FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING"

Transkript

1 FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2003:5 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Tandhälsa och socioekonomiska faktorer, fortsatt analys del 1b LINKÖPING NOVEMBER 2003 KERSTIN ARONSSON ELIN ERIKSSON

2 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland. Tandhälsa och socioekonomiska faktorer, fortsatt analys del 1b. Linköping November 2003 Kerstin Aronssson och Elin Eriksson

3 Bakgrund I rapporten Socioekonomiska data på nyckelkodsområden, rapport 98:9, kartlades Östergötland med avseende på en mängd olika variabler av socioekonomisk karaktär. Den geografiska indelningen gjordes på sk nyckelkodsområden, NYKO, som är kommunernas minsta statistikområden. På landsbygden är de ofta lika stora som församlingarna, men i tätorterna innehåller varje NYKO bara några enstaka kvarter. Av tradition har geografiska analyser oftast gjorts på kommun- eller församlingsnivå, men här finns en möjlighet att studera mindre områden. Detta har skett med hjälp av klusteranalys. Klusteranalys är en multivariat metod, där man använder sig av flera variabler med olika fördelning, för att gruppera områden i olika kategorier. Länets nyckelkodsområden har strukturerats i 5 olika grupper baserade på socioekonomiska gradienter. Gradienterna har beräknats utifrån utbildningsnivå, sysselsättning, medelinkomst per familj och bidragssituationen (socialbidrag, bostadsbidrag samt kommunalt bostadstillägg) i de olika nyckelkodsområdena i Östergötland. Metoden kan användas för kartläggning av olika sjukdomars utbredning och deras eventuella samband med socioekonomiska faktorer. Munhälsan är en faktor som i första delen av denna studie visat sig vara en god indikator på socioekonomiska förhållanden. Klusteranalysen grundades delvis på 10 år gamla data för socioekonomiska förhållanden hos befolkningen i Östergötland. Mot bakgrund av detta är det angeläget att utveckla och förfina analyserna med aktuella data. Syfte och frågeställningar Att uppdatera och förbättra klusteranalysen med nya socioekonomiska data för Östergötland. Att ta fram kartor över socioekonomiska kluster för samtliga kommuner i Östergötland. Att lägga in tandhälsodata för år 2002 i den nya klusteranalysen. Går det att göra klusteranalysen ännu känsligare än den tidigare klusteranalysen? Går det att använda den nya klusteranalysen för planering av riktade tvärsektoriella hälsoinsatser i de socioekonomiskt och tandhälsomässigt tyngst belastade områdena i Östergötland?

4 Mål Att förbättra instrumentets användbarhet för kartläggning av riskgrupper för sjukdomar med socioekonomiskt samband. Att kunna använda metoden praktiskt i Landstingets (beställarens) planering av hälsofrämjande insatser i Östergötland. Metod och material - Klusteranalysen från 1998 har uppdaterats och omarbetats under Se bifogad rapport: Socioekonomiska skillnader i Östergötland, klusteranalys för Klustren har lagts in i kartor för länet, och per kommun, i Östergötland. - Den nya klusteranalysen har jämförts med tandhälsodata för länets 6-respektive 19-åringar.Tandhälsouppgifterna hämtades från tandvårdens årliga rutinepidemiologi, som år 2002 täckte in 86% av 6-åringarna (3911), och 82% av 19-åringarna (4004). Resultat Den nya klusteranalysen har visat god överensstämmelse med den äldre analysen, samtidigt som man fått en ännu bättre differentiering av kartbilderna, speciellt i de tre största kommunerna i länet. Beskrivning av de fem klustren: Högst socioekonomiskt status. (Rosa kartområden) Klustret innehöll 62 nyckelkodsområden med individer, som hade en mycket god inkomst, var högutbildade och hade låga bidrag. Tandhälsan hos barn och ungdomar var mycket god (2000) 6-åringar (mjölktänder), n=241 81% hade helt kariesfria tänder, deft=0 (75%) 3% hade mer än fem kariesskadade tänder, deft>5 19-åringar (permanenta tänder), n=259 27% hade helt kariesfria tänder DFT=0 (19%) 16% hade mer än fem kariesskadade tänder (24%) 68% hade kariesfria kontaktytor, DFSa=0 (62%) 2% hade mer än fem kariesskadade kontaktytor, DFSa>5 (5%)

