Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor)"

Transkript

1 Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor) För att åskådliggöra insamlat material från en undersökning används mått, tabeller och diagram vid sammanställningen. Det är därför viktigt med en grundläggande förståelse för dessa tre verktyg. Detta häfte ger en kort introduktion av statistiska mått, tabeller och diagram. Grundläggande begrepp Population Individ Variabel Observation Population Definition: En samling individer som är av intresse i ett visst sammanhang. Populationen definieras oftast av det problem man ställs inför i en studie/undersökning. Vill man studera blodsockernivån hos insulinberoende diabetiker i Västragötalandslän så består populationen av samtliga insulinberoende diabetiker i västragötalandslän. Vill man ta reda på hur väl kalibrerade blodsockermätarna är på ett visst sjukhus så består populationen av samtliga blodsockermätare på det aktuella sjukhuset. Individ Populationen består av ena individer. I exemplen ovan är individerna diabetiker och blodsockermätare. Variabel Den egenskap man mäter på en individ. Diabetiker: längd, vikt, rökare, hba1c, ögonfärg mm. Blodsockermätare: fabrikat, kalibreringsstatus, inköpsdatum mm. Observation Ett observerat mätvärde på en variabel. Individ Variabel Observation Diabetiker Längd 174 cm Rökare Ja Blodsocker- Fabrikat Bm Mätare kalibreringsstatus kalibrerad Vi skall på kommande sidor titta närmare på variabler. 1

2 Kvalitativa och kvantitativa variabler Man skiljer på kvalitativa och kvantitativa variabler. Kvantitativa variabler är numeriska vilket innebär att räkneoperationer kan utföras. Kvalitativa variabler är icke-numeriska så räkneoperationer kan ej utföras. Kvantitativa variabler är diskreta eller kontinuerliga. Bilden nedan visar uppdelning (streckad linje pekar på ett exempel). V a r i a b e l Kvalitativ (icke-numerisk) Kvantitativ (numerisk) kön, yrke, ögonfärg och sjukdomstyp. Diskret Kan mätas exakt. Kontinuerlig Kan ej mätas exakt avrundade mätvärden. Antal födelsemärken på höger arm. Har vi två födelsemärken så har vi exakt två. Vi mäter kroppslängd med en måttstock som mäter i hela centimeter. Individer vars längd ligger i intervallet till cm får sin längd uppmätt till 174 cm. \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ Längd(cm) Mätning: Vår måttstock mäter i hela centimeter. Efter avläsning bestäms längden till 174 cm. Avrundad kroppslängd=174 cm Några fler exempel på kontinuerliga variabler. vikt ålder tid kroppstemperatur 2

3 Mätskalor (Levels of measurememt) En variabel tillhör en av fyra möjliga mätskalor. nominalskala kvalitativa (icke-numeriska) ordinalskala intervallskala kvantitativa (numeriska) kvotskala Nominalskala Den enda operation man kan göra vid nominalskala är gruppindelning. Man frågat 50 personer om de röker eller ej. Vi kan nu dela in dem i två grupper, rökare och icke-rökare. Andra exempel på nominalskala är kön och sjukdomstyp. Ordinalskala Variabler kan gruppindelas och rangordnas. Fem patienter som genomgått en behandling mot ryggsmärtor fick svara på följande fråga: Hur har ditt smärttillstånd påverkats av behandlingen? Har blivit bättre Ingen förändring Har blivit sämre Fem patienter svarade följande: bättre, sämre, ingen skillnad, bättre, ingen skillnad. Vi kan rangordna dessa svar: sämre, ingen skillnad, ingen skillnad, bättre, bättre. Intervallskala Man kan gruppindela, rangordna samt beräkna summor och differenser(+, -). Vi har två hinkar med vatten. Vattentemperaturen i första hinken är 50 celsiusgrader och den andra 100 celsiusgrader. Det är 50 grader varmare i hink två ( vi kan bilda differensen =50). Kan man säga att det är dubbelt så varmt i hink två? Nej det kan man inte. Om man sätter en fot i varje hink så kommer det säkert att kännas mer än dubbelt så varmt i hink två. Detta kan man se då vi mäter temperaturen i båda hinkarna med två termometrar, en som mäter i Celsius och en som mäter i Farenheight, resultat: Hink 1 Hink 2 50 C 100 C 122 F 212 F Det är dubbelt så många celsiusgrader men inte dubbelt så många Farenheight. Detta beror på att intervallskalan saknar absolut nollpunkt. Absolut nollpunkt innebär att noll motsvarar ingenting. Har jag noll kronor så har jag inga pengar. Noll grader Celsius är en temperatur då isen smälter. Kvotskala Vi kan gruppindela, rangordna, beräkna summor och differenser samt kvoter. Vi har mätt kroppslängden hos två personer. Den första personen var 155 cm och den andra var 194. Person två är 39 cm längre( =39). Person två är 1.25 gånger längre (194/155=1.25). Kroppslängd har absolut nollpunkt ty 0 cm är inget avstånd. 3

