4 Boxholm 82,7 78,3 Motala 81,9 76,5 Vadstena 82,5 76,5 Mjölby 81,8 77,2 Östra länsdelen Finspång 81,5 77,4 Valdemarsvik 81,7 76,1 Norrköping 8,8 75,9 Söderköping 81,8 78, Totalt Östergötland 81,7 77, Övervikt Figur 13 visar andel -åringar med under- och normalvikt, övervikt samt fetma år 1. I centrala länsdelen fanns 3 respektive 6 barn med övervikt/fetma, i västra länsdelen fanns 222 respektive 66 och i östra länsdelen 393 respektive 5 barn med övervikt/fetma. Det är anmärkningsvärt att andelen överviktiga barn 13

15 uppgår till nästan procent i länet. Den västra länsdelen har den högsta andelen överviktiga och feta barn. Tillsammans är här andelen barn med någon typ av övervikt ungefär 25 procent. (Övervikt och fetma är beräknat efter WHO:s norm för BMI, Body Mass Index, även om det kan vara svårt att relatera barns övervikt och fetma efter detta, beroende på barns olika utvecklingsstatus). Ärftliga faktorer förklarar mellan 4-6 procent av barnfetman men även matvanor och grad av fysik aktivitet är av stor betydelse. Ett rikligt intag av söta drycker är en konstaterad riskfaktor för fetma bland barn. Man räknar med att procent av överviktiga vuxna var överviktiga redan som barn medan 5 procent av vuxna med fetma var överviktiga innan års ålder. Fetma är synligt för alla och många individer med fetma har förödmjukande erfarenheter på grund av sitt utseende. Barn och ungdomar med övervikt och fetma har betydligt ökad risk för att utveckla psykosociala problem och hjärtsjukdom, jämfört med normalviktiga barn Under- och normalvikt Övervikt Fetma Figur 13. Andel barn i Östergötland inom respektive viktklass per länsdel. Källa: Barns vikt och viktutveckling, FHVC 2, (register). 14

16 Andel barn med övervikt och fetma i kommunerna redovisas i tabell 2 nedan. Tabell 2. Andel -åringar med övervikt och fetma i respektive kommun år 2. Källa: FHVC 2, (register) Kommun och deltagarantal Övervikt och fetma % Centrala länsdelen Kinda (n=134) 17,2 Linköping (n=1715) 18, Ydre (n=59) 3,5 Åtvidaberg (n=153) 19,6 Västra länsdelen Boxholm (n=76) 23,7 Mjölby (n=357) 19,6 Motala (n=575) 26,4 Vadstena (n=97) 29,9 Ödeshög (n=8) 23,8 Östra länsdelen Finspång (n=248) 22,2 Norrköping (n=1562) 23,7 Söderköping (n=233) 21,5 Valdemarsvik (n=112),5 Karies bland barn och ungdomar Folktandvården följer årligen utvecklingen av karies bland barn och ungdomar 3, 6, 12, 16 respektive 19 år. Mätningarna sker på mjölktänder hos barnen som är 3 respektive 6 år gamla medan permanenta tänder kontrolleras hos de äldre barnen. Resultaten används bland annat i kvalitetsarbetet för att uppnå en så god och jämlik munhälsa som möjligt för barn och ungdomar i länet. Se figur år 6 år 12 år 16 år 19 år Figur 14. Andel kariesfria barn i Östergötland efter ålder och länsdel. Källa: Folktandvården 3, (register). 15

17 Det har visat sig att kariesfrekvens hos barn också varierar mellan olika socioekonomiska områden. En rapport från FHVC, Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 3, visar att barn och ungdomar i de bäst ställda områdena har den lägsta kariesfrekvensen medan andelen barn och ungdomar med karies är högst i områdena med de lägsta socioekonomiska förutsättningarna, tabell 3. Tabell 3. Andelen barn och ungdomar med eller utan karies i olika socioekonomiska områden i Östergötland, procent. Källa: Folktandvården 3, (register) Högst socioekonomi Lägst socioekonomi kariesfria >5 karierade tänder kariesfria >5 karierade tänder 6-åringar (mjölktänder) 19-åringar (permanenta tänder) Självskattad hälsa I enkäten Östgötens psykiska hälsa 2, fanns en fråga om självskattad hälsa. Andelen personer som skattar sin hälsa som utmärkt/mycket god är något högre i den centrala länsdelen medan andelen som skattar sin hälsa som någorlunda/dålig är högre i den östra länsdelen. Skillnaderna mellan länsdelarna är inte signifikanta. Figur 15 beskriver östgötarnas självskattade hälsa år Utmärkt/mycket god hälsa God hälsa Någorlunda/dålig hälsa Figur 15. Andel personer som skattar sin hälsa som utmärkt, god respektive någorlunda, per länsdel. Källa: Östgötens psykiska hälsa 2, (urvalsundersökning). 16