5 Näst högst socioekonomisk status. (Gröna kartområden) Klustret innehöll 192 nyckelkodsområden med individer, som hade en god inkomst, var högutbildade och hade låga bidrag. Tandhälsan hos barn och ungdomar var god (2000) 6-åringar (mjölktänder), n= % hade helt kariesfria tänder, deft=0 (70%) 3% hade mer än fem kariesskadade tänder, deft>5 19-åringar (permanenta tänder), n= % hade helt kariesfria tänder DFT=0 (14%) 25% hade mer än fem kariesskadade tänder (32%) 63% hade kariesfria kontaktytor, DFSa=0 (56%) 6% hade mer än fem kariesskadade kontaktytor, DFSa>5 (7%) Mellersta socioekonomisk status. (Röda kartområden) Klustret innehöll 395 nyckelkodsområden med individer, som hade en relativt låg inkomst, låg utbildning och låga bidrag. Tandhälsan hos barn och ungdomar var medelgod: 2002 (2000) 6-åringar (mjölktänder), n= % hade helt kariesfria tänder, deft=0 (72%) 4% hade mer än fem kariesskadade tänder, deft>5 19-åringar (permanenta tänder), n= % hade helt kariesfria tänder DFT=0 (15%) 24% hade mer än fem kariesskadade tänder (30%) 63% hade kariesfria kontaktytor, DFSa=0 (57%) 5% hade mer än fem kariesskadade kontaktytor, DFSa>5 (7%)

6 Näst lägst socioekonomisk status. (Blå kartområden) Klustret innehöll 180 nyckelkodsområden med individer, som hade en relativt låg inkomst, var lågutbildade och hade höga bidrag. Tandhälsan hos barn och ungdomar var något sämre än medeltalet: 2002 (2000) 6-åringar (mjölktänder), n= % hade helt kariesfria tänder, deft=0 (64%) 7% hade mer än fem kariesskadade tänder, deft>5 19-åringar (permanenta tänder), n= % hade helt kariesfria tänder DFT=0 (14%) 27% hade mer än fem kariesskadade tänder (37%) 60% hade kariesfria kontaktytor, DFSa=0 (56%) 8% hade mer än fem kariesskadade kontaktytor, DFSa>5 (11%) Lägst socioekonomisk status. (Gula kartområden) Klustret innehöll 37 nyckelkodsområden med individer, som hade låg inkomst, relativt låg utbildning och mycket höga bidrag. Tandhälsan hos barn och ungdomar var avsevärt sämre än i övriga kluster: 2002 (2000) 6-åringar (mjölktänder), n=342 54% hade helt kariesfria tänder, deft=0 (50%) 14% hade mer än fem kariesskadade tänder, deft>5 19-åringar (permanenta tänder), n=412 14% hade helt kariesfria tänder DFT=0 (10%) 35% hade mer än fem kariesskadade tänder (44%) 53% hade kariesfria kontaktytor, DFSa=0 (42%) 12% hade mer än fem kariesskadade kontaktytor, DFSa>5 (16%) Tandhälsan hos barn och ungdomar år 2002 var något förbättrad jämfört med år 2000.

7 Den nya analysen visar liksom den förra, att tandhälsan hos barn och ungdomar samvarierar med socioekonomiskt status i respektive kluster. Områdena med högst socioekonomiskt status hade 50% fler 6-åringar, och dubbelt så många 19-åringar, med helt kariesfria tänder, jämfört med områdena med lägst socioekonomiskt status. Andelen 19-åringar med mer än fem kariesskadade kontaktytor var sex gånger större i områdena med lägst socioekonomiskt status, jämfört med områdena med högst socioekonomiskt status. Slutsatser Studierna Socioekonomiska skillnader i Östergötland, klusteranalys för 1999 och Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland visar sammantaget att: 1. Den nya klusteranalysen ger en större känslighet och bättre geografisk täckning, än den föregående. 2. Tandhälsans samband med socioekonomiska förhållanden i Östergötland, bekräftas i den nya studien. 3. Tandhälsan är ojämnt fördelad inom kommunerna. 4. Klusteranalysen ger god ledning för planering av hälsofrämjande åtgärder. 5. De nya klusterkartorna är användbara för planering av riktade tvärsektoriella hälsoinsatser i de socioekonomiskt och tandhälsomässigt tyngst belastade områdena i Östergötland.

8 1 (166) Socioekonomiska skillnader i Östergötland klusteranalys för 1999 Elin Eriksson Marika Wenemark

