Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS"

Transkript

1 Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS I filen enkät.pdf finns svar från fyra män taget från en stor undersökning som gjordes i början av 70- talet. Ni skall mata in dessa uppgifter på att sätt som är lämpligt för vidare bearbetning i SPSS eller andra statistikprogram. Börja med att öppna ett tomt Excel-ark. För att SPSS skall kunna läsa filen måste varje observation läggas på en separat rad och varje variabel i en separat kolumn. Börja med att på översta raden skriva in följande kolumner: rokning, ncig, stress, foddat, svardat, langd, vikt, sbt, dbt. Anledningen till att vi väljer de något kryptiska beteckningarna är att det ofta är lämpligt att välja ett kort men informativt variabelnamn. Mata in de nya fallen. Koda Ja som 1 och Nej som 2. På antal cigaretter kodas 1-4 per dag som 1, 5-14 per dag som 2, osv. På stressfrågan kodas den lägsta stressnivån som 1, nästa som 2, osv. Spara filen på skrivbordet under ett lämpligt namn. Öppna SPSS. Välj File->Open->Data på menyn, klicka på drop-down-menyn och välj filtypen Excel (se nedan). Leta reda på din fil och öppna den. Spara SPSS-filen genom att trycka File->Save As. Välj variable view längst ner till vänster och mata in lämpliga etiketter för alla variabler under Label. Ändra skala för ncig och stress genom att trycka i kolumnen Measure och välj Ordinal. Ordinalskala innebär att observationerna kan ordnas, men ej nödvändigtvis har någon numerisk betydelse (t.ex. kan den högsta stressnivån, kodad som 6, sägas vara högre än de lägsta, dock betyder siffran 6 inte något annat i det här fallet) För att vi i outputen skall se Ja och Nej behöver vi value labels. Skapa dessa genom att klicka i rutan under Values på översta raden, där det står None. En knapp med tre punkter på kommer nu upp i rutan. Klicka på denna. Vi kodade Ja som 1 och Nej som 2, mata därför in 1 under value och Ja under Label. Klicka på Add. Upprepa samma procedur med 2 och Nej. Glöm inte att klicka Add innan du klickar OK för att stänga rutan. Skapa lämpliga value labels även för variablerna ncigg och stress.

2 För att göra datamaterialet mer intressant skall vi lägga till ytterligare observationer. Spara ner filen gbg.sav från kurshemsidan. Gå in i SPSS i filen där ni har matat in data. Välj Data->Merge Files->Add Cases. Tryck på Browse och leta rätt på gbg.sav som ni sparade ner från kurshemsidan. Tryck Continue och sedan OK. Om allt har gått rätt skall ni nu ha ett dataset med 257 observationer. Räkna ut BMI genom att trycka på Transform->Compute Variable. Rutan du nu får kan användas för att räkna nya variabler, den nya variabeln får namnet som skrivs in i rutan under Target Variable. Skriv in BMI här. I rutan Numeric Expression skriver du vikt/((langd/100)**2). Klicka OK. För varje observation kommer SPSS nu att dela personens värde på variabeln vikt med kvadraten på personen längd i meter (som vi får fram genom att dela variabeln langd med 100). Räkna ut deskriptiva statistiska mått genom att klicka Analyze->Descriptive Statistics->Descriptives. Välj BMI från den vänstra rutan och klicka på knappen med en pil för att lägga till den till rutan Variable(s). Alternativt går det att dra över BMI till den andra rutan. Klicka OK. Titta på resultaten i Output-fönstret. Många saker i SPSS går att göra på flera sätt, istället för descriptives hade vi kunnat använda Analyze-> Compare Means -> Means, vilket även ger möjlighet att dela in i grupper. Ta fram deskriptiva mått för rökare och icke-rökare separat genom att trycka Analyze-> Compare Means -> Means. Lägg till BMI i Dependent List och rokning i Independent. Tryck Options och lägg till Median till rutan Cell Statistics. Klicka Continue och sedan OK. Nu får vi medelvärde, standardavvikelse och median för BMI uppdelat på rökare och icke-rökare.

3 Räkna ut ålder vid svarstillfället med hjälp av att välja Transform->Compute Variable. Vi kallar den nya variabeln alder, alltså skriver vi detta i rutan under Target Variable. I Numeric Expression skriver vi DATEDIFF(svardat,foddat,"years"). Detta säger åt SPSS att räkna ut skillnaden mellan de två datumen svardat och foddat i enheten år. Vi skulle även kunna räkna ut skillnad i kvartal, månader, veckor eller dagar genom att byta years mot quarters, months, weeks eller days. Skapa en frekvenstabell över ålder genom att trycka Analyze->Descriptive Statistics->Frequencies. Lägg till alder i Variable(s)-rutan, se till att Display frequency tables är ifylld och klicka OK. Vi ser nu åldersfördelning i Ouput-fönstret. Observera att om det hade varit större spridning på ålder i materialet så hade denna tabell blivit lång och oöverskådlig. Skapa en korstabell genom att klicka Analyze->Descriptive Statistics->Crosstabs. Lägg in alder i rutan under Row(s) och rokning under Column(s). Klicka Cells och klicka i Row under Percentages. Klicka Continue och OK. En korstabell visas nu i Output-fönstret.

