Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016

Transkript

1 Uppföljning Tillväxtstrategi 2016 Del 1: Grundfakta En rapport från Regionkontoret

2 Grundfakta Inledning Region har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att har bästa möjliga förutsättningar för en positiv utveckling har en Tillväxtstrategi för tagits fram under 2014 och som ska gälla fram till år Strategin har tagits fram och förankrats i en omfattande process och den bygger på en analys om s utmaningar och möjligheter. Tillväxtstrategin pekar ut strategiska vägval och beskriver prioriteringar som är nödvändiga för att nå målet med att bli en än mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år Innehållsförteckning Sid.3-4. Befolkning Sid Utbildningsnivå Sid Utbildningsnivå EU 2020 Mål Sid. 11. Medellivslängd Sid. 12. Utrikes födda Sid. 13. Skattekraft * Självskattat allmänt hälsotillstånd (Följs upp vart 4:e år) Uppföljningen av tillväxtstrategin är ett kontinuerligt arbete som ska ske årligen. Syftet är att kunna följa hur utvecklas mot de övergripande målen och de strategiska valen i tillväxtstrategin. Resultatet från uppföljningen kommer att ligga till grund för samtal och diskussioner på såväl regional som nationell nivå. Denna delrapport, som avser 2016 års uppföljning, redovisar korta grundfakta om och statistiken kommer huvudsakligen från Statistiska Centralbyrån (SCB), i annat fall anges källa. I de fall det är möjligt presenteras statistiken efter kön och utrikes bakgrund. Med utrikes bakgrund avses född i utlandet eller född i med båda föräldrarna födda utomlands. Utveckling senaste året Indikator Befolkning Utbildningsnivå (25-64 år) Utbildningsnivå (30-34 år) EU 2020 Mål Medellivslängd Andel utrikes födda Skattekraft Positiv utveckling Negativ utveckling Oförändrat Utrikes bakgrund Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Från och med 1 januari 2016 är indelat efter distrikt varav 99 finns i. Indelningen baseras på församlingsindelningen som fanns 31 dec Vissa indikatorer i rapporten redovisas därför efter distrikt för att se inomkommunala skillnader. 2

3 Befolkning i Folkmängden i har ökat under lång tid. Sedan 1970 har s folkmängd ökat med invånare, en ökning med drygt 57 procent. som helhet ökade med 1,7 miljoner under samma period, en ökning på 22 procent. Det senaste året ökade befolkningen i med personer. Befolkningsökningen kan förklaras av en stor inrikes inflyttning från Västra Götaland och Småland. Under de senaste åren kan befolkningsökningen förklaras av en ökad invandring. Bland s kommuner har Kungsbacka vuxit allra mest. Under perioden 1970 till 2015 ökade kommunens folkmängd med invånare eller 173 procent. Hylte är den enda kommunen i som minskat i befolkning sedan 1970, invånare eller -4,3 procent. Varbergs kommun visar på en stadig befolkningsökning medan Halmstad, Falkenberg och Laholms kommun växer lite långsammare. Befolkning Förändring Förändring Län/Kommun Bef Bef Antal Procent Kungsbacka ,8 Halmstad ,3 Varberg ,7 Falkenberg ,0 Laholm ,5 Hylte , , ,9 3

4 Befolkning efter distrikt Befolkningsutveckling (Index 1970=)

5 5 45,0 4 35,0 25,0 Befolkning (25-64 år) med eftergymnasial utbildning. Kön samt inrikes och utrikes bakgrund ,9 44,7 36,4 32,8 41,6 42,5 38,7 38,3 32,9 37,3 35,6 39,9 Andelen åringar med eftergymnasial utbildning ökar kontinuerligt i var andelen 39 procent jämfört med snittets 42 procent. Kvinnor har generellt en högre utbildningsnivå än män. I har drygt 45 procent av de inrikes födda kvinnorna i åldersgruppen år en eftergymnasial utbildning medan andelen inrikes födda män uppgår till 33 procent år 2015, vilket är samma nivå som män med utrikes bakgrund. Halmstad, Kungsbacka och Varbergs kommuner har distrikt där andelen åringar med eftergymnasial utbildning överstiger s- och snittet. I en jämförelse med andra län i så har storstadsregionerna och län med universitet en högre genomsnittlig utbildningsnivå än. 15,0 1 5,0 Inrikes Kvinnor Inrikes Män Inrikes Totalt Utrikes Kvinnor Utrikes Män Utrikes Totalt 45,0 4 35,0 25,0 15,0 1 5,0 Utveckling av befolkning (25-64 år) med eftergymnasial utb. samt utrikes bakgrund ,6 39,9 38,7 35, Utrikes Utrikes Sve 5

6 6 Befolkning (25-64 år) med eftergymnasial utb. efter kommun och kön ,3 5 46,6 46,5 44,9 41,9 41,3 4 36,3 37,2 35,8 35,9 29,6 29,4 28,9 29,8 Kvinnor Män 23,3 22,1 23,3 Totalt 17,5 1 Kungsbacka Halmstad Varberg Falkenberg Laholm Hylte 6