9 2 (166) 1 Bakgrund I rapporten Socioekonomiska skillnader i Östergötland En klusteranalys på nyckelkodsområden (rapport 2000:3) användes huvudsakligen variabler från Den klusterindelning som då gjordes har bland annat använts i rapport 2002:2 Hjärtsjuklighet i Östergötland och rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland. I båda rapporterna fanns det samband mellan sjuklighet och socioekonomisk klustertillhörighet. Eftersom klustrena baseras på nästan tio år gamla data var det angeläget att uppdatera analyserna och få kluster som bättre speglar den socioekonomiska situation som gäller runt år Datamaterialet Utgångspunkten var att upprepa samma klustermetodik med samma socioekonomiska variabler. En tanke var då också att få en bild av hur hållbara socioekonomiska kluster är över en tidsperiod på fem år. Eftersom yrkesvariablerna hämtades från FoB90, som inte har uppdaterats sedan dess, uteslöts yrke helt ur analysen. Det går därför inte att göra exakt samma klusterindelning för att studera förändring över tid. Istället görs en helt ny klusterindelning som baseras på delvis nya variabler från Precis som i den tidigare analysen finns en viss osäkerhet i materialet eftersom SCB med hänvisning till sekretessregler ändrar alla 1:or till 0:or samt alla 2:or till 3:or. Nykoområden med färre än 10 invånare har tagits bort (totalt 65 stycken). (I analysen för 1994 togs områden bort med färre än 10 personer över 15 år. I det nya materialet skulle ytterligare 5 nykoområden ha tagits bort med detta kriterium. Vid en extra kontroll visade det sig att alla 5 områdena hade 9 vuxna, så de fick vara kvar.) 2.1 Beskrivning av de socioekonomiska variablerna Yrke Yrkesvariablerna utgick helt eftersom de fortfarande baseras på FoB90. Disponibel inkomst Inkomstvariablerna som användes 1994 tog inte hänsyn till om hushållet bestod av en eller flera personer. Det gör att områden med en stor andel familjer kommer att se ut att ha bättre ekonomi än områden med många ensamstående även om familjerna har mycket låga inkomster. För att bättre spegla den verkliga situationen skapades två alternativ: Två separata variabler för sammanboende och ensamstående. En vägd variabel där sammanboende med barn räknas som tre personer, sammanboende utan barn som två, ensamstående med barn som två och ensamstående utan barn som en person. Endast disponibel inkomst inklusive nollinkomsttagare används.

10 3 (166) Bidrag För datamaterialet 1994 relaterades summan av bidragen i ett nykoområde till antalet individer. Eftersom socialbidrag och bostadsbidrag delas ut till hushåll och inte till individer relateras de i denna analys istället till antal familjer. Kommunalt bostadstillägg relateras till antalet pensionärer eftersom det till största delen är dessa som är berättigade till bidraget. Det finns annars en risk att områden med låg andel pensionärer kommer att se ut som om de har låga bidrag även om alla pensionärer i området har höga bostadstillägg. Utbildning Utbildningsvariablerna förenklades till andel med förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Övriga variabler För att bättre beskriva de kluster som bildas i klusteranalysen redovisas ibland andel barn, andel pensionärer, storleken på nykoområdena och andelen invandrare. Dessa variabler har dock inte ingått i klusteranalysen där klustrena har skapats. Histogram över ingående variabler finns i bilaga 1.

11 4 (166) 2.2 Samband mellan variabler Korrelationer mellan variablerna (tabell 1) visade att de två separata inkomstvariablerna inte korrelerade särskilt högt (r=0,3). Den vägda individbaserade inkomstvariabeln korrelerade högt med både inkomsten för sammanboende (r=0,8) och för ensamstående (r=0,7). Det borde därför fungera bra att använda den vägda såväl som de två separata i olika modeller. Den vägda fungerar som huvudalternativ. Socialbidrag och bostadsbidrag korrelerade ganska högt (r=0,7). Socialbidrag får därför spegla bidragsberoende i huvudmodellen. Även bostadsbidrag används i en alternativmodellen. Andel med för- och eftergymnasial utbildning korrelerade högt (r=-0,7). Eftersom andel med förgymnasial utbildning korrelerade högre med såväl bostadstillägg som socialbidrag användes eftergymnasial utbildning i huvudmodellen. Tabell 1. Korrelationer mellan variablerna. Disponibel inkomst per person (kr/år) Socialbidrag per hushåll (kr) Bostadstillägg per pensionär (kr) Disponibel inkomst per person (kr/år) 1-0,2-0,3 0,4-0,4 0,0 0,0-0,1-0,1 0,8 0,7-0,2 Socialbidrag per hushåll (kr) -0,2 1 0,5-0,1 0,2 0,3 0,0 0,0 0,7-0,2-0,2 0,7 Bostadstillägg per pensionär (kr) -0,3 0,5 1-0,1 0,1 0,3-0,2 0,3 0,4-0,2-0,3 0,5 Andel eftergymnasial utbildning (%) 0,4-0,1-0,1 1-0,7 0,2 0,1-0,2 0,0 0,4 0,3-0,1 Andel förgymnasial utbildning (%) -0,4 0,2 0,1-0,7 1-0,1-0,1 0,3 0,1-0,4-0,3 0,1 Totalt antal individer 0,0 0,3 0,3 0,2-0,1 1 0,0 0,0 0,3 0,0 0,0 0,4 Andel barn (%) 0,0 0,0-0,2 0,1-0,1 0,0 1-0,5-0,1 0,1 0,2 0,2 Andel pensionärer (%) -0,1 0,0 0,3-0,2 0,3 0,0-0,5 1 0,0-0,2-0,2-0,1 Andel invandrare (%) -0,1 0,7 0,4 0,0 0,1 0,3-0,1 0,0 1-0,1-0,1 0,5 Disp. inkomst för sammanboende (kr) 0,8-0,2-0,2 0,4-0,4 0,0 0,1-0,2-0,1 1 0,3-0,1 Disp. inkomst för ensamstående (kr) 0,7-0,2-0,3 0,3-0,3 0,0 0,2-0,2-0,1 0,3 1-0,1 Bostadsbidrag per hushåll (kr) -0,2 0,7 0,5-0,1 0,1 0,4 0,2-0,1 0,5-0,1-0,1 1 Andel med eftergymnasial utbildning (%) Andel med förgymnasial utbildning (%) Totalt antal individer Andel barn (%) Andel pensionärer (%) Andel invandrare (%) Disponibel inkomst för sammanboende (kr) Disponibel inkomst för ensamstående (kr) Bostadsbidrag per hushåll (kr)

