Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Transkript

1 FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin

2 RAPPORT Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Kerstin Aronsson Johan Byrsjö Christina Aldin November 2000

3 ÖVERENSKOMMELSE MELLAN B-TAND OCH FHVC Rapport Projekttitel: Projektansvarig: Medarbetare: Bakgrund: Syfte: Frågeställning: Mål: Metod och material: Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Del 1. Tandhälsa och socioekonomiska faktorer Arne Halling Johan Byrsjö, Kerstin Aronsson, Christina Aldin Tandhälsa har under senare år, i flera vetenskapliga studier, visat sig ha ett starkt samband med socioekonomiska förhållanden. Rapporten Socioekonomi och hälsa har på Primär- och Tandvårdsnämndens uppdrag tagits fram för att åskådliggöra de socioekonomiska faktorernas fördelning i Östergötland. Efterfrågan på metoder för att kunna förutse risk för sjukdomsutveckling ökar, för att samhället ska kunna planera och fördela insatserna i en tid med begränsade resurser. Att undersöka om ett samband mellan socioekonomiska faktorer och tandhälsa är användbara för riskbedömning inom tandvården. Att undersöka om några enstaka faktorer har starkare samband med utveckling av dålig tandhälsa? Kan man visa på ett samband mellan dålig tandhälsa och socioekonomiska faktorer i ett länsperspektiv för Östergötland? Att få kunskap om faktorer som är praktiskt användbara för bedömning av risk att utveckla tandsjukdomar. I rapporten Socioekonomiska data på nyckelkodsområden, rapport 98:9, kartlades Östergötland med avseende på en mängd olika variabler av socioekonomisk karaktär. Den geografiska indelningen gjordes på sk nyckelkodsområden, NYKO, som är kommunernas minsta statistikområden. På landsbygden är de ofta lika stora som församlingarna men i tätorterna innehåller varje NYKO bara några enstaka kvarter. Av tradition har geografiska analyser oftast gjorts på kommun- eller församlingsnivå men här finns alltså en möjlighet att studera mindre områden. Länets nyckelkodsområden har strukturera i 5 olika grupper baserade på socioekonomiska gradienter. Detta har skett genom en s k klusteranalys. Gradienterna har beräknats utifrån utbildningsnivå, sysselsättning, medelinkomst per familj och bidragssituationen (socialbidrag, bostadsbidrag samt kommunalt bostadstillägg) i de olika nyckelkodsområdena i Östergötland. Metoden kan användas för kartläggning av olika sjukdomars utbredning i Östergötland och deras eventuella samband med socioekonomiska faktorer.

4 Munhälsan är en faktor som mer och mer diskuteras vara en bra indikator på socioekonomiska förhållanden. Klusteranalys är en multivariat metod, d v s en metod där man använder sig av flera variabler med olika fördelning, som används för att gruppera områden i olika kategorier. Klusteranalysen är en bra metod att använda för explorativa data då man misstänker att populationen inte är homogen. I vårt fall misstänkte vi att det fanns skillnader mellan områden i länet beträffande den socioekonomiska situationen. För att klusteranalysen skulle fungera på ett riktigt vis uteslöts 12 nyckelkodsområden som saknade värden för en eller flera av variablerna. Det återstod 795 nyckelkodsområden, vilket sedan reducerades med ytterligare 14 som hade ändrats, tagits bort eller på annat sätt utgått sedan Det slutliga materialet bygger alltså på 781 nyckelkodsområden.. Jämförelser mellan alternativa klusteranalyser visade att fem kluster var optimalt. Dessa fem kluster visade tydligast liknande mönster inom varje kluster samtidigt som de var skilda från övriga vad gäller den socioekonomiska strukturen. Kluster 4 Kluster 2 Kluster 1 Kluster 3 har den högsta socioekonomiska statusen. I detta kluster ingår 99 nyckelkodsområden med drygt individer som är välutbildade och till stor del tjänstemän med god inkomst och låga bidrag. har den näst högsta socioekonomiska statusen. Kluster 2 innehåller 257 nyckelkodsområden med individer som är välutbildade, har en god inkomst och uppbär genomsnittliga bidrag. hamnar på tredje plats vad det gäller den socioekonomiska statusen Kluster 1 innehåller 355 nyckelkodsområden med individer som till stor del är arbetare med låg utbildning men med relativt god inkomst och genomsnittliga bidrag är det kluster som har näst lägst socioekonomisk standard. Det innehåller 50 nyckelkodsområden med individer som till stor del är arbetare med låg utbildning, låg inkomst och höga socialbidrag. Kluster 5 har lägst socioekonomisk standard. Det innehåller 20 nyckelkodsområden med individer som till stor del är arbetare med låg utbildning, låg inkomst och har höga bostadsbidrag och kommunala bostadstillägg.