4 Statistiska mått Statistiska mått används för att sammanfatta statistiska material. Det finns två typer av mått: central- och spridningsmått. Centralmått ger information om materialets mittpunkt medan spridningsmått ger information om observationernas utbredning runt mittpunkten. Nedan finns några tallinjer med inritade observationer som illustrerar central och spridningsmått. o o o o o o o o o A B A x x x x x x x x x 5 10 Material A och B har olika mittpunkter. A har mittpunken 5 och B 10. A och B har lika stor spridning runt sina mittpunkter. B o o o o o x x x x x Material A och B har samma mittpunkt(5). A har större spridning runt sin mittpunkt. Centralmått Typvärde (mode) Median (median) Medelvärde (mean) Spridningsmått Variationsvidd (range) Kvartilavstånd (inter-quartile range) Standardavvikelse (standard deviation) Typvärde (Krav på mätskala: kan användas vid alla fyra mätskalor) Den grupp som har störst frekvens. Man frågade 50 personer om de röker. 8 personer angav att de röker och 42 att de inte röker. Typvärdet blir icke-rökare. Median (Krav på mätskala: ordinalskala, intervallskala eller kvotskala) Värdet på den mittersta observationen då observationerna har rangordnats. Median kan användas på såväl ickenumeriska som numeriska variabler. Icke-numerisk variabel (ordinalskala) Man kan uttrycka medianen i ord. Fem patienter som genomgått en behandling mot ryggsmärtor fick svara på följande fråga: Hur har dina smärtor påverkats av behandlingen? Har blivit bättre Ingen förändring Har blivit sämre Patienterna svarade: bättre, sämre, ingen skillnad, bättre och ingen skillnad. Vi rangordnar dessa svar: sämre, ingen skillnad, ingen skillnad, bättre, bättre. Median = ingen skillnad median Numerisk variabel (intervall eller kvotskala) Värdet på medianen kan beräknas Uppmätta kroppslängder hos sex individer: (jämnt antal observationer) median=( ) / 2 = 184 Vid ojämnt antal observationer blir medianen värdet på den mittersta observationen. 4

5 Medelvärde (Krav på mätskala: intervall- eller kvotskala) Summan av samtliga observationer delat med antalet observationer Uppmätta kroppslängder hos fem personer: medelvärde = = = Avvikande observationer En avvikande observation skiljer sig från övriga observationer. Betrakta följande uppmätta kroppslängder: Kroppslängden 218 cm skiljer sig markant från de övriga. Hur påverkas median och medelvärde av dessa observationer? För att besvara frågan börjar vi med att beräkna median och medelvärde medelvärde = = = median = = median medelvärde Medelvärdet är i detta fall en mindre lämplig mittpunkt. Detta beror på att medelvärdet är känsligt för avvikande observationer. Den 218 cm långe individen drar upp medelvärdet så mycket att fem av sex individer hamnar till vänster om medelvärdet. Medelvärdet kan vara ett mindre lämpligt centralmått då det finns avvikande observationer. 5

6 Variationsvidd (Krav på mätskala: intervall eller kvotskala) Avståndet mellan den största och den minsta observationen. Uppmätta kroppslängder hos 5 män: Variationsvidd= = 21! Kvartilavstånd (Krav på mätskala: intervall eller kvotskala) Det finns tre kvartiler vilka delar in observationsmaterialet i 4 lika stora delar. 25 % av observationerna finns till vänster om första kvartilen, 25% mellan första och andra kvartilen, 25% mellan andra och tredje kvartilen samt 25% av observationerna finns till höger om tredje kvartilen. Ni behöver ej känna till hur man beräknar kvartilerna det kan man göra med datorns hjälp. Kvartilavståndet är lika med avståndet mellan första och tredje kvartilen. Andra kvartilen är medianen. Kvartilavståndet 6

7 Standardavvikelse (Krav på mätskala: intervall eller kvotskala) Viktigt mått inom statistisk inferens. Standardavvikelsen är lika med roten ur variansen. Ex: Vi har tre observationer på en numerisk variabel: 2,3 och 7. Variansen beräknas på följande sätt: ',&,"!-&('-&(% ' (% (' (& ( ' & % &) '(%(&(* ' ' (% ' (& ' (* %+ %,,*(% $. / 01!(%-&(%#" 01! (%-'("! $ # " Standardavvikelsen fås genom att dra roten ur variansen. Vi beräknar här standardavvikelsen för urvalsundersökning(stickprov). Standardavvikelse = var iansen = 7 2,65 Av bilden ovan framgår att desto större avstånd mellan observationerna och medelvärdet, desto större blir variansen och standardavvikelsen. Man kan tolka standardavvikelsen som observationernas genomsnittliga avvikelse från medelvärdet. Exempel: Standardavvikelse för två datamaterial A och B. Båda materialen har samma medelvärde (20.9) vilket markerats i diagrammet nedan. Det framgår tydligt att material A har störst spridning runt sitt medelvärde. Standardavvikelsen för A blir 1,6 och för B 0,6. 7

8 Tabeller Tabeller används ofta vid sammanställning av statistiska material. Frekvenstabell används för att studera variabler var för sig och korstabell för att studera två variabler samtidigt (kräver parvisadata). Man har undersökt civilstånd hos patienter vid två avdelningar. Patient avdelning Variablerna avdelning och civilstånd är icke-numeriska. 1 1 Parvisadata innebär att varje patient har observationer 2 2 på två variabler, civilstånd och avdelning Frekvenstabell Nedan återfinns frekvenstabeller för variablerna civilstånd och avdelning. Det finns en kolumn för frekvens och en kolumn för relativ frekvens (percent). Vi ser att 210 patienter är gifta/sammanboende vilket utgör 52.5% av samtliga patienter. Avdelning Total Frequency Percent , , , , ,0 1 2 Frequency Percent , , ,0 Korstabell Men korstabell kan man studera två variabler samtidigt förutsatt att man har parvisadata. Nedan finns en korstabell för variablerna civilstånd och avdelning. Count Total * Avdelning Crosstabulation Avdelning 1 2 Total Av de 210 gifta/ sammanboende patienterna finns 112 på avdelning ett och 98 på avdelning två. Vi har delat upp civilstånd på två avdelningar. 8

9 Diagram Diagram ger en översiktsbild av datamaterialets struktur. Vilken diagramtyp man använder beror på variablernas egenskaper. Kvalitativa(icke-numeriska) variabler Stapeldiagram Cirkeldiagram Kvantitativa(numeriska) variabler Stolpdiagram (vid diskret variabel) Histogram (vid kontinuerlig variabel) Lådagram Stapel- och cirkeldiagram. Dessa diagramtyper är vanliga vid icke-numeriska variabler. Variabeln är icke-numerisk. Nedan återfinns stapel och cirkeldiagram för variabeln civilstånd. Stapeldiagram 300 Total Frequency Percent , , , , , Cirkeldiagram Frequency 0 13,8% Alternativet skall ta upp 52.5% av cirkelns yta. Det vill säga lite mer än halva cirkeln. 13,2% 52,5% 20,5% 9

