Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Transkript

1 Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013

2 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator på livsvillkor och utveckling (HDI) Sverige ett av de länder med högst medellivslängd (79/83) Dock tappat från 1:a 1970 till 7:a 2010 (74,6/81) Livslängd/dödlighet fungerar som allmän indikator pga stark koppling till ekonomiska och sociala villkor

3 Dödsdansen ger en bild av hur fåfängt och förgängligt det jordiska livet är Människor från alla skikt och grupper får följa Döden till graven Kort sagt menade man att alla är lika inför Döden

4 Men dödligheten är inte lika för alla Alla ska vi en gång dö, men alla lever inte lika länge! Dödligheten i en befolkning eller grupp (antal döda per levda år) kan variera stort! Dödligheten i olika åldrar kan användas för att beräkna medellivslängd Dödlighet/livslängd varierar över tid, mellan platser, mellan åldrar, mellan män och kvinnor,

5 Medellivslängd vid födelsen, män i Sverige, Frankrike och England/Wales , Sweden France Engl.& Wales

6 Men inte bara skillnader i tid och rum Det finns även ojämlikhet i dödlighet i Sverige idag Systematiska skillnader mellan sociala grupper Utbildningsgrupper Inkomstskikt Samhällsklasser Etc Dessa sociala skillnader är både stora och ökande Bland kvinnor alarmerande utveckling! / Olle Lundberg

7 Återstående medellivslängd vid 30 Män, Sverige ,1 +4,5 +3, Grundskola Gymnasium Eftergymnasial

8 Återstående medellivslängd vid 30 Kvinnor, Sverige , ,5 +1, Grundskola Gymnasium Eftergymnasial

9 Sverige i internationellt perspektiv Tidiga studier pekade mot mindre skillnader i Sverige Hur ser det ut i dag?

10 Dödlighet per Män, år, början av 2000-talet

11 Dödlighet per Kvinnor, år, början av 2000-talet Low Mid High 0 Sweden Finland Denmark Norway England & Wales Scotland Netherlands Brussels France Austria Switzerland Tuscany Turin Barcelona Basque Madrid Estonia Lithuania Hungary Poland Czech

12 Relativ ojämlikhet (Rate ratios) Total dödlighet, män år

13 Relativ ojämlikhet (rate ratios) Total dödlighet, kvinnor år

14 Ojämlikhet i dödlighet Generellt fenomen men variationer mellan länder Minsta ojämlikheten i södra Europa, störst i östra Europa Variationen mellan länder mycket större bland lågutbildade För dem med små egna resurser spelar det större roll var man bor Sverige klarar sig ganska bra i jämförelse Låg dödlighet och mindre absoluta skillnader Men samtidigt ökar ojämlikhet i dödlighet i Sverige Även om de flesta lever längre ökar skillnaderna i Sverige Kvinnor med låg utbildningsnivå stagnerar

15 Så hur kan vi förstå detta? Vilka orsaker är centrala för hälsa och ojämlikhet? Vilka åtgärder borde påverka dessa orsaker? Vilka av dessa åtgärder finns på plats (och fungerar)?

16 Orsaker till ojämlikhet Sociala bestämningsfaktorer / resurser Uppväxtvillkor Kunskaper och utbildning Arbete, arbetsvillkor, arbetsmiljö Inkomster och ekonomiska resurser Boende, närmiljö Handlingar och beteenden Hur vi reagerar och handskas med förhållanden / resurser Hälsovanor

17 Bestämningsfaktorer över livet Samhälle Institutioner Sociala grupper Grannskap Nätverk Historisk tid Familj Barngeneration Födelse Barndom Ungdom Vuxenliv Ålderdom Livslopp Föräldrageneration Beteenden Psykologiska processer Biologiska processer Ohälsa, sjukdom, död

