Hur ojämlik är hälsan i Sverige?

Transkript

1 Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Johannes Hagen Jönköping International Business School

2 BAKGRUND Sverige har hög förväntad livslängd i ett internationellt perspektiv Folkhälsoförbättringen har skett i hela befolkningen Men ökad farhåga kring skillnader i hälsa beroende på: Socioekonomisk bakgrund Bostadsort Kommissionen för jämlik hälsa tillsattes 2015 och presenterade en rad förslag på hur skillnaderna kan minskas och motverkas

3 IDAG Resultat och slutsatser från tre svenska studier som undersökt hur ojämlik hälsan i Sverige är: Mörk, Eva, Sjögren, Anna och Svaleryd, Helena, Hellre rik och frisk: om familjebakgrund och barns hälsa SNS Förlag 2014 Hartman, Laura och Sjögren, Anna, Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Sociala och regionala skillnader i dödsrisker bland åringar IFAU Rapport 2018:10 SCB, Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper, Demografisk Rapport 2016:2 Ej analys av effekterna av enskilda åtgärder

4 HUR MÄTER MAN HÄLSA? Registerdata över sjukhusinläggningar, läkemedelsförskrivningar och dödsfall Dödlighet är ett objektivt mått, men missar mycket Skillnader i hälsokonsumtion eller faktisk hälsa? Social gradient Enkät Korrelerar bättre med faktisk hälsa, men Bortfallsproblem Små urval

5 SKILLNADER I ÅTERSTÅENDE MEDEL LIVSLÄNGD BEROENDE PÅ UTBILDNING (SCB) SCB 2016:2 Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper

6 UTVECKLING AV INKOMSTSKILLNADER (IFAU)

7 SKILLNADER I DÖDSRISK BEROENDE PÅ INKOMST (IFAU)

8 SOCIALA SKILLNADER I DÖDSRISKER ÖVER TID (IFAU)

9 REGIONALA SKILLNADER (SCB)

10 REGIONALA SKILLNADER ÖVER TID (SCB)

11 IFAU I vissa kommuner har dödsrisken ökat över tid (blåa) medan den minskat i andra (röda)

12 SKILLNADER I DÖDLIGHET EFTER BOENDE (SCB)

13 SAMMANFATTNING SCB OCH IFAU- RAPPORTEN Sociala skillnader: Eftergymnasialt utbildade kvinnor/män har 5,6/6 år längre medellivslängd än de med enbart förgymnasial utbildning Social ojämlikhet i dödsrisker har ökat bland kvinnor, medan ökningen inte är lika tydlig bland män Val av mått på social status och mätmetod påverkar slutsatserna i viss mån Regionala skillnader: Lägst dödlighet i södra Sverige Dödligheten bland fattiga varierar mer beroende på var de bor jämfört med rika Men eftersom skillnaderna mellan regioner minskat spelar det mindre roll för hälsan var man bor jämfört med tidigare Inga tecken på att Sverige slits isär geografiskt i termer av ojämlik hälsa Men oroväckande att dödligheten ökat bland fattiga i vissa kommuner

14 HELLRE RIK OCH FRISK (SNS) Inskrivningsrisken för barn varierar både med ålder och kön: 0-5 år: sjukdomar i andningsorgan vanligast 6-12 år: skador och förgiftningar och andra yttre orsaker år: psykiska sjukdomar nästan lika vanligt som skador bland flickor

15

16 FAMILJEBAKGRUND OCH BARNS HÄLSA Två mått på socioekonomisk status: familjens disponibla inkomst och föräldrarnas utbildningslängd och inriktning

17 Vad är speciellt med familjerna med lägst inkomster? Egenskaper som skyddar mot psykisk ohälsa? Stigma att söka vård? Annan uppfattning om när vård bör sökas?

18 Siffrorna ska tolkas som den procentuella skillnaden i hälsa mellan ett barn vars familj befinner sig i toppen av fördelningen och ett barn vars familj befinner sig längst ned i fördelningen och motsvarar hur brant lutningen är i det samband som illustrerades i figur 2.4

19 Sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och barnens hälsa (mätt som inskrivningar vid sjukhus) har varit relativt konstant trots ökade inkomstskillnader

20 OHÄLSA OCH EKONOMISKT BISTÅND Inte säkert att familjens disponibla inkomst fångar upp barn som växer upp i ekonomisk utsatthet Istället fokus på barn vars föräldrar får socialbidrag Större skillnader, framför allt i psykisk ohälsa, än tidigare Hur vet vi att det är inkomsten som påverkar hälsan? Finns saker/egenskaper som påverkar både hälsa och inkomst

21

22 SLUTSATSER 1. Ojämlikhet i inkomst har ökat mer än ojämlikhet i hälsa (allvarliga tillstånd som kräver inskrivning) 2. Minskade inkomstskillnader leder inte nödvändigtvis till minskade skillnader i hälsa Generella åtgärder anpassade till dem med störst behov 3. Strategin proportionell universalism 4. Satsningar på att förebygga och lindra konsekvenserna av barns psykiska ohälsa viktiga 5. Undersök möjligt mörkertal i psykisk ohälsa i familjer med låg social status 6. Barnperspektiv på ekonomiskt bistånd

23