10 Grupperade staplar. Med ett grupperat stapeldiagram kan man redovisa civilstånd och avdelning i samma diagram. För varje civilståndsalternativ används två staplar. Vit stapel för avdelning 1 och grå för avdelning 2. Count Total * GRUPP Crosstabulation GRUPP 1 2 Total Avdelning frekvens Stolpdiagram Stolpdiagram används vid diskret variabel. Man har undersökt förekomsten av öroninflammation hos 95 barn under ett år. Resultatet följer av frekvenstabellen nedan: Valid Total Öroninflammationer Cumulative Frequency Percent Percent 46 48,4 48, ,1 70, ,7 85,3 8 8,4 93,7 3 3,2 96,8 1 1,1 97,9 1 1,1 98,9 1 1,1 100, ,0 Variabeln antal öroninflammationer är numerisk och diskret. Av frekvenstabellen framgår att 46 av barnen inte hade någon öroninflammation. Av kolumnen cumulative percent framgår att 93.7 % av barnen hade 3 eller färre öroninflammationer $ % & ' I stolpdiagrammet använder man smala streck istället för staplar. Strecken indikerar att man antar exakta värden(ej avrundade). De flesta datorprogram ritar stapeldiagram istället för stolpdiagram. Kurslitteraturen använder stapeldiagram vid diskreta variabler. ' & % $ # " 10

11 Histogram Histogram används vid kontinuerliga variabler (avrundade mätvärden). Man har mätt Body-mass index (Bmi) hos fyrtio män i fyrtioårsåldern. Bmi viktkg längdmeter 2 Då vikt och längd är kontinuerliga variabler så är även Bmi en kontinuerlig variabel. De 40 männens Bmi värden (ordnade i storleksordning) blev: 19,03 20,17 21,54 21,98 22,18 22,19 23,00 23,26 23,54 23,88 24,00 24,02 24,55 24,72 24,95 25,12 25,41 25,91 26,19 26,28 26,44 26,95 26,99 27,27 27,37 27,54 27,80 28,37 28,75 28,90 29,01 29,52 29,52 29,70 29,75 30,03 30,91 33,11 35,13 38,90 Histogram 9 Inom intervallet finns tre observationer Se gråmarkering i tabellen ovan. frekvens Det finns inga observationer i intervallet bmi Det skall inte finnas något mellanrum mellan staplarna. 11

12 Lådagram Lådagram kan användas både vid diskreta och kontinuerliga variabler. Här följer en kort förklaring över strukturen på ett lådagram. Lådagram för uppmätta Bmi värden hos fyrtio män. 50 Avvikande värden får en egen symbol. I detta fall är det Bmi värdet 38, Största värdet som inte betraktras som avvikande (35,13) 30 3:e kvartilen 2:a kvartilen(median) Det finns inga avvikande värden i materialets nedre del då det saknas ringar. BMI :a kvartilen Minsta värdet som inte betraktras som avvikande (19,03) 12

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 2 Diskreta observationer Kontinuerliga observationer 3 Centralmått Spridningsmått Innehåll 1 2 Diskreta observationer Kontinuerliga observationer 3 Centralmått Spridningsmått Vad är statistik?

Läs mer

Statistiska undersökningar

Statistiska undersökningar Arbetsgång vid statistiska undersökningar Problemformulering, målsättning Statistiska undersökningar Arbetsgången mm Definition av målpopulation Framställning av urvalsram Urval Utformning av mätinstrument

Läs mer

Föreläsning 1. 732G60 Statistiska metoder

Föreläsning 1. 732G60 Statistiska metoder Föreläsning 1 Statistiska metoder 1 Kursens uppbyggnad o 10 föreläsningar Teori blandas med exempel Läggs ut några dagar innan på kurshemsidan o 5 räknestugor Tillfälle för individuella frågor Viktigt

Läs mer

Typvärde. Mest frekventa värdet Används framförallt vid nominalskala Ex: typvärdet. Kemi 250. Ekon 570. Psyk 120. Mate 195.

Typvärde. Mest frekventa värdet Används framförallt vid nominalskala Ex: typvärdet. Kemi 250. Ekon 570. Psyk 120. Mate 195. Lägesmått Det kan ibland räcka med ett lägesmått för att beskriva datamaterial Lägesmåttet kan vara bra att använda då olika datamaterial skall jämföras Vilket lägesmått som skall användas: Typvärde Median

Läs mer

Lektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram

Lektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram Lektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram 2.1 Grundläggande matematik 2.1.1 Potensfunktioner xmxn xm n x x x x 3 4 34 7 x x m n x mn x x 4 3 x4 3 x1 x x n 1 x n x 3 1 x 3 x0 1 1

Läs mer

2 Dataanalys och beskrivande statistik

2 Dataanalys och beskrivande statistik 2 Dataanalys och beskrivande statistik Vad är data, och vad är statistik? Data är en samling fakta ur vilken man kan erhålla information. Statistik är vetenskapen (vissa skulle kalla det konst) om att

Läs mer

Biostatistik: Begrepp & verktyg. Kvantitativa Metoder II: teori och tillämpning.