12 5 (166) 3 Klusteranalys 3.1 Metod Precis som i den tidigare rapporten används först Ward s metod för att bedöma hur många kluster som är lämpliga. Därefter används metoden K-means för att skapa de slutliga klustrena. För en mer detaljerad beskrivning av metoderna se rapporten Socioekonomiska skillnader i Östergötland En klusteranalys på nyckelkodsområden (rapport 2000:3). Alla variabler standardiseras till z-värden med medelvärde 0 och standardavvikelse 1. Ett antal nykoområden med extrema värden togs bort (9 stycken i huvudmodellen). 3.2 Val av modell Två alternativa modeller prövades. Huvudmodellen innehåller endast fyra variabler (inkomst per person, socialbidrag per familj, bostadstillägg per pensionär och andel eftergymnasialt utbildade) med sinsemellan mycket små korrelationer. Alternativmodellen innehåller sju variabler (medelinkomst för sammanboende, medelinkomst för ensamstående, socialbidrag per familj, bostadsbidrag per familj, bostadstillägg per pensionär, andel med förgymnasial utbildning och andel med eftergymnasial utbildning). För båda metoderna var det lämpligt att välja fem kluster och inga kluster blev alltför små eller alltför stora. Huvudmodellen valdes av flera olika skäl. Den är enkel och lätt och tolka. De nykoområden i Linköping som låg närmast något klustercentrum studerades och verkade relevanta. Fördelningen av nykoområden blev bra med flest i mittengruppen och få i de mest extrema klustrena. Skillnaderna mellan de olika klustrena för vissa andra variabler av intresse t ex andel invandrare och munhälsa hos barn, var stora för huvudmodellen.

13 6 (166) 3.3 Resultat Beskrivning av kluster I tabell 2 redovisas alla variabler uppdelade på de olika klustrena samt totalt. Tabell 2. Beskrivning av kluster Variabel Kluster 1 Kluster 2 Kluster 3 Kluster 4 Kluster 5 Totalt Antal nykon Totalt antal individer Andel kvinnor 0,47 0,52 0,46 0,47 0,45 0,47 Andel barn 0,25 0,21 0,25 0,22 0,25 0,24 Andel pensionärer 0,14 0,27 0,13 0,14 0,15 0,17 Andel invandrare 0,05 0,07 0,04 0,24 0,04 0,06 Medelinkomst per familj Medelinkomst per ensamstående Medelinkomst per person Andel med förgymnasial utbildning 0,25 0,37 0,27 0,40 0,37 0,34 Andel med gymnasial utbildning 0,42 0,47 0,41 0,43 0,48 0,46 Andel med eftergymnasial utbildning 0,33 0,15 0,31 0,16 0,14 0,20 Bostadsbidrag/familj (kr/familj) Socialbidrag/familj (kr/familj) Kommunalt bostadstillägg/pensionär (kr/pensionär) Kluster 5 innehåller 395 nyckelkodsområden (figur 1). I kluster 1 och kluster 2 ingår 192 respektive 180 områden. Kluster 3 och kluster 4 innehåller minst antal nyckelkodsområden, 62 respektive Kluster 1 Kluster 2 Kluster 3 Kluster 4 Kluster 5 Figur 1. Antal nyckelkodsområden i respektive kluster.