18 Psykisk ohälsa Ett index om självskattad psykisk hälsa fanns med både i befolkningsenkäten 1999 och Östgötens psykiska hälsa 2. Indexet redovisas från, sämsta tänkbara hälsa, till, bästa tänkbara hälsa. En jämförelse mellan enkäterna visar att den självskattade psykiska hälsan i länet har försämrats. Störst är försämringen bland unga kvinnor och unga män. Figur 16 visar hur förändringen ser ut på länsdelsnivå. Minskningarna är statistiskt säkerställda i centrala och östra länsdelarna Östgötens hälsa och miljö (1999) Östgötens psykiska hälsa (2) Figur 16. Förändring i indexet mental hälsa bland Östgötarna. Källa: Befolkningsenkäten 1999 samt Östgötens psykiska hälsa 2, (urvalsundersökningar). Figur 17 visar andelen personer i de tre kategorierna av självskattad psykisk hälsa som redovisas i Östgötens psykiska hälsa 2. Ett värde mellan -5 har klassats som dålig psykisk hälsa, innebär lindriga problem medan ett index över 65 innebär att man inte uppvisar några psykiska problem. % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% % % % 72, 75,3 73, 16, 14,2 15,8 12,,5 11,2 MH-index 66- MH-index MH-index -5 Figur 17. Andel personer med dålig självskattad psykisk hälsa, lindriga respektive inga psykiska besvär. Källa: Östgötens psykiska hälsa 2, (urvalsstudie). 17

19 Sömn Enligt Östgötens psykiska hälsa 2, uppger 9- procent av befolkningen att de lider av olika sömnproblem, figur 18. Var tionde östgöte uttrycker också att de ofta är stressade. Andelen unga personer och främst unga kvinnor, som ofta är stressade är dock mycket högre. Av personerna år anger 17 procent att de ofta är stressade, 22 procent av kvinnorna och 11 procent av männen Ofta svårt att somna Ofta sover dåligt Ofta stressade Figur 18. Andel personer som ofta har svårt att somna, ofta sover dåligt eller ofta känner sig stressade per länsdel. Källa: Östgötens psykiska hälsa 2, (urvalsundersökning). Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, är ett sjukdomstillstånd som försvårar luftflödet till lungorna och så småningom förstör lungblåsorna. Man får svårt med andningen och orkar väldigt lite. I ett långt framskridet skede av sjukdomen är dödligheten stor. I de flesta fall har KOL orsakats av långvarig rökning. Figur 19 visar antal döda och har beräknats per invånare (medelfolkmängden) 15 år och äldre och är ett medelvärde för perioden

20 45 4 Antal per Kvinnor Män Figur 19. Antal döda i KOL per invånare (medelfolkmängd) 15 år och äldre per länsdel, medelvärde Källa: Kommunala basfakta, FHI, (register). Lungcancer När det gäller lungcancer anses 85 procent av alla fall förklaras av rökning. Att kvinnor röker i hög utsträckning har börjat avspegla sig i lungcancerstatistiken. Den årliga ökningen av antalet lungcancerfall bland kvinnor är knappt tre procent jämfört med männens drygt en procent. Figur visar antalet avlidna i lungcancer per invånare (medelfolkmängd) 15 år och äldre, medelvärde per länsdel. 6 5 Antal per 4 3 Kvinnor Män Figur. Antal döda i lungcancer per invånare (medelfolkmängd) 15 år och äldre per länsdel, medelvärde Källa: Kommunala basfakta FHI, (register). 19