Biostatistik: Begrepp & verktyg. Kvantitativa Metoder II: teori och tillämpning. Biostatistik: Begrepp & verktyg Kvantitativa Metoder II: teori och tillämpning Lovisa.Syden@ki.se BIOSTATISTIK att hantera slumpmässiga variationer! BIO datat handlar om levande saker STATISTIK beskriva

Läs mer

Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2010, svenska)

Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2010, svenska) Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2010, svenska) I processövningen som ni ska genomföra ingår det att konstruera samt sammanställa en enkät. Denna sammanställning ska göras med hjälp av programmet

Läs mer

Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)

Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) I processövningen som ni ska genomföra ingår det att konstruera samt sammanställa en enkät. Denna sammanställning ska göras med hjälp av programmet

Läs mer

Statistik. Det finns tre sorters lögner: lögn, förbannad lögn och statistik

Statistik. Det finns tre sorters lögner: lögn, förbannad lögn och statistik Statistik Statistik betyder ungefär sifferkunskap om staten Statistik är en gren inom tillämpad matematik som sysslar med insamling, utvärdering, analys och presentation av data eller information. Verkligheten

Läs mer

Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)

Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) I processövningen som ni ska genomföra ingår det att konstruera samt sammanställa en enkät. Denna sammanställning ska göras med hjälp av programmet

Läs mer

Statistikens grunder 1 och 2, GN, 15 hp, deltid, kvällskurs

Statistikens grunder 1 och 2, GN, 15 hp, deltid, kvällskurs Statistikens grunder och 2, GN, hp, deltid, kvällskurs TE/RC Datorövning 3 Syfte:. Lära sig göra betingade frekvenstabeller 2. Lära sig beskriva en variabel numeriskt med proc univariate 3. Lära sig rita

Läs mer

F2 Beskrivning av ett datamaterial. Tabellering och val av diagram. Summatecknet

F2 Beskrivning av ett datamaterial. Tabellering och val av diagram. Summatecknet F2 Beskrivning av ett datamaterial. Tabellering och val av diagram. Summatecknet Tabellering av kvalitativ variabel En kvalitativ variabel varierar över ett antal kategorier. Antag att vi har observerat

Läs mer

Kvantitativ forskning C2. Viktiga begrepp och univariat analys

Kvantitativ forskning C2. Viktiga begrepp och univariat analys + Kvantitativ forskning C2 Viktiga begrepp och univariat analys + Delkursen mål n Ni har grundläggande kunskaper över statistiska analyser (univariat, bivariat) n Ni kan använda olika programvaror för

Läs mer

Statistik Lars Valter

Statistik Lars Valter Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications

Läs mer

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut. Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Deskription (Kapitel 2 i Howell) Moment 1: Statistik, 3 poäng

Deskription (Kapitel 2 i Howell) Moment 1: Statistik, 3 poäng Kognitiv psykologi Moment 1: Statistik, 3 poäng VT 27 Lärare: Maria Karlsson Deskription (Kapitel 2 i Howell) Beskrivande mått, tabeller och diagram 1 2 Tabeller Tabell- och kolumnrubriker bör vara fullständiga

Läs mer

2. Lära sig beskriva en variabel numeriskt med "proc univariate" 4. Lära sig rita diagram med avseende på en annan variabel

2. Lära sig beskriva en variabel numeriskt med proc univariate 4. Lära sig rita diagram med avseende på en annan variabel Datorövning 1 Statistikens Grunder 2 Syfte 1. Lära sig göra betingade frekvenstabeller 2. Lära sig beskriva en variabel numeriskt med "proc univariate" 3. Lära sig rita histogram 4. Lära sig rita diagram

Läs mer

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400 Tentamen i: Statistik 1, 7.5 hp Antal uppgifter: 5 Krav för G: 11 Lärare: Robert Lundqvist, tel

Läs mer

Innehåll. Frekvenstabell. II. Beskrivande statistik, sid 53 i E

Innehåll. Frekvenstabell. II. Beskrivande statistik, sid 53 i E Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik (sid 53 i E) III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser 1 II. Beskrivande statistik,

Läs mer

Föreläsning 1. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Föreläsning 1. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi Föreläsning 1 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 Kursens uppbyggnad 9 föreläsningar Föreläsningsunderlag läggs ut på kurshemsidan 5 lektioner Uppgifter från kursboken enligt planering 5 laborationer

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Paul Blomstedt Innehåll 1 Inledning 2 2 Deskriptiv statistik 2 2.1 Variabler och datamaterial...................... 2 2.2 Tabulering och grask beskrivning.................

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 STOKASTISKA VARIABLER 1. Ange om följande stokastiska variabler är diskreta eller kontinuerliga: a. X = En slumpmässigt utvald person ur populationen är arbetslös, där x antar

Läs mer

Beskrivande statistik

Beskrivande statistik Beskrivande statistik Tabellen ovan visar antalet allvarliga olyckor på en vägsträcka under 15 år. år Antal olyckor 1995 36 1996 20 1997 18 1998 26 1999 30 2000 20 2001 30 2002 27 2003 19 2004 24 2005

Läs mer

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot

Läs mer

Beskrivande statistik

Beskrivande statistik Beskrivande statistik Sorina Barza Department of Mathematics, Karlstad University, Sweden October 5, 2010 Vad är beskrivande statistik? Sammanställning av statistiska material Vad är beskrivande statistik?

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson Skriftlig omtentamen på momentet Statistisk dataanalys I (SDA l, beskrivande statistik) 3 högskolepoäng, ingående i kursen Undersökningsmetodik

Läs mer

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 3

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 3 Kapitel 3.1 3101 Exempel som löses i boken. 3102, 3103, 3104 Se facit, kontakta din lärare om du behöver hjälp. 3105 a) Se facit. b) Lägg ihop höjden på alla staplar 15 + 10 + 25 = 50 st c) Se facit. 3106

Läs mer

Grundläggande biostatistik. Jenny Selander jenny.selander@ki.se 524 800 29

Grundläggande biostatistik. Jenny Selander jenny.selander@ki.se 524 800 29 Grundläggande biostatistik Jenny Selander jenny.selander@ki.se 524 800 29 Jenny Selander, Kvant. metoder, FHV T1 december 20111 Dagens föreläsning Beskrivande statistik kap 1 Samplingsfördelning kap 3

Läs mer

Statistisk undersökningsmetodik (Pol. kand.)

Statistisk undersökningsmetodik (Pol. kand.) TENTAMEN Tentamensdatum 2008-10-02 Statistisk undersökningsmetodik (Pol. kand.) Namn:.. Personnr:.. Tentakod: Obs! Var noga med att skriva din tentakod på varje lösningsblad som du lämnar in. Skrivtid

Läs mer

Värdena för en diskret variabel (med få värden) kan redovisas i en tabell över frekvensfördelningen, dvs antalet observationer för de olika värdena.