14 7 (166) Antal individer i de olika nyckelkodsområdena framgår av figur 2. Kluster 2 innehåller flest antal individer (ca ), därefter kommer kluster 1 och kluster 5 med cirka individer i respektive kluster. I kluster 4 ingår cirka individer och minst antal individer bor i kluster 3 (ca ) Kluster 1 Kluster 2 Kluster 3 Kluster 4 Kluster 5 Figur 2. Antal individer i respektive kluster Disponibel medelinkomst per familj och disponibel medelinkomst per ensamstående redovisas för respektive kluster i figur 3. I kluster 3 bor de som har den högsta medelinkomsten per familj samt den högsta medelinkomsten per ensamstående. Näst högst medelinkomst både per familj och per ensamstående har kluster 1. Kluster 2, 4 och 5 liknar varandra inkomstmässigt. De har alla lägre medelinkomster jämfört med de övriga klustren och den lägsta disponibla medelinkomsten återfinns i kluster 4. Medelinkomst per familj Medelinkomst per ensamstående Kluster 1 Kluster 2 Kluster 3 Kluster 4 Kluster 5 Figur 3. Medelinkomst i respektive kluster

15 8 (166) Utbildningsnivån för de olika klustrena framgår av figur 4. Kluster 1 har den högsta utbildningsnivån med den högsta andelen eftergymnasial utbildning och den lägsta andelen förgymnasial utbildning. Även kluster 3 har en hög utbildningsnivå, det innehåller näst högst andel med eftergymnasial utbildning och näst lägst andel med förgymnasial utbildning. Kluster 2, 4 och 5 liknar varandra när det gäller utbildning. Där finns de nyckelkodsområden med lägre utbildningsnivå. Förgymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Kluster 1 Kluster 2 Kluster 3 Kluster 4 Kluster 5 Figur 4. Utbildningsgrad i respektive kluster I figur 5 framgår hur mycket de olika klustren får i bostadsbidrag per familj, socialbidrag per familj samt bostadstillägg per pensionär. Kluster 4 högst värden på alla bidrag och får i särklass högst socialbidrag. Näst högst bidrag har kluster 2, som framför allt har högt bostadstillägg. Kluster 1, 3 och 5 har alla låga bidrag, men minst bidrag får individerna i kluster Bostadsbidrag/familj (kr/familj) Socialbidrag/familj (kr/familj) KTB/pensionär (kr/pensionär) Kluster 1 Kluster 2 Kluster 3 Kluster 4 Kluster 5 Figur 5. Bidrag i respektive kluster

16 9 (166) För att utvärdera de olika klustrena används de standardiserade klustercenterna (figur 6). Kluster 3 har t ex en betydligt högre nivå på inkomstvariabeln än övriga kluster och är framför allt ett höginkomst kluster med välutbildade personer. Även kluster 1 har höga inkomster och har en hög andel med eftergymnasial utbildning. Socialbidragen och bostadstilläggen i dessa kluster är mycket små. Kluster 5 och kluster 2 har lite lägre inkomster och lägre andel med eftergymnasial utbildning. I kluster 5 är bidragen mycket små medan det finns mer bidrag, framför allt bostadstillägg, i kluster 2. Slutligen är kluster 4 de nykoområden som har i särklass mest socialbidrag och dessutom lägst inkomster. Totalen i figur 6 är en sammanvägning av de fyra variablerna och indikerar klustrets sammanlagda socioekonomiska ställning. 1 (n=192) 2 (n=180) 3 (n=62) 4 (n=37) 5 (n=395) Inkomst per person Socialbidrag per familj Bostadstillägg per pensionär Andel eftergymnasial utbildning Total Figur 6. Klustercenter för de ingående variablerna (z-värden) för varje kluster 1-5. För att på ett överskådligt sätt kunna se hur den socioekonomiska statusen har fördelat sig på nyckelkodsområden har kartor gjorts över kommunerna i Östergötlands län, (se bilaga), där nykoområdenas klustertillhörighet visas.

17 10 (166) Samband mellan klustertillhörighet och munhälsa bland barn För att utvärdera om klustrena speglar socioekonomiska skillnader som har samband med olika typer av sjuklighet, jämfördes tandhälsa hos barn i de olika klustrena. Som mått på tandhälsa användes andel barn med minst en kariesangripen tand. Framför allt de två kluster med sämst socioekonomiska förutsättningar skilde sig från övriga och hade markant sämre tandhälsa. Resultaten visade på statistiskt signifikanta medelvärdesskillnader mellan klustrena. Se bilaga 2 för boxplot över munhälsa i de olika klustrena. 3.4 Klustertillhörighet för nykoområden med extrema variabler Nio nykoområden med extrema värden på inkomst, socialbidrag eller eftergymnasialutbildning togs tillfälligt bort ur datamaterialet för att de inte skulle få alltför stort inflytande på själva klustringsmetoden. Dessa kan i efterhand imputeras eftersom de har riktiga värden. 3.5 Metodfunderingar Det kan även förekomma nykoområden med en extrem inkomst som ger utslag för hela nykoområdet. Ett alternativ kan därför vid en ny klusteranalys vara att använda medianvärden i stället för medelvärden. Det är en fördel om fördelningen av nykoområden för de olika klustrena är något normalfördelad eftersom de mest extrema områdena ska kunna skiljas ut skulle ett alternativ till klusteranalys kunna vara att skapa ett kontinuerligt socioekonomiskt index. Detta index skulle ha fördelen att kunna användas som kontinuerlig i t ex regressionsanalyser. Det skulle också kunna delas in med fasta fördelningsgränser för olika behov t ex kvartiler för kartframställning eller percentiler för mer finfördelade grupper. Val av klustringsmetod för klusteranalysen kan påverka resultatet. I detta fall vore det intressant att komplettera med en icke-parametrisk klustringsmetod eftersom t ex bidragsvariablerna är långt ifrån normalfördelade.

