Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009"

Transkript

1 Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009 Folkhälsocentrum Linköping februari 2011 Kerstin Aronsson Elin Mako Lars Walter Rapport 2011:1

2

3 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE... 3 FRÅGESTÄLLNINGAR... 3 MÅL... 3 MATERIAL OCH METOD... 4 RESULTAT... 5 DISKUSSION SLUTSATSER REFERENSER BILAGA

4 Inledning Tandhälsan förbättras hos barn och ungdomar i Sverige. Orsakerna till att karies uppstår är kända, och möjliga att påverka, ändå ökar kariesutvecklingen i vissa grupper. Landstinget i Östergötland har ansvar för att utjämna skillnader i hälsa hos befolkningen i länet. Studien syftar till att identifiera var tandhälsoproblemen är störst för att kunna hitta metoder för att bromsa kariesutvecklingen hos i första hand de yngsta barnen. Rapporten visar vilka områden i Östergötland som har de lägsta socioekonomiska nivåerna och de mest omfattande problemen med tandhälsan hos barn och ungdomar. Rapporten beskriver också förändringar i socioekonomi och tandhälsa under de senaste sju åren. Bakgrund Sveriges barn och ungdomar har en god tandhälsa och tandhälsoutvecklingen har i huvudsak varit positiv sedan 1938 då riksdagen beslutade att organiserad skoltandvård skulle införas i Sverige (1). Socialstyrelsen började samla in och sammanställa uppgifter om tandhälsa för barn och ungdomar 1985 och har därefter regelbundet analyserat tandhälsoutvecklingen i Sverige (2). Tandhälsodata för Europa och övriga världen sammanställs av WHO collaboration Center i Malmö. WHO har ställt upp mål för tandhälsan i Europa till år Målet för 6-åringar, att 80 procent ska vara kariesfria, har ännu inte uppnåtts i Sverige. Medelvärdet låg på 74 procent Däremot har målet för 12-åringar, att antalet karierade eller fyllda tänder inte ska överstiga 1,5 uppfyllts och passerats redan Medelvärdet för Sverige låg på 0,9 år Tandhälsan i Östergötland ligger nära medelvärdena för hela Sverige och visar samma utveckling över tid som övriga riket (3). Variationerna i tandhälsa mellan olika kommuner i Östergötland är dock mycket stora (4). Landstinget i Östergötland har därför sedan några år ett uppdrag att arbeta för att minska ojämlikheter i tandhälsa hos barn och ungdomar. Tandhälsa hos barn och ungdomar har i vetenskapliga studier, visat sig ha ett starkt samband med socioekonomiska förhållanden (5,6). Det finns också olika förklaringsmodeller till olikheterna i hälsa inom olika befolkningsgrupper (7). Folkhälsovetenskapligt centrum inom Landstinget i Östergötland har vid tre tillfällen; 1999 (8) 2002 (9) och 2006 (10) kartlagt och studerat sambanden mellan socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar, för att kunna planera och fördela tandvårdsresurserna på ett ändamålsenligt sätt. I de östgötska studierna har länet delats in i fem olika socioekonomiska grupper och tandhälsan har analyserats i respektive grupp. Den socioekonomiska indelningen har presenterats i form av kartor för att lättare kunna identifiera områden med hög förekomst av socioekonomiska problem. Även andra former av ohälsa, som psykisk ohälsa, hjärt-kärlsjukdom, riskbruk av tobak och alkohol mm. har visat sig ha samband med socioekonomiska faktorer (11). Föreliggande rapport är en uppföljning av utvecklingen sedan 2006 och har gjorts med samma metod som den förra kartläggningen (12). De två första analyserna 1999 och 2003 gjordes med en liknande metod baserad på klusteranalys (13). 2

5 Syfte Att följa upp tandhälsans samband med socioekonomiska förhållanden hos barn och ungdomar i Östergötland och jämföra med tidigare studier. Frågeställningar Hur ser tandhälsan ut fördelat efter socioekonomisk gruppering 2009? Har tandhälsan förändrats mellan 2006 och 2009 i de områden som har bäst respektive sämst socioekonomi? Föreligger det några skillnader i befolkningsstorlek mellan de socioekonomiska grupperna 2006 respektive 2009? Föreligger det några geografiska skillnader i fördelningen av socioekonomiska grupperingar mellan 2006 och 2009? Kan man se förändringar i tandhälsan sedan de första studierna avseende socioekonomi och tandhälsa. Mål Att uppdatera den socioekonomiska indelningen av Östergötland och studera förändringar i tandhälsa, för att kunna anpassa och nå ut med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder i de områden som har störst behov. 3