4 Spridningen i materialet kan illustreras grafiskt med en så kallade boxplot. Den består av en låda där nedre delen av lådan visar första kvartilen, d.v.s. den punkt som delar materialet så 25% av alla värden ligger under och 75% över. På samma sätt är övre delen av lådan tredje kvartilen, d.v.s. 25% ligger över och 75% under. Strecket i mitten av lådan visar andra kvartilen, vilken oftast kallas för medianen, som delar materialet i 50%. Avståndet mellan första och tredje kvartilen kallas kvartilavstånd eller interquartile range (IQR), och kan ses som ett mått på spridningen som inte är mindre känslig mot extrema värden än standardavvikelsenn. Strecken som går ut från lådan visar det största värdet som inte räknas som outlier (d.v.s. ett extremt värde). SPSS räknar värden som ligger mer en 1.5 kvartilavstånd från lådan som outliers. Skapa en boxplot genom att trycka Graphs->Legacy Dialogs->Boxplot. Välj Summaries of separate variables och klicka OK. Lägg till sbt (systoliskt blodtryck) i rutan Boxes represent: och klicka OK. I resultatet ser ni att det står ett nummer bredvid de ringar som representerar outliers, dessa nummer visar vilken rad observationen kommer från. Ett annat sätt att undersöka fördelningen i materialet är med ett histogram. Skapa ett genom att klicka Graphs->Legacy Dialogs->Histogram. Lägg till sbt under Variable och klicka i Display normal curve. Klicka sedan OK. I resultatet ser ni att variabeln sbt inte riktigt är normalfördelad, utan en aning en positivt skevt fördelad. Undersök om det finns någon skillnad i genomsnittligt BMI mellan rökare och icke-rökare med ett t-test. Tryck Analyze-> Compare Means -> Independent Samples T-test. Lägg BMI i Test Variabel(s) och rokning som Grouping Variable. Klicka Define Groups och skriv in 1 och 2. Tryck Continue och OK. I mitten av tabellen under Sig. (2-tailed) kan p-värdet läsas av. Om detta är under 0.05 brukar man säga att det finns en signifikant skillnad (på 5% nivån) mellan grupperna. Till höger i tabellen finns ett 95% konfidensintervall, detta visar på värden som vi kan vara ganska säkra på att den sanna skillnaden i populationen ligger mellan. När man utför ett t-test på små stickprov (mindre än 30-50) är det lämpligt att se på ett histogram så variabeln ser någorlunda normalfördelad ut, annars kan p-värdet vara missvisande. Ett alternativt är att använda ett icke-parametriskt test, t.ex. Mann-Whitney. För detta test räcker det även att variabeln mäts på ordinalskala, vilket kan vara problematiskt för t-test.

5 Testa om det finns någon skillnad i stressnivå för rökare och icke-rökare genom att trycka Analyze->Non parametric tests->legacy Dialogs-> 2 Independent Samples. Välj stress som testvariabel och rokning som Grouping Variable, klicka Define Groups och mata in 1 och 2. Klicka Continue och OK. I resultatet går p-värdet att läsa av under Asymp. Sig. (2-tailed). Ett högt p-värde innebär att det inte finns starka bevis för att det finns en skillnad mellan grupperna. Sambandet mellan två variabler kan undersökas genom att räkna ut korrelationen mellan dem, dock är det lämpligt att först studera sambandet grafiskt, med t.ex. ett spridningsdiagram (scatterplot). Klicka Graphs->Legacy Dialogs->Scatter/Dot. Välj Simple Scatter och klicka OK. Lägg in sbt (systoliskt blodtryck) på Y-axeln och dbt (diastoliskt blodtryck) på X-axeln. Klicka OK. Vi ser att det verkar vara ett ganska linjärt samband mellan systoliskt och diastoliskt blodtryck. Räkna ut korrelationen mellan variablerna genom att trycka Analyze->Correlate->Bivariate. Lägg till sbt och dbt till variabellistan och se till att både Pearson och Spearman. Klicka OK. Vi får nu en tabell för Pearsons korrelationskoefficient och en för Spearmans. Skillnaden mellan dem är att Pearsons mäter graden av linjärt samband, vilket inte fungerar lika bra för t.ex. en kurva. Spearmans mäter däremot bara om sambandet är ökande eller avtagande. Både koefficienterna kan anta värden mellan -1 och 1, där -1 betyder ett perfekt avtagande samband (dvs ju högra värde på a desto lägre värde på b) och 1 ett perfekt ökande samband (ju högra värde på a desto högre värde på b). Som ni ser är en variabel perfekt korrelerad med sig själv, t.ex. är korrelationen mellan sbt och sbt 1. Vi ser även att vi får ett p-värde för korrelationen under Sig. (2-tailed), vilket visar att korrelationen mellan sbt och dbt är statistiskt signifikant.

Introduktion till SPSS

Introduktion till SPSS Introduktion till SPSS.. Innehåll 1 Introduktion till SPSS 1 1.1 Data Editor 1 1.2 Viewer 1 2 Variabler och Mätskalor 2 2.1 Kvantitativa variabler (Numeriska variabler) 2 2.2 Kategoriska variabler (Kvalitativa

Läs mer

Idiotens guide till. Håkan Lyckeborgs SPSS-föreläsning 4/12 2008. Av: Markus Ederwall, 21488

Idiotens guide till. Håkan Lyckeborgs SPSS-föreläsning 4/12 2008. Av: Markus Ederwall, 21488 Idiotens guide till Håkan Lyckeborgs SPSS-föreläsning 4/12 2008 Av: Markus Ederwall, 21488 1. Starta SPSS! 2. Hitta din datamängd på Kurs 601\downloads\datamängd A på studentwebben 3. När du hittat datamängden