18 11 (166) 3.6 Klusterbeskrivning Kluster 3 har den högsta socioekonomiska statusen. I detta kluster ingår näst minst nyckelkodsområden och minst antal individer. De har högst disponibel medelinkomst och näst högst andel med eftergymnasial utbildning. Socialbidragen och bostadstilläggen är lägst jämfört med övriga kluster. Kluster 3 innehåller 62 nyckelkodsområden med individer som har en mycket god inkomst, är högutbildade och har låga bidrag. Kluster 1 har den näst högsta socioekonomiska statusen. Det innehåller näst flest nyckelkodsområden och näst flest antal individer. Jämfört med övriga kluster är den disponibla inkomsten näst högst, andelen med eftergymnasial utbildning högst och bidragsnivån medelhög. Kluster 1 innehåller 192 nyckelkodsområden med individer som har en god inkomst, är högutbildade och har låga bidrag. Kluster 5 har den mellersta socioekonomiska statusen. Detta kluster innehåller flest antal nyckelkodsområden och nästan lika många individer som kluster 1. Den disponibla inkomsten är genomsnittlig jämfört med övriga kluster. Andelen med eftergymnasial utbildning är lägst och bidragsnivån är näst lägst. Kluster 5 innehåller 395 nyckelkodsområden med individer som har en relativt låg inkomst, en låg utbildning och låga bidrag. Kluster 2 har den näst lägsta socioekonomiska statusen. I detta kluster är antal nyckelkodsområden nästan lika många som i kluster 1 och det ingår flest antal individer. (Kluster 1, 2 och 5 är storleksmässigt lika när det gäller antal individer. När det gäller antal nyckelkodsområden är däremot kluster 5 överlägset störst.) Den disponibla inkomsten är näst lägst, andelen med eftergymnasial utbildning är näst lägst och bidragsnivån, främst bostadstillägg, är näst högst. I detta kluster bor det en hög andel pensionärer. Kluster 2 innehåller 180 nyckelkodsområden med individer som har en relativt låg inkomst, är lågutbildade och har höga bidrag. Kluster 4 har den lägsta socioekonomiska statusen. Det innehåller minst antal nyckelkodsområden och näst minst antal individer. Detta kluster har lägst disponibel inkomst, genomsnittlig utbildningsnivå (kluster 5, 2 och 4 har i stort sett samma utbildningsnivå) och mest bidrag, framför allt socialbidrag. Detta är det mest invandrartäta klustret. Kluster 4 innehåller 37 nyckelkodsområden med individer som har låg inkomst, relativt låg utbildning och mycket höga bidrag.

19 12 (166) Bilaga 1. Histogram över ingående variabler. 300 Medelvärde disponibel inkomst per person (kr) , , , , , , , , , , , , , , , ,0 0 Std. Dev = 24779,25 Mean = ,0 N = 875, Socialbidrag per hushåll (kr) , , , , , , , , ,0 8000,0 4000,0 0, Std. Dev = 3218,15 Mean = 1235,2 N = 875,00

20 13 (166) Bostadstillägg per pensionär (kr) , , , , , ,0 8000,0 6000,0 4000,0 2000,0 0, Std. Dev = 3563,82 Mean = 3221,8 N = 803, Andel med eftergymnasial utbildning (%) ,850,800,750,700,650,600,550,500,450,400,350,300,250,200,150,100,050 0,000 Std. Dev =,12 Mean =,201 N = 875,00

21 14 (166) Antal personer ,0 6500,0 6000,0 5500,0 5000,0 4500,0 4000,0 3500,0 3000,0 2500,0 2000,0 1500,0 1000,0 500,0 0, Std. Dev = 639,77 Mean = 469,5 N = 875, Andel invandrare (%) ,600,550,500,450,400,350,300,250,200,150,100,050 0,000 Std. Dev =,07 Mean =,060 N = 869,00

22 15 (166) Andel barn (%) ,550,500,450,400,350,300,250,200,150,100,050 0,000 Std. Dev =,10 Mean =,241 N = 875, Andel pensionärer (%) 100,95,90,85,80,75,70,65,60,55,50,45,40,35,30,25,20,15,10,05 0,00 0 Std. Dev =,13 Mean =,17 N = 875,00