6 Material och metod Socioekonomiskt index Det socioekonomiska indexet som används i denna rapport är en uppdatering av den socioekonomiska analysen från 2006 och är gjord med samma metod. En djupare beskrivning av metoden finns i rapporten: A socioeconomic classification of small areas in the County of Östergötland. Det socioekonomiska indexet är baserat på inkomst och klassificerar Östergötlands nyckelkodsområden (NYKO) i fem nivåer av socioekonomisk status (SES). Inkomstvariabeln som använts vid den socioekonomiska indelningen är andel höginkomsttagare inom respektive NYKO. Med höginkomsttagare avses personer över 18 år som har en disponibel inkomst* över den 75:e percentilen. År 2009 motsvarade detta cirka kr i årsinkomst, eller kr per månad. Nyckelkodsområdena har rangordnats efter andel höginkomsttagare och fördelningen av antal NYKO inom de fem socioekonomiska grupperna var satta till 10%, 20%, 40%, 20%, 10% från högsta till lägsta SES. * Disponibel inkomst omfattar: Sammanräknad förvärvsinkomst + avdrag + kapitalinkomst + bidrag och tillägg. Avdrag görs därefter för slutlig skatt, återbetalda studielån och underhållsbidrag. Tandhälsovariabler Studien omfattar samtliga rapporterade sexåringar och samtliga rapporterade nittonåringar i Östergötland I analysen används följande tandhälsovariabler, ur tandvårdens årliga rutinepidemiologi för år dmft=0: Andel (%) 6-åringar med kariesfria mjölktänder dmft>5: Andel (%) 6-åringar med fler än fem kariesskadade mjölktänder DFT=0: Andel (%) 19-åringar med kariesfria permanenta tänder DFT>5: Andel (%) 19-åringar med fler än fem kariesskadade permanenta tänder DFSa=0: Andel (%) 19-åringar med kariesfria kontaktytor i sina permanenta tänder DFSa>5: Andel (%) 19-åringar med fler än fem kariesskadade kontaktytor i sina permanenta tänder Med kariesfria avses tänder eller kontaktytor som är fria från manifest karies, det vill säga karies som går igenom emaljen in i dentinet. Barnens och ungdomarnas tandhälsa kopplades till socioekonomiskt status via fastighetsregistret. 4

7 Resultat Tandhälsans utveckling i Östergötland, från år 2006 till år 2009 Tabell 1. Tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland år 2006 och Andel (%) dmft=0: Andel (%) 6-åringar med kariesfria mjölktänder dmft>5: Andel (%) 6-åringar med fler än fem kariesskadade mjölktänder 5 5 DFT=0: Andel (%) 19-åringar med kariesfria permanenta tänder DFT>5: Andel (%) 19-åringar med fler än fem kariesskadade permanenta tänder DFSa=0: Andel (%) 19-åringar med kariesfria kontaktytor i sina permanenta tänder DFSa>5: Andel (%) 19-åringar med fler än fem kariesskadade kontaktytor i sina permanenta tänder Andelen helt kariesfria sexåringar har ökat med fyra procentenheter och andelen kariesfria nittonåringar har ökat med två procentenheter. Andelen kariesaktiva barn och ungdomar ligger på fem procent, samma nivå som Totalt sett har tandhälsan förbättrats både för sexåringar och för nittonåringar. 5

8 Hur ser tandhälsan ut fördelat efter socioekonomisk gruppering 2009? Skillnaderna i tandhälsa mellan de olika socioekonomiska grupperingarna är stor i båda studiegrupperna. De största skillnaderna ses hos de små barnen. Andelen kariesfria sexåringar är 89 procent i den högsta SES-gruppen, jämfört med 46 procent i den lägsta (Figur 1). Andelen kariesaktiva är 1 procent i den högsta SES-gruppen och 22 procent i den lägsta (Figur 2). Figurerna 1 och 2 visar tydligt hur tandhälsan hos sexåringarna fördelar sig efter socioekonomisk gradering. Högst SES Näst högst SES Mellerst SES Näst lägst SES Lägst SES Länet 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 1. Fördelning av kariesfria (dmft=0) 6-åringar per SES, år 2009 Högst SES Näst högst SES Mellerst SES Näst lägst SES Lägst SES Länet 0% 10% 20% 30% 40% Figur 2. Fördelning av kariesaktiva (dmft>5) 6-åringar per SES, år 2009 Även för nittonåringarna föreligger tydliga skillnader när man jämför de högsta med de lägsta SES-grupperna. Skillnaderna är dock mindre än för sexåringarna. Andelen kariesfria nittonåringar är 38 procent i den högsta SES-gruppen jämfört med 21 procent i den lägsta (Figur 3). Andelen högkariesaktiva är 10 procent i den högsta SES-gruppen och 25 procent i den lägsta (Figur 4). Högst SES Näst högst SES Mellerst SES Näst lägst SES Lägst SES Länet 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 3. Fördelning av kariesfria (DFT=0) 19-åringar per SES, år 2009 Högst SES Näst högst SES Mellerst SES Näst lägst SES Lägst SES Länet 0% 10% 20% 30% 40% Figur 4. Fördelning av kariesaktiva 19-åringar (DFT>5) per SES, år