Läs mer

Richard Öhrvall, http://richardohrvall.com/ 1

Richard Öhrvall, http://richardohrvall.com/ 1 Läsa in data (1/4) Välj File>Open>Data Läsa in data (2/4) Leta reda på rätt fil, Markera den, välj Open http://richardohrvall.com/ 1 Läsa in data (3/4) Nu ska data vara inläst. Variable View Variabelvärden

Läs mer

Intro till SPSS Kimmo Sorjonen (0811)

Intro till SPSS Kimmo Sorjonen (0811) 1 Intro till SPSS Kimmo Sorjonen (0811) 1. Att mata in data i SPSS 1. Klicka på ikonen för SPSS. 2. Välj alternativet Type in data och klicka på OK. 3. Databladet har två flikar: Data view och Variable

Läs mer

T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen

T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen 1. One-Sample T-Test 1.1 När? Denna analys kan utföras om man vill ta reda på om en populations medelvärde på en viss variabel kan antas

Läs mer

Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2010, svenska)

Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2010, svenska) Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2010, svenska) I processövningen som ni ska genomföra ingår det att konstruera samt sammanställa en enkät. Denna sammanställning ska göras med hjälp av programmet

Läs mer

Matematikcentrum 1(12) Matematisk Statistik Lunds Universitet. SPSS (PASW) 18 for Windows - a guided tour

Matematikcentrum 1(12) Matematisk Statistik Lunds Universitet. SPSS (PASW) 18 for Windows - a guided tour Matematikcentrum 1(12) Matematisk Statistik Lunds Universitet SPSS (PASW) 18 for Windows - a guided tour VT 2010 2 Introduktion till SPSS (PSAW) Denna övning kommer steg för steg att lära oss de grundläggande

Läs mer

Matematikcentrum 1(5) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT Laboration P3-P4. Statistiska test

Matematikcentrum 1(5) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT Laboration P3-P4. Statistiska test Matematikcentrum 1(5) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT-2009 Laboration P3-P4 Statistiska test MH:231 Grupp A: Tisdag 17/11-09, 8.15-10.00 och Måndag 23/11-09, 8.15-10.00 Grupp B: Tisdag

Läs mer

Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)

Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) I processövningen som ni ska genomföra ingår det att konstruera samt sammanställa en enkät. Denna sammanställning ska göras med hjälp av programmet

Läs mer

Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)

Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) I processövningen som ni ska genomföra ingår det att konstruera samt sammanställa en enkät. Denna sammanställning ska göras med hjälp av programmet

Läs mer

Matematikcentrum 1(12) Matematisk Statistik Lunds Universitet Per-Erik Isberg. SPSS for Windows 12 - a guided tour

Matematikcentrum 1(12) Matematisk Statistik Lunds Universitet Per-Erik Isberg. SPSS for Windows 12 - a guided tour Matematikcentrum 1(12) Matematisk Statistik Lunds Universitet Per-Erik Isberg SPSS for Windows 12 - a guided tour HT 2006 2 Introduktion till SPSS Denna övning kommer steg för steg att lära oss de grundläggande

Läs mer

Matematikcentrum 1(7) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 - Biostatistisk grundkurs HT2007. Laboration. Simulering

Matematikcentrum 1(7) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 - Biostatistisk grundkurs HT2007. Laboration. Simulering Matematikcentrum 1(7) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 - Biostatistisk grundkurs HT007 Laboration Simulering Grupp A: 007-11-1, 8.15-.00 Grupp B: 007-11-1, 13.15-15.00 Introduktion Syftet

Läs mer

Kort manual till SPSS 10.0 för Mac/PC

Kort manual till SPSS 10.0 för Mac/PC Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Kort manual till SPSS 10.0 för Mac/PC 1. Att skapa en ny variabel Inmatning av data sker i det spread sheet som kallas Data View (flik längst

Läs mer

Under denna laboration kommer regression i olika former att tas upp. Laborationen består av fyra större deluppgifter.

Under denna laboration kommer regression i olika former att tas upp. Laborationen består av fyra större deluppgifter. Laboration 5 Under denna laboration kommer regression i olika former att tas upp. Laborationen består av fyra större deluppgifter. Deluppgift 1: Enkel linjär regression Övning Under denna uppgift ska enkel

Läs mer

Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)

Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Denna datorövning fokuserar på att upptäcka samband mellan två variabler. Det görs genom att rita spridningsdiagram och beräkna korrelationskoefficienter

Läs mer

Regressionsanalys med SPSS Kimmo Sorjonen (2010)

Regressionsanalys med SPSS Kimmo Sorjonen (2010) 1 Regressionsanalys med SPSS Kimmo Sorjonen (2010) 1. Multipel regression 1.1. Variabler I det aktuella exemplet ingår följande variabler: (1) life.sat, anger i vilket utsträckning man är nöjd med livet;

Läs mer

Tillämpad statistik att samla och sammanfatta data Laboration 1: Deskriptiv statistik

Tillämpad statistik att samla och sammanfatta data Laboration 1: Deskriptiv statistik Tillämpad statistik att samla och sammanfatta data Laboration 1: Deskriptiv statistik 2008 Martin Gellerstedt 0. INTRODUKTION... 2 1. ATT BESKRIVA NOMINALDATA... 4 1.1 ATT BESKRIVA NOMINALDATA UNIVARIAT...