Värdena för en diskret variabel (med få värden) kan redovisas i en tabell över frekvensfördelningen, dvs antalet observationer för de olika värdena. Deskriptiv statistik De enskilda uppgifterna i ett statistiskt material innehåller all tillgänglig information men behöver oftast sammanfattas och förenklas på något sätt. Detta kan göras i form av tabeller,

Läs mer

Lektion 1: Fördelningar och deskriptiv analys

Lektion 1: Fördelningar och deskriptiv analys Density Lektion 1: Fördelningar och deskriptiv analys 1.,3 Uniform; Lower=1; Upper=6,3,2,2,1,, 1 2 3 X 4 6 7 Figuren ovan visar täthetsfunktionen för en likformig fördelning. Kurvan antar värdet.2 över

Läs mer

2.1 Minitab-introduktion

2.1 Minitab-introduktion 2.1 Minitab-introduktion Betrakta följande mätvärden (observationer): 9.07 11.83 9.56 7.85 10.44 12.69 9.39 10.36 11.90 10.15 9.35 10.11 11.31 8.88 10.94 10.37 11.52 8.26 11.91 11.61 10.72 9.84 11.89 7.46

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2009 Statistiska institutionen Jörgen Säve-Söderbergh

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2009 Statistiska institutionen Jörgen Säve-Söderbergh STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2009 Statistiska institutionen Jörgen Säve-Söderbergh Skriftlig tentamen på momentet Statistisk dataanalys I (SDA l), 3 högskolepoäng ingående i kursen Undersökningsmetodik och

Läs mer

Tentamen STA A10 och STA A13, 9 poäng 19 januari 2006, kl. 8.15-13.15

Tentamen STA A10 och STA A13, 9 poäng 19 januari 2006, kl. 8.15-13.15 Tentamen STA A10 och STA A13, 9 poäng 19 januari 2006, kl. 8.15-13.15 Tillåtna hjälpmedel: Ansvarig lärare: Räknedosa, bifogade formel- och tabellsamlingar, vilka skall returneras. Christian Tallberg Telnr:

Läs mer

Sociologi GR (A) Sociologisk Metod Examination #2 Peter Axelsson. N Minimum Maximum Mean Std. Deviation

Sociologi GR (A) Sociologisk Metod Examination #2 Peter Axelsson. N Minimum Maximum Mean Std. Deviation Uppgift 1 Vikt Vikt är en variabel på kvotskalan. Det gör att vi kan räkna med aritmetiskt medelvärde (m) som centralmått (Djurefeldt, 2003:59). Medelvärdet är 35,85 kg. Det saknas värden för två observationer,

Läs mer

Kvantitativ strategi Univariat analys 2. Wieland Wermke

Kvantitativ strategi Univariat analys 2. Wieland Wermke + Kvantitativ strategi Univariat analys 2 Wieland Wermke + Sammanfattande mått: centralmått n Beroende på skalnivån finns det olika mått, som betecknar variablernas fördelning n Typvärde eller modalvärde

Läs mer

en femma eller en sexa?

en femma eller en sexa? REPETITION 3 A Du kastar en vanlig tärning en gång. Hur stor är sannolikheten att du får en femma eller en sea? 2 Eleverna i klass C fick ge betyg på en bok som de hade läst. Diagrammet visar resultatet.

Läs mer

Statistik vad är det?

Statistik vad är det? Statistik vad är det? LWn/PEI / 1 Sveriges officiella statistik Statistiska CentralByrån (SCB www.scb.se) Statistikansvariga myndigheter Socialstyrelsen (www.sos.se) Riksförsäkringsverket (www.rfv.se)

Läs mer

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll?

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll? Inledning Som titeln antyder är syftet med den här undersökningen att ta reda på om svensk hälso- och sjukvård är jämställd. Det är en fråga som kan analyseras utifrån olika perspektiv, vilka i huvudsak

Läs mer

Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS

Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS I filen enkät.pdf finns svar från fyra män taget från en stor undersökning som gjordes i början av 70- talet. Ni skall mata in dessa uppgifter på att sätt som är

Läs mer

732G70, 732G01 Statistik A 7hp

732G70, 732G01 Statistik A 7hp 732G70, 732G01 Statistik A 7hp Linda Wänström (linda.wanstrom@liu.se) Tommy Schyman (tommy.schyman@liu.se) Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin 1 Statistik är en gren inom

Läs mer

Matematikcentrum 1(12) Matematisk Statistik Lunds Universitet. SPSS (PASW) 18 for Windows - a guided tour

Matematikcentrum 1(12) Matematisk Statistik Lunds Universitet. SPSS (PASW) 18 for Windows - a guided tour Matematikcentrum 1(12) Matematisk Statistik Lunds Universitet SPSS (PASW) 18 for Windows - a guided tour VT 2010 2 Introduktion till SPSS (PSAW) Denna övning kommer steg för steg att lära oss de grundläggande

Läs mer

STATISTIK. Statistik är: 1. Insamling av data 2. Analys av data 3. Presentation av data. tomas.persson@edu.uu.se

STATISTIK. Statistik är: 1. Insamling av data 2. Analys av data 3. Presentation av data. tomas.persson@edu.uu.se STATISTIK Statistik är: 1. Insamling av data 2. Analys av data 3. Presentation av data tomas.persson@edu.uu.se Insamling av data Tänk efter först! Samla sedan in data. Om du vill att eleverna skall undersöka

Läs mer

Introduktion till statistik för statsvetare

Introduktion till statistik för statsvetare Olika figurer Stockholms universitet September 2011 Olika typer av data Olika figurer Data nominal, ordinal, intervall och kvot Nominaldata Ordinaldata Intervalldata Kvotdata Med data menar vi jämförbara

Läs mer

SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete

SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete 1. Beskrivande statistik och lite hypotesprövning 1 Kvantitativ vs Kvalitativ metod Kvantitativt: Man definierar precisa begrepp och ställer därefter frågor

Läs mer

Statistik. Statistik. Statistik. Lars Walter Fil.lic. Statistik

Statistik. Statistik. Statistik. Lars Walter Fil.lic. Statistik Statistik Lars Walter Fil.lic. Statistik Linköping universitet Stockholms universitet Karolinska sjukhuset Sveriges Lantbruksuniversitet Linköpings universitet Folkhälsocentrum, LiÖ FoU-enheten, LiÖ Statistik

Läs mer

En typisk medianmorot

En typisk medianmorot Karin Landtblom En typisk medianmorot I artikeln Läget? Tja det beror på variablerna! i Nämnaren 1:1 beskrivs en del av problematiken kring lägesmått och variabler med några vanliga missförstånd som lätt

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Biostatistik kursmål Dra slutsatser utifrån basala statistiska begrepp och analyser och själva kunna använda sådana metoder.

