Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier"

Transkript

1 (11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige, förbättrats om man ser till medellivslängd eller återstående levnadsår. Samtidigt går det att konstatera att skillnader i hälsa tenderar att öka när man jämför olika socioekonomiska grupper i befolkningen såväl inom som mellan länen i sydöstra regionen. I diagram 1a, 1b och 2 visas exempel från Östergötland på en tydlig social gradient för vuxna respektive barn. Denna utveckling är en global trend som fokuseras på såväl lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Diagram 1a och 1b. Andel personer som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra fördelat på ålder och utbildningsnivå i Östergötland. (Ur: Resultat för Östergötland, Nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor) 1

2 (11) Diagram 2. Utveckling av andel kariesfria 6-åringar fördelat på socioekonomisk status (SES) i Östergötland (Ur: Tandepidemiologi ur tandvårdsjournaler, tandklinikerna Östergötland) Hälso- och sjukvården är en viktig aktör som bland annat kan bidra till att minska skillnader i hälsa genom att erbjuda en jämlik hälso- och sjukvård. Jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett bland annat personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. I Kalmar och Jönköpings upplevs i något större utsträckning att vården ges på lika villkor vilket kan stärkas med resultat ur patientenkäten 2013 (se figur 1 och 2 i bilaga 1). För att arbeta för en mer jämlik hälsa och hälso- och sjukvård finns i Östergötland en Östgötakommission för en mer jämlik hälsa. I Jönköping tas en strategi för jämlik hälsa fram medan Kalmar har ambitionen att starta en jämlikhetskommission. Ett sätt att erbjuda en mer jämlik vård och nå de olika grupper som finns i området är att utgå ifrån behov av insatser som finns bland de listade på en vård- eller hälsocentral och profilera vårdcentralerna utifrån det, inom ramen för regelboken. I RMPG hälsofrämjande strategier har därför under 2013 en enklare kartläggningsmodell diskuterats som skulle kunna visa ojämlikhet i levnadsvanor och hälsoutfall, i första hand utifrån socioekonomi men framöver även utifrån psykisk hälsa, men som även skulle kunna uppskatta ökningen i den så kallade kvalitetsjusterade levnadsår (QALY), minskning i hälso- och sjukvårds- och andra samhällskostnader vid en procentuell förbättring av levnadsvanor. Andra viktiga utvecklingstendenser är det allt starkare fokus på jämlika uppväxtvillkor och därmed förutsättningar för hälsa bland barn och ungdomar. Psykisk ohälsa bland såväl barn och vuxna ökar och även där finns en tydlig social gradient där de med lägst socioekonomisk status upplever sämst psykisk hälsa (se diagram 1, bilaga 1). Förutom levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat är sömn, stress och andra faktorer som leder till den alltmer ökande psykiska ohälsan, inte minst hos barn, ungdomar och unga vuxna, och de är därmed viktiga utvecklingsområden för både hälsofrämjande, primär- och sekundärpreventiva insatser. Under 2014 kommer en regional enkät om psykisk hälsa tas fram inom ramen för vårt RMPG-arbete som kommer att genomföras under hösten 2015 bland de som är mellan 18 och 39 år. Ytterligare en viktig fokusgrupp är äldre då den demografiska utvecklingen pekar på vi blir allt fler äldre och att vi lever allt längre, emellanåt med olika kroniska sjukdomar. 2