18 Åtgärder mot ojämlikhet blir därmed Insatser för att stärka människors resurser / möjligheter Generella system av god kvalitet, bland annat Barnomsorg och skola Arbetsvillkor Socialförsäkringar, inkomstomfördelning Boende, närmiljö Åtgärder riktade mot specifika risker eller grupper, tex Alkohol- och tobakskontroll Komplementära skyddsnät

19 Paradoxens kärna Moderna välfärdsstater i allmänhet, men särskilt länder som Sverige, har en lång tid drivit sådan politik: Utbildning öppen för alla, gratis vid användande Offentligt finansierad vård och omsorg av god kvalitet Generösa socialförsäkringar Aktiv strävan mot inkomstutjämning Aktiv arbetsmarknadspolitik Ändå kvarstående och ökande skillnader! Varför?

20 1. Sociala bestämningsfaktorer inte så viktiga? Finns det någon okänd faktor som vi missat? Nej knappast!

21 2. Åtgärdernas räckvidd är begränsad? Inkomstutjämning mer påtaglig i Sverige, men kanske otillräcklig? Ojämlikhet i resurser har det alltid funnits Inkomstojämlikheten historiskt sett hög, minskande till 1980, sedan ökande Den sammantagna effekten okänd

22 3. Jämlikhet i chanser ger ej jämlikhet i utfall med automatik Utbildning och kunskaper centrala resurser för att kontrollera och medvetet styra sitt liv, direkt och via inkomster m.m. Har expanderad utbildning lett till mer selektion och sortering av personliga egenskaper? Kanske, men ej säkert Men resursmultiplikation kan bidra till att ökade chanser kan nyttjas mer av resursstarka. Trolig delorsak!

23 4. Motverkande krafter Externa faktorer som ökad global konkurrens och krav skulle ha gett ännu större ökning utan välfärsdstat Knappast. Vi ser ändå påtagliga ökningar av livslängd Interna ökad jämlikhet kan i sig ha bidragit till ökande hälsoskillnader Inte omöjligt mer jämlik fördelning av välstånd har också gett fler möjlighet att konsumera också hälsofarliga varor. Långsiktigt övergående?

24 5. Välfärdspolitiken har försämrats Diskussionen om paradoxen bygger ofta på en idealbild som inte motsvarar verkligheten (nånsin) Men - ett antal välfärdsystem har urholkats, särskilt efter 90-talskrisen, exempelvis: Ersättningsnivåer lägre (A-kassa under OECD snitt) Socialbidragen minskar (60 till 45% av medianinkomst) Högre arbetslöshet, inkomsterna mer ojämlika Kan vara en bidragande orsak, men inte hela förklaringen

25 Summering: Varför ökande skillnader när vi gör en hel del rätt? Historiska kvarlevor ojämlikhet på 30- och 40-talen? Resursmultiplikation - chanserna kan nyttjas bättre av resursstarka? Oavsedda konsekvenser av jämlikheten? Fortfarande för lite resursutjämning, och allt mindre?

26 Trots allt storleken på sociala utgifter är kopplade till bättre hälsa! Predicted probabilities of poor health Net Total Social Expenditures in PPP's (men) 0 Primary Secondary Tertiary Predicted probabilities of poor health Net Total Social Expenditures in PPP's (women) 0 Primary Secondary Tertiary Källa: Dahl & van der Wel, SS&M 2012 (in press)

27 Vad vill vi, vad kan vi?

28 Men hur ska det gå till? Historiskt social investeringar har gett effekt, tex Läskunnighet, Folkskola, utbildningsreformer Barnmorskor Människors resurser i fokus samhället kan bidra med Stöd att skapa egna resurser - utbildning, arbetsmarknadspolitik Goda kollektiva resurser socialförsäkringar, vård, omsorg Viktigt med flera lager av skyddsnät Vad gör vi bra, vad gör vi sämre, vad gör vi dåligt? Inte en enda stor lösning, utan summan av många små!

29 Tack!