Rapport. Socioekonomi och tandhälsa 2007:9. Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport. Socioekonomi och tandhälsa 2007:9. Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland"

Transkript

1 Rapport 2007:9 Socioekonomi och tandhälsa Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 2006 Linköping November 2007 Kerstin Aronsson Elin Eriksson Lars Walter Christina Aldin

2 Socioekonomi och tandhälsa Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 2006 Linköping November 2007 Kerstin Aronsson Elin Eriksson Lars Walter Christina Aldin I

3 Innehållsförteckning Inledning...1 Bakgrund...1 Syfte...2 Frågeställningar...2 Material och Metod...3 Resultat...4 Diskussion...8 Slutsatser...10 Referenser...11 Bilagor Bilaga 1. Sammanfattning av rapporten A socioeconomic classification of small areas in the county of Östergötland. Bilaga 2. Kartor för tätorten i varje kommun II

4 Inledning Sveriges barn och ungdomar har en god tandhälsa sett i ett europeiskt perspektiv, men den positiva trenden har stagnerat 1). En god tandhälsa är dock ingen självklarhet för alla barn och ungdomar i Östergötland 2). De barn som har de största behoven av tandvård är inte alltid de som regelbundet tar del av den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården. Studien syftar till att följa upp tandhälsan i de områden där dålig tandhälsa är vanligt förekommande, för att därigenom bidra till att bättre kunna nå ut till befolkningen och få bättre inblick i problemen i dessa områden. Bakgrund I Östergötland samlar tandvården, årligen, in tandhälsodata för samtliga undersökta barn och ungdomar i åldrarna 3, 6, 9, 12, 16 och 19 år 2). Denna rutinepidemiologi används till att följa tandhälsans utveckling över tid beskriva tandhälsans fördelning i Östergötland utgöra kunskapsunderlag som stöd för inriktning av interventionsåtgärder och tandvårdsresurser. Tandhälsan hos 12-åringar i Östergötland, beräknat som medelvärdet för antalet kariesskadade tänder, är 0,91 och ligger något bättre än medelvärdet för Sverige som är 1,07. Motsatsen gäller för för 19-åringar 1). Sedan 2005 beräknar Socialstyrelsen även Significant Caries Index, SCI, som är ett nytt kariesindex för barn och ungdomar presenterat av WHO. Avsikten är att påvisa den polarisering som utvecklats under senare år, då alltfler barn fått bättre tandhälsa medan en mindre del av populationen uppvisar ett allt större antal kariesskador. Individer med många kariesskador döljs i statistiken när man beräknar medelvärden för hela åldersgrupper. SCI är medelvärdet av antalet kariesskadade tänder hos den tredjedel av en åldersgrupp som har mest karies. SCI för Östergötlands 12-åringar 2,44) är något bättre än för hela riket 2,76) och har inte förändrats mellan 2002 och Det finns ett väldokumenterat samband mellan å ena sidan socioekonomiskt status ) och å andra sidan hälsa och livsstilsfaktorer. Detta samband gäller i hög grad även tandhälsa 3). Högre nivåer av sjukdom återfinns i belastade områden, såväl i den industrialiserade som i den icke-industrialiserade världen. Locker har påvisat ett starkt samband mellan låg oralhälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar och familjer med låga inkomster och försörjningsstöd 4). Familjestrukturen hade också signifikant betydelse. Barn från hushåll med endast en vuxen, upplevde sämre oralhälsorelaterad livskvalitet än barn som levde tillsammans med två eller flera vuxna. Studien visade också att munhälsoproblem hade mycket liten påverkan på oralhälsorelaterad livskvalitet hos barn från höginkomsttagarfamiljer men gav en uttalad försämring hos barn till låginkomsttagare. Socioekonomisk status ) kan diskuteras ur två perspektiv: den individuella nivån respektive den områdesbaserade. Den här rapporten fokuserar på det 1

5 områdesbaserade socioekonomiska perspektivet 5). En klassifikation av Östergötlands bostadsområden, i fem olika socioekonomiska nivåer, utfördes 1999 och uppdaterades Klassificeringen utfördes av Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, på data huvudsakligen från 1994 respektive 1999 och baserades på inkomst, försörjningsstöd och utbildning. Områdena lades in på kartor över Östergötland och dess 13 kommuner 6). Tandvårdsgruppen i Landstinget i Östergötland, beslutade redan 2001 att följa upp skillnader i tandhälsa hos barn och ungdomar relaterat till inom olika delar av Östergötland 7, 8). Rapporterna analyserar sambandet mellan östgötska bostadsområdens och tandhälsa hos barn och ungdomar. Analyserna grundar sig på den socioekonomiska klassificeringen som togs fram Den andra tandhälsorapporten, användes som utgångspunkt för 14 tvärsektoriella samarbetsprojekt som riktades till områden med socioekonomiska problem och dålig tandhälsa 9). Syftet var att genom samarbete med andra instanser som regelbundet kommer i kontakt med barn och ungdomar, förbättra allmänhälsa och välbefinnande hos de sämst ställda barnen i länet. Projekten utgör komplement till den förebyggande tandhälsovård som erbjuds alla barn och ungdomar i länet. Den föreliggande rapporten använder resultaten från en ny uppdatering av baserad på data från ). Syfte Att uppdatera uppgifterna om tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland. Att följa upp sambandet mellan tandhälsa och socioekonomiska förhållanden. Att utgöra kunskapsunderlag för att kunna rikta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser till de områden som har störst behov. Frågeställningar 1. Har tandhälsan hos Östergötlands barn och ungdomar förändrats sedan 2002? 2. Har lokaliseringen av de socioekonomiskt svaga områdena förändrats sedan 2002? 3. Kvarstår de tidigare beskrivna skillnaderna i tandhälsa mellan socioekonomiskt starka respektive svaga områden? 2