3 (11) 2. Medicinska resultat Följande nyckeltal beskriver hälsan i befolkningen, levnadsvanor eller medicinska resultat som kan påverkas genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. källa Östergötland Jönköping Kalmar Återstående medellivslängd. Kvinnor ÖJ HoS13 83,3 83,7 83,1 Återstående medellivslängd. Män ÖJ HoS13 79,8 80,0 79,3 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet. Kvinnor ÖJ HoS13 34,5 25,6 31,2 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet. Män ÖJ HoS13 47,0 49,3 53,9 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet. Totalt ÖJ HoS13 40,7 36,9 42,2 Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom. Kvinnor ÖJ HoS13 25,9 29,2 34,6 Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom. Män ÖJ HoS13 76,2 79,0 88,6 Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom. Totalt ÖJ HoS13 49,9 53,2 60,7 MPR - vaccination av barn. Totalt ÖJ HoS13 98,6 98,2 98,6 Deltagandefrekvens gynekologiskt cellprov. Kvinnor ÖJ HoS13 77,1 82,9 86,0 Tobaksbruk i befolkningen HLV 11,0 % 11 %* 11,1/13,3** Andel patienter som har fått frågor om tobak i patientmötet Cosmic 8,1 % 38,9 %* 3 Data finns ej Tobaksvanor under graviditet. Kvinnor ÖJ HoS13 5,86 5,88 7,07 Andel patienter som har fått frågor om alkohol i patientmötet Cosmic 3,5 % 31,3 % Data finns ej Screening för riskbruk av alkohol under graviditet. Kvinnor ÖJ HoS13 89,7 89,8 95,1 Överlevnad vid lungcancer. Kvinnor ÖJ HoS13 48,9 51,3 41,7 Överlevnad vid lungcancer. Män ÖJ HoS13 40,3 42,9 40,0 Överlevnad vid lungcancer. Totalt ÖJ HoS13 44,4 46,5 40,7 Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos. Kvinnor ÖJ HoS Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos. Män ÖJ HoS Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos. Totalt ÖJ HoS Andel som väntat högst 30 dagar på besök inom barn- och ungdomspsykiatri ÖJ HoS13 86,0 93,5 93,8 Andel fyraåringar med övervikt och fetma (födda 2008) BMI reg Data finns ej 13,8 % 13,6 % Andel vuxna i befolkning med övervikt/fetma* 4 HLV13 42,2/30,0 samt 14,0/14,0 43,0/30,0 samt 16,0/14,0* 5 40,7/29,4 samt 14,1/14,7 Fetma bland patienter i rättspsykiatrisk vård. Totalt ÖJ HoS13 44,7 50,0 31,6 Uppföljning av patienter efter obesitaskirurgi. Kvinnor ÖJ HoS13 92,9 93,2 95,1 Uppföljning av patienter efter obesitaskirurgi. Män ÖJ HoS13 91,4 89,1 94,1 Uppföljning av patienter efter obesitaskirurgi. Totalt ÖJ HoS13 92,5 92,3 94,9 Minskning av övervikt efter obesitaskirurgi. Kvinnor ÖJ HoS13 78,9 85,0 87,9 Minskning av övervikt efter obesitaskirurgi. Män ÖJ HoS13 71,9 75,6 74,3 Minskning av övervikt efter obesitaskirurgi. Totalt ÖJ HoS13 77,2 82,9 85,7 * Källa: Folkhälsomyndighetens folkhälsodata ** Dagligrökare andel män respektive kvinnor, Hälsa på lika villkor