23 16 (166) Bilaga 2. Boxplot över munhälsa år 2000 hos 6-åriga barn i de olika klustrena. 1,2 1,0,8,6 Andel barn med deft>0,4,2 0,0 -,2 N = Näst bäst Bäst Medel Näst sämst Sämst Socioekonomiska kluster Figuren visar andel barn per nyckelkodsområde med minst en kariesangripen tand i respektive socioekonomiskt kluster. De mått som visas är spridning (största och minsta värde), median (strecket i boxen) samt 1:a och 3:e kvartil (hälften av alla observationer ligger i boxen). Figuren är en kontroll av hur bra klusteranalysen fungerar och för en jämförelse av tidigare klusteranalys. Data på munhälsa avser år För analys av munhälsan år 2002 i de socioekonomiska klustrena hänvisas till del 1.

24 Socioekonomiska skillnader och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötlands län år 2002 Kartor över Östergötland och samtliga kommuner i Östergötlands län

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39 FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Telefon: eller fax: e-post: ISSN

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa

Socioekonomi och tandhälsa Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009

Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009 Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009 Folkhälsocentrum Linköping februari 2011 Kerstin Aronsson Elin Mako Lars Walter www.lio.se/fhc Rapport 2011:1 Innehållsförteckning

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2012 Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning... 1

Läs mer

Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland

Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland - en kartläggning år 2011-2012 Rebecca Jensen Anu Molarius Sevek Engström Kompetenscentrum för hälsa Tandvårdsenheten Västerås kommuns

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT Hälsa och livsstil i områden med olika socioekonomiska förutsättningar LINKÖPING NOVEMBER 23 HELLE NOORLIND BRAGE ELIN ERIKSSON JOHAN BYRSJÖ www.lio.se/fhvc

Läs mer

Laboremus Nr 6 2009. - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007. Unga kvinnors uppfattning av ett gott liv. Carina Persson.

Laboremus Nr 6 2009. - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007. Unga kvinnors uppfattning av ett gott liv. Carina Persson. ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Laboremus Nr 6 2009 Socioekonomiska Fånga dagen kluster - frigör i Örebro morgondagen län - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007 Unga kvinnors uppfattning

Läs mer

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. 1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

Rapport. Socioekonomi och tandhälsa 2007:9. Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Rapport. Socioekonomi och tandhälsa 2007:9. Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Rapport 2007:9 Socioekonomi och tandhälsa Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 2006 Linköping November 2007 Kerstin Aronsson Elin Eriksson Lars Walter Christina Aldin www.lio.se/fhvc

Läs mer

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem.

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem. Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Disposition är möjlig Karies är fortfarande ett

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Barns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG

Barns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Prevention är möjlig Karies är fortfarande ett

Läs mer

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Inledning Tandhälsodata för barn och

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2015-03-25 1 (2) HSN 1503-0369 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2015-04-28, p 15 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Förord Denna rapport har tillkommit på initiativ från Tandvårdsenheten vid Hälsokansliet i Örebro läns landsting. Huvudförfattare har varit statistiker Carina Persson vid Samhällsmedicinska enheten. För

Läs mer

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Tandhälsorapport Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 5:4 LÄNSDELSRAPPORT ÖSTERGÖTLAND SAMMANSTÄLLNING ÖVER DEMOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA VARIABLER SAMT HÄLSOVARIABLER PER LÄNSDEL I ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING

Läs mer

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? 1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2012-04-24 P 7 ANMÄLAN 2012-03-12 HSN 1202-0135 Handläggare: Maria Hedberg Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms

Läs mer

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD UPPDATERAD APRIL 2015 SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD BILAGA TILL KARLSTADS KOMMUNS FOLKHÄLSOSTRATEGI karlstads kommun I det här dokumentet har vi samlat några statistiska mått i ett försök

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:86 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:3 av Kenneth Sjökvist m fl (s) om att vilja satsa för att bryta arvet med dålig tandhälsa Föredragande landstingsråd: Stig Nyman

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner

Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner 2017-03-28 Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner Det finns stora socioekonomiska skillnader mellan länets kommuner. Kustkommunerna har generellt sett starkare socioekonomiska förutsättningar

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning Social- och välfärdspolitik Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Inkomsttrappan 27 Bland arbetarhushåll år 27 är disponibelinkomsten

Läs mer

Västma. Undersökta. Vårdval

Västma. Undersökta. Vårdval Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper

Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper En beskrivning av hur livslängden förändras och varierar mellan grupper med olika utbildning, civilstånd och inkomst Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-04-15 1 (2) HSN 2016-0588 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2016-05-24, p 28 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Segregation i Stockholms län. Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm John Östh