Läs mer

Tal Räknelagar Prioriteringsregler

Tal Räknelagar Prioriteringsregler Tal Räknelagar Prioriteringsregler Uttryck med flera räknesätt beräknas i följande ordning: 1. Parenteser 2. Exponenter. Multiplikation och division. Addition och subtraktion Exempel: Beräkna 10 5 7. 1.

Läs mer

Statistik för Brandingenjörer. Laboration 1

Statistik för Brandingenjörer. Laboration 1 LUNDS UNIVERSITET 1(6) STATISTISKA INSTITUTIONEN Statistik för Brandingenjörer Laboration 1 Beskrivande statistik VT 2012 2 En marknadsundersökning Bakgrund Uppgiften kommer att omfatta en del av en marknadsundersökning

Läs mer

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Statistik, 2p PROTOKOLL Namn:...... Grupp:... Datum:... Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta den statistiska

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2006 Statistiska institutionen Johan Andersson

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2006 Statistiska institutionen Johan Andersson 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2006 Statistiska institutionen Johan Andersson Skriftlig tentamen på momentet Beskrivande statistik SDA l, 2 poäng ingående i kurserna Grundkurs i statistik 20 p samt Undersökningsmetodik

Läs mer

11. DESKRIPTION EN VARIABEL

11. DESKRIPTION EN VARIABEL 11. DESKRIPTION EN VARIABEL 11.1 Inledning I detta och nästa två kapitel introduceras en enkel typ av dataanalys kallad deskription. Deskription innebär att mer informellt presentera en observerad empirisk

Läs mer

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen Statistikens grunder 1 2013 HT, dagtid Statistiska institutionen Orsak och verkan N Kap 2 forts. Annat ord: kausalitet Något av det viktigaste för varje vetenskap. Varför? Orsakssamband ger oss möjlighet

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2014 års löneenkät 2 Löneenkät 2014 Innehåll Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor 13 Chefer

Läs mer

Histogram, pivottabeller och tabell med beskrivande statistik i Excel

Histogram, pivottabeller och tabell med beskrivande statistik i Excel Histogram, pivottabeller och tabell med beskrivande statistik i Excel 1 Histogram är bra för att dem på ett visuellt sätt ger oss mycket information. Att göra ett histogram i Excel är dock rätt så bökigt.

Läs mer

Population. Observationsenhet. Stickprov. Variabel Ålder Kön. Blodtryck 120/80. Värden. 37 år. Kvinna

Population. Observationsenhet. Stickprov. Variabel Ålder Kön. Blodtryck 120/80. Värden. 37 år. Kvinna Varför statistik Vi vill sammanfatta stora mängder av data i syfte att: Kvantitativt beskriva fenomen Undersöka samband mellan variabler Undersöka skillnader mellan grupper i något avseende Undersöka skillnader

Läs mer

Statistikens grunder 1 och 2, GN, 15 hp, deltid, kvällskurs

Statistikens grunder 1 och 2, GN, 15 hp, deltid, kvällskurs Statistikens grunder 1 och 2, GN, 15 hp, deltid, kvällskurs TE/RC Datorövning 4 Syfte: 1. Lära sig beräkna konfidensintervall och täckningsgrad 2. Lära sig rita en exponentialfördelning 3. Lära sig illustrera

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken X

Sammanfattningar Matematikboken X Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson Skriftlig tentamen på momentet Statistisk dataanalys I (SDA l, beskrivande statistik) 3 högskolepoäng, ingående i kursen Undersökningsmetodik

Läs mer

1 Syfte. 2 Moment hos och faltning av fördelningar MATEMATISK STATISTIK, AK FÖR L, FMS 033, HT-04. 2.2 Angående grafisk presentation

1 Syfte. 2 Moment hos och faltning av fördelningar MATEMATISK STATISTIK, AK FÖR L, FMS 033, HT-04. 2.2 Angående grafisk presentation LUNDS TEKNISKA HÖSKOLA ATEATIKCENTRU ATEATISK STATISTIK ATEATISK STATISTIK, AK FÖR L, FS 33, HT-4!"$&' (*) 1 Syfte I den första delen av detta projekt skall vi försöka hitta begripliga tolkningar av begreppen

Läs mer

Liten handledning i Excel och StarOffice Calc i anslutning till Datorövning 1

Liten handledning i Excel och StarOffice Calc i anslutning till Datorövning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 2004-11-04 MATEMATISK STATISTIK Sannolikhetslära och statistik för lärare Liten handledning i Excel och StarOffice Calc i anslutning till Datorövning 1 Programmet StarOffice Calc

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Vad är statistik? Kapitel 1 handlar om. Praktisk statistik kapitel 1. Vad är statistik? Grundbegrepp

Vad är statistik? Kapitel 1 handlar om. Praktisk statistik kapitel 1. Vad är statistik? Grundbegrepp Vad är statistik? Praktisk statistik kapitel 1 Lars Wahlgren 1 Kapitel 1 handlar om Vad är statistik? Grundbegrepp population, individ, stickprov variabel, datanivåer olika urvalsmetoder LWn 2 1 Vad är