4 (11) * 3 Källa: Diver, * 4 Övervikt andel män respektive kvinnor samt fetma andel män respektive kvinnor, Hälsa på lika villkor * 5 Källa: Folkhälsomyndighetens folkhälsodata Tabell 1: Ur Öppna jämförelser 2013 (Socialstyrelsen, SKL). Diagram 3. Ur Öppna jämförelser 2013 (Socialstyrelsen, SKL), HLV 2013, övriga datakällor såsom Cosmic och BMI-registrering på BVC. 3. Tillgänglighet. Ett lägre förtroende är relaterat till en ökad frekvens att söka vård senare eller att helt avstå från att söka vård trots behov, vilket påverkar jämlikheten i tillgänglighet till bland annat hälsofrämjande och tidiga sjukdomsförebyggande insatser. Förtroendet för hälso- och sjukvården har ökat överlag de senaste åren. Enligt en utredning i Östergötland 2013 finns undantag för personer med svåra besvär av oro eller stress där trenden visar på minskat förtroende. I diagram 2 i bilaga 1 visas att förtroendet påverkas av allmänt hälsotillstånd där de med bra hälsa har högst förtroende för vårdcentraler/motsvarande. Och även om förtroendet har ökat överlag finns fortfarande signifikanta skillnader i upplevt förtroende mellan grupper där personer med låg utbildning, ekonomiska problem samt personer med olika levnadsvanerelaterade besvär (oro, stress, övervikt/fetma och rökning) har lägre förtroende än högutbildade, personer utan ekonomiska problem och personer utan levnadsvanerelaterade besvär. Samtidigt som diagram 3 i bilaga 1 beskriver att de grupperna med sämst hälsa i minst utsträckning tycker att vården ska ge stöd att ändra de egna levnadsvanorna, alltså de som kanske behöver det mest. Det är därför av stor vikt att förbättra förtroende och därmed tillgängligheten till hälsofrämjande och tidiga sjukdomsförebyggande insatser för de grupper som nås i minst utsträckning av vården idag och som är i många fall särskilt utsatta för ohälsa. Jämfört med socioekonomiska skillnader visas endast små geografiska skillnader i attityder till sjukdomsförebyggande insatser i vården såsom rökuppehåll inför operation eller samtal om levnadsvanor i diagram 4 och 5 i bilaga Riktlinjer vårdprogram Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Under 2013 har implementeringsarbetet av Socialstyrelsens nya Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder fortsatt inom respektive län i regionen. Erfarenhetsutbyten har genomförts under året och kommer att fortsätta även under Samarbeten kring bland annat IT-stöd (Cosmic), skrivningar i vårdvalsdokument och ersättningssystem diskuteras. Regionala vårdriktlinjer för övervikt och fetma bland barn och vuxna Utifrån den regionala folkhälsoatlasen som presenterades i början av 2013 har en arbetsgrupp startat framtagandet av gemensamma vårdriktlinjer enligt den prototypen som presenteras på webbplatsen som stöd för det dagliga arbetet med övervikt och fetma bland barn och bland vuxna. 4

5 (11) 5. Hälsoperspektiv Hälsolyftet och hälsosamtal Hälsolyftet är en regional satsning för att förbättra hälsa och hälsoutvecklingen i befolkningen genom att erbjuda medborgare i olika åldersgrupper en hälsoundersökning som inkluderar ett hälsosamtal enligt Habo hälsokurvan. Hälsolyftet bidrar samtidigt till verksamhetsutveckling vad gäller det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i primärvården samt ger unika förutsättningar för nya former för folkhälsoövervakningen i regionen som underlag för en mer jämlik hälsa i befolkningen. Hälsolyftet är kopplat till en forskningsstudie om Livsvillkor, Stress och Hälsa (LSH-studien), med speciellt fokus på socioekonomiska skillnader i hjärt-kärlsjukdom. Hälsolyftet pågår i Jönköping och Östergötland, medan Kalmar har valt ett utökat urval i den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor (HLV). Hälsoperspektiv i nationella vårdprogram RMPG Hälsofrämjande strategier har under året bidragit med sitt perspektiv till remissvar via RCC Sydöst avseende följande nationella vårdprogram: 1. Cancer i urinvägarna 2. Icke-epiteliala äggstockstumörer Samarbete med andra RMPG RMPG Hälsofrämjande strategier har en viktig roll att samarbeta med övriga RMPG i syfte att tillföra ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Samtliga regionala vårdprogram som finns eller skapas bör innefatta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser samt tidiga indikatorer för sjukdom, och kan därför med fördel sändas RMPG Hälsofrämjande strategier på remiss. 6. Investeringar för en mer jämlik hälsa och hälso- och sjukvård Sociala investeringar för en mer jämlik hälsa i befolkningen Begreppet sociala investeringar handlar om att: o Samhällets insatser bör ses som en investering och inte bara betraktas som en kostnad och en utgiftspost. o Samhällets insatser för barn och unga är investeringar med långsiktiga effekter för både individ och samhälle o En god investering innebär rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt. o Ett investeringstänkande i ekonomiska termer hos berörda verksamheter inom kommuner, landsting och stat ger incitament till långsiktighet och tidiga insatser. o Ett investeringstänkande kräver och stimulerar god utvärdering av metoder och en aktiv styrning och ledning 5