Läs mer

Marknadsinformationsmetodik Inlämningsuppgift

Marknadsinformationsmetodik Inlämningsuppgift Marknadsinformationsmetodik Inlämningsuppgift Uppgiften löses med hjälp av SPSS. Klistra in tabeller och diagram från SPSS i ett Worddokument och kommentera där. Använd ett försättsblad till den slutgiltiga

Läs mer

Medicinsk statistik II

Medicinsk statistik II Medicinsk statistik II Läkarprogrammet termin 5 VT 2013 Susanna Lövdahl, Msc, doktorand Klinisk koagulationsforskning, Lunds universitet E-post: susanna.lovdahl@med.lu.se Dagens föreläsning Fördjupning

Läs mer

Introduktion till PSPP

Introduktion till PSPP Introduktion till PSPP Centrum för Primärvårdsforskning (CPF) 2015-02-09 Mir Nabi Pirouzi Fard www.cpf.se 1 Introduktion PSPP är ett program för statistisk analys av data. En manual i pdf-format för hur

Läs mer

Grunderna i SPSS. 2013 Martin Gellerstedt 0. INTRODUKTION... 2 1. KOM IGÅNG MED INMATNING, KODNING OCH DATATRIXANDE... 3

Grunderna i SPSS. 2013 Martin Gellerstedt 0. INTRODUKTION... 2 1. KOM IGÅNG MED INMATNING, KODNING OCH DATATRIXANDE... 3 Grunderna i SPSS 2013 Martin Gellerstedt 0. INTRODUKTION... 2 1. KOM IGÅNG MED INMATNING, KODNING OCH DATATRIXANDE... 3 1.1 ATT DEFINIERA VARIABLER OCH SKAPA EN KOD... 4 1.2 ATT KOPIERA EN KOD... 6 1.3

Läs mer

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten Uppgift 1 Produktmomentkorrelationskoefficienten Både Vikt och Längd är variabler på kvotskalan och således kvantitativa variabler. Det innebär att vi inte har så stor nytta av korstabeller om vi vill

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Biostatistik kursmål Dra slutsatser utifrån basala statistiska begrepp och analyser och själva kunna använda sådana metoder.

Läs mer

Introduktion till PAST

Introduktion till PAST Introduktion till PAST Robert Szulkin robert.szulkin@sll.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... - 2 - PAST - Introduktion... - 3 - Introduktion... - 3 - Hjälpmanual... - 3 - Installation... -

Läs mer

Datainmatning TÄNKTA BETECKNINGAR. Variabelnamn/kolumnbeteckning, Dummyvärden, som matas in beroende på aktuellt svarsalternativ

Datainmatning TÄNKTA BETECKNINGAR. Variabelnamn/kolumnbeteckning, Dummyvärden, som matas in beroende på aktuellt svarsalternativ Åke Aronsson och Studentlittertur Att komma igång med SPSS 1 Kapitel 7: Att komma igång med SPSS Syftet med detta avsnitt är att ge en introduktion till SPSS 9.0 för Windows 95/98/NT. I det här avsnittet

Läs mer

Grunderna i SPSS. 2014 Martin Gellerstedt 0. INTRODUKTION... 2 1. KOM IGÅNG MED INMATNING, KODNING OCH DATATRIXANDE... 3

Grunderna i SPSS. 2014 Martin Gellerstedt 0. INTRODUKTION... 2 1. KOM IGÅNG MED INMATNING, KODNING OCH DATATRIXANDE... 3 Grunderna i SPSS 2014 Martin Gellerstedt 0. INTRODUKTION... 2 1. KOM IGÅNG MED INMATNING, KODNING OCH DATATRIXANDE... 3 1.1 ATT DEFINIERA VARIABLER OCH SKAPA EN KOD... 4 1.2 ATT KOPIERA EN KOD... 7 1.3

Läs mer

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke + Statistiska analyser C2 Inferensstatistik Wieland Wermke + Signifikans och Normalfördelning + Problemet med generaliseringen: inferensstatistik n Om vi vill veta ngt. om en population, då kan vi ju fråga

Läs mer

Introduktion till. Minitab version 14

Introduktion till. Minitab version 14 Statistiska institutionen LW n/pei/jb Introduktion till Minitab version 14 Innehållsförteckning 1 Introduktion Worksheeten datafönstret Minitabs menyer och Session-fönstret Att spara och öppna Minitab-filer

Läs mer

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng.

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng. 1 Att tänka på (obligatorisk läsning) A. Redovisa Dina lösningar i en form som gör det lätt att följa Din tankegång. (Rättaren förutsätter att det dunkelt skrivna är dunkelt tänkt.). Motivera alla väsentliga

Läs mer

Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor)

Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor) Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor) För att åskådliggöra insamlat material från en undersökning används mått, tabeller och diagram vid sammanställningen. Det är därför viktigt med en grundläggande

Läs mer

Datoro vning 1-2 Statistisk analys av kodade svar

Datoro vning 1-2 Statistisk analys av kodade svar Datoro vning 1-2 Statistisk analys av kodade svar 732G19 Utredningskunskap I Denna datorövning utförs i grupper om 2-4 personer och ska ses som en instruktion i att analysera resultaten av en enkät. Ingen

Läs mer

Typvärde. Mest frekventa värdet Används framförallt vid nominalskala Ex: typvärdet. Kemi 250. Ekon 570. Psyk 120. Mate 195.