6 Material och Metod Socioekonomiskt index Den socioekonomiska analysen och kartläggningen finns beskriven i rapporten: A socioeconomic classification of small areas in the county of Östergötland 5). En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 1. Rapporten beskriver bakgrunden och metoden för konstruktionen av det nya socioekonomiska index som utgör grunden för analysen av tandhälsan. Det nya socioekonomiska indexet är baserat på inkomst och klassificerar Östergötlands nyckelkodsområden 1 NYKO) i 5 nivåer av socioekonomi. Resultaten visar att övriga socioekonomiska variabler samverkar med ekonomi samt att det finns tydliga samband mellan socioekonomiskt status, levnadsvanor och hälsa. Tandhälsovariabler I analysen användes följande tandhälsovariabler, avseende samtliga rapporterade 6- åringar 3235 individer) och samtliga rapporterade 19-åringar 4297 individer) ur tandvårdens årliga rutinepidemiologi för deft=0: Andel %) 6-åringar med kariesfria mjölktänder deft>5: Andel %) 6-åringar med fler än fem kariesskadade mjölktänder DFT=0: Andel %) 19-åringar med kariesfria permanenta tänder DFT>5: Andel %) 19-åringar med fler än fem kariesskadade permanenta tänder DFSa=0: Andel %) 19-åringar med kariesfria kontaktytor i sina permanenta tänder DFSa>5: Andel %) 19-åringar med fler än fem kariesskadade kontaktytor i sina permanenta tänder Med kariesfri avses tänder eller tandytor fria från manifest karies, det vill säga fria från karies som går igenom emaljen in i dentinet. Barnens och ungdomarnas tandhälsa kopplades till socioekonomiskt status via fastighetsregistret. 1 Nyckelkodsområden är kommunernas minsta administrativa områden. Ett nyckelkodsområde har ofta homogen bebyggelse. På landsbygden kan det bo ett fåtal individer i ett enskilt nyckelkodsområde, i tätorter bor det ofta flera tusen individer i ett nyckelkodsområde. 3

7 Resultat Har tandhälsan hos Östergötlands barn och ungdomar förändrats sedan 2002? Tandhälsan hos 6-åringar var oförändrad mellan 2002 och 2006 medan tandhälsan hos 19-åringar förbättrats, både avseende helt kariesfria och andelen som hade fler än fem kariesskadade tänder. Andelen 19-åringar med kariesskadade kontaktytor är i stort sett oförändrad. Tabell 1) Tabell 1. Tandhälsa hos barn och ungdomar år 2006 och år 2002, Andelar %) deft=0: 6-åringar med kariesfria mjölktänder deft>5: 6-åringar med fler än fem kariesskadade mjölktänder 5 5 DFT=0: 19-åringar med kariesfria permanenta tänder DFT>5: 19-åringar med fler än fem kariesskadade permanenta tänder DFSa=0: 19-åringar med kariesfria kontaktytor i sina permanenta tänder DFSa>5: 19-åringar med fler än fem kariesskadade kontaktytor i sina permanenta tänder 5 6 Har lokaliseringen av de socioekonomiskt svaga områdena förändrats sedan 2002? En visuell jämförelse mellan -kartorna från ) och de nya -kartorna för 2006 bilaga 2) visar relativt god överensstämmelse avseende utbredningen av grupperna. Särskilt om man jämför de två lägsta grupperna tillsammans. Detta trots att de fem -grupperna i den senaste analysen inte har samma storlek som i den för 2002 tabell 2). Den högsta och den lägsta -gruppen omfattar nu fler nyckelkodsområden jämfört med de föregående. De nya kartorna har punktmarkeringar för varje fastighet vilket ger en större känslighet i kartbilden. Tabell 2. Antal nyckelkodsområden och antal individer per -nivå, år 2006 och år 2002 Högsta Näst högsta Mellersta Näst lägsta Lägsta Totalt NYKO Individer

8 Kvarstår de tidigare beskrivna skillnaderna i tandhälsa mellan socioekonomiskt starka respektive svaga områden? Skillnaderna i tandhälsa mellan de högsta och de lägsta -grupperna är fortfarande stora i den nya analysen. Andelen kariesfria 6-åringar är 84 % i den högsta gruppen mot 50 % i den lägsta. Tillsammans har de två lägsta -grupperna 60 % av de mest kariesaktiva 6-åringarna och 45% av de mest kariesaktiva 19-åringarna. Tabell 3, 4 och fig 1 6) Tabell 3. Tandstatus för 6-åringar mjölktänder) år 2006 och 2002, per socioekonomisk status. Andel %) Antal dft=0 % deft>5 % Antal dft=0 % deft>5 Högsta Näst högsta Mellersta Näst lägsta Lägsta Totalt % Tabell 4. Tandstatus för 19-åringar permanenta tänder) år 2006 och 2002, per socioekonomisk status. Andel %) Antal DFT DFSa DFT DFSa 0 >5 0 >5 0 >5 0 >5 % % % % Antal Högsta Näst högsta Mellersta Näst lägsta Lägsta Totalt % % % % 5