6 (11) o Ett investeringstänkande tydliggör behovet av synkronisering mellan aktörer då kostnader och vinster fördelas olika mellan och inom dessa aktörer. Investeringar i hälsofrämjande förhållningssätt i vården samt patient- eller personcentrering Vårdens fokus förskjuts alltmer från att bota till att hjälpa patienten leva med kroniska sjukdomar, såsom övervikt, hjärt-kärlsjukdom och cancer eller annan ohälsa. Det finns samtidigt snabbt växande kunskaper att hälsofrämjande förhållningssätt eller empowerment-strategier som stärker människors biologiska, - psyko- och sociala resurser, via kroppens olika försvarssystem, kan påverka människors motståndskraft och läkeförmåga positivt. Ett hälsofrämjande förhållningssätt stärker individen genom att utgå ifrån patientens/individens behov och resurser (patient- eller personcentrering) samt patientens/individens upplevelse av delaktighet. Investeringar i sjukdomsförebyggande arbete minskar hälso- och sjukvårdskostnader En hälsokalkylator framtagen av det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) kan synliggöra effekterna av förebyggande arbete i ekonomiska termer genom att modellera minskning av insjuknande när levnadsvanorna hos befolkningen förbättras. Hälsokalkylatorn bygger på resultat ur vetenskapliga svenska och internationella studier samt registerdata. RMPG hälsofrämjande strategier avser att använda hälsokalkylatorn i sitt fortsatta arbete för att synliggöra positiva effekter på livskavlitet och sjukvårdskostnader. Synliggöra och analys av ojämlikhet i ohälsosamma levnadsvanor, sjukdomsförekomst och psykisk ohälsa Regiongemensamt arbete kring indikatorer och IT-stöd vad gäller levnadsvanor, kring analyser av resultaten som underlag för förbättringsarbeten i respektive län vad gäller hälsolyftet och HLV, samt vad gäller enkäten kring psykisk ohälsa i regionen. 7. Förändringar av vårdbehovet kommande år som medför avtalspåverkan. Att förebygga sjukdomar och åstadkomma en mer jämlik hälsa medför reglering genom avtal internt och med externa aktörer Sjukvården har en lång tradition av förebyggande insatser och svensk hälso- och sjukvård är välkänd för rikstäckande vaccinationsprogram, mammografi och cytologkontroller. Vården lägger mycket kraft, och pengar, på farmakologisk behandling av blodfetter och blodtryck i avsikt att förebygga hjärtinfarkt och stroke. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande insatser - tobak, alkohol, mat och fysisk aktivitet, som publiceras hösten 2011, visar att det är möjligt att hjälpa patienter att ändra sina levnadsvanor. För att ett hälsofrämjande samtal om levnadsvanor ska bli en integrerad del av vården är formuleringar i överenskommelser och avtal samt regelboken avgörande. Den största effekten av hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser uppnås om dessa sker när det samtidigt görs insatser i lokalsamhället. Samarbete med 6

7 (11) lokala aktörer, affären, skolan, fritidsgårdar mm är därför angeläget, framförallt i det primärpreventiva arbetet. Tidiga interventioner är oerhört viktiga i detta sammanhang, varför barnperspektivet måste prioriteras. För att förbättra hälsan i befolkningen i regionen och att integrera det hälsofrämjande och sjukdomspreventiva arbetet i det sjukdomsbehandlande arbetet inom hälso- och sjukvården, är olika former av samarbeten därmed av största vikt. Ett sätt som har visat sig vara mycket framgångsrikt i andra delar av landet, bl.a. i Örebro län, är att skriva avtal mellan olika aktörer inom och mellan länen. 7

8 (11) Bilaga 1 Fig. 1. Ur vårdbarometern 2013 andel som uppfattar att vården ges på lika villkor. 8

9 (11) Fig. 2. Ur nationella patientenkäten primärvård Diagram 1. Andel 65+ fördelat på socioekonomisk status (SES) i Östergötland som upplever a. nedsatt psykiskt välbefinnande b. ängslan, oro och ångest (Ur: Resultat för Östergötland, Nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor) 9

10 (11) Diagram 2. Ur vårdbarometern 2013 förtroende för vårdcentraler fördelat på allmänt hälsotillstånd Diagram 3: Ur vårdbarometern 2013 ge stöd att ändra de egna levnadsvanorna 10

11 (11) Diagram 4. Ur vårdbarometern 2013 sjukvården kan kräva rökuppehåll inför operation 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Östergötland Kalmar Jönköping Riket Diagram 5. Ur vårdbarometern Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar mina levnadsvanor med mig, t.ex. kost, motion, tobak och alkohol. 11

Årsrapport 2012 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Årsrapport 2012 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 2012-02-13 1(9) Årsrapport 2012 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier I slutet av 2012 togs beslut att RMPG Hälsofrämjande strategier framöver tillhör Centrumråd Barn- och Kvinnosjukvård.

