Munhälsa hos barn och ungdomar 3-19 år Västmanlands län 2016
|
|
- Ann-Christin Svensson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Munhälsa hos barn och ungdomar 3-19 år Västmanlands län 2016 Klinisk kariesregistrering Tandvårdsenheten Vårdval Juli 2017
2 Läsanvisning Dokumentet börjar med en introduktion kring insamlad data, dess tillförlitlighet och en kort sammanfattning. Detta dokument: Gäller för barn och ungdomar samt består av allmän teori kring begrepp som munhälsa. Beskriver munhälsoläget för barn och ungdomar i Västmanland. Påvisar problem, reflekterar kring dessa och föreslår åtgärder. Tillförlitlighet De data som här presenteras bygger på manuella rapporter från privattandvården och på datafiler från Folktandvårdens datasystem, T4. Vid tolkning av dessa epidemiologiska data är det viktigt att ha i åtanke att vårdgivarna tillämpar individuella revisionsintervall. Det innebär att varje individ kallas till ny undersökning utifrån individens behov, baserat på en individuell riskbedömning. Undersökning kan därför ske med två års intervall. Det medför att epidemiologiska data inte registreras varje år, för alla individer. Resultatet av det innebär svårigheter att dra några säkra slutsatser för enstaka åldersgrupper. Undantaget är 3- och 19-åringar, där alla i dessa åldersgrupper ska undersökas årligen. Slutsatsen blir ändå att inrapporterad kariesstatistik är acceptabelt tillförlitlig för att spegla stora förändringar över tid. Kort sammanfattning Årligen följer Region Västmanland Tandvårdsenheten upp munhälsan ur ett sjukdomsperspektiv. Två obligatoriska åldrar för tandläkarundersökning är 3 år (83 % undersökta) och 19 år (83 % undersökta) % av 3-åringarna har varken några nya eller några gamla kariesskador % av19-åringarna har varken några nya eller några gamla kariesskador. - Viss skillnad mellan totalt antal kariesskadade tänder kan konstateras på kommunnivå.
3 Inledning, teori och bakgrund Munhälsa allmänt Munhälsa eller oral hälsa är ett begrepp som används på ett flertal olika sätt. Ett allt mer accepterat synsätt utgår från att sjukdom är diagnostiserade begrepp som exempelvis karies och parodontit. Upplevd hälsa respektive ohälsa behöver inte ha något samband med sjukdom. Sjukdom är inte upplevd ohälsa men tenderar att leda till det. På samma sätt tenderar upplevd ohälsa att leda till sjukdom. Båda delarna finns representerade i begreppet munhälsa [1, 2]. Oral hälsa är alltså en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande med upplevda och fullgoda orala funktioner satta i relation till individens förutsättningar samt frånvaro av oral sjukdom. Munhälsa ur ett sjukdomsperspektiv Munhålan drabbas av ett antal sjukdomar varav karies är den mest frekventa. När det gäller barn och ungdomar är detta ännu tydligare. Karies skapar dels omedelbara problem men även framtida problem som vuxen. Ju fler skador som individen samlar på sig desto större är risken för ny sjukdom. Karies är på samma sätt som parodontit (inflammatorisk sjukdom i tändernas stödjevävnad) en infektionssjukdom som samvarierar med biologiska, psykologiska och socioekonomiska orsaker. Karies är fortfarande ett stort folkhälsoproblem. Karies är svårdiagnostiserad i en tidig sjukdomsfas. Utvecklingen av sjukdomen kan dock avstanna och patienten tillfriskna genom en livsstilsförändring hos den drabbade. Ibland kan fluortillförsel bidra till att patienten slipper en reparativ vårdinsats. Den sena kariesskadan behandlas genom att den skadade delen av tanden ersätts med annat material, idag företrädesvis compositplast eller porslin. Även rotfyllningar, kron- och broprotetik samt implantat kan bli aktuella. Kariessjukdomen kan vid ett svårartat förlopp sluta med tandförlust. Det är viktigt att uppmärksamma att barn och ungdomar med en kariesproblematik, ofta är samma grupper som återfinns i andra medicinska och sociala riskgrupper. Där är ett brett samarbete mellan olika aktörer och professioner nödvändigt för att kunna hjälpa.