Typvärde. Mest frekventa värdet Används framförallt vid nominalskala Ex: typvärdet. Kemi 250. Ekon 570. Psyk 120. Mate 195. Lägesmått Det kan ibland räcka med ett lägesmått för att beskriva datamaterial Lägesmåttet kan vara bra att använda då olika datamaterial skall jämföras Vilket lägesmått som skall användas: Typvärde Median

Läs mer

Föreläsning 1. 732G60 Statistiska metoder

Föreläsning 1. 732G60 Statistiska metoder Föreläsning 1 Statistiska metoder 1 Kursens uppbyggnad o 10 föreläsningar Teori blandas med exempel Läggs ut några dagar innan på kurshemsidan o 5 räknestugor Tillfälle för individuella frågor Viktigt

Läs mer

Gamla tentor (forts) ( x. x ) ) 2 x1

Gamla tentor (forts) ( x. x ) ) 2 x1 016-10-10 Gamla tentor - 016 1 1 (forts) ( x ) x1 x ) ( 1 x 1 016-10-10. En liten klinisk ministudie genomförs för att undersöka huruvida kostomläggning och ett träningsprogram lyckas sänka blodsockernivån

Läs mer

Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2003, engelska)

Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2003, engelska) Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2003, engelska) Denna datorövning fokuserar på att upptäcka samband mellan två variabler. Det görs genom att rita spridningsdiagram och beräkna korrelationskoefficienter

Läs mer

Laborationer i statistik för A:1, Lab 1

Laborationer i statistik för A:1, Lab 1 Mittuniversitetet 2006-08-31 1 Laborationer i statistik för A:1, Lab 1 Laborationsanvisningar Genomförande Gå igenom laborationen i basgruppen och diskutera vilka lärandemål ni eventuellt behöver tillföra

Läs mer

2.1 Minitab-introduktion

2.1 Minitab-introduktion 2.1 Minitab-introduktion Betrakta följande mätvärden (observationer): 9.07 11.83 9.56 7.85 10.44 12.69 9.39 10.36 11.90 10.15 9.35 10.11 11.31 8.88 10.94 10.37 11.52 8.26 11.91 11.61 10.72 9.84 11.89 7.46

Läs mer

2. Lära sig beskriva en variabel numeriskt med "proc univariate" 4. Lära sig rita diagram med avseende på en annan variabel

2. Lära sig beskriva en variabel numeriskt med proc univariate 4. Lära sig rita diagram med avseende på en annan variabel Datorövning 1 Statistikens Grunder 2 Syfte 1. Lära sig göra betingade frekvenstabeller 2. Lära sig beskriva en variabel numeriskt med "proc univariate" 3. Lära sig rita histogram 4. Lära sig rita diagram

Läs mer

Statistikens grunder 1 och 2, GN, 15 hp, deltid, kvällskurs

Statistikens grunder 1 och 2, GN, 15 hp, deltid, kvällskurs Statistikens grunder och 2, GN, hp, deltid, kvällskurs TE/RC Datorövning 3 Syfte:. Lära sig göra betingade frekvenstabeller 2. Lära sig beskriva en variabel numeriskt med proc univariate 3. Lära sig rita

Läs mer

Histogram, pivottabeller och tabell med beskrivande statistik i Excel

Histogram, pivottabeller och tabell med beskrivande statistik i Excel Histogram, pivottabeller och tabell med beskrivande statistik i Excel 1 Histogram är bra för att dem på ett visuellt sätt ger oss mycket information. Att göra ett histogram i Excel är dock rätt så bökigt.

Läs mer

DATORÖVNING 1: INTRODUKTION TILL DATORSYSTEMET. BESKRIVANDE STATISTIK. SANNOLIKHETSLÄRA.

DATORÖVNING 1: INTRODUKTION TILL DATORSYSTEMET. BESKRIVANDE STATISTIK. SANNOLIKHETSLÄRA. DATORÖVNING 1: INTRODUKTION TILL DATORSYSTEMET. BESKRIVANDE STATISTIK. SANNOLIKHETSLÄRA. ALLMÄNT OM DATORERNA Datorsystemet består av persondatorer kopplade i ett nätverk till en större server. Operativsystemet

Läs mer

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum Skrivtid

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum Skrivtid LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum 2008-06-04 Skrivtid 0900 1400 Tentamen i: Statistik 1, Undersökningsmetodik 7.5 hp Antal uppgifter: 5 Krav för G: 15 Lärare:

Läs mer

Variansanalys med SPSS Kimmo Sorjonen (2012-01-19)

Variansanalys med SPSS Kimmo Sorjonen (2012-01-19) 1 Variansanalys med SPSS Kimmo Sorjonen (2012-01-19) 1. Envägs ANOVA för oberoende mätningar 1.1 Variabler Data simulerar det som använts i följande undersökning (se Appendix A): Petty, R. E., & Cacioppo,

Läs mer

Viktiga dimensioner vid val av test (och även val av deskriptiv statistik) Biostatistik II - Hypotesprövning i teori och praktik.

Viktiga dimensioner vid val av test (och även val av deskriptiv statistik) Biostatistik II - Hypotesprövning i teori och praktik. Viktiga dimensioner vid val av test (och även val av deskriptiv statistik) Biostatistik II - Hypotesprövning i teori och praktik Urvalsstorlek Mätnivå/skaltyp Fördelning av data Studiedesign Frida Eek

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Agenda. Statistik Termin 11, Läkarprogrammet, VT14. Forskningsprocessen. Agenda (forts.) Data - skalnivåer. Den heliga treenigheten

Agenda. Statistik Termin 11, Läkarprogrammet, VT14. Forskningsprocessen. Agenda (forts.) Data - skalnivåer. Den heliga treenigheten Agenda Statistik Termin 11, Läkarprogrammet, VT14 I: Grundläggande begrepp och beskrivande statistik II: Exempel på typisk forskning III. Frågestund Martin Cernvall martin.cernvall@pubcare.uu.se Grundläggande

Läs mer

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot

Läs mer

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik UMEÅ UNIVERSITET Statistiska institutionen 2006--28 Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik Test av skillnad i medelvärden mellan två grupper Uppgift Testa om det är någon skillnad i medelvikt

Läs mer

Statistisk undersökningsmetodik (Pol. kand.)