21 Levnadsvanor Levnadsvanor inverkar på hälsan och sambandet med människors livsvillkor och sociala position. Tobaksvanor, alkoholbruk, matvanor och fysisk aktivitet är faktorer som vi vet har stor betydelse för vår hälsa. Valet av livsstil och vanor är betingade av både kulturell och social bakgrund. De skiljer sig ganska mycket åt i olika grupper i samhället där personer i mindre gynnade positioner ofta är utsatta för fler riskfaktorer samtidigt. Det finns starka samband mellan levnadsvanor och hälsoutfall i Sverige. Det ökande bruket av alkohol kommer säkert att uppvisa en ökning i alkoholrelaterade sjukdomar och särskilt allvarligt är det att berusningsdrickandet går ner i åldrarna. Oroande är också att så många unga kvinnor anger riskkonsumtion även om det fortfarande är mer vanligt förekommande bland unga män. Enligt enkäten Östgötens psykiska hälsa 2, uppger nästan 13 procent av de unga kvinnorna och 25 procent av de unga männen att de har ett riskfyllt intensivdrickande. När det gäller levnadsvanor ser man enligt figur 21 att rökning är vanligare i de västra och östra länsdelarna än i den centrala. Skillnaderna är statistiskt säkerställda. Vidare är snusning vanligast i den östra länsdelen medan riskförbrukning av alkohol är ungefär lika i länsdelarna förutom att veckokonsumtionen är högst i den centrala länsdelen. Undersökningar visar att studenter utgör en riskgrupp, vilket säkert återspeglas i figuren Centrala Västra Östra Snusar Intensivdrickande Veckokonsumtion Figur 21. Andel personer som röker dagligen, snusar, har ett intensivdrickande och högkonsumtion när det gäller alkohol. Källa: Östgötens psykiska hälsa 2, (urvalsundersökning). Andelen gravida rökande mödrar varierar mellan 18,1 procent och 7,4 procent i kommunerna i länet, tabell 4.

22 Tabell 4. Andel rökande gravida mödrar i respektive kommun. Källa: Kommunala basfakta, medelvärde , (register) Centrala länsdelen av gravida vid inskrivning till mödravårdscentral Ydre 7,4 Kinda 14,5 Åtvidaberg 11,2 Linköping 8,8 Västra länsdelen Ödeshög 18,1 Boxholm 14,7 Motala 17,3 Vadstena 9,7 Mjölby 14,8 Östra länsdelen Finspång 12,2 Valdemarsvik 16,9 Norrköping 14,9 Söderköping 12,1 Totalt 12,7 21

23 Vård när det gäller psykisk ohälsa Figur 22 och 23 som är hämtade från enkäten Östgötens psykiska hälsa 2. De visar vårdbehov (figur 22) samt förtroende för vården (figur 23) när det gäller psykisk ohälsa. Frågorna som figur 22 baseras på var Har Du under de senaste tolv månaderna sökt hjälp för någon slags psykiska besvär samt Har du under de senaste 12 månaderna känt behov av att söka hjälp för psykiska besvär men inte gjort detta?. Figur 23 baseras på frågan Om Du får psykiska besvär, vilket förtroende har Du för att sjukvården kan ge den hjälp Du behöver Totala vårdbehovet Känt behov men inte sökt Centrala Västra Östra Figur 22. Vårdbehov, sökt/inte sökt, för psykiska besvär per länsdel. Källa: Östgötens psykiska hälsa 2, (urvalsundersökning). Det totala vårdbehovet är störst i centrala länsdelen. Även det dolda vårdbehovet beskrivet som känt behov men inte sökt är störst i centrala länsdelen. När det gäller att känna förtroende för vården (för psykisk ohälsa) ser man att boende i östra länsdelen i lägre utsträckning än personer i den västra länsdelen känner förtroende. Stort förtroende Litet förtroende Centrala Västra Östra Centrala Västra Östra Figur 23. Förtroende för vården vid psykiska besvär, per länsdel. Källa: Östgötens psykiska hälsa 2, (urvalsundersökning). 22