7 6 Andel åringar med minst 2-årig eftergymnasial utb ,2 47,7 4 42,3 33,6 30,6 36,0 37,9 38,9 43,0 43,7 40,1 28,5 35,3 34,2 39,4 EU 1 Kvinnor Män Totalt Utrikes Kvinnor Utrikes Män Utrikes Totalt Målet på EU-nivå är att till år 2020 förbättra utbildningsnivån genom att öka den andel åringar som har avslutat en minst 2-årig eftergymnasial eller motsvarande utbildning till minst 40 procent. s nationella mål är satt till procent. Andelen åringar som har minst 2-årig eftergymnasial utbildning uppgick till 38 procent år 2014 i EU enligt Eurostat. För var motsvarande andel 43 procent och för 39 procent. Det svenska nationella målet är med andra ord redan nått, vilket kan förklaras av den höga utbildningsnivån för kvinnor. Andelen åringar med minst 2-årig eftergymnasial utbildning har också ökat sedan 2000 både i, i och inom EU. har under hela perioden legat lägre än snittet men högre än EU. Andelen åringar med minst 2-årig eftergymnasial utbildning och med utrikes bakgrund var 34 procent i 2014 jämfört med s 39 procent. Kvinnor med utrikes bakgrund har generellt en högre utbildningsnivå än män med utrikes bakgrund både i som i övriga, 40 respektive 28,5 procent. Mellan åren 2005 till 2008 har framförallt andelen med eftergymnasial utb. och med utrikes bakgrund i avstannat för att sedan öka igen. 7

8 5 Andel åringar med minst 2-årig eftergymnasial utb ,0 4 35, ,4 38,9 37,9 34,2 25,0 15,0 1 utrikes bakgrund EU utrikes bakgrund 5,

9 5 Andel åringar med minst 2-årig eftergymnasial utb. efter utrikes bakgrund ,0 4 43,7 40,1 35,0 35,3 28,5 25,0 15,0 Utrikes Kv Utrikes kv Utrikes Män Utrikes Män 1 5,

10 6 Andel åringar med minst 2-årig eftergymnasial utb. efter kön ,2 47,2 4 36,0 30,6 Kv Kv Män 1 Män

11 86 Medellivslängd ,7 83,8 80,9 80,1 Under 2015 var den förväntade medellivslängden för kvinnor 83,8 år och för män 80,1 år i. Även om medellivslängden för svenska män närmar sig 80 år för första gången så har passerat denna nivå sedan tidigare. I s län var medellivslängden över 80 år redan för femårsperioden Män i och Uppsala har högst medellivslängd i landet. Även för kvinnorna i är den förväntade medellivslängden den högsta i. Baserat på dödligheten under perioden förväntas de leva i 84,7 år Kvinnor Män 90 Medellivslängd och (Antal år) Kvinnor Kvinnor Män Män 65 11

12 Andel (%) utrikes födda kvinnor och män 2008 och ,5 14,2 9,5 10,2 12,1 12,3 16,8 17,2 Kungsbacka Varberg Laholm 5,6 6,5 6,9 7,5 7,5 8,4 9,3 9,9 8,3 9,1 12,1 12, Män 2008 Kv 2015 Män 2015 Kv Falkenberg Halmstad 10 10,5 12,6 12,8 13,5 13,9 16,6 16,4 Hylte 14,2 14,4 22,7 21, Andelen av befolkningen som är född utomlands har ökat under lång tid i. I är trenden densamma var andelen utrikes födda 8,5 procent av den folkbokförda befolkningen för att sedan öka till 12 procent 2015 ( 17 procent). Andelen kvinnor är något högre än män både i som i övriga. Bland de halländska kommunerna toppar Hylte kommun med en andel på 22 procent kvinnor och 23 procent män medan Kungsbacka kommuns andel var 7,5 respektive 6,9 procent. Hylte har också ett antal distrikt med en hög andel utrikes födda liksom Halmstad, Falkenberg och Laholms kommuner. 12

13 Skattekraft, tusen kr per invånare Kommunalt skatteunderlag utgörs av beskattningsbar förvärvsinkomst för fysiska personer. Skattekraften beräknas som skatteunderlag i kronor per invånare vid taxeringsårets ingång. har haft en god utveckling av skattekraften mätt som tusen kronor per invånare. Skattekraften och dess utveckling är fortfarande bäst i storstadsområdena, vilket förklaras av att i dessa regioner ökar både inkomsterna och antalet inkomsttagare mer än i andra delar av landet. Bland s kommuner ökar skattekraften mest i Kungsbacka och Varberg medan Hylte och Laholm visar på en svagare utveckling. År 2016 var skattekraften som andel av riksmedelvärdet i Kungsbacka 116 procent mot Hyltes 85 procent. Riksmedelvärdet brukar även benämnas medelskattekraften Skattekraft som andel av riksmedelvärdet Län 2016 Skattekraft, kr per invånare Andel av riksmedelvärdet % Stockholms län Uppsala län Norrbottens län s län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbottens län Jönköpings län Östergötlands län Dalarnas län Örebro län Södermanlands län Kronobergs län Gävleborgs län Skåne län Blekinge län Kalmar län Jämtlands län Värmlands län Gotlands län