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets

Läs mer

RMPG Hälsofrämjande strategier

RMPG Hälsofrämjande strategier RMPG Hälsofrämjande strategier Ordförande Jolanda van Vliet, Östergötland Sekreterare Anna Bengtsson, Östergötland Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, Jönköping Ylva Gorton och Anna-Maria Norén, Kalmar Maria

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier

Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier 2014-04-17 Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier Dag 14 mars 2014 Tid Kl. 09.00-14.00 Plats Vimmerby Folkhögskola, lilla E Närvarande: Jolanda van Vliet, ordförande Östergötland

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och

Läs mer

Jämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn

Jämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn Jämlik vård Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa Dagens tema, 2016-01-01, Förnamn Efternamn Definition: Jämlik hälso- och sjukvård Med jämlik sjukvård menas att vården ska

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell koordinator

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter Årsrapport folkhälsa 2016 Ny typ av folkhälsorapportering Eftersom hälsa och dess bestämningsfaktorer är långsamt rörliga mått har beslutats att större hälsobokslut för Norrbotten skall publiceras vart

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Fastställd av Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund 2015-05-19 44 NRF Dnr 088/15 God hälsa på lika villkor genom hela livet Syfte

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre 21 indikatorer Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt kapital tillit till andra Trygg miljö Behörighet

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Östersunds sjukhus, hörsalen 2014-03-25 Thomas Ljung Leg läk, Docent Vetenskaplig handledare JLL Adj lektor folkhälsovetenskap MIUN & Ronny Weyland Chef Folkhälsocentrum

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Implementering av Hälsolyftet i Närhälsan

Implementering av Hälsolyftet i Närhälsan Implementering av Hälsolyftet i Närhälsan Ingela W Kumlin Regionala FaR-dagen 7 oktober 2015 2015-10-21 Enhetsnamn/avsändare 1 Hälsolyftet i Närhälsan Beslut att implementera Hälsolyftet togs i primärvårdsstyrelsen

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018 Landstingsfullmäktiges mätplan Om mätplanen Utgår strikt från landstingsplan Avser uppföljningen till landstingsfullmäktige Innehåller främst resultatmått (visar resultatet av insatser) Innehåller även

Läs mer

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. / Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Bilaga 3. Tabeller och profildiagram för kommuner och landsting

Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Bilaga 3. Tabeller och profildiagram för kommuner och landsting Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Bilaga 3. Tabeller och profildiagram för kommuner och landsting Innehåll, flikar: 1. Tabell: 11 indikatorer efter utbildningslängd på länsnivå 2. Profildiagram: landsting

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Agenda presentationen i korthet En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade

Läs mer

befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården

befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Anna

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

Insatser för att minska tobaksrökningen

Insatser för att minska tobaksrökningen Insatser för att minska tobaksrökningen Utvecklingsarbete för att stärka ledning och styrning av hälso- och sjukvårdens arbete med rökavvänjning. Sveriges Kommuner och Landsting Arbetsgivarorganisation

Läs mer

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Regionalt cancercentrum Sydöst platsbesök den 2 september 2015. Helena von Knorring Göran Zetterström

Regionalt cancercentrum Sydöst platsbesök den 2 september 2015. Helena von Knorring Göran Zetterström Regionalt cancercentrum Sydöst platsbesök den 2 september 2015 Helena von Knorring Göran Zetterström 2 Kriterier den tredje uppföljningen Förebyggande insatser och tidig upptäckt att det finns en regional

Läs mer

Ylva Gorton T.f Utvecklingsdirektör

Ylva Gorton T.f Utvecklingsdirektör Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-11-01 Landstingsstyrelsen Referens Sida 1(1) Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/12 - Förslag till åtgärder

Läs mer