9 Lägst Näst lägst Mellersta Näst högst Högst Länet andel % Figur 1. Fördelning av kariesfria deft=0) 6-åringar per, år Lägst Näst lägst Mellersta Näst högst Högst Länet andel % Figur 2. Fördelning av kariesfria DFT=0) 19-åringar per, år Lägst Näst lägst Mellersta Näst högst Högst Länet andel % Figur 3. Fördelning av 19-åringar med kariesfria kontaktytor DFSa=0) per, år

10 Lägst Näst lägst Mellersta Näst högst Högst Länet andel % Figur 4. Fördelning av kariesaktiva deft>5) 6-åringar per, år Lägst Näst lägst Mellersta Näst högst Högst Länet andel % Figur 5. Fördelning av kariesaktiva DFT>5) 19-åringar per, år Lägst Näst lägst Mellersta Näst högst Högst Länet andel % Figur 6. Fördelning av 19-åringar med kariesskadade kontaktytor DFSa>5) per, år

11 Diskussion Generella befolkningsinriktade åtgärder respektive insatser riktade till riskgrupper ställs ofta mot varandra som alternativa strategier. Tandvården har nått långt med befolkningsinriktade åtgärder och sammantaget har barn och ungdomar i Östergötland och övriga Sverige en mycket god tandhälsa. Medan tandhälsan sakta förbättras för majoriteten av befolkningen ökar klyftorna till de som har det sämre ställt och förekomsten av karies och fyllningar ökar desto äldre barnen och ungdomarna blir. Vid 3 års ålder har bara 5 % av barnen i Östergötland karies eller fyllningar i någon mjölktand, vid 6 år har andelen ökat till 26 %.Vid 9 års ålder har 25 % av barnen karies eller fyllningar i någon permanent tand, vid 19 år har andelen ökat till 75 %. Andelen barn och ungdomar som inte regelbundet tar del av den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården är högre i områden med dålig tandhälsa. Många familjer har en komplex livssituation med många olika typer av problem, där dålig tandhälsa bara är en faktor. I familjer med utlandsfödda föräldrar finns inte alltid vanan att regelbundet besöka tandvården. I andra familjer är de sociala problemen så stora att barnens behov blir eftersatta ur många aspekter. Barn med tandvärk och dålig tandstatus förenklar inte livet i en redan hårt belastad familj. För att uppnå en bättre tandhälsa kan det ibland vara nödvändigt att först arbeta med de grundläggande problemen för att skapa trygghet och stödjande miljöer runt familjen. Vikten av samarbete mellan olika service- och stödfunktioner i samhället blir mer och mer tydlig. Studien visar att skillnaderna i tandhälsa mellan olika socioekonomiska grupper fortfarande är stora i Östergötland. 6-åringar med mycket karies i mjölktänderna är 8 gånger vanligare i områden med lägsta -nivån jämfört med den högsta. 19- åringar med mycket karies är dubbelt så vanligt i den lägsta -nivån jämfört med den högsta. Sisson 3) beskriver fyra förklaringsmodeller till ojämlikhet i oral hälsa, se faktaruta. Sisson s förklaringsmodeller kan tillämpas på resultaten från arbetet med det socioekonomiska indexet 3) och kan delvis förklara varför skillnaderna i tandhälsa är så stora mellan områden med hög respektive låg, trots att tandvården för barn och ungdomar är avgiftsfri och tillgänglig för alla. Resultatet från den socioekonomiska analysen 5) visar att områden med lägst har högst värden för andel invandrare, arbetslösa, lågutbildade, boende i hyreshus, låginkomsttagare, beroende av försörjningsstöd, sjukfrånvaro, och antal besök i den öppna hälso-och sjukvården. Psykisk sjukdom och hjärtsjukdom är också vanligast i den lägsta -nivån, men sambandet är inte lika klart. Områden med lägst har också högst andel dagligrökare, överviktiga, och individer som inte är regelbundet fysiskt aktiva. Sambandet mellan riskkonsumtion av alkohol och är inte lika tydligt. Det finns anledning att fortsätta arbetet med att tydliggöra vilka faktorer som utgör de viktigaste förutsättningarna för en god folkhälsa. Faktorer som trygghet, känsla av delaktighet i en social gemenskap, sunda matvanor, motion och god hygien utgör exempel som kan användas som uppslag till stödjande insatser. 8