Läs mer

MATEMATIK ARBETSOMRÅDET LIKABEHANDLING Kränkande handlingar, nätmobbning, rasism och genus

MATEMATIK ARBETSOMRÅDET LIKABEHANDLING Kränkande handlingar, nätmobbning, rasism och genus MATEMATIK ARBETSOMRÅDET LIKABEHANDLING Kränkande handlingar, nätmobbning, rasism och genus STATISTIK/DIAGRAM VAD ÄR STATISTIK? En titt på youtube http://www.youtube.com/watch?v=7civnkawope Statistik omfattar

Läs mer

17/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Varför. Epidemiologi

17/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Varför. Epidemiologi Kvantitativ metod och grundläggande statistik Varför Sjuksköterskans yrkesutövning skall vila på vetenskaplig grund Kritiskt förhållningssätt, att kunna läsa artiklar och bedöma om slutsatser är rimliga

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 1, 4p 12 november 2005, kl

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 1, 4p 12 november 2005, kl Karlstads universitet Institutionen för informationsteknologi Avdelningen för statistik Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 1, 4p 1 november 005, kl. 09.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Bifogad formel-

Läs mer

Kvantitativ metod enkäter, tabeller och figurer. Religionsbeteendevetenskap B1: Metod och gemensam teori 11 mars 2009 Marta Axner

Kvantitativ metod enkäter, tabeller och figurer. Religionsbeteendevetenskap B1: Metod och gemensam teori 11 mars 2009 Marta Axner Kvantitativ metod enkäter, tabeller och figurer Religionsbeteendevetenskap B1: Metod och gemensam teori 11 mars 2009 Marta Axner Vägen till kunskap Val av forskningsobjekt Vad vill jag undersöka? Vad kan

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET 1(6) STATISTISKA INSTITUTIONEN Per-Erik Isberg

LUNDS UNIVERSITET 1(6) STATISTISKA INSTITUTIONEN Per-Erik Isberg LUNDS UNIVERSITET 1(6) STATISTISKA INSTITUTIONEN Per-Erik Isberg Simulering i MINITAB Det finns goda möjligheter att utföra olika typer av simuleringar i Minitab. Gemensamt för dessa är att man börjar

Läs mer

Agenda. Statistik Termin 11, Läkarprogrammet, VT14. Forskningsprocessen. Agenda (forts.) Data - skalnivåer. Den heliga treenigheten

Agenda. Statistik Termin 11, Läkarprogrammet, VT14. Forskningsprocessen. Agenda (forts.) Data - skalnivåer. Den heliga treenigheten Agenda Statistik Termin 11, Läkarprogrammet, VT14 I: Grundläggande begrepp och beskrivande statistik II: Exempel på typisk forskning III. Frågestund Martin Cernvall martin.cernvall@pubcare.uu.se Grundläggande

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) Onsdag 1 november 2006, Kl 08.15-13.15

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) Onsdag 1 november 2006, Kl 08.15-13.15 Tentamen i Statistik, STA A och STA A13 (9 poäng) Onsdag 1 november 00, Kl 0.15-13.15 Tillåtna hjälpmedel: Bifogad formelsamling, approximationsschema och tabellsamling (dessa skall returneras). Egen miniräknare.

Läs mer

28 Lägesmått och spridningsmått... 10

28 Lägesmått och spridningsmått... 10 Marjan Repetitionsuppgifter Ma2 1(14) Innehåll 1 Lös ekvationer exakt................................... 2 2 Andragradsfunktion och symmetrilinje........................ 2 3 Förenkla uttryck.....................................

Läs mer

January 3, Statistiska metoder vid kvantitativa. undersökningar. Jan-Olof Johansson

January 3, Statistiska metoder vid kvantitativa. undersökningar. Jan-Olof Johansson January 3, 2017 January 3, 2017 1 / 84 January 3, 2017 2 / 84 Part I Lärandemål Kvantitativ undersökning Insamling av kvantitativa data Inledning January 3, 2017 3 / 84 Lärandemål Lärandemål definiera

Läs mer

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term

Läs mer

Förtest. Hur kan jag arbeta med förtesten? Hur dokumenterar jag elevens kunskapsutveckling? Uppfattar du det som att eleven kan matematikinnehållet

Förtest. Hur kan jag arbeta med förtesten? Hur dokumenterar jag elevens kunskapsutveckling? Uppfattar du det som att eleven kan matematikinnehållet AB Höst LP 1-2 Flik 02 Förtest (8768) Lev 1.qxd 2004-01-20 18:10 Sida 1 Förtest För alla lärare är det viktigt att skaffa sig en god bild av elevens kunskaper för att veta vad eleven behöver för att gå

Läs mer

Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-11-09 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Mattestegens matematik

Mattestegens matematik höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 2

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 2 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 2 DATAMATRISEN 1. Datamatrisen nedan visar ett utdrag av ett datamaterial för USA:s 50 stater. Stat Befolkningsmängd Inkomst Marijuana Procent män (miljoner) per person lagligt?

Läs mer

Tillämpad statistik Naprapathögskolan. Henrik Källberg www.henrikkallberg.com Henrik.Kallberg@ki.se Tel. 08-5248 74 82

Tillämpad statistik Naprapathögskolan. Henrik Källberg www.henrikkallberg.com Henrik.Kallberg@ki.se Tel. 08-5248 74 82 Tillämpad statistik Naprapathögskolan Henrik Källberg www.henrikkallberg.com Henrik.Kallberg@ki.se Tel. 08-5248 74 82 Mål! Introducera deskriptiv statistik Förklara grundläggande begrepp inom statistik

Läs mer

6-2 Medelvärde och median. Namn:

6-2 Medelvärde och median. Namn: 6-2 Medelvärde och median. Namn: Inledning Du har nu lärt dig en hel del om datainsamling och presentation av data i olika sorters diagram. I det här kapitlet skall du studera hur man kan karaktärisera

Läs mer

6-1 Datainsamling, tabeller och diagram Namn:

6-1 Datainsamling, tabeller och diagram Namn: 6-1 Datainsamling, tabeller och diagram Namn: Inledning Så fort du bläddrar i en dagstidning kommer du att se en mängd tabeller och diagram över diverse företeelser. I det här kapitlet skall du studera

Läs mer

Beskrivande statistik. Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor

Beskrivande statistik. Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor Beskrivande statistik Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor Beskrivande statistik Grunden för all analys är ordning och reda! Beskrivande statistik hjälper oss att överskådligt sammanfatta

Läs mer

Rapport efter genomförd inventering av älg för viltförvaltningsområdet Älvarna

Rapport efter genomförd inventering av älg för viltförvaltningsområdet Älvarna 2009-07-09 Rapport efter genomförd inventering av älg för viltförvaltningsområdet Älvarna Rapporten visar älgstammens täthet och sammansättning ÄlgFlyg AB Pelle Bergs backe 3 Box 1947 791 19 FALUN Tel:

Läs mer

Statistiska analyser C2 Bivariat analys. Wieland Wermke

Statistiska analyser C2 Bivariat analys. Wieland Wermke + Statistiska analyser C2 Bivariat analys Wieland Wermke + Bivariat analys n Mål: Vi vill veta något om ett samband mellan två fenomen n à inom kvantitativa strategier kan man undersöka detta genom att

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 2

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 2 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 2 DATAMATRISEN 1. Datamatrisen nedan visar ett utdrag av ett datamaterial för USA:s 50 stater. Stat Befolkningsmängd Inkomst Marijuana Procent män (miljoner) per person lagligt?

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) Aktuella avsnitt i boken är Kapitel 7. Lektionens mål: Du

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2006 Statistiska institutionen Johan Andersson

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2006 Statistiska institutionen Johan Andersson 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2006 Statistiska institutionen Johan Andersson Skriftlig omtentamen på momentet Beskrivande statistik SDA l, 2 poäng, ingående i kursen Undersökningsmetodik och statistisk dataanalys,

Läs mer

Bearbetning och Presentation

Bearbetning och Presentation Bearbetning och Presentation Vid en bottenfaunaundersökning i Nydalasjön räknade man antalet ringmaskar i 5 vattenprover. Följande värden erhölls:,,,4,,,5,,8,4,,,0,3, Det verkar vara diskreta observationer.

Läs mer

Begrepp Värde (mätvärde), medelvärde, median, lista, tabell, rad, kolumn, spridningsdiagram (punktdiagram)

Begrepp Värde (mätvärde), medelvärde, median, lista, tabell, rad, kolumn, spridningsdiagram (punktdiagram) Aktivitetsbeskrivning Denna aktivitet är en variant av en klassisk matematiklaboration där eleverna får mäta omkrets och diameter på ett antal cirkelformade föremål för att bestämma ett approximativt värde

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken Z

Sammanfattningar Matematikboken Z Sammanfattningar Matematikboken Z KAPitel procent och statistik Procent Ordet procent betyder hundradel och anger hur stor del av det hela som något är. Procentform och 45 % = 0,45 6,5 % = 0,065 decimalform

Läs mer

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke + Statistiska analyser C2 Inferensstatistik Wieland Wermke + Signifikans och Normalfördelning + Problemet med generaliseringen: inferensstatistik n Om vi vill veta ngt. om en population, då kan vi ju fråga

Läs mer

Statistikens grunder (an, 7,5 hsp) Tatjana Nahtman Statistiska institutionen, SU

Statistikens grunder (an, 7,5 hsp) Tatjana Nahtman Statistiska institutionen, SU Statistikens grunder (an, 7,5 hsp) Tatjana Nahtman Statistiska institutionen, SU KURSENS INNEHÅLL Statistiken ger en empirisk grund för ekonomin. I denna kurs betonas statistikens idémässiga bakgrund och

Läs mer

Statistik i Excel en introduktion

Statistik i Excel en introduktion Statistik i Excel en introduktion Thommy Perlinger När man använder statistik i Excel behöver man paketet Data Analysis som ligger under menyn Verktyg (Alt-y,d). Finns det inte där kan man installera det

Läs mer

DATORÖVNING 4: DISKRETA

DATORÖVNING 4: DISKRETA IDA/Statistik 2008-09-25 Annica Isaksson DATORÖVNING 4: DISKRETA SANNOLIKHETSFÖRDELNINGAR. I denna datorövning ska du illustrera olika sannolikhetsfördelningar samt beräkna sannolikheter i dessa m h a

Läs mer

SurveyXact version 6.10

SurveyXact version 6.10 SurveyXact version 6.10 SurveyXact har uppdaterats med kraftigt förbättrade möjligheter för att redigera analysresultat i analysen. Det har blivit enklare att analysera data och hitta de intressanta analysresultaten.

Läs mer

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik UMEÅ UNIVERSITET Statistiska institutionen 2006--28 Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik Test av skillnad i medelvärden mellan två grupper Uppgift Testa om det är någon skillnad i medelvikt

Läs mer

Matematikcentrum 1(7) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 - Biostatistisk grundkurs HT2007. Laboration. Simulering

Matematikcentrum 1(7) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 - Biostatistisk grundkurs HT2007. Laboration. Simulering Matematikcentrum 1(7) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 - Biostatistisk grundkurs HT007 Laboration Simulering Grupp A: 007-11-1, 8.15-.00 Grupp B: 007-11-1, 13.15-15.00 Introduktion Syftet

Läs mer

Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp

Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp Extra övningssamling i undersökningsmetodik HT10 till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp Författad av Karin Dahmström 1. Utgå från en population bestående av 5 personer med följande

Läs mer

Matematikcentrum 1(5) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT Laboration P3-P4. Statistiska test

Matematikcentrum 1(5) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT Laboration P3-P4. Statistiska test Matematikcentrum 1(5) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT-2009 Laboration P3-P4 Statistiska test MH:231 Grupp A: Tisdag 17/11-09, 8.15-10.00 och Måndag 23/11-09, 8.15-10.00 Grupp B: Tisdag

Läs mer