5 Kluster 1 Kluster 2 Kluster 3 Kluster 4 Kluster 5 0 Inkomstindex Yrkesindex Utbildningsindex Bidragsindex Totalt De tandhälsovariabler som kopplats till klusteranalysen är prevalensmåtten: 6-åringar med kariesfria mjölktänder, deft = 0 19-åringar med kariesfria tänder, DFT = 0 19-åringar med kariesfria kontaktytor, DFSa = 0 6-åringar med minst en karierad mjölktand, deft >= 1 19-åringar med 1-5 karierade tänder DFT åringar med 1-5 karierade kontaktytor, DFSa åringar med fler än fem karierade tänder, DFT > 5 19-åringar med fler än fem karierade kontaktytor, DFSa >5 Resultat Kluster 4 Fördelning av tandhälsovariabler per kluster. 6 år deft=0 75% 19 år DFSa=0 62% 19 år DFT=0 19% 6 år deft>=1 25% 19 år DFSa=1-5 33% 19 år DFT=1-5 57% 19 år DFSa>5 5% 19 år DFT>5 24%

6 Kluster 2 6 år deft=0 70% 19 år DFSa=0 56% 19 år DFT=0 14% 6 år deft>=1 30% 19 år DFSa=1-5 37% 19 år DFT=1-5 54% 19 år DFSa>5 7% 19 år DFT>5 32% Kluster 1 6 år deft=0 72% 19 år DFSa=0 57% 19 år DFT=0 15% 6 år deft>=1 28% 19 år DFSa=1-5 36% 19 år DFT=1-5 55% 19 år DFSa>5 7% 19 år DFT>5 30% Kluster 3 6 år deft=0 64% 19 år DFSa=0 56% 19 år DFT=0 14% 6 år deft>=1 36% 19 år DFSa=1-5 33% 19 år DFT=1-5 49% 19 år DFSa>5 11% 19 år DFT>5 37% Kluster 5 6 år deft=0 50% 19 år DFSa=0 42% 19 år DFT=0 10% 6 år deft>=1 50% 19 år DFSa=1-5 42% 19 år DFT=1-5 46% 19 år DFSa>5 16% 19 år DFT>5 44%

7 Klusteranalysen visar att tandhälsans olika variabler följer den socioekonomiska indelningen på de fem klustren i samtliga delar. Andelen kariesfria är 50% högre i kluster 4 med högst socioekonomiskt status jämfört med kluster 5 med lägst socioekonomiskt status. Andelen högkariesaktiva 19-åringar med DFSa>5 var tre gånger större i kluster 5 jämfört med kluster 4. Frågeställningen: Kan man visa på ett samband mellan dålig tandhälsa och socioekonomiska faktorer i ett länsperspektiv för Östergötland?, kan därmed besvaras med JA. Socioekonomisk indelning av länet kan utgöra ett redskap för bedömning av kariesrisk inom vissa befolkningsgrupper i olika områden i länet respektive olika delar av kommuner. Metoden skulle efter faktoranalys även kunna utvecklas för att klarlägga samband mellan enskilda socioekonomiska variabler och tandhälsa.