Statistisk undersökningsmetodik (Pol. kand.) TENTAMEN Tentamensdatum 2008-10-02 Statistisk undersökningsmetodik (Pol. kand.) Namn:.. Personnr:.. Tentakod: Obs! Var noga med att skriva din tentakod på varje lösningsblad som du lämnar in. Skrivtid

Läs mer

Datorövning 1 Enkel linjär regressionsanalys

Datorövning 1 Enkel linjär regressionsanalys Datorövning 1 Enkel linjär regressionsanalys Datorövningen utförs i grupper om två personer. I denna datorövning skall ni använda Excel och Minitab för att 1. få en visuell uppfattning om vad ett regressionssamband

Läs mer

MINITAB i korthet. release 16. Jan-Eric Englund. SLU Alnarp Kompendium 2011. Swedish University of Agricultural Sciences Department of Agrosystems

MINITAB i korthet. release 16. Jan-Eric Englund. SLU Alnarp Kompendium 2011. Swedish University of Agricultural Sciences Department of Agrosystems MINITAB i korthet release 16 Jan-Eric Englund SLU Alnarp Kompendium 2011 Område Agrosystem Course notes Swedish University of Agricultural Sciences Department of Agrosystems Jan-Eric Englund är universitetslektor

Läs mer

Population. Observationsenhet. Stickprov. Variabel Ålder Kön. Blodtryck 120/80. Värden. 37 år. Kvinna

Population. Observationsenhet. Stickprov. Variabel Ålder Kön. Blodtryck 120/80. Värden. 37 år. Kvinna Varför statistik Vi vill sammanfatta stora mängder av data i syfte att: Kvantitativt beskriva fenomen Undersöka samband mellan variabler Undersöka skillnader mellan grupper i något avseende Undersöka skillnader

Läs mer

Statistik Lars Valter

Statistik Lars Valter Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications

Läs mer

Beskrivande statistik. Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor

Beskrivande statistik. Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor Beskrivande statistik Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor Beskrivande statistik Grunden för all analys är ordning och reda! Beskrivande statistik hjälper oss att överskådligt sammanfatta

Läs mer

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Statistik, 2p PROTOKOLL Namn:...... Grupp:... Datum:... Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta den statistiska

Läs mer

Deskription (Kapitel 2 i Howell) Moment 1: Statistik, 3 poäng

Deskription (Kapitel 2 i Howell) Moment 1: Statistik, 3 poäng Kognitiv psykologi Moment 1: Statistik, 3 poäng VT 27 Lärare: Maria Karlsson Deskription (Kapitel 2 i Howell) Beskrivande mått, tabeller och diagram 1 2 Tabeller Tabell- och kolumnrubriker bör vara fullständiga

Läs mer

Tentamen består av 12 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 32 poäng för att få väl godkänt.

Tentamen består av 12 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 32 poäng för att få väl godkänt. KOD: Kurskod: PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Sandra Buratti Tentamensdatum: 2013-11-16 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består

Läs mer

Datorövning 5. Statistisk teori med tillämpningar. Lära sig beräkna konfidensintervall och utföra hypotestest för:

Datorövning 5. Statistisk teori med tillämpningar. Lära sig beräkna konfidensintervall och utföra hypotestest för: Datorövning 5 Statistisk teori med tillämpningar Hypotestest i SAS Syfte Lära sig beräkna konfidensintervall och utföra hypotestest för: 1. Populationsmedelvärdet, µ. 2. Skillnaden mellan två populationsmedelvärden,

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET 1(6) STATISTISKA INSTITUTIONEN Per-Erik Isberg

LUNDS UNIVERSITET 1(6) STATISTISKA INSTITUTIONEN Per-Erik Isberg LUNDS UNIVERSITET 1(6) STATISTISKA INSTITUTIONEN Per-Erik Isberg Simulering i MINITAB Det finns goda möjligheter att utföra olika typer av simuleringar i Minitab. Gemensamt för dessa är att man börjar

Läs mer

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Vi har en ursprungspopulation/-fördelning med medelvärde µ.

Vi har en ursprungspopulation/-fördelning med medelvärde µ. P-värde P=probability Sannolikhetsvärde som är resultat av en statistisk test. Anger sannolikheten för att göra den observation vi har gjort eller ett sämre / mer extremt utfall om H 0 är sann. Vi har

Läs mer

Hypotestestning och repetition

Hypotestestning och repetition Hypotestestning och repetition Statistisk inferens Vid inferens använder man urvalet för att uttala sig om populationen Centralmått Medelvärde: x= Σx i / n Median Typvärde Spridningsmått Används för att

Läs mer

Statistik för Brandingenjörer. Laboration 1

Statistik för Brandingenjörer. Laboration 1 LUNDS UNIVERSITET 1(6) STATISTISKA INSTITUTIONEN Statistik för Brandingenjörer Laboration 1 Beskrivande statistik VT 2012 2 En marknadsundersökning Bakgrund Uppgiften kommer att omfatta en del av en marknadsundersökning