9 Andelen nittonåringar med kariesfria kontaktytor är 70 procent i den högsta SESgruppen jämfört med 51 procent i den lägsta (Figur 5). Andelen med fler än fem kariesskadade kontaktytor är 3 procent i den högsta SES-gruppen, 7 procent i den lägsta och i den näst lägsta gruppen (Figur 6). Högst SES Näst högst SES Mellerst SES Näst lägst SES Lägst SES Länet 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 5. Fördelning 19-åringar med kariesfria kontaktytor (DFSa=0) per SES, år 2009 Högst SES Näst högst SES Mellerst SES Näst lägst SES Lägst SES Länet 0% 10% 20% 30% 40% Figur 6. Fördelning 19-åringar med hög kariesaktivitet i kontaktytor (DFSa>5) per SES, år

10 Har tandhälsan förändrats mellan 2006 och 2009 i områdena med högst respektive lägst socioekonomi? Andelen kariesfria sexåringar har ökat i alla socioekonomiska grupperingar utom den lägsta, där andelen istället har sjunkit, när man jämför år 2009 med Differensen mellan andelen kariesfria sexåringar i den högsta respektive lägsta SES-gruppen har ökat med 9 procentenheter (Figur 7) Kariesfria 6-åringar (dmft=0) Andel (%) Högst socioekonomi Lägst socioekonomi Figur 7. Andel kariesfria 6-åringar (dmft=0) per SES, år 2006 och 2009 Andelen sexåringar med många kariesskador sjunker i den högsta socioekonomiska gruppen, men ökar kraftigt i den lägsta år 2009 jämfört med år Även i den näst lägsta gruppen har andelen kariesaktiva sexåringar ökat. Skillnaderna mellan de högsta och de lägsta SES-områdena, har ökat med 7 procentenheter (Figur 8) Kariesaktiva 6-åringar (dmft>5) Andel (%) Högst socioekonomi Lägst socioekonomi Figur 8. Andel kariesaktiva 6-åringar (dmft>5) per SES, år 2006 och

11 Andelen kariesfria nittonåringar ökar mest i den högsta socioekonomiska gruppen år 2009, medan förändringarna var små i de övriga grupperna, jämfört med år Differensen har ökat med 8 procentenheter (Figur 9). Andel (%) Kariesfria 19-åringar (DFT=0) Högst socioekonomi Lägst socioekonomi Figur 9. Andel kariesfria 19-åringar (DFT=0) per SES, år 2006 och 2009 Andelen nittonåringar med många kariesskador minskar något både i den högsta och i den lägsta socioekonomiska gruppen år 2009 jämfört med år Skillnaderna mellan högsta och lägsta SES-områdena har, trots det, ökat med 2 procentenheter (Figur 10). Andel (%) Kariesaktiva 19-åringar (DFT>5) Högst socioekonomi Lägst socioekonomi Figur 10. Andel kariesaktiva 19-åringar (DFT>5) per SES, år 2006 och

12 Andelen nittonåringar med kariesfria kontaktytor ökar något både i den högsta och i den lägsta socioekonomiska gruppen år 2009 jämfört med Differensen har ökat med 5 procentenheter (Figur 11) åringar med kariesfria kontaktytor (DFSa=0) Andel (%) Högst socioekonomi Lägst socioekonomi Figur 11. Andel 19-åringar med kariesfria kontaktytor (DFSa=0) per SES, år 2006 och 2009 Andelen nittonåringar med mer än fem karierade kontaktytor är oförändrad både i den högsta och i den lägsta socioekonomiska gruppen år 2009 jämfört med Skillnaderna mellan högsta och lägsta SES-områdena är lika stora som de var 2006 (Figur 12) åringar med kariesskadade kontaktytor (DFSa>5) Andel (%) Högst socioekonomi Lägst socioekonomi Figur 12. Andel 19-åringar med mer än 5 kariesskadade kontaktytor (DFSa>5) per SES, år 2006 och

13 Föreligger det några skillnader i befolkningsstorlek mellan de socioekonomiska grupperna 2009, 2006 respektive 2002? Tabell 2. Antal nyckelkodsområden och antal individer per SES-nivå, år 2009, år 2006 och år 2002 Socioekonomi År Högst Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Totalt Antal NYKO Antal individer Andel % 23 % 37 % 20 % 8 % 100 % individer % 22 % 38 % 22 % 11 % 100 % % 27 % 26 % 31 % 10 % 100 % Metoden för den socioekonomiska graderingen skiljer sig mellan 2002 och gjordes indelningen med hjälp av klusteranalys som resulterade i fem grupper av områden med inbördes liknande struktur, avseende flera socioekonomiska variabler baserades indelningen efter en indikator, andel höginkomsttagare i ett område, och en fast indelning av antalet nyckelkodsområden per grupp (10%, 20 %, 40 %, 20 %, 10 %) inkluderade den högsta respektive lägsta socioekonomiska gruppen färre nyckelkodsområden än 2006 och År 2002 och 2006 tillhörde procent av befolkningen den lägsta socioekonomiska gruppen och 6-7 procent tillhörde den högsta. År 2009 ser man en förskjutning av befolkningsfördelningen från den lägsta socioekonomiska gruppen, 8 procent, mot den högsta, 12 procent. 11