8

9

10

11

12 ÖVERENSKOMMELSE MELLAN B-TAND OCH FHVC Rapport Projekttitel: Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Del 2. Tandhälsa och migration Projektansvarig: Medarbetare: Bakgrund: Syfte: Mål: Arne Halling Johan Byrsjö, Kerstin Aronsson, Christina Aldin Under senare år har försök gjorts att kartlägga samvariationer mellan hälsa och socioekonomiska förhållanden med hjälp av bl.a databaserade geografiska informationssystem. Samtidigt finns vetenskaplig dokumentation som visar att flyttning är frekvent förekommande, speciellt i populationer med socioekonomiska problem, vilket försvårar uppföljning av dessa grupper. Endast 50% av befolkningen i Östergötland bodde på samma plats under en 10 årsperiod, % flyttade 2-10 gånger under samma period. (A. Schaerström, Pathogenic paths? Avhandling 125, Geografiska institutionen, Lunds Universitet). Att klargöra migrationens betydelse i studier av tandhälsans fördelning i samhället. Att få kännedom om migrationens samband med och eventuell påverkan på tandhälsan. Att få kännedom om speciella vårdkonsumtionsbeteenden hos de grupper som flyttar ofta. Att klarlägga vad som kan betecknas som hög migration. Att klarlägga migrationens betydelse för tandhälsan och kontakterna med tandvården i Östergötland. Metod och material: Pilotprojekt för analys av migrationens samband med tandhälsan hos barn och ungdomar i en kommun i Östergötland med stabil befolkning och tillräckligt stor för att kunna erbjuda skolgång t.o.m. gymnasium. Undersökningsgrupperna utgjordes av två kohorter, samtliga barn 3-6 år ( 435 st), respektive samtliga åringar (404 st) i Åtvidaberg Kohorterna delades upp (enligt nedanstående indelning) i tre tandhälsogrupper vardera, med hjälp av den årligt inrapporterade rutinepidemiologin inom barn- och ungdomstandvården i Östergötland.

13 3-6 år, mjölktänder: deft=0, 0<deft<6 deft>5 kariesfria måttlig förekomst av karies och/eller fyllningar hög förekomst av karies och/eller fyllningar år, permanenta tänder: DFSa=0 0<DFSa<6 DFSa>5 kariesfria i tändernas kontaktytor måttlig förekomst av karies och/eller fyllningar i tändernas kontaktytor hög förekomst av karies och/eller fyllningar i tändernas kontaktytor Flyttningsfrekvensen studerades retrospektivt under 5 år tillbaka, 1998 t.o.m. 1994, för individerna i respektive tandhälsogrupp. All flyttning, även inom kommunen, innefattades i studien. Resultat: Tandhälsa, 1999 Antal flyttningar, Åtvidaberg 3-6 år Tot deft= <deft< deft> Totalt Under femårsperioden hade: 25% av de friska barnen flyttat 1-3 gånger 36% av de måttligt sjuka barnen flyttat 1-3 gånger 33% av de mest sjuka barnen flyttat 1-2 gånger (Jämförelse med Norrköpings kommun visar att Under femårsperioden hade: 29% av de friska barnen flyttat 1 gång eller mer 36% av de måttligt sjuka barnen flyttat 1 gång eller mer 40% av de mest sjuka barnen flyttat 1 gång eller mer) Åtvidaberg år Tot DFSa= <DFSa< DFSa> Totalt

14 Under femårsperioden hade: 18% av de friska ungdomarna flyttat 1-3 gånger 20% av de måttligt sjuka ungdomarna flyttat 1-3 gånger 11% av de mest sjuka ungdomarna flyttat 1 gång (Jämförelse med Norrköpings kommun visar att Under femårsperioden hade: 24% av de friska ungdomarna flyttat 1gång eller mer 28% av de måttligt sjuka ungdomarna flyttat 1gång eller mer 33% av de mest sjuka ungdomarna flyttat 1 gång eller mer) Slutsats: Resultaten visar att samband mellan dålig tandhälsa och hög migration möjligen kan påvisas i gruppen 3-6 år i Åtvidaberg. I gruppen år är flyttning mindre frekvent hos de mest sjuka ungdomarna, vilket skulle kunna tyda på att färre av dessa flyttar från orten pga högre studier eller arbete på annan ort. (Jämför sambandet socioekonomi och tandhälsa i del 1 av den fördjupade analysen av tandhälsan.) Jämförelse med Norrköping visar att individer med dålig tandhälsa flyttar i större utsträckning än de friska både i gruppen 3-6 år och i gruppen år. Endast 3-4% av de undersökta barnen respektive ungdomarna i Åtvidaberg och Norrköping flyttade 2 eller fler gånger under femårsperioden 1994 t.o.m Resultaten ger inget entydigt stöd för att frekvent migration är en god indikator för dålig tandhälsa. De motsäger däremot inte uppfattningen att det är viktigt att på individnivå följa upp att individer som flyttar får hjälp till fortsatt regelbunden kontakt med den organiserade barn-och ungdomstandvården.