12 Sissons fyra förklaringsmodeller till ojämlikhet i oral hälsa 1. Det materialistiska perspektivet betonar viktiga externa faktorer i omgivningen som står utanför individens egen påverkan. a. Den materiella förklaringen utforskar sambandet mellan socioekonomisk ställning och tillgången på resurser som mat, skydd, service, rekreation. Man för fram inkomst och välstånd som direkt och huvudsakligt avgörande faktorer för skillnader i hälsa. Kostnader för tandvård och tillgång på tandvård är exempel som kan tänkas påverka tandhälsan. Vattenfluoridering har visat sig kunna utjämna sociala skillnader i tandhälsa hos barn. b. Den materialistiska förklaringen betonar faktorer som är kopplade till individens position i den sociala strukturen. Inkomst och utbildning anses i denna, inte vara direkt avgörande för ojämlikhet i hälsa. Den sociala rollen anses viktigare för individens förhållningssätt. 2. Det kulturella och beteenderelaterade perspektivet betonar att beteenden som skadar hälsan är vanligare hos personer som kommer från grupper med låg socioekonomi. Exempelvis dålig kost, brist på motion, rökning, riskbruk av alkohol. För tandhälsan är t.ex. tandborstningsvanor och kostvanor av stor betydelse. 3. Det psykosociala perspektivet betonar att personer med låg socioekonomisk bakgrund förväntas uppleva högre nivåer av psykologisk stress pga sämre socialt stöd, lägre grad av kontroll i arbetet, sämre trygghet i jobbet, högre andel kriminalitet och asocialt beteende i sin omgivning. a. Direkt påverkan: Stress sätter igång en kedjereaktion av händelser som leder till utvecklande av specifika sjukdomar eller får generellt negativa effekter på återhämtningsförmåga och sårbarhet. b. Indirekt påverkan: Individer som utsätts för stress kan förväntas göra livsstilsval som är skadliga för hälsan. Risken för tröstbeteenden med ökat användande av tobak, alkohol och sötsaker utgör hot även mot munhälsan. 4. Levnadsvägsperspektivet betonar att hälsan vid en viss ålder i en given födelsekohort hänger samman med både nuvarande levnadsförhållanden och tidigare händelser under livet. Ackumulationsmodellen hävdar att effekterna av livsstilsvalen ackumuleras under livet. Kritiska perioder är en modell som hävdar att ohälsa som hjärtsjukdomar, stroke och diabetes grundläggs under vissa kritiska perioder i utvecklingen. En sådan kritisk period är fosterlivet. Studier har visat att barn som levde under utsatta socioekonomiska förhållanden vid fem års ålder visade sig löpa ökad risk för karies och tandlossning som vuxna. 9

13 Slutsatser Stora skillnader i tandhälsa kvarstår mellan barn i olika socioekonomiska grupper i Östergötland. Generella befolkningsinriktade åtgärder och populationsinsatser riktade till riskgrupper kompletterar varandra i arbetet mot en bättre hälsa. Nya arenor för samarbete och nytänkande krävs för att nå ut till de grupper som saknar förutsättningar att själva ta till sig den kunskap som bidrar till både förbättrad allmänhälsa och tandhälsa. Eftersom skillnaderna i tandhälsa är stora, är det angeläget att fortsätta uppföljningen av tandhälsans utveckling och att utvärdera de insatser som görs för att minska ojämlikheten i tandhälsa. 10

14 Referenser 1. Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2005, 2. Aronsson, K., Eriksson, E., Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland år Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, Tandhälsorapport Sisson, KL., Theoretical explanations for social inequalities in oral health. Community Dent Oral Epidemiol 2007;35: Locker, D., Disparities in oral health-related quality of life in a population of Canadian children. Community Dent Oral Epidemiol 2007; 35: Eriksson, E.,& Walter, L., A socioeconomic classification of small areas in the county of Östergötland. Work in progress Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, 6. Eriksson, E., Wenemark, M., Socioekonomiska skillnader i Östergötland, klusteranalys för Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, Aronsson, K., Byrsjö, J., Aldin, C., Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, Rapport 2001: Aronsson, K., Eriksson, E., Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland / Tandhälsa och socioekonomiska faktorer. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, Rapport 2003:5, 9. Ordell, S., Aronsson, K., Interventionsprojekt mot karies, baserade på tvärsektoriellt samarbete i socioekonomiskt belastade områden i Östergötland. Rapport.Tandvårdsgruppen och Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, 2007, 11

15 Sammanfattning av rapporten A socioeconomic classification of small areas in the county of Östergötland. Nyckelkodsområden NYKO) användes som enhet för analysen. NYKO är geografiska områden som definierats som de minsta administrativa enheterna inom varje kommun. Det finns 942 NYKO i Östergötland. Därav användes 882 stycken, sedan områden med mindre än tio innevånare och områden med extremvärden uteslutits. Bilaga 1 Från Statistiska centralbyrån SCB) hämtades digitaliserade kartor över alla NYKO och data kopplade till respektive NYKO avseende: population, immigration, arbetslöshet, utbildning, disponibel inkomst, försörjningsstöd, bostadsbidrag, bostadsförhållanden och antal dagar med sjukpenning. Från Landstingets kansli hämtades uppgifter om karies, psykisk ohälsa, hjärtsjukdom och antal besök i den öppna hälso- och sjukvården. Från Östergötlands befolkningsenkät 2006 inhämtades uppgifter om alkoholkonsumtion, övervikt, fysisk aktivitet, tobaksbruk och självrapporterad hälsa De tidigare analyserna 1999 och 2002 grundade sig på klusterteknik, där NYKO:n skulle bilda homogena grupper baserade på -variabler. En fördel med klustertekniker är att de kan aggregera observationer, genom att kombinera information från ett flertal variabler nästan utan några statistiska antaganden. Valet av indikatorer och hur länge man ska fortsätta att aggregera data är dock mer eller mindre subjektivt. Den nya analysen syftade till att upprepa klusteranalysen från 2002, med uppdaterade data för och nyckelkodsområdenas geografiska begränsningar och att om möjligt hitta en enklare modell. Jämfört med klusteranalys som involverar mer än en variabel skulle en singelvariabelmodell vara lättare att använda och uppdatera. Tre modeller analyserades. 1. Första modellen baserades på samma variabler som den från 2002: inkomst, försörjningsstöd, bostadsbidrag och utbildning. 2. Andra modellen baserades på de variabler som visade bäst följsamhet till grupperna, respektive bäst fördelning av antal NYKO:n i grupperna: andelen höginkomsttagare, medelvärde för bostadsbidrag, bostadstyp och andel arbetslösa. 3. Den tredje modellen konstruerades som ett index baserat på en enstaka variabel och var den modell som bäst motsvarade kraven på den nya metoden. I den nya socioekonomiska analysen användes därför en enstaka variabel som kontinuerligt index. Fem graderingar av behölls av praktiska skäl, eftersom de tidigare studierna avseende tandhälsa respektive hjärtsjukdom använt fem grupper 1

16 Den socioekonomiska variabel som visade sig vara mest följsam, enklast att använda och lätt att uppdatera, var andelen höginkomsttagare inom respektive NYKO. Med höginkomsttagare avses de som har en disponibel inkomst över den 75:e percentilen. Fördelningen av antal NYKO inom de fem socioekonomiska grupperna sattes till 10%, 20%, 40%, 20% 10% från högsta till lägsta, tabell 1. Gruppen med lägst socioekonomi har högst värden för andel invandrare, arbetslösa, lågutbildade, boende i hyreshus, låginkomsttagare och försörjningsstöd. Tabell 1. Beskrivning av den slutliga indelningen av socioekonomiskt status procent av invånare) Socioekonomiskt status Variabel Högst Lägst Antal nyckelkodsområden, NYKO Antal personer Kvinnor Barn 0 14 år) Ungdomar 15 29år) Ålder år Ålder 81 år eller mer Invandrare Arbetslösa Lågutbildade Hyreshus Låginkomsttagare Försörjningsstöd Metoden testades med avseende på några hälsorelaterade registervariabler för att studera sambandet mellan hälsa och. Sambandet mellan sjukfrånvaro, kariesfrihet och antal besök i den öppna hälso- och sjukvården är mycket tydligt med sämst hälsa i den lägsta nivån. Psykisk sjukdom och hjärtsjukdom är också vanligast i den lägsta -nivån, men sambandet är inte lika klart, tabell 2. Tabell 2. Hälsorelaterade registervariabler Socioekonomiskt status Variabel Högst Lägst Antal sjukrapporterade dagar Andel kariesfria barn procent) Andel psykisk sjukdom procent) Hjärtsjukdom procent) Antal besök hos distriktsläkare 0,89 0,91 0,98 1,08 1,10 2

17 I tabell 3 presenteras några livsstilsvariabler ur befolkningsenkäten Den visar relationen mellan livsstilsfaktorer och. Områden med lägst har högst andel dagligrökare, överviktiga, och ej regelbundet fysiskt aktiva personer. Det är fler personer i privilegierade områden som rapporterar utmärkt eller mycket god hälsa. Sambandet mellan riskkonsumtion av alkohol och är inte lika tydligt. Tabell 3. Tabell 3. Livsstilsfaktorer och självrapporterad hälsa Socioekonomiskt status Variabel Högst Lägst Andel dagligrökare Andel med riskkonsumtion av alkohol Andel ej regelbundet fysiskt aktiva Andel med övervikt Andel med utmärkt/mycket god hälsa

18 Bilaga 2 Kartor för tätorten i varje kommun Kartor med nivåer för tätorten i varje kommun har tagits fram. Varje punkt motsvarar en fastighet, vilket betyder att varje punkt representerar mer än en invånare. Nyckelkodsområdena i den högsta nivån representeras av mörkgrön färg och områdena i den lägsta nivån med gul färg. De geografiska gränserna baseras på de digitaliserade kartorna från SCB. Valdemarsvik har inga uppdaterade digitala kartor och har därför lämnats utanför sammanställningen. FINSPÅNG MOTALA NORRKÖPING VADSTENA 7500 MJÖLBY LINKÖPING SÖDERKÖPING ÖDESHÖG 5400 BOXHOLM 5200 ÅTVIDABERG VALDEMARSVIK 8000 KINDA 9900 YDRE 3800 Östergötlands 13 kommuner med antal invånare. 1

19 BOXHOLM TÄTORT FINSPÅNG TÄTORT Grosvad Hårstorp Nyhem KISA TÄTORT 2

20 KINDA KOMMUN Rimforsa Björkfors Kisa Hycklinge LINKÖPING TÄTORT Skäggetorp Tallboda Ryd Tannefors Berga Lambohov Vidingsjö 3

21 LINKÖPING KOMMUN Ljungsbro Ekängen Linghem Malmslätt Centrum Vikingstad Sturefors MJÖLBY TÄTORT Slomarp Ryttarhagen Eldslösa 4

22 MJÖLBY KOMMUN Skänninge Mantorp Väderstad Mjölby MOTALA TÄTORT V Lund Ekön Marieberg Charlottenborg Dynudden NORRKÖPING TÄTORT Lindö Eneby Klockaretorpet Hageby Navestad 5

23 NORRKÖPING KOMMUN Krokek Svärtinge Åby Kvarsebo Skärblacka Centrum SÖDERKÖPING TÄTORT Tyketorp Husby VADSTENA TÄTORT 6

24 YDRE TÄTORT ÅTVIDABERG TÄTORT Eksätter Garpan Östantorp ÖDESHÖG TÄTORT 7

25 Folkhälsovetenskapligt centrum i Östergötland Hälsans hus Universitetssjukhuset Linköping Telefon: E-post: fhvc@lio.se ISSN

Socioekonomi och tandhälsa

Socioekonomi och tandhälsa Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009

Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009 Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009 Folkhälsocentrum Linköping februari 2011 Kerstin Aronsson Elin Mako Lars Walter www.lio.se/fhc Rapport 2011:1 Innehållsförteckning

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa

Socioekonomi och tandhälsa Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2015 Linköping september 2016 Kerstin Aronsson, centrum för hälso- vårdutveckling AnneLie Johansson, centrum för hälso- vårdutveckling Styrbjörn

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2003:5 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Tandhälsa och socioekonomiska faktorer, fortsatt analys del 1b LINKÖPING NOVEMBER

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2012 Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning... 1

Läs mer

TANDHÄLSORAPPORT. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland år LINKÖPING OKTOBER 2010 KERSTIN ARONSSON ELIN MAKO

TANDHÄLSORAPPORT. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland år LINKÖPING OKTOBER 2010 KERSTIN ARONSSON ELIN MAKO TANDHÄLSORAPPORT Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland år 1994 2009 LINKÖPING OKTOBER 2010 KERSTIN ARONSSON ELIN MAKO www.lio.se/fhvc Inledning Tandhälsodata för barn och ungdomar

Läs mer

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Tandhälsorapport Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Tandhälsorapport Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2015 Tandhälsorapport Centrum för hälso- och vårdutveckling Linköping juli 2016 Kerstin Aronsson och AnneLie Johansson www.regionostergotland.se

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötlands kommuner 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötlands kommuner 2014 Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2014 Tandhälsorapport Enheten för hälsoanalys Linköping juli 2015 Kerstin Aronsson Lotta Fornander www.regionostergotland.se Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland

Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland 1994-2016 Tandhälsorapport Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Linköping augusti 2017 Berit Mastrovito Verksamhetsutveckling vård och hälsa

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Inledning Tandhälsodata för barn och

Läs mer

AFT19. Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde. Östergötlands län. Datum: / 18. Sida:

AFT19. Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde. Östergötlands län. Datum: / 18. Sida: n 1 / 18 0501 Bostad 0580007 Linköpings centrum ytterområde 0580200 Linköpings centrum, A-läge butiker 0580201 Linköpings centrum, B-läge butiker 0580202 Linköpings centrum, C-läge butiker 0581300 Norrköping

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping mars 2011

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping mars 2011 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2010 Folkhälsocentrum Linköping mars 2011 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inledning Tandhälsodata för barn

Läs mer

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. 1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem.

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem. Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Disposition är möjlig Karies är fortfarande ett

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 5:4 LÄNSDELSRAPPORT ÖSTERGÖTLAND SAMMANSTÄLLNING ÖVER DEMOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA VARIABLER SAMT HÄLSOVARIABLER PER LÄNSDEL I ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa

Läs mer

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands län Linköping 10581967 2013-07-12 560 000 3 SOLEL Östergötlands

Läs mer

orange Postnummer Postort Kommun Antal RUT-avdrag Summa (kr) Befolkning över 20 år Andel i procent

orange Postnummer Postort Kommun Antal RUT-avdrag Summa (kr) Befolkning över 20 år Andel i procent Sveriges Radio har beställt uppgifter från SCB om så kallade RUT-avdrag i samtliga postnummerområden i Östergötlands län. Här ser du dem sorterat efter andel per invånare över 20 år där de med högst andel

Läs mer

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter

Läs mer

Linköping c-kärna exkl A-läge Bostad. Linköping A-läge butiker Bostad. Linköping B-läge butiker Bostad. Linköping C-läge butiker Bostad

Linköping c-kärna exkl A-läge Bostad. Linköping A-läge butiker Bostad. Linköping B-läge butiker Bostad. Linköping C-läge butiker Bostad Sida: 1 ( 7 ) 0501 0580007 Linköping c-kärna exkl A-läge 0580200 Linköping A-läge butiker 0580201 Linköping B-läge butiker 0580202 Linköping C-läge butiker 0581300 Norrköping A-läge city 0501 0580200 Linköping

Läs mer

Not: Postnummerområden med en mindre befolkning än 5 invånare har tagits bort ur listan.

Not: Postnummerområden med en mindre befolkning än 5 invånare har tagits bort ur listan. Sveriges Radio har beställt uppgifter från SCB om så kallade ROT-avdrag i samtliga postnummerområden i Östergötlands län. Här ser du dem sorterat efter andel per invånare över 20 år, där de med högst andel

Läs mer

Barns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG

Barns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Prevention är möjlig Karies är fortfarande ett

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötlands kommuner 2015

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötlands kommuner 2015 Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2015 Tandhälsorapport Centrum för hälso- och vårdutveckling Linköping juli 2016 Kerstin Aronsson, AnneLie Johansson och Caroline Blomma, tandvårdsenheten

Läs mer

Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland

Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland 1994-217 Tandhälsorapport Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Linköping augusti 218 Berit Mastrovito Verksamhetsutveckling vård och hälsa

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Vård och förtroende. Rapport 2007:7. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Vård och förtroende. Rapport 2007:7. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:7 Kommunrapport - Vård och förtroende Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Delaktighet kring hälsa och levnadsvanor

Delaktighet kring hälsa och levnadsvanor Delaktighet kring hälsa och levnadsvanor Brukardialogberedning 5 Kunskapssammanträde, 2017-11-14 Brukardialogberedning 5 Madeleine Johansson, ordf Anna Nilsson, vice ordf Margareta Fallsvik Bibbi Svärd

Läs mer

Västma. Undersökta. Vårdval

Västma. Undersökta. Vårdval Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Så hittar du rätt hållplats Norrköpings resecentrum

Så hittar du rätt hållplats Norrköpings resecentrum Norrköpings resecentrum 2 Kvarnberget D1 2 Fridvalla D2 3 Klockaretorpet D1 3 Vidablick D2 40 Finspång B1 41 Finspång B1 46 Söderköping Valdemarsvik A3 112 Vrinnevisjukhuset D1 112 Norr Tull D2 113 Söder

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2015-03-25 1 (2) HSN 1503-0369 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2015-04-28, p 15 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT Hälsa och livsstil i områden med olika socioekonomiska förutsättningar LINKÖPING NOVEMBER 23 HELLE NOORLIND BRAGE ELIN ERIKSSON JOHAN BYRSJÖ www.lio.se/fhvc

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2017-02-16 Diarienummer: HSN 2017-0398 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2012-04-24 P 7 ANMÄLAN 2012-03-12 HSN 1202-0135 Handläggare: Maria Hedberg Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms

Läs mer

Statistikinfo 2014:04

Statistikinfo 2014:04 Statistikinfo 214:4 Inpendlingen till Linköpings tätort har ökat med 3 personer på sju år Mer än 28 2 förvärvsarbetande pendlade till Linköpings tätort 212, vilket innebär att 45 procent av dem som arbetar

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

Fritidshusområden 2010

Fritidshusområden 2010 2012-02-10 FOKUS: STATISTIK Fritidshusområden 2010 17 fritidshusområden inom Norrköpings kommun år 2010 Norrköping på 15:e plats av 290 kommuner År 2010 fanns det sammanlagt 1 383 fritidshusområden i Sverige,

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria

Läs mer

Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland

Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland - en kartläggning år 2011-2012 Rebecca Jensen Anu Molarius Sevek Engström Kompetenscentrum för hälsa Tandvårdsenheten Västerås kommuns

Läs mer

VC samt VFU-ansvariga läkare primärvård /EB Vårdcentral Roll E-post

VC samt VFU-ansvariga läkare primärvård /EB Vårdcentral Roll E-post VC samt VFU-ansvariga läkare primärvård 181219/EB Vårdcentral Roll E-post Berga (Capio) berga.vardcentral@capio.se Berga (Capio) VC olof.tegsjo@regionostergotland.se Berga (Capio) MAL Elsa.Dahlen@regionostergotland.se

Läs mer

Tandhälsan i Värmland

Tandhälsan i Värmland Faktablad 1 () Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten och folktandvården Tandhälsan i Värmland Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Trots att tandhälsan i befolkningen

Läs mer

Företagsamheten 2017 Östergötlands län

Företagsamheten 2017 Östergötlands län Företagsamheten 2017 Östergötlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Yttrande över motion 2017:43 av Tara Twana (S) om att förebygga karies bland barn på förskolan

Yttrande över motion 2017:43 av Tara Twana (S) om att förebygga karies bland barn på förskolan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Kjell Bjerrehorn TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-01-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-02-20 1 (3) HSN 2017-1815 Yttrande över motion 2017:43 av Tara Twana (S) om

Läs mer

Cityhälsan Centrum VC Cityhälsan Centrum VFU-ansvarig

Cityhälsan Centrum VC Cityhälsan Centrum VFU-ansvarig VC samt a läkare primärvård 170812/KS Vårdcentral Roll E-post Funktionsbrevlåda Funktionsbrevlåda berga.vardcentral@capio.se Berga (Capio) VC Berga (Capio) MAL susanne.svarm@regionostergotland.se Berga

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

VC samt VFU-ansvariga läkare primärvård KS Vårdcentral Roll E-post

VC samt VFU-ansvariga läkare primärvård KS Vårdcentral Roll E-post VC samt a läkare primärvård 170113KS Vårdcentral Roll E-post Berga (Capio) VC Olof.Tegsjo@regionostergotland.se Berga (Capio) MAL susanne.svarm@regionostergotland.se Berga (Capio) johanna.li.lundberg@regionostergotland.se

Läs mer

Tandhälsan hos barn och unga i Östergötlands kommuner 2016

Tandhälsan hos barn och unga i Östergötlands kommuner 2016 Tandhälsan hos barn och unga i Östergötlands kommuner 2016 Tandhälsorapport Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Linköping augusti 2017 Berit Mastrovito Verksamhetsutveckling vård och hälsa Caroline

Läs mer

Munhälsa hos äldre och funktionshindrade

Munhälsa hos äldre och funktionshindrade Rapport 26:9 Munhälsa hos äldre och funktionshindrade Linköping November 26 Kerstin Aronsson Elin Eriksson Lotta Fornander Christina Aldin www.lio.se/fhvc Munhälsa hos äldre och funktionshindrade Rapport

Läs mer

VC samt VFU-ansvariga läkare primärvård /EB Vårdcentral Roll E-post

VC samt VFU-ansvariga läkare primärvård /EB Vårdcentral Roll E-post VC samt VFU-ansvariga läkare primärvård 190301/EB Vårdcentral Roll E-post Berga (Capio) Funktionsbrevlåda berga.vardcentral@capio.se Berga (Capio) VC olof.tegsjo@regionostergotland.se Berga (Capio) MAL

Läs mer

Vårdval Tandvård i Kalmar Län

Vårdval Tandvård i Kalmar Län Bilaga 2: Ersättningsmodell för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna 3-23 år Diarienummer: 170364 Datum: 181205 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Behov av en ny ersättningsmodell... 3 3 Modellen...

Läs mer

Statistikinfo 2017:03

Statistikinfo 2017:03 Statistikinfo 217:3 Över 3 pendlar till Linköpings tätort Mer än 3 6 förvärvsarbetande pendlade till Linköpings tätort 215, vilket innebär att 48 procent av dem som arbetar i tätorten pendlar dit Mellan

Läs mer

Laboremus Nr 6 2009. - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007. Unga kvinnors uppfattning av ett gott liv. Carina Persson.

Laboremus Nr 6 2009. - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007. Unga kvinnors uppfattning av ett gott liv. Carina Persson. ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Laboremus Nr 6 2009 Socioekonomiska Fånga dagen kluster - frigör i Örebro morgondagen län - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007 Unga kvinnors uppfattning

Läs mer

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Företagsamheten 2018 Östergötlands län

Företagsamheten 2018 Östergötlands län Företagsamheten 2018 Östergötlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Företagsamheten 2018 Östergötlands län

Företagsamheten 2018 Östergötlands län Företagsamheten 2018 Östergötlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Östgötakommissionen för folkhälsa - En regional satsning för nytänkande och samarbete för att minska ojämlikheten i hälsa i Östergötland

Östgötakommissionen för folkhälsa - En regional satsning för nytänkande och samarbete för att minska ojämlikheten i hälsa i Östergötland Östgötakommissionen för folkhälsa - En regional satsning för nytänkande och samarbete för att minska ojämlikheten i hälsa i Östergötland Jolanda van Vliet, kommissionär Folkhälsochef Landstinget i Östergötland

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016 i 1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2017-03-29 HSN 2017-0398 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2017-05-16 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Tandhälsorapport 2010

Tandhälsorapport 2010 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2011-09-22 p 12 ANMÄLAN 2011-08-16 HSN 1104-0346 Handläggare: Maria Hedberg Tandhälsorapport 2010 Ärendebeskrivning Tandhälsorapport

Läs mer

Deklaration om folkhälsa i Östergötland

Deklaration om folkhälsa i Östergötland Deklaration om folkhälsa i Östergötland Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland boende, närmiljö / fritid, kultur, föreningsliv / skola, utbildning / arbete, försörjning

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

14 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2018 HSN

14 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2018 HSN 14 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2018 HSN 2019-0728 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0728 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2019-04-26 Tandvård Maria Hedberg 1

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Befolkningsförändringar under 2014

Befolkningsförändringar under 2014 FS 215:1 215-2-19 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändringar under 214 Antalet invånare i Norrköping ökade under 214 med 1 534 personer till 135 283 invånare Antalet födda under året var 1 663 barn, 93 färre

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Möjligheternas Västra Götaland

Möjligheternas Västra Götaland Västra Götalandsregionen Vänersborg 2010-06-14 Möjligheternas Västra Götaland Gratis tandvård upp till 25 år 2 (8) Innehållsförteckning Tandstatus en hälsofråga... 3 Skillnaderna i tandhälsa har tydliga

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008

Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008 Karies hos barn och ungdomar En lägesrapport för år 2008 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av november månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av november månad 2013 2013-12-18 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av november månad 2013 Något färre lediga platser Under november 2013 anmäldes 2 080 lediga platser till Arbetsförmedlingen

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-04-15 1 (2) HSN 2016-0588 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2016-05-24, p 28 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Andel 19-åringar med hög kariesförekomst 9 8 7 6 5 4 3 2 1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 >=4DFT >=8DFT Epidemiologi år 26 27-3-7

Läs mer

Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011

Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011 vgregion.se/folkhalsoenkaten Hälsa på lika villkor Nationell årlig enkätundersökning, 75 frågor kring fysisk och psykisk hälsa, levnadsvanor,

Läs mer

5 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2017 HSN

5 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2017 HSN 5 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2017 HSN 2018-0430 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0430 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 Tandvård

Läs mer

Företagsamhetsmätning Östergötlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Östergötlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Östergötlands län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Östergötlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Läs mer

Tandhälsorapport 2007

Tandhälsorapport 2007 Tandhälsorapport 2007 Tandhälsans utveckling bland barn och ungdomar i Stockholms län (4 bilagor) 2008-04-28 Bilagor: 1. Antalet barn enligt befolkningsregistret och andelen tandhälsoregistreringar år

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Östergötlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Östergötlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Östergötlands län Johan Kreicbergs Östergötland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län juli 2016: 17 860 (8,4%) 9 907 män (8,9%) 7 953 kvinnor (7,9%)

Läs mer