Läs mer

Liten handledning i Excel och StarOffice Calc i anslutning till Datorövning 1

Liten handledning i Excel och StarOffice Calc i anslutning till Datorövning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 2004-11-04 MATEMATISK STATISTIK Sannolikhetslära och statistik för lärare Liten handledning i Excel och StarOffice Calc i anslutning till Datorövning 1 Programmet StarOffice Calc

Läs mer

Statistiska undersökningar

Statistiska undersökningar Arbetsgång vid statistiska undersökningar Problemformulering, målsättning Statistiska undersökningar Arbetsgången mm Definition av målpopulation Framställning av urvalsram Urval Utformning av mätinstrument

Läs mer

Steg 0: SPSS två datavyer

Steg 0: SPSS två datavyer Steg 0: SPSS två datavyer i börjar med att bekanta oss med SPSS två fönster, eller vyer, ett för att manipulera data, och ett för att manipulera sk. metadata, som är data om data exempelvis variabelnamn,

Läs mer

Statistik vad är det?

Statistik vad är det? Statistik vad är det? LWn/PEI / 1 Sveriges officiella statistik Statistiska CentralByrån (SCB www.scb.se) Statistikansvariga myndigheter Socialstyrelsen (www.sos.se) Riksförsäkringsverket (www.rfv.se)

Läs mer

En introduktion till och första övning i @Risk5 for Excel

En introduktion till och första övning i @Risk5 for Excel LUNDS UNIVERSITET 1(6) STATISTISKA INSTITUTIONEN Per-Erik Isberg / Lars Wahlgren VT2012 En introduktion till och första övning i @Risk5 for Excel Vi har redan under kursen stiftat bekantskap med Minitab

Läs mer

Datorlaboration 7. Simuleringsbaserade tekniker

Datorlaboration 7. Simuleringsbaserade tekniker Datorlaboration 7 Simuleringsbaserade tekniker 2. DATORLABORATION 7 Under denna laboration ska ni få prova några enklare datorbaserade statistiska tester. Vi använder PopTools - en så kallad "add-in" till

Läs mer

En introducerande guide till SPSS

En introducerande guide till SPSS Statsvetenskapliga institutionen En introducerande guide till SPSS - Ett praktiskt hjälpmedel utformat för grundutbildningen i statsvetenskap Sammansatt av Rickard Andersson & Michael Wahman Förord, Den

Läs mer

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke + Linjär regressionsanalys Wieland Wermke + Regressionsanalys n Analys av samband mellan variabler (x,y) n Ökad kunskap om x (oberoende variabel) leder till ökad kunskap om y (beroende variabel) n Utifrån

Läs mer

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts

Läs mer

BIOSTATISTIK OCH EPIDEMIOLOGI

BIOSTATISTIK OCH EPIDEMIOLOGI BIOSTTISTIK OCH EPIDEMIOLOGI 1. DTTYPER... 3 1.1. Kvalitativa data... 3 1.2. Kvantitativa data... 3 2. DESKRIPTIV STTISTIK... 5 2.1. Lägesmått... 5 2.2. Spridningsmått... 6 2.3. Grafisk beskrivning...

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 Korrelation och regression Innehåll 1 Korrelation och regression Spridningsdiagram Då ett datamaterial består av två (eller era) variabler är man ofta intresserad av att veta om det nns ett

Läs mer

Agenda. Statistik Termin 10, Läkarprogrammet, VT15. Agenda (forts.) Forskningsprocessen. Data - skalnivåer. Den heliga treenigheten

Agenda. Statistik Termin 10, Läkarprogrammet, VT15. Agenda (forts.) Forskningsprocessen. Data - skalnivåer. Den heliga treenigheten Agenda Statistik Termin 10, Läkarprogrammet, VT15 I: Grundläggande begrepp och beskrivande statistik II: Exempel på typisk forskning III. Frågestund Martin Cernvall martin.cernvall@pubcare.uu.se Grundläggande

Läs mer

19/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Olika typer av studier. Experiment. Klinsika prövningar. Representativt (randomiserat) urval

19/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Olika typer av studier. Experiment. Klinsika prövningar. Representativt (randomiserat) urval Kvantitativ metod och grundläggande statistik Olika typer av studier Experiment 1. Manipulation 2. Kontroll 3. Randomisering Klinsika prövningar Observationsstudier Retrospektivstudie Tvärsnittsstudie

Läs mer

Forskarutbildningskurs DATAHANTERING OCH DATABEARBETNING

Forskarutbildningskurs DATAHANTERING OCH DATABEARBETNING Forskarutbildningskurs DATAHANTERING OCH DATABEARBETNING Preliminärt schema Tid 060918-22, 40 timmar Plats Hälsa och Samhälle Lokaler Måndag hela dagen och fredag eftermiddag U 417 Övriga dagar U 202,U

Läs mer

Statistik Termin 10, Läkarprogrammet, HT16

Statistik Termin 10, Läkarprogrammet, HT16 I: Grundläggande begrepp och beskrivande statistik II: Exempel på typisk forskning III. Frågestund Statistik Termin 10, Läkarprogrammet, HT16 Martin Cernvall martin.cernvall@pubcare.uu.se Måndag 29/8 -

Läs mer

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2011

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2011 Avd. Matematisk statistik Tobias Rydén 2011-09-30 SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2011 Förberedelser. Innan du går till laborationen, läs igenom den här handledningen. Repetera också i

Läs mer

Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)

Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Denna datorövning fokuserar på att upptäcka samband mellan två variabler. Det görs genom att rita spridningsdiagram och beräkna korrelationskoefficienter

Läs mer

DATORÖVNING 2: TABELLER OCH STANDARD-

DATORÖVNING 2: TABELLER OCH STANDARD- DATORÖVNING 2: TABELLER OCH STANDARD- VÄGNING. I den här datorövningen använder vi Excel för att konstruera pivottabeller, som vi sedan använder för att beräkna standardvägda medeltal. Vi skapar också

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Statistikens grunder 1 och 2, GN, 15 hp, deltid, kvällskurs

Statistikens grunder 1 och 2, GN, 15 hp, deltid, kvällskurs Statistikens grunder 1 och 2, GN, 15 hp, deltid, kvällskurs TE/RC Datorövning 4 Syfte: 1. Lära sig beräkna konfidensintervall och täckningsgrad 2. Lära sig rita en exponentialfördelning 3. Lära sig illustrera

Läs mer

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng.

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng. 1 Att tänka på (obligatorisk läsning) A. Redovisa Dina lösningar i en form som gör det lätt att följa Din tankegång. (Rättaren förutsätter att det dunkelt skrivna är dunkelt tänkt.). Motivera alla väsentliga

Läs mer

SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete

SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete 1. Beskrivande statistik och lite hypotesprövning 1 Kvantitativ vs Kvalitativ metod Kvantitativt: Man definierar precisa begrepp och ställer därefter frågor

Läs mer

Faktoranalys, Cronbach s Alpha, Risk Ratio, & Odds Ratio

Faktoranalys, Cronbach s Alpha, Risk Ratio, & Odds Ratio Faktoranalys, Cronbach s Alpha, Risk Ratio, & Odds Ratio med SPSS Kimmo Sorjonen 1. Faktoranalys Innan man utför en faktoranalys kan det vara bra att testa om det finns några outliers i data. Detta kan

Läs mer

LABORATION 1. Syfte: Syftet med laborationen är att

LABORATION 1. Syfte: Syftet med laborationen är att LABORATION 1 Syfte: Syftet med laborationen är att ge övning i hur man kan använda det statistiska programpaketet Minitab för beskrivande statistik, grafisk framställning och sannolikhetsberäkningar, visa

Läs mer

Skrivning/skriftlig eksamen till statistikdelen av kursen i forskningsmetodik maj 2002

Skrivning/skriftlig eksamen till statistikdelen av kursen i forskningsmetodik maj 2002 Skrivning/skriftlig eksamen till statistikdelen av kursen i forskningsmetodik maj 2002 Skriv läsligt! Utrymmet/pladsen på pappret bör räcka att svara på. Om du fortsätter på något annat ställe, ange detta

Läs mer

Structural Equation Modeling med Amos Kimmo Sorjonen (2012-01-24)

Structural Equation Modeling med Amos Kimmo Sorjonen (2012-01-24) 1 Structural Equation Modeling med Amos Kimmo Sorjonen (2012-01-24) 1. Variabler och tänkt modell Data simulerar de som använts i följande studie (se Appendix A): Hull, J. G., & Mendolia, M. (1991). Modeling

Läs mer

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400 Tentamen i: Statistik 1, 7.5 hp Antal uppgifter: 5 Krav för G: 11 Lärare: Robert Lundqvist, tel

Läs mer

Datorövning 1 Statistik med Excel

Datorövning 1 Statistik med Excel Datorövning 1 Statistik med Excel En del i processövningen som ni ska genomföra under den här kursen är att konstruera och sammanställa en enkät. Denna sammanställning ska göras med hjälp av programmet

Läs mer

Inferensstatistik. Hypostesprövning - Signifikanstest

Inferensstatistik. Hypostesprövning - Signifikanstest 011-11-04 Inferensstatistik En uppsättning metoder för att dra slutsatser om populationers egenskaper (parametrar) med hjälp av stickprovs egenskaper (statistik) Hypostesprövning - Signifikanstest Ett

Läs mer

7.3.3 Nonparametric Mann-Whitney test

7.3.3 Nonparametric Mann-Whitney test 7.3.3 Nonparametric Mann-Whitney test Vi har sett hur man kan testa om två populationer har samma väntevärde (H 0 : μ 1 = μ 2 ) med t-test (two-sample). Vad gör man om data inte är normalfördelat? Om vi

Läs mer

FACIT (korrekta svar i röd fetstil)

FACIT (korrekta svar i röd fetstil) v. 2013-01-14 Statistik, 3hp PROTOKOLL FACIT (korrekta svar i röd fetstil) Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta

Läs mer

DATORÖVNING 3: MER OM STATISTISK INFERENS.

DATORÖVNING 3: MER OM STATISTISK INFERENS. DATORÖVNING 3: MER OM STATISTISK INFERENS. START Logga in och starta Minitab. STATISTISK INFERENS MED DATORNS HJÄLP Vi fortsätter att arbeta med datamaterialet från datorävning 2: HUS.xls. Som vi sett

Läs mer

Medicinsk statistik I

Medicinsk statistik I Medicinsk statistik I Läkarprogrammet T5 VT 2014 Susann Ullén FoU-centrum Skåne Skånes Universitetssjukhus Medicinsk statistik Varför behöver Ni kunskap i medicinsk statistik? Självständigt arbete Framtida

Läs mer

Statistiskt säkerställande av skillnader

Statistiskt säkerställande av skillnader Rapport Statistiskt säkerställande av skillnader Datum: Uppdragsgivare: 2012-10-16 Mindball Status: DokumentID: Slutlig Mindball 2012:2, rev 2 Sammanfattning Totalt 29 personer har tränat med koncentrationshjälpmedlet

Läs mer