14 Föreligger det några geografiska skillnader i fördelningen av socioekonomiska grupperingar mellan 2006 och 2009? Kartor med socioekonomisk indelning av kommunerna i Östergötland presenteras i Bilaga 1. En jämförelse mellan SES-kartorna från 2006 respektive 2009 visar att de lägsta socioekonomiska områdena i huvudsak ligger kvar på samma ställen som 2006 (Figur 13). Figur 13. Områden i Östergötland med lägst socioekonomi år 2006 och 2009 Finspång: Nya områden med låg socioekonomi har tillkommit sydväst om sjön Tisnaren och i Viggestorp. Kinda: Nytt område med låg socioekonomi har tillkommit centralt i Kisa. Horn har inte längre något område med låg socioekonomi. Norrköpings kommun: Nya områden med låg socioekonomi har tillkommit i Åby, Ektorp och Vilbergen. Händelö och Saltängen tillhör inte längre områdena med lägst socioekonomi. Söderköpings kommun: Nya områden med låg socioekonomi har tillkommit vid kusten och i skärgården. Vadstena: Nytt område med låg socioekonomi har tillkommit i sydvästra delen ner mot Starby och Vättern. 12

15 Ydre: Nytt område med låg socioekonomi har tillkommit i sydöstra delen av kommunen ner mot Smålandsgränsen. Något område med låg socioekonomi finns inte längre i Österbymo. Valdemarsvik: Uppgifter saknades i kartläggningen Endast ett mindre område med låg socioekonomi finns i sydligaste delen av kommunen. Ödeshög: Uppgifter saknas för Har tandhälsan förändrats från år 2002 till år 2006 respektive år 2009? Tabell 3. Kariesfria 6-åringar år 2009, 2006 och 2002, per socioekonomi. Andel (%) dmft=0 dmft=0 dmft=0 Socioekonomi % % % Högst Näst högst Mellersta Näst lägst Lägst Totalt Tandhälsan hos sexåringarna har förbättrats under perioden 2002 till 2009 utom i de två lägsta socioekonomiska grupperna där utvecklingen varit den motsatta. Ojämlikheten har ökat under perioden. Tabell 4. Kariesfria 19-åringar år 2009, 2006 och 2002, per socioekonomi. Andel (%) DFT=0 DFT =0 DFT =0 Socioekonomi % % % Högst Näst högst Mellersta Näst lägst Lägst Totalt Tandhälsan hos nittonåringarna har förbättrats under perioden 2002 till 2009 i alla socioekonomiska grupper. Ojämlikheten har trots detta ökat, på grund av att andelen kariesfria i områdena med högsta socioekonomin har ökat betydligt mer än i de övriga områdena. 13

16 Diskussion Resultaten visar att sambanden mellan socioekonomi och tandhälsa är tydliga såväl hos sexåringar som hos nittonåringar. Skillnaderna är dock större hos de små barnen än hos ungdomarna och skillnaderna har ökat sedan den senaste kartläggningen för tre år sedan. Det skulle vara av intresse att undersöka om sambandet mellan socioekonomi och tandhälsa är mer uttalat hos sextonåringar än hos nittonåringar, då andra studier också pekar på att geografiska skillnader i ohälsa blir mindre uttalade för nittonåringar som flyttar hemifrån för arbete och studier (14). En dansk studie, publicerad 2010 (6) bekräftar att sambandet socioekonomi och karies är starkare hos förskolebarn än hos ungdomar. Karies hos barn var i den danska studien starkt knutet till mödrar med icke-danskt ursprung, låg inkomst, låg utbildning, och många barn i familjen. Fynden indikerar behov av att beslutsfattare vidtar sociala åtgärder. Vidare föreslås att de preventiva strategierna avseende oral hälsa hos barn anpassas för att möta behoven hos barn med förhöjd kariesrisk och att ändamålsenliga hälsofrämjande program organiseras i samarbete med företrädare för etniska minoriteter. Landstinget i Östergötland har sedan flera år avsatt medel för tvärsektoriellt förebyggande arbete mot ohälsa hos barn och ungdomar (15). Föreliggande rapport ger underlag för fortsatta riktade insatser till vissa geografiska områden i länet. Det är fortsatt angeläget att nå ut med insatser till de barn som lever i socioekonomiskt utsatta områden. Flera olika varianter av tvärsektoriellt samarbete har testats i mindre pilotprojekt. Det finns anledning att dra lärdom av resultaten och omsätta erfarenheterna i praktiskt arbete. Varje geografiskt område har sina egna karaktäristika och insatserna behöver anpassas efter områdets etniska, sociala och ekonomiska förhållanden. Mindre förändringar i det geografiska läget för de lägsta socioekonomiska områdena förekommer, men i stort ligger områdena fast sedan de första studierna gjordes 1999 och Detta talar för att man kan planera för kontinuitet i insatserna under längre tid. Tidigare studier har dock visat att flyttning är vanligt hos småbarnsfamiljer i de lägsta socioekonomiska områdena (14). Den lägsta socioekonomiska gruppen omfattar de 10 procent av nyckelkodsområdena som hade lägst andel höginkomsttagare. Det innebär att gruppindelningen inte görs efter ett förutbestämt belopp utan förändras något från år till år. Hur medelinkomsten i respektive grupp förändras över tid, skulle kunna vara föremål för fortsatta studier. Slutsatser Tandhälsan förbättras generellt hos barn och ungdomar i Östergötland. Men små barn som lever i områdena med lägst socioekonomi har sämre tandhälsa än barn från områden med högst socioekonomi och skillnaderna ökar. Det finns fortfarande behov av att rikta anpassade preventiva insatser till de områden som har störst behov. 14

17 Referenser 1. Aronsson, K., Ordell, S., Aldin, C., Tandhälsans utveckling i Sverige och Östergötland under 1900-talet. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, 2009, Rapport 2009: Socialstyrelsen Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år Socialstyrelsen, artikelnr , 3. Aronsson, K., Mako, E., Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland år Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, Tandhälsorapport Aronsson, K., Mako, E., Tandhälsan hos barn och ungdomar 3-19 år i Östergötlands kommuner år Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, Tandhälsorapport Locker, D., Disparities in oral health-related quality of life in a population of Canadian children. Community Dent Oral Epidemiol 2007; 35: Christensen, LB., Twetman, S., Sundby, A., Oral health in children and adolescents with different socio-cultural and socio-economic backgrounds. Acta Odontologica Scandinavica, 2010; 68: Sisson, KL., Theoretical explanations for social inequalities in oral health. Community Dent Oral Epidemiol 2007;35: Aronsson, K., Byrsjö, J., Aldin, C., Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, Rapport 2001:3 9. Aronsson, K., Eriksson, E., Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland / Tandhälsa och socioekonomiska faktorer. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, Rapport 2003:5, 10. Aronsson, K., Eriksson, E., Walter, L., Aldin, C., Socioekonomi och tandhälsa/ fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, Rapport 2007:9, 11. Socialstyrelsen Folkhälsorapport Tematisk översikt och analys. Socialstyrelsen, ISBN: artikelnr Eriksson, E., Walter, L., A socioeconomic classification of small areas in the county of Östergötland. Report 2008:2. Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, 15

18 13. Eriksson, E., Wenemark, M., Socioekonomiska skillnader i Östergötland, klusteranalys för Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, Aronsson, K., Borgstedt-Risberg, M., Walter, L., Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar kohortanalyser. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, Rapport 2010: Ordell, S., Aronsson, K., Interventionsprojekt mot karies, baserade på tvärsektoriellt samarbete i socioekonomiskt belastade områden i Östergötland. Rapport. Tandvårdsgruppen och Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, 2007, 16

19 Bilaga 1 Kartor över socioekonomi i Östergötlands kommuner

20 Boxholm 18

21 Finspång 19

22 Kinda 20

23 Linköping 21

24 Mjölby 22

25 Motala 23

26 Norrköping 24

27 Söderköping 25

28 Vadstena 26

29 Valdemarsvik 27

30 Ydre 28

31 Åtvidaberg 29

32 Folkhälsocentrum Centrum för hälso- och vårdutveckling Landstinget i Östergötland S:t Larsgatan 49 B Linköping Telefon: E-post: ISSN

Socioekonomi och tandhälsa

Socioekonomi och tandhälsa Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Tandhälsorapport Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2012 Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning... 1

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

Rapport. Socioekonomi och tandhälsa 2007:9. Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Rapport. Socioekonomi och tandhälsa 2007:9. Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Rapport 2007:9 Socioekonomi och tandhälsa Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 2006 Linköping November 2007 Kerstin Aronsson Elin Eriksson Lars Walter Christina Aldin www.lio.se/fhvc

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Inledning Tandhälsodata för barn och

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2003:5 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Tandhälsa och socioekonomiska faktorer, fortsatt analys del 1b LINKÖPING NOVEMBER

Läs mer

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands län Linköping 10581967 2013-07-12 560 000 3 SOLEL Östergötlands

Läs mer

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. 1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem.

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem. Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Disposition är möjlig Karies är fortfarande ett

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 5:4 LÄNSDELSRAPPORT ÖSTERGÖTLAND SAMMANSTÄLLNING ÖVER DEMOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA VARIABLER SAMT HÄLSOVARIABLER PER LÄNSDEL I ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2012-04-24 P 7 ANMÄLAN 2012-03-12 HSN 1202-0135 Handläggare: Maria Hedberg Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms

Läs mer

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008

Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008 Karies hos barn och ungdomar En lägesrapport för år 2008 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Västma. Undersökta. Vårdval

Västma. Undersökta. Vårdval Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade

Läs mer

Företagsamheten 2017 Östergötlands län

Företagsamheten 2017 Östergötlands län Företagsamheten 2017 Östergötlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2015-03-25 1 (2) HSN 1503-0369 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2015-04-28, p 15 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Barns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG

Barns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Prevention är möjlig Karies är fortfarande ett

Läs mer

Fritidshusområden 2010

Fritidshusområden 2010 2012-02-10 FOKUS: STATISTIK Fritidshusområden 2010 17 fritidshusområden inom Norrköpings kommun år 2010 Norrköping på 15:e plats av 290 kommuner År 2010 fanns det sammanlagt 1 383 fritidshusområden i Sverige,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av november månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av november månad 2013 2013-12-18 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av november månad 2013 Något färre lediga platser Under november 2013 anmäldes 2 080 lediga platser till Arbetsförmedlingen

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Östergötlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Östergötlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Östergötlands län Johan Kreicbergs Östergötland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Tandhälsorapport 2010

Tandhälsorapport 2010 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2011-09-22 p 12 ANMÄLAN 2011-08-16 HSN 1104-0346 Handläggare: Maria Hedberg Tandhälsorapport 2010 Ärendebeskrivning Tandhälsorapport

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

Östgötakommissionen för folkhälsa - En regional satsning för nytänkande och samarbete för att minska ojämlikheten i hälsa i Östergötland

Östgötakommissionen för folkhälsa - En regional satsning för nytänkande och samarbete för att minska ojämlikheten i hälsa i Östergötland Östgötakommissionen för folkhälsa - En regional satsning för nytänkande och samarbete för att minska ojämlikheten i hälsa i Östergötland Jolanda van Vliet, kommissionär Folkhälsochef Landstinget i Östergötland

Läs mer

Befolkningsförändringar under 2014

Befolkningsförändringar under 2014 FS 215:1 215-2-19 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändringar under 214 Antalet invånare i Norrköping ökade under 214 med 1 534 personer till 135 283 invånare Antalet födda under året var 1 663 barn, 93 färre

Läs mer

Not: Postnummerområden med en mindre befolkning än 5 invånare har tagits bort ur listan.

Not: Postnummerområden med en mindre befolkning än 5 invånare har tagits bort ur listan. Sveriges Radio har beställt uppgifter från SCB om så kallade ROT-avdrag i samtliga postnummerområden i Östergötlands län. Här ser du dem sorterat efter andel per invånare över 20 år, där de med högst andel

Läs mer

Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland

Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland - en kartläggning år 2011-2012 Rebecca Jensen Anu Molarius Sevek Engström Kompetenscentrum för hälsa Tandvårdsenheten Västerås kommuns

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013 2014-01-14 Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län december 2013 21 480 (10,2 %) 9 590 kvinnor (9,7 %) 11 890 män (10,6 %) 5 390 unga 18-24 år (21,6 %) (Andel av registerbaserade arbetskraften)

Läs mer

Munhälsa hos äldre och funktionshindrade

Munhälsa hos äldre och funktionshindrade Rapport 26:9 Munhälsa hos äldre och funktionshindrade Linköping November 26 Kerstin Aronsson Elin Eriksson Lotta Fornander Christina Aldin www.lio.se/fhvc Munhälsa hos äldre och funktionshindrade Rapport

Läs mer

Företagsamhetsmätning Östergötlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Östergötlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Östergötlands län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Östergötlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Tandhälsorapport 2007

Tandhälsorapport 2007 Tandhälsorapport 2007 Tandhälsans utveckling bland barn och ungdomar i Stockholms län (4 bilagor) 2008-04-28 Bilagor: 1. Antalet barn enligt befolkningsregistret och andelen tandhälsoregistreringar år

Läs mer

Linköping c-kärna exkl A-läge Bostad. Linköping A-läge butiker Bostad. Linköping B-läge butiker Bostad. Linköping C-läge butiker Bostad

Linköping c-kärna exkl A-läge Bostad. Linköping A-läge butiker Bostad. Linköping B-läge butiker Bostad. Linköping C-läge butiker Bostad Sida: 1 ( 7 ) 0501 0580007 Linköping c-kärna exkl A-läge 0580200 Linköping A-läge butiker 0580201 Linköping B-läge butiker 0580202 Linköping C-läge butiker 0581300 Norrköping A-läge city 0501 0580200 Linköping

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-04-15 1 (2) HSN 2016-0588 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2016-05-24, p 28 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016 i 1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2017-03-29 HSN 2017-0398 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2017-05-16 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Östergötland

Regelförenkling på kommunal nivå. Östergötland Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Ja 89% Nej 12% Nej 12% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Andel 19-åringar med hög kariesförekomst 9 8 7 6 5 4 3 2 1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 >=4DFT >=8DFT Epidemiologi år 26 27-3-7

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, mars 2015

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, mars 2015 Färre fick arbete 2 200 personer fick arbete under mars och det var 130 färre

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer

Tandhälsorapport 2008

Tandhälsorapport 2008 HSN 2009-04-28 p 23 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ANMÄLAN 2009-03-19 Handläggare: Maria Hedberg Tandhälsorapport 2008 Ärendet I bifogade Tandhälsorapport 2008 redovisas tandhälsans utveckling

Läs mer

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Katarina Lundell Folktandvården Stockholms län AB 1 Folktandvården Stockholms län AB Allmäntandvård, 55 kliniker Akutmottagning St Eriks

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012 2012-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012 Arbetsmarknaden har tydligt mattats av och antalet personer varslade om uppsägning steg kraftigt under

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, november 2014

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, november 2014 Något färre fick arbete 1 685 personer fick arbete under november och det

Läs mer

Tabell 3: Födelseregion och utbildningstyp i Boxholm kommun 2010-2014

Tabell 3: Födelseregion och utbildningstyp i Boxholm kommun 2010-2014 Tabell 1: Utbildningar i Boxholm kommun 2009-2014 Utbildningstyp Kategori 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Total Yrkesvux Barn och fritid 0 0 Bygg och anläggning 0 0 Ekonomi, administration och handel 1 1

Läs mer

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria

Läs mer

Länsövergripande projekt Östergötland. Motala 2013-05-22. Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson

Länsövergripande projekt Östergötland. Motala 2013-05-22. Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson Motala 2013-05-22 Pär Holgersson Bakgrund Nationell ehälsa högt på agendan i Östergötland HSL Nätverk med länets medicinskt ansvariga initierade under 2010 samarbete kring gemensam struktur för dokumentation

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östergötland 2014-06-17 Annelie Almérus Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län Maj 2014 18 778 (8,9 %) 8 511 kvinnor (8,6 %) 10 267 män

Läs mer

Laboremus Nr 6 2009. - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007. Unga kvinnors uppfattning av ett gott liv. Carina Persson.

Laboremus Nr 6 2009. - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007. Unga kvinnors uppfattning av ett gott liv. Carina Persson. ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Laboremus Nr 6 2009 Socioekonomiska Fånga dagen kluster - frigör i Örebro morgondagen län - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007 Unga kvinnors uppfattning

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Östergötlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014 Kerstin Aronsson Sven Ordell www.lio.se Innehåll Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Uppsökande verksamhet för äldre

Uppsökande verksamhet för äldre Uppsökande verksamhet för äldre LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 701-17067-2006 FÖRORD Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna inom länet svarar för. I tillsynen ingår bland annat

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av mars 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östergötland 2014-04-11 Jens Lotterberg Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län Mars 2014 20 364 (9,6 %) 9 056 kvinnor (9,1 %) 11 308 män

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av oktober månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av oktober månad 2012 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av oktober månad 2012 Arbetsmarknaden har tydligt mattats av och antalet personer varslade om uppsägning har ökat. Arbetslösheten

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT Hälsa och livsstil i områden med olika socioekonomiska förutsättningar LINKÖPING NOVEMBER 23 HELLE NOORLIND BRAGE ELIN ERIKSSON JOHAN BYRSJÖ www.lio.se/fhvc

Läs mer

Tandhälsans utveckling i Sverige och

Tandhälsans utveckling i Sverige och Rapport 2009:4 Tandhälsans utveckling i Sverige och Östergötland under 1900-talet Några fakta Illustration av Aina Stenberg-Masolle ur Röda korsets skrift Tandvård och folkhälsa Linköping augusti 2009

Läs mer

Tidig kariesutveckling

Tidig kariesutveckling Karies utveckling och omfattning hos barn i förskoleåldern Margaret Grindefjord Eastmaninstitutet Folktandvården i Stockholm Seminarium i Hamar 3 oktober 23 Karies epidemiologi Tidig kariesutveckling Prevalens

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av juli månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av juli månad 2012 2012-08-17 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av juli månad 2012 Lägre aktivitet under juli Juli är semestermånad och det medför en sjunkande aktivitet på länets arbetsmarknad.

Läs mer

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Läs mer

Förnamn Efternamn, UC AB, xx xx, Förnamn Efternamn, Företagarna,08-xxx xx xx,

Förnamn Efternamn, UC AB, xx xx, Förnamn Efternamn, Företagarna,08-xxx xx xx, Förnamn Efternamn, UC AB, 08-670 xx xx, förnamn.efternamn@uc.se Förnamn Efternamn, Företagarna,08-xxx xx xx, förnamn.efternamn@foretagarna.se Om UC och Företagarna UC Sveriges ledande affärs- och kreditupplysningsföretag

Läs mer

Östergötlands län. Företagsamheten Admir Lukacevic, Idrott utan gränser. Vinnare av tävlingen Östergötlands mest företagsamma människa 2014.

Östergötlands län. Företagsamheten Admir Lukacevic, Idrott utan gränser. Vinnare av tävlingen Östergötlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Foto: Nicklas Sandberg Admir Lukacevic, Idrott utan gränser. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Statistikinfo 2013:13

Statistikinfo 2013:13 Statistikinfo 213:13 Ökat antal förvärvsarbetande 212 75 732 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 212, det är det högsta antalet förvärvsarbetande som någonsin redovisats för kommunen. Antalet

Läs mer

Områdesbeskrivning Linköping

Områdesbeskrivning Linköping Stina Öberg 1(6) Områdesbeskrivning Linköping BUP-verksamheten i Linköping Alla siffror avser åldersgruppen 0-17 år och relevanta enheter på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Linköping, det vill

Läs mer

Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011

Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011 Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011 Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning i korthet... 4 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 5 Så gjordes undersökningen... 6 Nationell utveckling... 6

Läs mer

Möjligheternas Västra Götaland

Möjligheternas Västra Götaland Västra Götalandsregionen Vänersborg 2010-06-14 Möjligheternas Västra Götaland Gratis tandvård upp till 25 år 2 (8) Innehållsförteckning Tandstatus en hälsofråga... 3 Skillnaderna i tandhälsa har tydliga

Läs mer

Statistikinfo 2014:11

Statistikinfo 2014:11 Statistikinfo 214:11 Ökat antal förvärvsarbetande 213 77 169 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 213, en ökning med 1 437 personer jämfört med 212. För andra året i rad var transportmedelsindustrin

Läs mer

FRAMTIDA ORGANISATION AV GRUNDSKOLAN I VADSTENA KOMMUN

FRAMTIDA ORGANISATION AV GRUNDSKOLAN I VADSTENA KOMMUN FRAMTIDA ORGANISATION AV GRUNDSKOLAN I VADSTENA KOMMUN Utredning 2015-04-13 BOU2015/78-611, 2015.416 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Utredningens struktur... 4 A. Vision om skolan i Vadstena... 5 B. Fakta och prognos...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av april 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östergötland 2014-05-09 Jens Lotterberg Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län April 2014 19 473 (9,2 %) 8 733 kvinnor (8,8 %) 10 740 män

Läs mer

Östergötlands län Rapport från Företagarna oktober 2013

Östergötlands län Rapport från Företagarna oktober 2013 Östergötlands län Rapport från Företagarna oktober 2013 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av februari 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Linköping 2014-03-11 Jens Lotterberg Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län Februari 2014 21 060 (9,9 %) 9 344 kvinnor (9,3 %) 11 716 män

Läs mer

Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län

Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län Bakgrund Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län Barn upp till 3 års ålder har många nyframbrutna tänder med omogen emalj. Varje tecken på karies bör därför uppmärksammas och behandlas. Om

Läs mer

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns Den officiella statistiken missar mjölktandskaries i växelbettet Anita Alm Barntandvårdsdagar 2006 Hål som inte finns Projekt

Läs mer

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell

Läs mer

Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011

Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011 Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län? POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Östergötlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Statistikinfo 2014:03

Statistikinfo 2014:03 Statistikinfo 2014:03 Folkmängden ökade med 1681 personer i Linköping 2013 Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 1 681 personer 2013, det är en betydligt större ökning än både 2011 och 2012. Vid årsskiftet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, januari 2017

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, januari 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Håkan Lindell Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, januari 2017 Sökande som fått arbete Antalet personer som fått arbete uppgick till 1 530

Läs mer

Områdesbeskrivning Norrköping

Områdesbeskrivning Norrköping Stina Öberg 1(5) Områdesbeskrivning Norrköping -verksamheten i Norrköping Alla siffror avser relevanta enheter på Norrköping, det vill säga, mellanvården och gemensamt samt åldersgruppen 0-17 år. Fördelningen

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Håkan Lindell Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, mars 2017 Oförändrat antal personer som lämnar arbetslöshet för arbete Antalet personer som

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Statistikinfo 2016:06

Statistikinfo 2016:06 Statistikinfo 216:6 Över förvärvsarbetande i Linköping 872 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 215, en ökning med 1 844 personer jämfört med 215, vilket är den näst största ökningen någonsin

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län juli 2016: 17 860 (8,4%) 9 907 män (8,9%) 7 953 kvinnor (7,9%)

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti månad 2012 2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti månad 2012 Färre till arbete än för ett år sedan Under augusti påbörjade drygt 1 400 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Likvärdig hälso- och sjukvård?

Likvärdig hälso- och sjukvård? Likvärdig hälso- och sjukvård? Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag 2007 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SUMMERING... 4 Östergötland i nationell jämförelse... 4 Vad utmärker olika grupper?...

Läs mer

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund 2014 09 17 I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Östergötlands län. Rapport från Företagarna 2010

Östergötlands län. Rapport från Företagarna 2010 Östergötlands län Rapport från Företagarna 2010 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd...4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

VID ETT GAMMALT FISKE- LÄGE PÅ HÄRADSSKÄR

VID ETT GAMMALT FISKE- LÄGE PÅ HÄRADSSKÄR RAPPORT 2015:50 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VID ETT GAMMALT FISKE- LÄGE PÅ HÄRADSSKÄR RAÄ 204:1 HÄRADSSKÄR 1:1 GRYTS SOCKEN VALDEMARSVIKS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Vid ett gammalt fiskeläge

Läs mer