4 Metodik och definitioner Med epidemiologi avses en beskrivning av en sjukdoms utbredning i en population - en grupp individer. Karies är dels den sjukdom som uppvisar den största frekvensen av drabbade, dels den sjukdom som kräver mest resurser. SBU har också i sin genomgång av karies konstaterat att karies är en sjukdom som det går att bli frisk ifrån [3]. Registrering av kariesdata sker endast på tand och ytnivå, inte på individnivå, därför finns ännu inte möjlighet att jämföra incidens- och prevalensvärden med andra sjukdomars. Däremot går det att göra jämförelser mellan kommuner, landsting/regioner och länder i flera av de ingående variablerna. Registrering sker vid alla fullständiga undersökningar av barn och ungdomar i Västmanland. Det är problem med skilda traditioner att registrera och behandla även denna sjukdom. De datasystem som har tillkommit på senare år har även uppvisat problem med att lämna en korrekt statistik. Beskrivning av kariessituationen görs genom att använda index: DMFT (Decayed Missed Filled Tooth) systemet. Definition av DMFT-systemet: D (decayed) Manifest karies, vilket för tand eller yta innebär karies med tydlig utbredning i dentinet och anger nytillkommen primär karies. På icke inspekterbara mellanrumsytor är manifest karies en kariesskada, som på röntgen ger en svärtning genom emaljen och med tydlig utbredning i dentinet. F (filled) Fyllning på tand eller yta, vilket innebär att tanden har en fyllning eller krona, även om fyllningen/kronan skulle vara defekt eller till och med förlorad. M (missed) Förlorad tand. T (tooth) Tand som enhet. S (surface) Yta som enhet. a (approximal) Vilket betyder kontaktyta på primär eller permanent tand. I DMFT-indexet har M-komponenten (M= tand eller yta som saknas p.g.a. karies) exkluderats. Den torde för barn och ungdomar i vårt land vara statistiskt försumbar åtminstone sett på landstingsnivå.
5 I den här rapporten redovisas: - Andelen kariesfria individer i olika åldersgrupper - DS, beskriver manifest karies - DFT, beskriver antalet karierade och fyllda tänder - DFS-a, beskriver antalet karierade och fyllda kontaktytor på tänderna, approximalytor Idag är vi väl medvetna om att genomsnittsvärden inte speglar ojämlikheter i munhälsan. Genom att göra SiC beräkningar, där munhälsans genomsnitt bland den sjukaste tredjedelen av en åldersgrupp och antalet kariesskadade och fyllda tänder (DFT) anges, får vi en bild av munhälsans fördelning vilket kan jämföras med genomsnittet (DFT) för hela åldersgruppen. Resultat Andel undersökta under 2016: - 83 % av 3-åringarna - 63 % av 6-åringarna - 70 % av12-åringarna - 83 % av 19-åringarna Fig. 1 Andel kariesfria 3-, 6-, 12- och 19-åringar, undersökta Andel kariesfria 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% år 6 år 12 år 19 år Trend 3 år Trend 6 år Trend 12 år Trend 19 år Trendlinjen, i figur 1, för 6-åringar visar på en negativ trend för andelen kariesfria, under tidsperioden En positiv trend ses gällande andelen kariesfria 19-åringar. För 3- och 12- åringarna är trendlinjen relativt oförändrad under % av länets undersökta 3-åringar uppvisade kariesfrihet år Under 2015 uppvisade 98 % av dem kariesfrihet. Bland 12-åringarna var andelen
6 kariesfria 64 % jämfört med 2015 då 66 % uppvisade kariesfrihet. Av länets 19-åringar uppvisade 36 % kariesfrihet liksom under Uppgifter angående initialkaries d v s mindre angrepp som inte trängt igenom emaljen, tas inte med i sammanställningen. Fig.2 Nedan visas medelvärdet för karierade och fyllda tänder (DFT) och SiCvärdet hos 12-åringar ,4 2, åringar 1,8 1,6 1,4 1,2 1 DFT SiC Trend DFT Trend SIC 0,8 0, Den blå linjen visar medelvärdet av antalet kariesskadade och fyllda tänder (DFT) för hela gruppen 12-åringar under åren Den röda linjen anger genomsnittsvärdet för antalet kariesskadade och fyllda tänder (DFT) för gruppen som tillhör den sjukaste tredjedelen. De svarta linjerna markerar kalkylerad trend. I diagrammet anges DFT-värdet (antalet kariesskadade och fyllda tänder) i y-axeln.