24 Länsdelsprofiler Vi avslutar denna rapport med att presentera två grafiska profiler för varje länsdel, en för demografi och socioekonomi och en för hälsa och livsstil. Profilerna presenteras som så kallade spindeldiagram och lämpar sig väl för att jämföra länsdelarna med varandra. I diagrammen kan man också enkelt se vilka variabler som är relativt utmärkande för en länsdel. Variablerna som finns representerade i diagrammen baserar sig på dem vi tidigare presenterat i rapporten. Ibland är vissa kategorier hopslagna och ibland presenteras variablerna i omvänd form. Kariesvariablerna till exempel, presenterades tidigare i rapporten som andelen kariesfria medan de i spindeldiagrammen presenteras som andelen med karies. På så sätt kan alla hälso- och livsstilsvariabler tolkas på ett entydigt sätt. Variablerna i diagrammen baseras i alla fall utom ett (se tabell 5) på andel befolkning och det är viktigt att komma ihåg att det är hur andelarna förhåller sig till länsgenomsnittet som kan utläsas. Det innebär att de inte går att utläsa om en speciell riskfaktor är vanligare än en annan i befolkningen. Det innebär också att det alltid kommer att finnas minst en länsdel som har högre värde än genomsnittet och minst en som har lägre värde. Nedan finns en del av ett spindeldiagram representerande demografi och socioekonomi för centrala länsdelen som vi använder för att förtydliga tolkningen av diagrammen. Den röda cirkeln representerar länsgenomsnittet och har indexvärdet för alla variabler. Delstrecken representerar 25 procentenheter var. Variabeln studerande har indexvärde 14 och ska tolkas som att andelen studerande i centrala länsdelen är 4 procent högre än länsgenomsnittet (andelen studerande i hela länet). Andelen lågutbildade i centrala länsdelen är däremot lägre än länsgenomsnittet för alla åldersgrupper. Den mellersta åldersgruppen har indexvärde 54 och är därmed 46 procent lägre än genomsnittet. Efter de tre sidorna med länsdelsprofiler finns en fullständig tabell (tabell 5) med definitioner av de variabler som ingår i diagrammen. 23

25 Centrala länsdelen 21 Demografi och socioekonomi 22 Låginkomsttagare Ohälsotal Otrygghet i bostadsområde Upplevd dålig ekonomi år -44 år år år 5 8 år och äldre Arbetslösa 19 Studerande 18 Förvärvsarbetande 17 Lågutbildade (65-74 år) Ensamstående utan barn 8 7 Ensamstående med barn Sverige OECD-länder 16 Lågutbildade (45-64 år) 15 Lågutbildade (25-44 år) 14 Låg socioekonomisk nivå Östeuropa Övriga 13 (utomeuropa) Finland Sydeuropa Hälsa och livsstil Upplevt vårdbehov för psykiska besvär Hög veckokonsumtion Intensivdrickande Snusare Rökare Lågt förtroende för vård vid psykiska besvär Ej sökt vård för upplevda psykiska besvär Övervikt 15 Fetma 5 2 Karies (3 år) 3 4 Karies (6 år) 5 8 Karies (12 år) 6 7 Karies (16 år) Karies (19 år) Låg självskattad hälsa 15 Lungcancer 14 KOL (män) 13 KOL (kvinnor) 12 Stress 11 9 Sömnproblem Låg självskattad psykisk hälsa Insomningsproble 24

26 Västra länsdelen Demografi och socioekonomi Låginkomsttagare Ohälsotal Otrygghet i bostadsområde Upplevd dålig ekonomi år -44 år år år 5 8 år och äldre Arbetslösa 19 Studerande Förvärvsarbetande Ensamstående utan barn 7 8 Ensamstående med barn Sverige Lågutbildade (65-74 år) Lågutbildade (45-64 år) 15 Lågutbildade (25-44 år) 14 Låg socioekonomisk nivå Östeuropa Övriga 13 (utomeuropa) 9 Finland Sydeuropa OECD-länder Hälsa och livsstil 19 Upplevt vårdbehov för psykiska besvär Hög veckokonsumtion Lågt förtroende för vården vid psykiska besvär Ej sökt vård för upplevda psykiska besvär Övervikt Fetma 2 Karies (3 år) 3 4 Karies (6 år) 5 Karies (12 år) 18 Intensivdrickande Snusare Rökare 15 Lungcancer 14 KOL (män) 13 KOL (kvinnor) 12 Stress 11 Sömnproblem Insomningsproblem Karies (16 år) Karies (19 år) Låg självskattad hälsa Låg självskattad psykisk hälsa 25

27 Östra länsdelen Demografi och socioekonomi Otrygghet i bostadsområde Upplevd dålig ekonomi Låginkomsttagare Ohälsotal år -44 år år år 5 8 år och äldre Arbetslösa 19 Studerande Förvärvsarbetande Ensamstående utan barn 8 7 Ensamstående med barn Sverige Lågutbildade (65-74 år) Lågutbildade (45-64 år) 15 Lågutbildade (25-44 år) 14 Låg socioekonomisk nivå Östeuropa Övriga 13 (utomeuropa) 9 Finland Sydeuropa OECD-länder Hälsa och livsstil 19 Upplevt vårdbehov för psykiska besvär Hög veckokonsumtion Lågt förtroende för vård vid psykiska besvär Ej sökt vård för upplevda psykiska besvär Övervikt Fetma 2 Karies (3 år) Karies (6 år) 5 Karies (12 år) 18 Intensivdrickande Snusare Rökare 15 Lungcancer 14 KOL (män) 13 KOL (kvinnor) 12 Stress Karies (16 år) Karies (19 år) Insomningsproblem Sömnproblem Låg självskattad hälsa Låg självskattad psykisk hälsa 26

28 Tabell 5. Demografi och socioekonomi Variabelnamn Beskrivning Sidhänvisning i denna rapport Källa -19 år Andel -19 år sid år Andel -44 år sid år Andel år sid år Andel år sid år och äldre Andel 8 år eller äldre sid. 5 4 Ensamstående utan barn Andel ensamstående utan barn sid. 6 9 Ensamstående med barn Andel ensamstående med barn sid. 6 9 Sverige Andel födda i Sverige sid. 6 4 OECD-länder Andel födda i OECD-länder sid. 6 4 Finland Andel födda i Finland sid. 6 4 Sydeuropa Andel födda i Sydeuropa sid. 6 4 Östeuropa Andel födda i Östeuropa sid. 6 4 Övriga (utomeuropa) Andel födda utanför Europa sid. 6 4 Låg socioekonomisk status Lågutbildade (25-44 år) Lågutbildade (45-64 år) Lågutbildade (65-74 år) Andel personer med låg socioekonomisk nivå Andel med endast förgymnasial utbildning bland åringar Andel med endast förgymnasial utbildning bland åringar Andel med endast förgymnasial utbildning bland åringar sid. sid. 7 4 sid. 7 4 sid. 7 4 Förvärvsarbetande Andel förvärvsarbetande sid. 9 9 Studerande Andel studerande sid. 9 9 Arbetslösa Andel arbetslösa sid. 9 9 Ohälsotal Genomsnittligt antal ohälsodagar per person sid. 9 4 Låginkomsttagare Andel låginkomsttagare sid. 4 Upplevd dålig ekonomi Otrygghet i bostadsområde Andel som upplever sin ekonomi som dålig Andel som upplever otrygghet i sitt bostadsområde sid. 9 sid

29 Tabell 5 forts. Hälsa och livsstil Variabelnamn Beskrivning Sidhänvisning i denna rapport Källa Övervikt Andel bland -åringar med övervikt sid Fetma Andel bland -åringar med fetma sid Karies (3 år) Andel bland 3-åringar med karies sid Karies (6 år) Andel bland 6-åringar med karies sid Karies (12 år) Andel bland 12-åringar med karies sid Karies (16 år) Andel bland 16-åringar med karies sid Karies (19 år) Andel bland 19-åringar med karies sid Låg självskattad hälsa Andel som skattar sin hälsa som någorlunda eller dålig sid Psykiska besvär Andel med uttalade psykiska besvär sid Insomningsproblem Andel som ofta upplever insomningsproblem sid Sömnproblem Andel som ofta upplever sömnproblem sid Stress Andel som ofta upplever stress sid KOL (kvinnor) KOL (män) Lungcancer Andel kvinnor som avlidit pga. KOL åren (observera lågt antal totalt i länet) Andel män som avlidit på grund av KOL åren (observera lågt antal totalt i länet) Andel som avlidit pga. lungcancer åren (observera lågt antal totalt i länet) sid sid sid Rökare Andel rökare sid. 9 Snusare Andel snusare sid. 9 Intensivdrickande Andel med riskfyllt intensivdrickande sid. 9 Hög veckokonsumtion Andel med hög veckokonsumtion av alkohol Upplevt vårdbehov för psykiska besvär Ej sökt vård för upplevda psykiska besvär Lågt förtroende för vård vid psykiska besvär Andel som upplevt vårdbehov för psykiska besvär Andel som ej sökt vård för upplevda psykiska besvär Andel med lågt förtroende för vård vid psykiska besvär sid. 9 sid sid sid

30 Referenser: 1. Barns övervikt och fetma. Kartläggning av barns vikt och viktutveckling i Östergötland. Rapport 3:2. Angbratt M, Eriksson E, Funcke S, Nilsson V, Säterskog C, Söderlind M. Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland. ISSN Folkhälsorapporten 1 Socialstyrelsen 1. ISBN X. 3. Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland. Tandhälsa och socioekonomiska faktorer, fortsatt analys del 1b. Rapport 3:5. Aronsson K, Eriksson E. Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland. 4. Kommunala basfakta FHI. 5. Kommunernas hemsidor Socioekonomiska data på nyckelkodsnivå. Rapport 98:9. Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland. 7. Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar 3-19 år i Östergötlands kommuner år 3. Aronsson K, Eriksson E, Öster B, Aldin C. Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland. 8. Östgötens hälsa och miljö. Ekberg K, Noorlind Brage H, Dastserri M (red). Rapport :1. Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland. 9. Östgötens psykiska hälsa 2. En kartläggning av självskattad psykisk hälsa i Östergötland 2. Wenemark M, Borgstedt-Risberg M, Holmberg T, Nettelbladt P, Noorlind Brage H, Åkerlind I. Rapport 3:1. Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland. ISSN

31 FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM HÄLSANS HUS LINKÖPING Telefon: eller fax: e-post: ISSN

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT Hälsa och livsstil i områden med olika socioekonomiska förutsättningar LINKÖPING NOVEMBER 23 HELLE NOORLIND BRAGE ELIN ERIKSSON JOHAN BYRSJÖ www.lio.se/fhvc

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa

Socioekonomi och tandhälsa Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006 Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 26 Underlag för folkhälsonämnderna FoUU-staben januari 26 U Janlert Innehållsförteckning Sidan Förklaringar 3 Spindeldiagram utan könsuppdelning 4

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009

Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009 Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009 Folkhälsocentrum Linköping februari 2011 Kerstin Aronsson Elin Mako Lars Walter www.lio.se/fhc Rapport 2011:1 Innehållsförteckning

Läs mer

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands län Linköping 10581967 2013-07-12 560 000 3 SOLEL Östergötlands

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2003:5 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Tandhälsa och socioekonomiska faktorer, fortsatt analys del 1b LINKÖPING NOVEMBER

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Tandhälsorapport Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år

Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år Hälsan i 16-84 år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i 16-84 år En sammanställning av hälsoindikatorer uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen Befolkningsenkäten 2005 Hälsa på

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Östgötens hälsa 2006. Kommunrapport Sammanfattande resultat. Rapport 2008:1. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa 2006. Kommunrapport Sammanfattande resultat. Rapport 2008:1. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2008:1 Kommunrapport Sammanfattande resultat Januari 2008 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc Östgötens hälsa 2006 Kommunrapport

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Lid Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 23 812 90-94 22 490 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Pa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 424 90-94 18 553 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Tre Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 649 90-94 21 710 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Jä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 36 098 90-94 36 331 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Ny Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 610 90-94 13 890 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 616 90-94 36 415 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 353 90-94 9 358 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 801 90-94 48 151 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

No Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 29 150 90-94 29 519 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Tro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 440 90-94 28 652 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

La Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 029 90-94 21 932 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 75 516 90-94 77 450 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 621 90-94 11 941 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 336 90-94 20 771 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 72 786 90-94 72 432 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 30 534 90-94 30 496 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 014 90-94 18 035 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 776 90-94 13 009 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 815 90-94 9 968 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 1 177 90-94 1 339 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 8 491 90-94 8 669 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Le Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 637 90-94 7 689 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 332 90-94 43 913 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 964 90-94 33 416 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 33 231 90-94 32 473 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 188 90-94 15 095 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gr Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 447 90-94 4 498 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

He Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 69 916 90-94 67 993 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 969 90-94 12 641 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Es Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 51 093 90-94 50 972 141 883 90-94 141 829 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 968 90-94 10 133 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ali Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 19 913 90-94 19 689 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ve Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 191 90-94 13 682 172 834 90-94 175 003 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 958 90-94 23 152 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 512 90-94 38 576 122 298 90-94 127 435 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 529 90-94 18 446 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 564 90-94 2 665 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 931 90-94 3 012 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ulr Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 592 90-94 11 902 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer