Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier
|
|
- Roland Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 (11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige, förbättrats om man ser till medellivslängd eller återstående levnadsår. Samtidigt går det att konstatera att skillnader i hälsa tenderar att öka när man jämför olika socioekonomiska grupper i befolkningen såväl inom som mellan länen i sydöstra regionen. I diagram 1a, 1b och 2 visas exempel från Östergötland på en tydlig social gradient för vuxna respektive barn. Denna utveckling är en global trend som fokuseras på såväl lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Diagram 1a och 1b. Andel personer som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra fördelat på ålder och utbildningsnivå i Östergötland. (Ur: Resultat för Östergötland, Nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor) 1
2 (11) Diagram 2. Utveckling av andel kariesfria 6-åringar fördelat på socioekonomisk status (SES) i Östergötland (Ur: Tandepidemiologi ur tandvårdsjournaler, tandklinikerna Östergötland) Hälso- och sjukvården är en viktig aktör som bland annat kan bidra till att minska skillnader i hälsa genom att erbjuda en jämlik hälso- och sjukvård. Jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett bland annat personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. I Kalmar och Jönköpings upplevs i något större utsträckning att vården ges på lika villkor vilket kan stärkas med resultat ur patientenkäten 2013 (se figur 1 och 2 i bilaga 1). För att arbeta för en mer jämlik hälsa och hälso- och sjukvård finns i Östergötland en Östgötakommission för en mer jämlik hälsa. I Jönköping tas en strategi för jämlik hälsa fram medan Kalmar har ambitionen att starta en jämlikhetskommission. Ett sätt att erbjuda en mer jämlik vård och nå de olika grupper som finns i området är att utgå ifrån behov av insatser som finns bland de listade på en vård- eller hälsocentral och profilera vårdcentralerna utifrån det, inom ramen för regelboken. I RMPG hälsofrämjande strategier har därför under 2013 en enklare kartläggningsmodell diskuterats som skulle kunna visa ojämlikhet i levnadsvanor och hälsoutfall, i första hand utifrån socioekonomi men framöver även utifrån psykisk hälsa, men som även skulle kunna uppskatta ökningen i den så kallade kvalitetsjusterade levnadsår (QALY), minskning i hälso- och sjukvårds- och andra samhällskostnader vid en procentuell förbättring av levnadsvanor. Andra viktiga utvecklingstendenser är det allt starkare fokus på jämlika uppväxtvillkor och därmed förutsättningar för hälsa bland barn och ungdomar. Psykisk ohälsa bland såväl barn och vuxna ökar och även där finns en tydlig social gradient där de med lägst socioekonomisk status upplever sämst psykisk hälsa (se diagram 1, bilaga 1). Förutom levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat är sömn, stress och andra faktorer som leder till den alltmer ökande psykiska ohälsan, inte minst hos barn, ungdomar och unga vuxna, och de är därmed viktiga utvecklingsområden för både hälsofrämjande, primär- och sekundärpreventiva insatser. Under 2014 kommer en regional enkät om psykisk hälsa tas fram inom ramen för vårt RMPG-arbete som kommer att genomföras under hösten 2015 bland de som är mellan 18 och 39 år. Ytterligare en viktig fokusgrupp är äldre då den demografiska utvecklingen pekar på vi blir allt fler äldre och att vi lever allt längre, emellanåt med olika kroniska sjukdomar. 2
3 (11) 2. Medicinska resultat Följande nyckeltal beskriver hälsan i befolkningen, levnadsvanor eller medicinska resultat som kan påverkas genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. källa Östergötland Jönköping Kalmar Återstående medellivslängd. Kvinnor ÖJ HoS13 83,3 83,7 83,1 Återstående medellivslängd. Män ÖJ HoS13 79,8 80,0 79,3 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet. Kvinnor ÖJ HoS13 34,5 25,6 31,2 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet. Män ÖJ HoS13 47,0 49,3 53,9 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet. Totalt ÖJ HoS13 40,7 36,9 42,2 Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom. Kvinnor ÖJ HoS13 25,9 29,2 34,6 Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom. Män ÖJ HoS13 76,2 79,0 88,6 Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom. Totalt ÖJ HoS13 49,9 53,2 60,7 MPR - vaccination av barn. Totalt ÖJ HoS13 98,6 98,2 98,6 Deltagandefrekvens gynekologiskt cellprov. Kvinnor ÖJ HoS13 77,1 82,9 86,0 Tobaksbruk i befolkningen HLV 11,0 % 11 %* 11,1/13,3** Andel patienter som har fått frågor om tobak i patientmötet Cosmic 8,1 % 38,9 %* 3 Data finns ej Tobaksvanor under graviditet. Kvinnor ÖJ HoS13 5,86 5,88 7,07 Andel patienter som har fått frågor om alkohol i patientmötet Cosmic 3,5 % 31,3 % Data finns ej Screening för riskbruk av alkohol under graviditet. Kvinnor ÖJ HoS13 89,7 89,8 95,1 Överlevnad vid lungcancer. Kvinnor ÖJ HoS13 48,9 51,3 41,7 Överlevnad vid lungcancer. Män ÖJ HoS13 40,3 42,9 40,0 Överlevnad vid lungcancer. Totalt ÖJ HoS13 44,4 46,5 40,7 Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos. Kvinnor ÖJ HoS Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos. Män ÖJ HoS Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos. Totalt ÖJ HoS Andel som väntat högst 30 dagar på besök inom barn- och ungdomspsykiatri ÖJ HoS13 86,0 93,5 93,8 Andel fyraåringar med övervikt och fetma (födda 2008) BMI reg Data finns ej 13,8 % 13,6 % Andel vuxna i befolkning med övervikt/fetma* 4 HLV13 42,2/30,0 samt 14,0/14,0 43,0/30,0 samt 16,0/14,0* 5 40,7/29,4 samt 14,1/14,7 Fetma bland patienter i rättspsykiatrisk vård. Totalt ÖJ HoS13 44,7 50,0 31,6 Uppföljning av patienter efter obesitaskirurgi. Kvinnor ÖJ HoS13 92,9 93,2 95,1 Uppföljning av patienter efter obesitaskirurgi. Män ÖJ HoS13 91,4 89,1 94,1 Uppföljning av patienter efter obesitaskirurgi. Totalt ÖJ HoS13 92,5 92,3 94,9 Minskning av övervikt efter obesitaskirurgi. Kvinnor ÖJ HoS13 78,9 85,0 87,9 Minskning av övervikt efter obesitaskirurgi. Män ÖJ HoS13 71,9 75,6 74,3 Minskning av övervikt efter obesitaskirurgi. Totalt ÖJ HoS13 77,2 82,9 85,7 * Källa: Folkhälsomyndighetens folkhälsodata ** Dagligrökare andel män respektive kvinnor, Hälsa på lika villkor
4 (11) * 3 Källa: Diver, * 4 Övervikt andel män respektive kvinnor samt fetma andel män respektive kvinnor, Hälsa på lika villkor * 5 Källa: Folkhälsomyndighetens folkhälsodata Tabell 1: Ur Öppna jämförelser 2013 (Socialstyrelsen, SKL). Diagram 3. Ur Öppna jämförelser 2013 (Socialstyrelsen, SKL), HLV 2013, övriga datakällor såsom Cosmic och BMI-registrering på BVC. 3. Tillgänglighet. Ett lägre förtroende är relaterat till en ökad frekvens att söka vård senare eller att helt avstå från att söka vård trots behov, vilket påverkar jämlikheten i tillgänglighet till bland annat hälsofrämjande och tidiga sjukdomsförebyggande insatser. Förtroendet för hälso- och sjukvården har ökat överlag de senaste åren. Enligt en utredning i Östergötland 2013 finns undantag för personer med svåra besvär av oro eller stress där trenden visar på minskat förtroende. I diagram 2 i bilaga 1 visas att förtroendet påverkas av allmänt hälsotillstånd där de med bra hälsa har högst förtroende för vårdcentraler/motsvarande. Och även om förtroendet har ökat överlag finns fortfarande signifikanta skillnader i upplevt förtroende mellan grupper där personer med låg utbildning, ekonomiska problem samt personer med olika levnadsvanerelaterade besvär (oro, stress, övervikt/fetma och rökning) har lägre förtroende än högutbildade, personer utan ekonomiska problem och personer utan levnadsvanerelaterade besvär. Samtidigt som diagram 3 i bilaga 1 beskriver att de grupperna med sämst hälsa i minst utsträckning tycker att vården ska ge stöd att ändra de egna levnadsvanorna, alltså de som kanske behöver det mest. Det är därför av stor vikt att förbättra förtroende och därmed tillgängligheten till hälsofrämjande och tidiga sjukdomsförebyggande insatser för de grupper som nås i minst utsträckning av vården idag och som är i många fall särskilt utsatta för ohälsa. Jämfört med socioekonomiska skillnader visas endast små geografiska skillnader i attityder till sjukdomsförebyggande insatser i vården såsom rökuppehåll inför operation eller samtal om levnadsvanor i diagram 4 och 5 i bilaga Riktlinjer vårdprogram Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Under 2013 har implementeringsarbetet av Socialstyrelsens nya Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder fortsatt inom respektive län i regionen. Erfarenhetsutbyten har genomförts under året och kommer att fortsätta även under Samarbeten kring bland annat IT-stöd (Cosmic), skrivningar i vårdvalsdokument och ersättningssystem diskuteras. Regionala vårdriktlinjer för övervikt och fetma bland barn och vuxna Utifrån den regionala folkhälsoatlasen som presenterades i början av 2013 har en arbetsgrupp startat framtagandet av gemensamma vårdriktlinjer enligt den prototypen som presenteras på webbplatsen som stöd för det dagliga arbetet med övervikt och fetma bland barn och bland vuxna. 4
5 (11) 5. Hälsoperspektiv Hälsolyftet och hälsosamtal Hälsolyftet är en regional satsning för att förbättra hälsa och hälsoutvecklingen i befolkningen genom att erbjuda medborgare i olika åldersgrupper en hälsoundersökning som inkluderar ett hälsosamtal enligt Habo hälsokurvan. Hälsolyftet bidrar samtidigt till verksamhetsutveckling vad gäller det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i primärvården samt ger unika förutsättningar för nya former för folkhälsoövervakningen i regionen som underlag för en mer jämlik hälsa i befolkningen. Hälsolyftet är kopplat till en forskningsstudie om Livsvillkor, Stress och Hälsa (LSH-studien), med speciellt fokus på socioekonomiska skillnader i hjärt-kärlsjukdom. Hälsolyftet pågår i Jönköping och Östergötland, medan Kalmar har valt ett utökat urval i den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor (HLV). Hälsoperspektiv i nationella vårdprogram RMPG Hälsofrämjande strategier har under året bidragit med sitt perspektiv till remissvar via RCC Sydöst avseende följande nationella vårdprogram: 1. Cancer i urinvägarna 2. Icke-epiteliala äggstockstumörer Samarbete med andra RMPG RMPG Hälsofrämjande strategier har en viktig roll att samarbeta med övriga RMPG i syfte att tillföra ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Samtliga regionala vårdprogram som finns eller skapas bör innefatta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser samt tidiga indikatorer för sjukdom, och kan därför med fördel sändas RMPG Hälsofrämjande strategier på remiss. 6. Investeringar för en mer jämlik hälsa och hälso- och sjukvård Sociala investeringar för en mer jämlik hälsa i befolkningen Begreppet sociala investeringar handlar om att: o Samhällets insatser bör ses som en investering och inte bara betraktas som en kostnad och en utgiftspost. o Samhällets insatser för barn och unga är investeringar med långsiktiga effekter för både individ och samhälle o En god investering innebär rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt. o Ett investeringstänkande i ekonomiska termer hos berörda verksamheter inom kommuner, landsting och stat ger incitament till långsiktighet och tidiga insatser. o Ett investeringstänkande kräver och stimulerar god utvärdering av metoder och en aktiv styrning och ledning 5
6 (11) o Ett investeringstänkande tydliggör behovet av synkronisering mellan aktörer då kostnader och vinster fördelas olika mellan och inom dessa aktörer. Investeringar i hälsofrämjande förhållningssätt i vården samt patient- eller personcentrering Vårdens fokus förskjuts alltmer från att bota till att hjälpa patienten leva med kroniska sjukdomar, såsom övervikt, hjärt-kärlsjukdom och cancer eller annan ohälsa. Det finns samtidigt snabbt växande kunskaper att hälsofrämjande förhållningssätt eller empowerment-strategier som stärker människors biologiska, - psyko- och sociala resurser, via kroppens olika försvarssystem, kan påverka människors motståndskraft och läkeförmåga positivt. Ett hälsofrämjande förhållningssätt stärker individen genom att utgå ifrån patientens/individens behov och resurser (patient- eller personcentrering) samt patientens/individens upplevelse av delaktighet. Investeringar i sjukdomsförebyggande arbete minskar hälso- och sjukvårdskostnader En hälsokalkylator framtagen av det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) kan synliggöra effekterna av förebyggande arbete i ekonomiska termer genom att modellera minskning av insjuknande när levnadsvanorna hos befolkningen förbättras. Hälsokalkylatorn bygger på resultat ur vetenskapliga svenska och internationella studier samt registerdata. RMPG hälsofrämjande strategier avser att använda hälsokalkylatorn i sitt fortsatta arbete för att synliggöra positiva effekter på livskavlitet och sjukvårdskostnader. Synliggöra och analys av ojämlikhet i ohälsosamma levnadsvanor, sjukdomsförekomst och psykisk ohälsa Regiongemensamt arbete kring indikatorer och IT-stöd vad gäller levnadsvanor, kring analyser av resultaten som underlag för förbättringsarbeten i respektive län vad gäller hälsolyftet och HLV, samt vad gäller enkäten kring psykisk ohälsa i regionen. 7. Förändringar av vårdbehovet kommande år som medför avtalspåverkan. Att förebygga sjukdomar och åstadkomma en mer jämlik hälsa medför reglering genom avtal internt och med externa aktörer Sjukvården har en lång tradition av förebyggande insatser och svensk hälso- och sjukvård är välkänd för rikstäckande vaccinationsprogram, mammografi och cytologkontroller. Vården lägger mycket kraft, och pengar, på farmakologisk behandling av blodfetter och blodtryck i avsikt att förebygga hjärtinfarkt och stroke. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande insatser - tobak, alkohol, mat och fysisk aktivitet, som publiceras hösten 2011, visar att det är möjligt att hjälpa patienter att ändra sina levnadsvanor. För att ett hälsofrämjande samtal om levnadsvanor ska bli en integrerad del av vården är formuleringar i överenskommelser och avtal samt regelboken avgörande. Den största effekten av hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser uppnås om dessa sker när det samtidigt görs insatser i lokalsamhället. Samarbete med 6
7 (11) lokala aktörer, affären, skolan, fritidsgårdar mm är därför angeläget, framförallt i det primärpreventiva arbetet. Tidiga interventioner är oerhört viktiga i detta sammanhang, varför barnperspektivet måste prioriteras. För att förbättra hälsan i befolkningen i regionen och att integrera det hälsofrämjande och sjukdomspreventiva arbetet i det sjukdomsbehandlande arbetet inom hälso- och sjukvården, är olika former av samarbeten därmed av största vikt. Ett sätt som har visat sig vara mycket framgångsrikt i andra delar av landet, bl.a. i Örebro län, är att skriva avtal mellan olika aktörer inom och mellan länen. 7
8 (11) Bilaga 1 Fig. 1. Ur vårdbarometern 2013 andel som uppfattar att vården ges på lika villkor. 8
9 (11) Fig. 2. Ur nationella patientenkäten primärvård Diagram 1. Andel 65+ fördelat på socioekonomisk status (SES) i Östergötland som upplever a. nedsatt psykiskt välbefinnande b. ängslan, oro och ångest (Ur: Resultat för Östergötland, Nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor) 9
10 (11) Diagram 2. Ur vårdbarometern 2013 förtroende för vårdcentraler fördelat på allmänt hälsotillstånd Diagram 3: Ur vårdbarometern 2013 ge stöd att ändra de egna levnadsvanorna 10
11 (11) Diagram 4. Ur vårdbarometern 2013 sjukvården kan kräva rökuppehåll inför operation 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Östergötland Kalmar Jönköping Riket Diagram 5. Ur vårdbarometern Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar mina levnadsvanor med mig, t.ex. kost, motion, tobak och alkohol. 11
Årsrapport 2012 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier
2012-02-13 1(9) Årsrapport 2012 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier I slutet av 2012 togs beslut att RMPG Hälsofrämjande strategier framöver tillhör Centrumråd Barn- och Kvinnosjukvård.
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015
RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier
RMPG Hälsofrämjande strategier Ordförande Jolanda van Vliet, Östergötland Sekreterare Anna Bengtsson, Östergötland Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, Jönköping Ylva Gorton och Anna-Maria Norén, Kalmar Maria
Läs merMinnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier
2014-04-17 Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier Dag 14 mars 2014 Tid Kl. 09.00-14.00 Plats Vimmerby Folkhögskola, lilla E Närvarande: Jolanda van Vliet, ordförande Östergötland
Läs merBefolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Enkelt
Läs merÅrsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den
Läs merVad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?
Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? På vilket sätt? Kan vi och ni påverka folkhälsoläget? I så fall, hur? Fullmäktige Nämnd/ förvaltning Verksamhet
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merÖppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merHur jämlik är vården?
Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-
Läs merÅrsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merHur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009
Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280
Läs merNorrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merJämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn
Jämlik vård Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa Dagens tema, 2016-01-01, Förnamn Efternamn Definition: Jämlik hälso- och sjukvård Med jämlik sjukvård menas att vården ska
Läs merSocialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Sara Johansson Generaldirektörens stab 2017-12-08 Hur kan Socialstyrelsen stödja ert arbete för en god och jämlik vård och
Läs merNationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merHälsokalkylator. Bakgrund
Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merBILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län
BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se
Läs merInsatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå
Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar
Läs merPolitisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitetär
Läs merRapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs mer(O)hälsoutmaning: Norrbotten
(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom
Läs merHälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)
Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs merOhälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merJämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg
Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merNytt folkhälsomål - målområde 8: en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Margareta Kristenson
Nytt folkhälsomål - målområde 8: en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Margareta Kristenson Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård via kunskapsstyrning Nationellt
Läs merHälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merFör en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
2017-05-15 För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) tackar för möjligheten att få yttra sig angående denna remiss.
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merSOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?
SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Tillsammans för en god och jämlik hälsa Margareta Kristenson, Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/region Östergötland Senior advisor för det svenska HFS nätverket Kommissionär i
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte
Läs merDärför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård
Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell koordinator
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merHälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012
Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad
Läs merÖppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård
Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger
Läs merFolkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten
Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges
Läs merGrön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan
Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga
Läs merÅrsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter
Årsrapport folkhälsa 2016 Ny typ av folkhälsorapportering Eftersom hälsa och dess bestämningsfaktorer är långsamt rörliga mått har beslutats att större hälsobokslut för Norrbotten skall publiceras vart
Läs merJanuari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården
Januari 2012 November - december 2011 Medborgarpanel 1 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Medborgarpanel 1 nov-dec 2011 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Varför är det här
Läs merBilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merHur ojämlik är hälsan i Sverige?
Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Johannes Hagen Jönköping International Business School 2018-11-26 BAKGRUND Sverige har hög förväntad livslängd i ett internationellt perspektiv Folkhälsoförbättringen har
Läs merFolkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019
Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Fastställd av Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund 2015-05-19 44 NRF Dnr 088/15 God hälsa på lika villkor genom hela livet Syfte
Läs merSFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor
SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs
Läs merÅrsrapport 2017 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2017 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Vi vet att hälso- och sjukvården har stora utmaningar att vänta, dels genom demografiska förändringar
Läs merLokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete
1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet
Läs merNationell Patientenkät Primärvård 2017
Nationell Patientenkät Primärvård 2017 Resultatrapport för Region Norrbotten PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2018-04-18 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merMed örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019
Med örat mot marken Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019 Med örat mot marken Agenda Angreppssätt och utgångspunkter Resultat Fortsatt utveckling
Läs merHälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merJämlikhet och hälsofrämjande
Sveriges Kommuner och Landsting Jämlikhet och hälsofrämjande Resultat från nationell patientenkät och vårdbarometern Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under de senaste åren prioriterat att arbeta
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna
Läs merUppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv
Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.
Läs merSjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag
Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Östersunds sjukhus, hörsalen 2014-03-25 Thomas Ljung Leg läk, Docent Vetenskaplig handledare JLL Adj lektor folkhälsovetenskap MIUN & Ronny Weyland Chef Folkhälsocentrum
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merUppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Läs merUppsala ser lönsamhet i att förebygga
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag
Läs merHur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut
Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till
Läs merImplementering av Hälsolyftet i Närhälsan
Implementering av Hälsolyftet i Närhälsan Ingela W Kumlin Regionala FaR-dagen 7 oktober 2015 2015-10-21 Enhetsnamn/avsändare 1 Hälsolyftet i Närhälsan Beslut att implementera Hälsolyftet togs i primärvårdsstyrelsen
Läs merCancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Cancerpreventionsplan Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 2017-2018 Sjukvårdsregioner i Sverige 6 sjukvårdsregioner. Samarbeta om frågor som rör sjukvård. Samverkan utövas genom en Samverkansnämnd. Samverkansnämnden
Läs merFörslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting
Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se
Läs merFolkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Läs merwww.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se
Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska
Läs merMätplan 2017 Inledning Förändringar jämfört med 2016 års mätplan
Mätplan Inledning Mätplan för utgår strikt från Landstingsplan och avser uppföljningen till Landstingsfullmäktige. Så långt det är möjligt föreslås i första hand resultatmått, d.v.s. mått som visar resultatet
Läs merÅterkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson
Läs merJämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet
Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra
Läs merINVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?
INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras
Läs merEn undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför
Läs merStrategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
Läs merFöredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.
PM 2018:27 RVI (Dnr 137-1773/2017) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Stöd för styrning och ledning Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 9 februari 2018
Läs mer