7 Fig.3 Andel karierade ytor i relation till ålder, undersökta DS ,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0, ,4 0, Karies i mjölktänderna registreras till och med 6 år. Från 7 års ålder registreras endast karies i de permanenta tänderna. Det innebär att vid 7 års ålder erhålls en tvådelad kariesbild. Troligen finns kariessjukdomen kvar i mjölktandsbettet hos många av dem som i 7 8 års ålder har registrerats som kariesfria.
8 DFT (dft) Decayed Filled Teeth DFT redovisat nedan utgör medelvärdet för antalet karierade och fyllda tänder i en population. Vid tolkning av stapeldiagram nedan ses staplar men även streck, så kallade konfidensintervall. Konfidensintervall ger oss information om säkerheten i stapelns värde. Ett långt streck innebär en stor osäkerhet och återspeglar ofta ett litet antal undersökta individer. Konfidensintervallet kan förklaras som ett mått på den osäkerhet slumpen bidrar med när man skattar bakomliggande populations medelvärde. 6 åringar Fig.4 Västmanland 6-åringar DFT 6-åringar i Hallstahammar uppvisar färre antal karierade och lagade tänder i jämförelse med sina jämnåriga i Kungsör, Västerås, Sala, Fagersta och Köping. Skillnaden är statistiskt signifikant (säkerställd).
9 12 åringar Fig.5 Västmanland 12-åringar DFT 12-åringar i Västerås uppvisar en signifikant lägre förekomst av karies i jämförelse med Surahammar.
10 15 åringar Fig.6 Västmanland 15-åringar DFT 15-åringar i Kungsör uppvisar en lägre förekomst av karierade och lagade tänder i jämförelse med Västerås, Fagersta och Arboga.
11 19 åringar Fig.7 Västmanland 19-åringar DFT Trots skillnader i höjd på staplarna hos 19 åringarna kan inte några signifikanta skillnader ses mellan kommunerna gällande antalet fyllda och karierade tänder.
12 DS (ds) Decayed Surfaces DS redovisat nedan beskriver medelvärdet av antalet karierade ytor på tänderna, i en population. 12 åringar Fig. 8 Västmanland 12-åringar DS 12-åringar i Hallstahammar uppvisar signifikant färre karierade ytor än 12- åringar i Köping.
13 15 åringar Fig. 9 Västmanland 15-åringar DS 15 åringar i Kungsör uppvisar färre karierade ytor än sina jämnåriga i Fagersta, Köping, Västerås och Arboga.
14 19 åringar Fig. 10 Västmanland 19-åringar DS 19-åringar i Surahammar uppvisar färre karierade tandytor i jämförelse med 19-åringar i Västerås.
15 DFS-a DFS-a redovisat nedan beskriver medelvärdet av antalet karierade och fyllda kontaktytor på tänderna, approximalytor, i en population. 12 åringar Fig. 11 Västmanland 12-åringar DFS-a Ingen signifikant skillnad ses vid jämförelse av karierade kontaktytor mellan länets 19-åringar.
16 15 åringar Fig. 12 Västmanland 15-åringar DFS-a 15-åringar i Kungsör uppvisar färre approximala kariesangrepp i jämförelse med sina jämngamla i Västerås.
17 19 åringar Fig. 13 Västmanland 19-åringar DFS-a Inga signifikanta skillnader går att påvisa gällande förekomsten av approximala kariesangrepp hos länets 19-åringar. Könsskillnader Vid 11 års ålder är andelen kariesfria pojkar 71,61 % jämfört med flickor i samma åldersgrupp 68,24 %. Denna skillnad mellan könen utjämnas när de närmar sig 19-års ålder.
18 Problem Det finns inte riktigt valida data för att över tid följa barn och ungdomars munhälsa i Västmanland men tidigare insamlade uppgifter utgör underlag för att påvisa större förändringar över tid. Reflektioner Munhälsan i Västmanland förefaller vara bra hos de flesta, dock inte hos alla. I denna rapport visar trendlinjen för 6-åringar på en negativ utveckling gällande andelen kariesfria. Trendlinjen för andelen kariesfria19-åringar tycks fortsätta i en positiv riktning. Dock bör trendlinjer tolkas med försiktighet. Att antalet karierade ytor har ökat hos de yngre barnen och de äldre ungdomarna i jämförelse med 2015, kan ha påverkats av det antal nyinflyttade barn som sågs under 2015 och Bland dessa barn finns de som har betydligt sämre munhälsa än populationen i övrigt. Det är av stor vikt att följa och analysera denna utveckling. Barn boende i Hallstahammar uppvisar i vissa åldrar färre karierade och lagade tandytor. Troligen påverkas detta resultat positivt av den förhöjda fluorhalten i områdets dricksvatten. Det är viktigt att ha i åtanke att de skillnader vi ser är på tand- eller tandytenivå. Storleksmässigt innebär skillnaderna cirka en tand vid jämförelser av karierade och fyllda tänder. Att barn tidigt uppvisar karies utgör en riskfaktor för fortsatt kariessjukdom under uppväxten. Denna sammanställning ska ses som ett underlag för fortsatt dialog gällande barn och ungas munhälsa i Västmanland samt utgöra underlag för att följa munhälsan. För att skapa möjligheter till adekvata insatser, behandling och identifiering av barn som riskerar att utveckla kariessjukdom krävs en fortsatt utveckling av samverkan mellan tandvård och barnhälsovård. I nuläget ges information om god munhälsa till föräldrar med barn runt 6-8 månader samt barn i förskoleklass och årskurs sex. I Arboga och Västerås förekommer frågor i skolornas elevhälsoenkät angående munhälsa. Syftet är att nå ut med budskap om daglig tandborstning och god kosthållning. Målet är att på sikt förbättra tandhälsan ytterligare. De områden i länet som uppvisar högre förekomst av karies bör erbjudas riktade kariesförebyggande insatser. För att få en mer komplett bild av munhälsa bör den kliniska kariesregistreringen kompletteras med förslagsvis en enkät till länets 19-åringar, för att se hur de upplever sin orala hälsa.
19 Förslag till åtgärder Utveckla samarbete med barnhälsovården, BHV, gällande tidiga förebyggande insatser för att främja kariesfrihet. Riktade förebyggande insatser i kommuner som uppvisar högre förekomst av karies. Följa upp upplevd hälsa/ohälsa.
20 Referenser 1. Hugoson A, Koch G, and Johansson S: Konsensusfrågor och uttalanden (Issues and consensus statement), Oral hälsa : sammanställning av konsensuskonferens i Mullsjö november 2002 (Oral Health: Proceedings from a consensus conference) 2003, Gothia: Stockholm. p Statens folkhälsoinstitut: På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård : Sammanfattning av utredningsunderlag, proposition, riksdagsbeslut, indikatorförslag och exempel på tillämpning. Statens folkhälsoinstitut, 2004: , Stockholm. 3. Statens beredning för medicinsk utvärdering, Att förebygga karies : en systematisk litteraturöversikt : oktober , Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). 26.
Västma. Undersökta. Vårdval
Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade
Läs merTandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.
1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.
Läs merTandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg
Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter
Läs merRapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län
Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Andel 19-åringar med hög kariesförekomst 9 8 7 6 5 4 3 2 1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 >=4DFT >=8DFT Epidemiologi år 26 27-3-7
Läs merUppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland
Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland 1994-2016 Tandhälsorapport Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Linköping augusti 2017 Berit Mastrovito Verksamhetsutveckling vård och hälsa
Läs merTandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013
Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2012 Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning... 1
Läs merTandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014
Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning...
Läs merTandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping mars 2011
Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2010 Folkhälsocentrum Linköping mars 2011 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inledning Tandhälsodata för barn
Läs merTandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012
Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Inledning Tandhälsodata för barn och
Läs merUppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland
Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2015 Tandhälsorapport Centrum för hälso- och vårdutveckling Linköping juli 2016 Kerstin Aronsson och AnneLie Johansson www.regionostergotland.se
Läs merTANDHÄLSORAPPORT. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland år LINKÖPING OKTOBER 2010 KERSTIN ARONSSON ELIN MAKO
TANDHÄLSORAPPORT Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland år 1994 2009 LINKÖPING OKTOBER 2010 KERSTIN ARONSSON ELIN MAKO www.lio.se/fhvc Inledning Tandhälsodata för barn och ungdomar
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötlands kommuner 2014
Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2014 Tandhälsorapport Enheten för hälsoanalys Linköping juli 2015 Kerstin Aronsson Lotta Fornander www.regionostergotland.se Innehållsförteckning INLEDNING...
Läs merRapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010
Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning
Läs merTandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014
Tandhälsorapport Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SAMMANFATTNING
Läs merTandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012
Tandhälsorapport Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SAMMANFATTNING
Läs merMunhälsa hos barn och ungdomar i Örebro län 2017
Rapport Datum: 2018-07-31 Munhälsa hos barn och ungdomar i Örebro län 2017 Klinisk kariesregistrering och 19-årsenkät Klinisk kariesregistrering och 19-årsenkät Josefin Sannevik, Tandvårdsenheten, Hälso-
Läs merMunhälsa hos barn och ungdomar i Örebro län 2016
Rapport Datum: 217-8-28 Författare: Josefin Sannevik, Tandvårdsenheten Munhälsa hos barn och ungdomar i Örebro län 216 Klinisk kariesregistrering och 19-årsenkät Klinisk kariesregistrering och 19-årsenkät
Läs merTandhälsan Barn och Ungdom Västmanland 2015 Barn och ungdomar undersökta 2015
Tandhälsan Barn och Ungdom Västmanland 2015 Barn och ungdomar undersökta 2015 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2015 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade
Läs merKaries hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008
Karies hos barn och ungdomar En lägesrapport för år 2008 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötlands kommuner 2015
Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2015 Tandhälsorapport Centrum för hälso- och vårdutveckling Linköping juli 2016 Kerstin Aronsson, AnneLie Johansson och Caroline Blomma, tandvårdsenheten
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132
Läs merAnmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2012-04-24 P 7 ANMÄLAN 2012-03-12 HSN 1202-0135 Handläggare: Maria Hedberg Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms
Läs merBarnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen 1973 2003
Barntandvårdsdagarna 26 i Jönköping Barnens tandhälsa under 3 år Jönköpingsundersökningen 23 Övertandläkare Anna Nydell Helkimo Presentationens uppläggning Beskriva förändringar i kariesförekomst bland
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle
Läs merKaries hos barn och ungdomar
2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2017-02-16 Diarienummer: HSN 2017-0398 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle
Läs merAnmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-04-15 1 (2) HSN 2016-0588 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2016-05-24, p 28 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar
Läs merAnmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2015-03-25 1 (2) HSN 1503-0369 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2015-04-28, p 15 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar
Läs merMunhälsa hos barn och ungdomar 2-19 år i Örebro Län 2009 Klinisk kariesregistrering och enkät. Två sätt att mäta munhälsa.
Gunnar Ekbäck mars 2009 Munhälsa hos barn och ungdomar 2-19 år i Örebro Län 2009 Klinisk kariesregistrering och enkät. Två sätt att mäta munhälsa. Innehållsförteckning Läsanvisning s 3 Kort sammanfattning
Läs merTandhälsorapport 2007
Tandhälsorapport 2007 Tandhälsans utveckling bland barn och ungdomar i Stockholms län (4 bilagor) 2008-04-28 Bilagor: 1. Antalet barn enligt befolkningsregistret och andelen tandhälsoregistreringar år
Läs merMunhälsa hos barn och ungdomar 2-19 år i Örebro län 2010
Gunnar Ekbäck februari 21 Munhälsa hos barn och ungdomar 2-19 år i Örebro län 21 Klinisk kariesregistrering och enkät. Två sätt att mäta munhälsa. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Läsanvisning...
Läs merUppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland
Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland 1994-217 Tandhälsorapport Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Linköping augusti 218 Berit Mastrovito Verksamhetsutveckling vård och hälsa
Läs merHål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet
Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns Den officiella statistiken missar mjölktandskaries i växelbettet Anita Alm Barntandvårdsdagar 2006 Hål som inte finns Projekt
Läs merKariologi, vad är det? Karies, vad är det? Behandling av kariesskadan Kariesskadan en substansförlust Kariesskadan en substansförlust
Karies kliniska bild och nomenklatur Lena Karlsson Leg tandhygienist, med dr Institutionen för Odontologi Karolinska Institutet Kariologi, vad är det? karies = kavitet (hålighet) läran om karies = kaviteternas
Läs mer14 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2018 HSN
14 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2018 HSN 2019-0728 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0728 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2019-04-26 Tandvård Maria Hedberg 1
Läs merVårdval Tandvård i Kalmar Län
Bilaga 2: Ersättningsmodell för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna 3-23 år Diarienummer: 170364 Datum: 181205 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Behov av en ny ersättningsmodell... 3 3 Modellen...
Läs merMunhälsa hos barn och ungdomar 2-19 år i Örebro Län 2007 Klinisk kariesregistrering och enkät. Två sätt att mäta munhälsa.
Gunnar Ekbäck mars 28 Munhälsa hos barn och ungdomar 2-19 år i Örebro Län 27 Klinisk kariesregistrering och enkät. Två sätt att mäta munhälsa. Innehållsförteckning Läsanvisning s 3 Kort sammanfattning
Läs merTandhälsorapport 2010
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2011-09-22 p 12 ANMÄLAN 2011-08-16 HSN 1104-0346 Handläggare: Maria Hedberg Tandhälsorapport 2010 Ärendebeskrivning Tandhälsorapport
Läs merAnmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016
i 1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2017-03-29 HSN 2017-0398 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2017-05-16 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar
Läs merFördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT
Läs merMunhälsa hos barn och ungdomar 2-19 år i Örebro län 2014
Maj 2015 Munhälsa hos barn och ungdomar 2-19 år i Örebro län 2014 Klinisk kariesregistrering och enkät. Två sätt att mäta munhälsa. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Läsanvisning... 3 Tillförlitlighet...
Läs mer5 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2017 HSN
5 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2017 HSN 2018-0430 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0430 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 Tandvård
Läs merTandhälsan hos barn och unga i Östergötlands kommuner 2016
Tandhälsan hos barn och unga i Östergötlands kommuner 2016 Tandhälsorapport Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Linköping augusti 2017 Berit Mastrovito Verksamhetsutveckling vård och hälsa Caroline
Läs merSocioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland
Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland - en kartläggning år 2011-2012 Rebecca Jensen Anu Molarius Sevek Engström Kompetenscentrum för hälsa Tandvårdsenheten Västerås kommuns
Läs merBarns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem.
Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Disposition är möjlig Karies är fortfarande ett
Läs merTidig kariesutveckling
Karies utveckling och omfattning hos barn i förskoleåldern Margaret Grindefjord Eastmaninstitutet Folktandvården i Stockholm Seminarium i Hamar 3 oktober 23 Karies epidemiologi Tidig kariesutveckling Prevalens
Läs merHur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index
Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Uppgiften Fullständig, regelbunden och avgiftsfri tandvård skall erbjudas alla barn och ungdomar 0-19 år Fullständig tandvård Karies Bettutvecklingsstörningar
Läs merTandhälsorapport 2008
HSN 2009-04-28 p 23 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ANMÄLAN 2009-03-19 Handläggare: Maria Hedberg Tandhälsorapport 2008 Ärendet I bifogade Tandhälsorapport 2008 redovisas tandhälsans utveckling
Läs merBarns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG
Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Prevention är möjlig Karies är fortfarande ett
Läs merUtökad kariesprevention för små barn i Stockholm län
Bakgrund Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län Barn upp till 3 års ålder har många nyframbrutna tänder med omogen emalj. Varje tecken på karies bör därför uppmärksammas och behandlas. Om
Läs merKaries, vad är det? Karies kliniska bild och nomenklatur. Behandling av kariesskadan. Kariesskadan en substansförlust. Kariesskadan en substansförlust
Karies kliniska bild och nomenklatur Kliniktillfälle 4 Lena Karlsson Karies, vad är det? Karies är en sjukdom och hålen i tänderna är de skador som sjukdomen medför 2014-10-27 Lena Karlsson 2 Behandling
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merRiskbedömning Kariologisk Bettutveckling
Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...
Läs merTandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010
1 Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010 Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare som kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.
Läs merFörebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan
Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Katarina Lundell Folktandvården Stockholms län AB 1 Folktandvården Stockholms län AB Allmäntandvård, 55 kliniker Akutmottagning St Eriks
Läs merMUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år
MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder
Läs merTandvård för asylsökande barn och unga 0-17 år i Västra Götalandsregionen under åren , Analysrapport
Tandvård för asylsökande barn och unga -17 år i Västra Götalandsregionen under åren 12-16, Analysrapport Definitionen av behandlingsåtgärder och vårdkonsumtion följer HSLF-FS 16:49 Föreskrifter om ändring
Läs merLaboremus Nr 6 2009. - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007. Unga kvinnors uppfattning av ett gott liv. Carina Persson.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Laboremus Nr 6 2009 Socioekonomiska Fånga dagen kluster - frigör i Örebro morgondagen län - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007 Unga kvinnors uppfattning
Läs merHälsa och munhälsa. En enkätundersökning till 75- och 85-åringar i Örebro län och Östergötlands län år En kort rapport om fynden
Hälsa och munhälsa En enkätundersökning till 75- och 85-åringar i Örebro län och Östergötlands län år 2017 En kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt tandvårdslagen har Sveriges landsting
Läs merPrimär immunbrist Rapport från observationsschema
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Primär immunbrist Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merSocioekonomi och tandhälsa
Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...
Läs merTandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson
Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria
Läs merSjälvskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?
Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med
Läs merTandvård för barn 0 2 år, riktlinjer
Tandvård för barn 0 2 år, riktlinjer Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder och
Läs merLiv & Hälsa tand. December 2009
Liv & Hälsa tand December 9 Jörgen Torstensson Tandvårdsenheten Landstinget Sörmland Gunnar Ekbäck Hälsokansliet Landstinget Örebro 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Allmänt om tandhälsa... 5 Undersökningen
Läs merRiskbedömning Kariologisk Bettutveckling
Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...
Läs merGrav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs mer2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen
2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen Sammanfattning Rapporten redovisar resultatet av en systematisk sökning och genomgång av litteraturen om kariesförebyggande åtgärder. Sökningen har
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:86 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:3 av Kenneth Sjökvist m fl (s) om att vilja satsa för att bryta arvet med dålig tandhälsa Föredragande landstingsråd: Stig Nyman
Läs merArbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson
Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen 16-64 år A R B E T S L Ö S A PROGRAM: AKT.STÖD 1 ARBETSLÖSA KÖPING 884 5,7 195 794 5,1 392 1 678 10,8 587 689 4,4 402 2,6 1 091 7,0
Läs merRegelbok för Vårdval primärvård Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet
Regelbok för Vårdval primärvård 2019 Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet Förslag till förändringar Målgrupp Ordet basal tas bort. Hälso-och sjukvård
Läs merFolktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall
Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Riskbedömning - revisionsintervall Dokumenttitel Riskbedömning - revisionsintervall Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti Utgåva
Läs merFragil X-syndromet Rapport från observationsschema
Synonym: FRAXA-syndromet Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Fragil X-syndromet Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merFOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2003:5 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Tandhälsa och socioekonomiska faktorer, fortsatt analys del 1b LINKÖPING NOVEMBER
Läs merSocioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009
Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009 Folkhälsocentrum Linköping februari 2011 Kerstin Aronsson Elin Mako Lars Walter www.lio.se/fhc Rapport 2011:1 Innehållsförteckning
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med Cri du chat syndrom
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cri du chat syndrom Rapport från observationsschema 34 observationsscheman Synonym 5p-deletionssyndromet. ICD-10 Q93.4 Beräknad förekomst Allmänna symtom
Läs merTandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting
7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den
Läs merEtt folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga
Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.
Läs merBeckers muskeldystrofi Rapport från observationsschema
Beckers muskeldystrofi MUN-H-CENTER 218-1-15 Koder: ICD-1: G71.B ORPHA: 98895 Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med ovanliga diagnoser,
Läs merEarly childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder
Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Första tecken Första tecken på karies är ofta en kritaktig, matt, rå emaljyta längs gingivalranden, vanligen lokaliserad till buccal- och
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Aperts syndrom. Synonym: Akrocephalosyndaktyli typ 1
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Aperts syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merBarntandvårdsprogram 2015
www.ltv.se RIKTLINJE 1 (10) VALET Sedan 1 juli 2000 har barn och ungdomar, 3 19 år, möjligheten att välja mellan folktandvård och privattandvård. Patienten ska erbjudas fullständig allmäntandvård i enlighet
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:13 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:3 av Kenneth Sjökvist m fl (s) om att vilja satsa för att bryta arvet med dålig tandhälsa Föredragande landstingsråd: Raymond
Läs merUppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2014
Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2014 Tandhälsorapport Enheten för hälsoanalys Linköping juli 2015 Kerstin Aronsson Lotta Fornander www.regionostergotland.se Innehållsförteckning
Läs merYttrande över motion 2017:43 av Tara Twana (S) om att förebygga karies bland barn på förskolan
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Kjell Bjerrehorn TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-01-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-02-20 1 (3) HSN 2017-1815 Yttrande över motion 2017:43 av Tara Twana (S) om
Läs merStrategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
Läs merTandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting
Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som
Läs merTandvård och tandhälsa
Tandvård och tandhälsa Sammanfattning Tandhälsan har förbättrats kraftigt de senaste 25 åren även om utvecklingen förefaller ha avmattats något hos barn och ungdomar under 2000-talet. Bland vuxna har antalet
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Galaktosemi. Beräknad förekomst: 1: levande födda.
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Galaktosemi Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med
Läs merNedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ5)
Psykisk hälsa Psykiskt välbefinnande är en del av en god hälsa. Frågeinstrumentet GHQ5 i Nationella folkhälsoenkäten avser främst att mäta nedsatt psykiskt välbefinnande, inte psykisk ohälsa. GHQ bestod
Läs merSocioekonomi och tandhälsa
Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2015 Linköping september 2016 Kerstin Aronsson, centrum för hälso- vårdutveckling AnneLie Johansson, centrum för hälso- vårdutveckling Styrbjörn
Läs merTandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting
Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Leukodystrofier
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Leukodystrofier Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Sallas sjukdom
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Sallas sjukdom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merCarina Källestål Epidemiologi Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet
Carina Källestål Epidemiologi Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Utvärdering av kariesförebyggande åtgärder. Kostnadseffektivitet och betydelse av social bakgrund. Vilken är kariesutvecklingen
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med Spielmeyer-Vogts sjukdom
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Spielmeyer-Vogts sjukdom Rapport från observationsschema 17 observationsscheman Synonym JNCL, Juvenil Battens sjukdom, CLN3 ICD-10 E75.4 Beräknad förekomst
Läs merNationell utvärdering 2013 Tandvård. Bilaga 3. Teknisk beskrivning av indikatorer
Nationell utvärdering 2013 Tandvård Bilaga 3. av indikatorer 2 Innehåll Indikatorbeskrivningar 5 A1. Tillgång till tandvårdspersonal 5 A2. Rapportering till nationella kvalitetsregister 6 B1. Anmälningar
Läs merFetalt alkoholsyndrom Rapport från observationsschema
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Fetalt alkoholsyndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs mer