Segregation i Stockholms län. Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm John Östh Segregation i Stockholms län Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm 2014-11-20 John Östh Presentationens upplägg Segregationsmätningens nya teknik Data, metoder och varför vi behöver nya metoder

Läs mer

Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS

Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS I filen enkät.pdf finns svar från fyra män taget från en stor undersökning som gjordes i början av 70- talet. Ni skall mata in dessa uppgifter på att sätt som är

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor)

Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor) Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor) För att åskådliggöra insamlat material från en undersökning används mått, tabeller och diagram vid sammanställningen. Det är därför viktigt med en grundläggande

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala Center for Labor Studies (UCLS) Uppsala universitet

Läs mer

Ortsanalys för delområden i Eskilstuna kommun

Ortsanalys för delområden i Eskilstuna kommun Ortsanalys för delområden i Innehållsförteckning Inledning...4... Område 1...6 Torshälla söder...7 Torshälla norr...8 Torshälla huvud, tätort...9 Område 2... Norr...11 by...12 Slagsta (inkl. Valhalla)...13

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

Gruppen lågutbildade i Sverige

Gruppen lågutbildade i Sverige Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000

Läs mer

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Beskrivning av etableringsmåttet Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Etableringsmåttet Universitetskanslersämbetet, och tidigare Högskoleverket, har i uppdrag av regeringen att

Läs mer

Hjärtsjuklighet i Östergötland

Hjärtsjuklighet i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:2 Hjärtsjuklighet i Östergötland 1988 1997 Linköping september 2001 Rolf Wiklund Johan Byrsjö Inger Hagström Öwe Löfman Helle Noorlind Brage HJÄRTSJUKLIGHET

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Andel 19-åringar med hög kariesförekomst 9 8 7 6 5 4 3 2 1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 >=4DFT >=8DFT Epidemiologi år 26 27-3-7

Läs mer

Tandhälsorapport 2010

Tandhälsorapport 2010 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2011-09-22 p 12 ANMÄLAN 2011-08-16 HSN 1104-0346 Handläggare: Maria Hedberg Tandhälsorapport 2010 Ärendebeskrivning Tandhälsorapport

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal 2012:3 Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Den skärpta konkurrensen och ambitionen om ett näringsliv

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pension från många håll Allmän pension Inkomstpension Garantipension PPM Tilläggspension

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?

Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden? Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden? Yves Zenou, Olof Åslund, John Östh Ekonomisk Debatt, Nr. 6, Oktober 2006 2 Bostadssegregationen och arbetsmarknaden Sverige och övriga

Läs mer

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, november 1 Sammanfattning Index ens index har stigit från 48 i våras till 50. Det betyder att hushållens ekonomi förbättrats det senaste

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Täby Täby Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 34 046 90-94 33 288 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar

Läs mer

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Majorna-Linné, Göteborg Majorna-Linné, Göteborg Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 32 972 90-94 30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016 i 1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2017-03-29 HSN 2017-0398 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2017-05-16 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Andelarna beräknas av befolkningen inom respektive delområde. Invånare; Antal invånare i stadsdelen/delområdet på landsbygden.

Andelarna beräknas av befolkningen inom respektive delområde. Invånare; Antal invånare i stadsdelen/delområdet på landsbygden. Norrköpings explorer Variabler i vyn Stadsdelar i Norrköping Källa: Statistiska centralbyrån Andelarna beräknas av befolkningen inom respektive delområde. Invånare; Antal invånare i stadsdelen/delområdet

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Föreläsning 1. 732G60 Statistiska metoder

Föreläsning 1. 732G60 Statistiska metoder Föreläsning 1 Statistiska metoder 1 Kursens uppbyggnad o 10 föreläsningar Teori blandas med exempel Läggs ut några dagar innan på kurshemsidan o 5 räknestugor Tillfälle för individuella frågor Viktigt

Läs mer

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området = Närområdesprofil Område: Kista Antal boende inom området = 13 941 Antal arbetande inom området = 27 951 Ingående postnummerområden Källa: Posten 2013-04-01 SCB:S Registret över totalbefolkningen 2012-12-31

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll?

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll? Inledning Som titeln antyder är syftet med den här undersökningen att ta reda på om svensk hälso- och sjukvård är jämställd. Det är en fråga som kan analyseras utifrån olika perspektiv, vilka i huvudsak

Läs mer

Appendix till kapitel 5

Appendix till kapitel 5 Appendix till kapitel 5 Så presenterades data i interventionsförvaltningarna Exempelförvaltning A resp B Återrapporteringen av enkätdata användes i interventionen som en spegling av respektive organisation.

Läs mer

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns Den officiella statistiken missar mjölktandskaries i växelbettet Anita Alm Barntandvårdsdagar 2006 Hål som inte finns Projekt

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 616 90-94 36 415 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 353 90-94 9 358 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer