Nota Bene. Socioekonomiska kluster i Örebro län. - tandhälsa hos barn och ungdomar. Carina Persson Ola Fernberg
|
|
- Anna-Karin Jonasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr Socioekonomiska kluster i Örebro län - tandhälsa hos barn och ungdomar Carina Persson Ola Fernberg
2 Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr Nota Bene är latin och betyder märk väl. REDAKTION Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Laboremus och Nota Bene. Laboremus och Nota Bene vill vara forum för kunskapsförmedling på det folkhälsovetenskapliga området. Anne-Marie Wallin 019/ Berit Ydreborg 019/ Maria Torstensson 019/ e-post publicering Den som önskar publicera i Nota Bene vänder sig till redaktionen som gör en kvalitetsbedömning av materialet. ansvarig utgivare Thomas Falk, tf chef, Samhällsmedicinska enheten ISSN Rapporter publicerade i Laboremus och Nota Bene innehåller: Folkhälsorapporter Projekt- och utvärderingsrapporter Empiriska undersökningar och litteraturstudier Beskrivningar av verksamheter och insatser i folkhälsoarbetet. Kartläggningar och verksamhetsuppföljningar Statistik Nota Bene innehåller även Lägesrapporter / processrapporter Metodbeskrivningar Handledningar Konferens- och reserapporter För att publicera i Laboremus (tidigare Heureka) ska materialet motsvara minst kraven för C-uppsatser på universitetsnivå. Att publicera i Nota Bene ställer inte samma krav. Samhällsmedicinska enheten Box ÖREBRO tel: 019/ fax: 019/ e-post: samhallsmedicin@orebroll.se Tryck Landstingstryckeriet, Örebro läns landsting, 2003 Samhällsmedicinska enheten Samhällsmedicinska enheten ansvarar för det övergripande folkhälsoarbetet inom Örebro läns landsting. Det innebär att enheten: tar fram underlag för styrning och ledning inom det folkhälsovetenskapliga området, kartlägger, beskriver och analyserar befolkningens hälsa, ohälsa, livsvillkor och levnadsvanor, tar initiativ till och deltar i utvecklingsarbeten, gör uppföljningar och utvärderingar, ger kunskaps- och metodstöd, ger stöd till implementering, utvärdering och uppföljning av folkhälsoinsatser, bedriver forskning inom folkhälsovetenskap samt närliggande områden. Vi vänder oss främst till verksamma inom det lokala folkhälsoarbetet i länets kommuner samt hälso- och sjukvården.
3 Förord Denna rapport har tillkommit på initiativ från Tandvårdsenheten vid Hälsokansliet i Örebro läns landsting. Huvudförfattare har varit statistiker Carina Persson vid Samhällsmedicinska enheten. För den odontologiska delen svarar samhällsodontolog Ola Fernberg vid Tandvårdsenheten. Det är ett känt faktum att socioekonomi och hälsa samvarierar. Karies hos barn och ungdomar är en viktig indikator på det allmänna hälsoläget på gruppnivå. Kariesepidemiologiska data för barn och ungdomar finns i databas på Tandvårdsenheten. Syftet med rapporten har varit att för Örebro län kartlägga samvariationen mellan karies hos barn och ungdomar och socioekonomi. Skillnader i tandhälsa mellan olika socioekonomiska kluster har påvisats. För kartläggningen har som geografisk enhet använts så kallade nyckelkodsområden som är kommunernas minsta geografiska enheter. Med hjälp av socioekonomiska variabler har, med statistisk metodik, länets innevånare grupperats i klustertillhörighet. Klustertillhörigheten för respektive nyckelkodsområde har därefter identifierats. Med hjälp av denna metodik kan man identifiera geografiska områden i Örebro län med liknande tandhälsoproblem.
4 Innehåll Bakgrund... 1 Inledning...1 Epidemiologiskt register över tandhälsa...2 Problem och problemavgränsning...2 Mål och syfte...3 Material och metod...3 Val av variabler till analys... 3 Justering av nyckelkoder... 3 Rensning av extremvärden... 4 Klusteranalysmetoder... 4 Resultat... 5 Nyckelkoder...5 Örebro län...6 Bakgrundsdata... 6 Tandhälsa... 7 Kommuner i Örebro län...11 Örebro kommun Degerfors kommun Hallsbergs kommun Hällefors kommun Kumla kommun Laxå kommun...16 Lekebergs kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun...17 Klusterbeskrivning i korthet...18 Diskussion Bilaga 1: Tillgängliga variabler Bilaga 2: Klustermetoder och konfidensintervall Klustermetoder...23 Tvåstegs klusteranalys Wards metod Konfidensintervall för tandhälsodata...24
5 Bakgrund Inledning En mer jämlik fördelning av villkoren för en god hälsa är ett viktigt mål i svensk hälsopolitik. Enligt den senaste nationella Folkhälsorapporten 1 är livslängd och hälsa ojämnt fördelade bland Sveriges befolkning. Trots att klassklyftorna i den materiella välfärden minskar är arbetares risk att bli sjuka högre än tjänstemännens. En rad faktorer av betydelse för hälsan har visat sig vara fördelade på ett sådant sätt att man måste befara att klassklyftorna i hälsa kan komma att öka. Störst skillnader i hälsa återfinns bland männen. Manliga högre tjänstemän förväntas vid 35 års ålder leva 2 år längre än ej facklärda manliga arbetare. Hälsoskillnaderna mellan sociala grupper tycks dock minska något bland män medan de istället ökar bland kvinnor. I Folkhälsorapport 2001 konstateras också att hälsoutvecklingen är fördelaktigare för den del av befolkningen som är 45 år eller äldre än för yngre vuxna. Barn och ungdomar i Sverige har under lång tid haft en mycket gynnsam hälsoutveckling men även beträffande dem finns oroande tecken. Även mellan grupper med olika etnisk bakgrund förekommer skillnader i livslängd och hälsa. I Sverige finns relativt god tillgång på registerdata. På Statistiska centralbyrån (SCB) finns en mängd registerdata över Sveriges hela befolkning som t ex Register över Totalbefolkningen 2, Inkomst och förmögenhetsregistret 3 och Utbildningsregistret 4. På tandvårdsenheten samlas löpande epidemiologisk statistik över kariessjukdomens utbredning hos länets barn och ungdomar in. Dessa registerdata används bland annat till att bevaka tandhälsoläget i länet. Tandhälsoläget är en viktig parameter för att kunna planera länets tandvård med utgångspunkt i länsinnevånarnas behov. Undersökningar och rapporter visar på en ojämlik fördelning av tandhälsan. Områden med hög andel icke nordiska invandrare, ensamhushåll, hög andel socialbidragstagare eller låg utbildningsnivå har en högre kariesförekomst bland barn och ungdom. Det är i barn- och ungdomsåren som grunden för folkhälsa med avseende på karies läggs. De individer som lämnar den organiserade barn- och ungdomstandvården med en god tandhälsa har mycket stora chanser att behålla den goda tandhälsan genom livet. Det är därför av yttersta vikt att dessa områden kan identifieras så att resurserna kan fördelas rätt efter behov. I en nyutkommen kunskapssammanställning Uppdrag: Hälso- och sjukvård påtalas vikten av att de epidemiologiska beskrivningar som finns följs upp med behovsanalyser, prioriteringsdiskussioner och överenskommelser om åtgärder. 5 Huvudsyftet med denna klusteranalys är att ge underlag till sådana prioriteringsdiskussioner och eventuellt riktade åtgärder. 1 Red Lise Sjöstedt: Folkhälsorapport 2001, Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen; Stockholm, Innehåller en mängd data som t ex bostadsadress, födelseland och medborgarland 3 Innehåller data om inkomst och förmögenhet som hämtats från kontrolluppgifter till skattemyndigheten 4 Innehåller uppgift om examensår och avslutade utbildningar 5 Andersson G, Eklund A, Larsson S, Maathz G, Rönström K: Uppdrag: Hälso- och sjukvård ; Studentlitteratur, Lund,
6 Epidemiologiskt register över tandhälsa Epidemiologi över tandhälsa hos barn- och ungdomar i Örebro län finns att tillgå på datamedium från All registrering sker löpande varje år. Epidemiologin omfattar registrering av karies per individ. Registreringen på varje individ omfattar skadade, fyllda och saknade tänder. Det finns två mått på kariesincidens som vi valt att använda i denna rapport. Det är nya kariesytor (DS eller decayed surface ) som står för antalet tandytor med ny karies som inte tidigare är lagade och nya kariesytor mellan (DS-a eller decayed surface approximal ) som är antalet tandytor mellan tänderna med ny karies som inte tidigare är lagade. Av dessa sjukdomsmått är den senare mer allvarlig eftersom karies i mellanrumsytor oftast innebär en större fyllning som på sikt kommer att öka behovet av nya restaureringar av den skadade tanden. Individer med skadade mellanrumsytor har dessutom vanligtvis större problem med karies än de som har oskadade mellanrumsytor. Karies på mjölktänder registreras till och med 6 års ålder. Karies i permanenta tänder registreras från 7 till 19 års ålder. Registreringen omfattar alla barn i Örebro län, oavsett ålder, som genomgår fullständig undersökning. I vissa åldrar finns möjligheter till jämförelser med andra län och med riksgenomsnittet via socialstyrelsens statistik. Validiteten på länsnivå är testad och kan anses vara god. De senaste åren har dock inneburit en förändring avseende rutiner för så kallad revisionsundersökning. Tidigare undersöktes alla barn varje år. Numera tillämpar fler vårdgivare så kallade individuella revisionstider. Detta innebär att patientens behov av vård styr revisionstidens längd. Därför kallas vissa barn till undersökning oftare än en gång per år och andra med upp till 2 års intervall. Landstingets anvisningar för barntandvård medger dock inte längre tid mellan undersökningarna än 24 månader. Detta innebär att slutsatser på kliniknivå, på kliniker med få barn i varje åldersgrupp, bör göras med detta i beaktande. Av denna anledning har vi i denna rapport valt att redovisa tandstatus för barn där några åldersgrupper är ihopslagna. Tidigare var de vanligaste redovisningsgrupperna 3 år, 6 år, 12 år samt 19 år. I rapporten redovisas istället åldersgrupperna 3 år, 5-6 år, år samt år. Problem och problemavgränsning Inom en kommun finns ofta stor variation i både tandhälsa och sociala förhållanden. Vi frågar oss om det finns mindre grupper av individer med likartade förhållanden som samtidigt skiljer sig från andra grupper (kluster) av individer. Vi vill sedan undersöka om dessa grupper skiljer sig åt med avseende på tandhälsan. I denna undersökning begränsas studien till att identifiera klustertillhörighet på samtliga individer med uppgift om tandstatus utifrån de tidigare identifierade klustren. Som underlag till klusteranalysen används data från år 2000 (ekonomiska data) och 2001 (övriga data) från SCB. Tandvårdsepidemiologiska data som använts i analysen är endast från år Små geografiska områden (nyckelkoder) med minst 20 innevånare och minst en barnfamilj har använts som minsta studieenhet till klusteranalysen. 2
7 Mål och syfte Vi ska genomföra en klusteranalys på socioekonomiska data på nyckelkodsnivå och fördela relevant tandvårdsdata på de kluster som kan urskiljas. Genom att undersöka om de identifierade klustren skiljer sig åt med avseende på tandhälsa kan grupper av individer med särskilt stora behov av tandvård och förebyggande åtgärder identifieras inför prioriteringsdiskussioner av tandhälsoarbetet. Material och metod En lista med registerdata över tandhälsa och personnummer levereras till SCB som sedan lägger på de nyckelkoder som personerna tillhörde under Detta register avidentifieras av SCB som återlämnar registret utan personnummer men med nyckelkoder. Det avidentifierade registret över tandhälsa 2001 påförs sedan klustertillhörighet genom att använda nyckelkoderna som nyckel. Tandvårdsdata kan sedan delas upp i de identifierade klustren och eventuella skillnader i tandhälsa mellan klustren kan studeras. Dataprogrammet SPSS 11.5 används till att göra variabelgranskning, databearbetning, klusteranalys samt framställning av tabeller. Vid beräkning av statistiskt signifikanta skillnader i andelar används ett 95 procentigt konfidensintervall med normalfördelningsapproximation, se Bilaga 2. Val av variabler till analys Socioekonomiska och demografiska data från SCB används till att genomföra en klusteranalys för att identifiera grupper av individer med likartade förhållanden. Registerdata är uppdelat på små geografiska enheter kallade nyckelkoder som framställts i länets kommuner. De registerdata som använts kommer från totalräknade registeruppgifter. De variabler som beställdes från Statistiska centralbyrån beskrivs i Bilaga 1. Inför en första analys har de variabler som täcker den största andelen innevånare valts ut bland ett antal variabler som samvarierar med varandra. Några av variablerna ska endast användas som bakgrundsvariabler som kan beskriva de skapade klustren och dessa har därför inte heller inkluderats i analysen. För de variabler som valts ut till klusteranalysen har procentuella andelar för varje nyckelkod beräknats vilka sedan har använts till analysen. Justering av nyckelkoder För att undvika problem med alltför små grupper har endast nyckelkoder med minst 20 innevånare använts i analysen. I de fall där så varit möjligt har först nyckelkoder slagits ihop. Övriga nyckelkoder med färre än 20 innevånare har tagits bort ur analysen. Denna process har varit en av de mest tidsödande i själva inledningsfasen då mycket arbete gått åt till att bearbeta de från SCB erhållna registerdata. Eftersom tandhälsodata för barn upp till 19 års ålder har använts för att skatta skillnader i tandhälsa mellan klustren så har i den slutliga analysen endast de nyckelkoder som innehåller barnfamiljer använts. 3
8 Rensning av extremvärden Materialet har rensats från nyckelkoder som innehåller extrema värden eftersom de flesta klusteranalysmetoder är mycket känsliga för extremvärden och dessa då kan störa resultatet. Rensningen av extremvärden har genomförts med hjälp av funktionen Twostep cluster analysis i SPSS Klusteranalysmetoder Materialet har utforskats med hjälp av dataprogrammet SPSS Två olika varianter av klusteranalys har testats. Genom att använda en kraftfull dator samt öka antalet beräkningar (iterationer) så kunde Wards metod användas på det stora datamaterialet. Klusteranalys är en mycket explorativ analysmetod och beror mycket på de i analysen ingående datatypernas struktur. Generaliseringar av resultatet för andra grupper och tidsperioder måste därför ske med mycket stor försiktighet. För en mer utförlig beskrivning av de metoder som har använts se Bilaga 2. 4
9 Resultat Nyckelkoder För de variabler som valts ut har procentuella andelar beräknats. De i analysen ingående nyckelkodsområdena har aggregerats så att alla nyckelkoder innehåller minst 20 personer och har minst en barnfamilj. De variabler som använts i analysen är: Andel ej födda i Norden Andel ensamstående med barn bland barnfamiljer Andel innevånare över 15 år bland barnfamiljer med individualiserad disponibel inkomst under kronor 6 Andel innevånare år med högsta utbildning gymnasienivå Vid kontroll av de 1349 nyckelkoder som uppfyllde inklusionskriteriet, minst 20 personer och en barnfamilj, identifierades ett extremvärde som därför togs bort ur analysen. Efter genomgång av resultat från två olika klustertekniker valdes en femklusterlösning med Wards metod (se Bilaga 2). De fem kluster som identifierats innehåller grupper av nyckelkoder som inom klustren har liknande värden för de variabler som ingår i analysen. Värden för de olika variablerna skiljer sig åt mellan klustren vilket redovisas nedan på läns- och kommunnivå. Eftersom det är kommunerna själva som fördelar nyckelkoderna över kommunen så varierar antalet nyckelkoder mycket från kommun till kommun. Även innevånareantalet per nyckelkod varierar kraftigt från 20 personer till som mest 1974 personer (medianvärde=149, medelvärde=195 och standardavvikelse=181). I tabell 1 beskrivs hur många kluster, nyckelkoder per kluster samt innevånare per kluster som finns i varje kommun. Tabell 1: Antal nyckelkoder och innevånare per kommun och kluster. Kluster 1 Kluster 2 Kluster 3 Kluster 4 Kluster 5 Totalt nyckel koder innevånare nyckel koder innevånare nyckel koder innevånare nyckel koder innevånare nyckel koder innevånare nyckel koder innevånare Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län Individualiserad inkomst: Den disponibla inkomsten för en familj summeras för att sedan delas upp på familjemedlemmarna över 15 år, Källa LOUISE-registret, Statistiska centralbyrån 5
10 Örebro län Bakgrundsdata Efter klusteranalys har andelar för de i analysen ingående variablerna räknats om per innevånare i varje kluster. I figur 1 redovisas andel innevånare per kluster. Kluster 1, 2 och 3 innehåller tillsammans över tre fjärdedelar av innevånarna. De kluster som har minst antal innevånare är kluster 3 och 5 med respektive personer, se även tabell 1. Kluster 5 8% Kluster 1 21% Kluster 4 24% Kluster 3 16% Kluster 2 31% Figur 1: Procentuell fördelning av innevånare på de fem klustren, N= personer När endast innevånare i barnfamiljer studeras så är det fortfarande kluster 3 och 5 som har minst andel innevånare, tio respektive nio procent, se tabell 2. Totalt ingår innevånare i barnfamilj i analysen. Tabell 2: Fördelning av innevånare i barnfamilj på de fem klustren Antal innevånare i Andel innevånare i barnfamilj barnfamilj fördelat på kluster Kluster % Kluster % Kluster % Kluster % Kluster % Totalt % I tabell 3 beskrivs de i analysen ingående variablerna samt en av bakgrundsvariablerna för de fem olika klustren. Tabell 3: Fördelning av socioekonomiska variabler för de fem klustren, procent Andel ej födda i Norden Andel ensamstående med barn bland barnfamiljer Andel över 15 år i Andel år med barnfamilj med disponibel högsta utbildning inkomst under :- gymnasiet Andel innevånare i barnfamiljer Kluster 1 2, Kluster 2 3, Kluster 3 8, Kluster 4 3, Kluster 5 33,
11 I kluster 5 är 33 procent av innevånarna födda utanför Norden, vilket är långt över de andelar som återfinns i de övriga klustren. Även kluster 3 har en relativt hög andel innevånare födda utanför Norden. Kluster 1 är det kluster som har lägst andel innevånare födda utanför Norden. Samtliga skillnader i andel innevånare födda utanför Norden i tabell 3 är statistiskt signifikanta 7. I kluster 3 är 48 procent av innevånarna bland barnfamiljer ensamstående med barn. Att notera är att endast 34 procent av innevånarna i detta kluster är innevånare i barnfamilj. Detta kluster har alltså även den högsta andelen innevånare i hushåll utan barn. Även kluster 5 har en relativt hög andel ensamstående med barn bland barnfamiljer, 32 procent. Samtliga skillnader i andel ensamstående med barn bland barnfamiljer i tabell 3 är statistiskt signifikanta förutom mellan kluster 1 och 4. I kluster 5 är det 68 procent av innevånarna över 15 år i barnfamilj som har individualiserad disponibel årsinkomst under :-. Kluster 4 är det kluster som har lägst andel, 16 procent, innevånare med låg inkomst. Samtliga skillnader i andel innevånare över 15 år i barnfamilj som har individualiserad disponibel årsinkomst under :- i tabell 3 är statistiskt signifikanta. Kluster 3 och 5 är de kluster som har högst andel lågutbildade. Kluster 4 är det kluster som har lägst andel lågutbildade. Samtliga skillnader i andel innevånare år med högsta utbildning gymnasieutbildning i tabell 3 är statistiskt signifikanta förutom mellan kluster 3 och 5. Tandhälsa Vid fördelning av tandhälsa på de fem socioekonomiska klustren har vi valt att redovisa två incidensmått: antal nya kariesytor och antal nya kariesytor mellan tänderna. Av dessa är det senare måttet av mer allvarlig natur då karies mellan tänderna ofta innebär en större fyllning som på sikt kan komma att öka behovet av nya restaureringar av den skadade tanden. Antalet nya kariesytor har också betydelse eftersom fler skadade tandytor kan vara en indikation på att kariesproblemet är större än om endast en ny kariesangripen tandyta har upptäckts. På grund av att rutinerna för undersökning av barns tänder är sådana att inte samtliga barn kallas till tandläkare varje år så har vi utvidgat åldersspannet något för att beskriva tandhälsan hos barn i åldrarna 3, 6, 12 och 19 år. Vi tre års ålder sker den första kontakten med tandläkare därför har vi valt att redovisa dessa. Andelen undersökta treåringar varierar dock kraftigt mellan klustren från 60 till 80 procent. För att få med undersökta barn med registrerade mjölktänder har vi valt att redovisa samtliga undersökta 5-6 åringar. För att ringa in tandhälsan hos 12 åringar har vi valt undersökta åringar. För att få en bild av slutprodukten inom barntandvården har vi valt att redovisa åringar. Notera att tandhälsan endast redovisas för år % konfidensintervall med normalfördelningsapproximation 7
12 I tabell 4 beskrivs fördelningen av tandhälsa för samtliga undersökta barn i åldern Andelen undersökta barn 3-19 år utan ny karies och mellan tandytorna är signifikant lägre än länet för både kluster 3 och kluster 5. Andelen friska barn i kluster 5 är dessutom signifikant lägre än samtliga övriga kluster. Även andelen barn med fler än tre nya kariesytor är signifikant högre än länet för kluster 3 och 5. Kluster 1 och 2 har signifikant högre andel friska barn 3-19 år än länsgenomsnittet medan kluster 4 har värden som ligger innanför det 95 procentiga konfidensintervallet för länet. För de beräknade konfidensintervallen se även Bilaga 2. Tabell 4: Tandhälsa för undersökta barn 3-19 år i Örebro län 2001 fördelat på antal nya kariesytor och mellan tänderna samt kluster, andelar i procent Kluster 3 (n=3657) 4 (n=7695) 5 (n=2989) Totalt (n=35311) 1 (n=8625) 2 (n=12345) Nya kariesytor, 0 86 > 87 > 80 < < < 7 < 9 > 8 9 > 8 >1 7 < 7 < 11 > 7 < 18 > 8 Varav >3 2 2 < 4 > 2 < 8 > 3 Nya kariesytor, mellan > 93 < < < 3 < > 3 >1 2 < 2 < > 2 Varav >3 0 0 < > 1 > Signifikant över länets nivå; < Signifikant under länets nivå ; 95% appr NF Tabell 5 beskriver fördelningen av tandhälsa för samtliga undersökta treåringar. Andelen undersökta treåringar utan ny karies och mellan tandytorna är lägre för både kluster 3 och kluster 5. Endast ett av värdena för de undersökta barnen är dock statistiskt signifikant. För de beräknade konfidensintervallen se Bilaga 2. Tabell 5: Tandhälsa för undersökta barn 3 år i Örebro län 2001 fördelat på antal nya kariesytor och mellan tänderna samt kluster, andelar i procent 1 (n=439) 2 (n=725) Kluster 3 (n=201) 4 (n=385) 5 (n=203) Totalt (n=1953) Nya kariesytor, > < 4 2 < Signifikant under länets nivå ; 95% appr NF I tabell 6 beskrivs fördelningen av tandhälsa för samtliga undersökta barn i åldern fem till sex. Andelen undersökta barn 5-6 år utan ny karies och mellan tandytorna är signifikant lägre än länet för både kluster 3 och kluster 5. Andelen friska barn i kluster 5 är dessutom signifikant lägre än samtliga övriga kluster. Andelen undersökta fem och sexåringar med fler än en ny kariesangripen tandyta i kluster 3 och 5 är signifikant högre än länet. Andelen barn i kluster 5 med fler än tre nya kariesytor är även den signifikant högre än länet. 8
13 Kluster 2 och 4 har signifikant högre andel friska barn 5-6 år än länsgenomsnittet medan kluster 1 har värden som ligger innanför det 95 procentiga konfidensintervallet för länet. För de beräknade konfidensintervallen se även Bilaga 2. Tabell 6: Tandhälsa för undersökta barn 5-6 år i Örebro län 2001 fördelat på antal nya kariesytor och mellan tänderna samt kluster, andelar i procent Kluster 3 (n=3657) 4 (n=7695) 5 (n=2989) Totalt (n=35311) 1 (n=8625) 2 (n=12345) Nya kariesytor, > 81 < 91 > 67 < >1 9 6 < 15 > 6 < 26 > 9 Varav >3 4 2 < > 4 Nya kariesytor, mellan > 90 < 96 > 83 < >1 4 2 < > 4 Varav >3 1 1 < > 2 > Signifikant över länets nivå; < Signifikant under länets nivå ; 95% appr NF I tabell 7 beskrivs fördelningen av tandhälsa för samtliga undersökta barn år. Andelen undersökta barn år utan ny karies och mellan tandytorna är signifikant lägre än länet för både kluster 3 och kluster 5. Andelen undersökta elva till trettonåringar med fler än en ny kariesangripen tandyta i kluster 5 är signifikant högre än länet, även andelen barn i kluster 5 med fler än tre nya kariesytor är signifikant högre än länet. Kluster 2 har signifikant högre andel friska barn år än länsgenomsnittet medan kluster 1 och 4 har värden som ligger innanför det 95 procentiga konfidensintervallet för länet. För de beräknade konfidensintervallen se även Bilaga 2. Tabell 7: Tandhälsa för undersökta barn år i Örebro län 2001 fördelat på antal nya kariesytor och mellan tänderna samt kluster, andelar i procent Kluster 3 (n=3657) 4 (n=7695) 5 (n=2989) Totalt (n=35311) 1 (n=8625) 2 (n=12345) Nya kariesytor, > 81 < < >1 7 6 < 10 6 < 23 > 9 Varav > > 4 Nya kariesytor, mellan > 96 < < > 2 > < 5 > 4 Varav > > Signifikant över länets nivå, 95% appr NF; < Signifikant under länets nivå, 95% appr NF 9
14 I tabell 8 beskrivs fördelningen av tandhälsa för samtliga undersökta barn år. Andelen undersökta barn år utan ny karies och mellan tandytorna är signifikant lägre än länet för kluster 5. Andelen undersökta barn år med fler än en ny kariesangripen tandyta i kluster 5 är signifikant högre än länet, även andelen barn i kluster 5 med fler än tre nya kariesytor är signifikant högre än länet. Kluster 1 har signifikant högre andel friska barn år än länsgenomsnittet medan kluster 2 och 4 har värden som ligger innanför det 95 procentiga konfidensintervallet för länet. För de beräknade konfidensintervallen se även Bilaga 2. Tabell 8: Tandhälsa för undersökta barn år i Örebro län 2001 fördelat på antal nya kariesytor och mellan tänderna samt kluster, andelar i procent Kluster 3 (n=3657) 4 (n=7695) 5 (n=2989) Totalt (n=35311) 1 (n=8625) 2 (n=12345) Nya kariesytor, 0 78 > < > > 9 Varav > > 4 Nya kariesytor, mellan < > > 4 Varav > > 2 > Signifikant över länets nivå, 95 appr NF; < Signifikant under länets nivå, 95 appr NF De kluster som genomgående har sämst tandhälsa är kluster 3 och 5, varav kluster 5 är det kluster som har i särklass sämst tandhälsa. Kluster 1, 2 och 4 skiljer sig inte från varandra på ett genomgående sätt. När olika åldersgrupper studeras växlar rangordningen av bästa-sämsta tandhälsa mellan dessa kluster och inget egentligt mönster kan urskiljas. Klart är att kluster 1, 2 och 4 har genomgående en bättre tandhälsa än kluster 3 och 5. Se figur 2. Bäst tandhälsa Kluster 1 Kluster 2 Kluster 4 Kluster 3 Kluster 5 Sämst tandhälsa Figur 2: Schematisk bild över tandhälsan hos barn 3-19 år i Örebro län 2001 för de fem klustren 10
15 Kommuner i Örebro län Eftersom denna analys har sina begränsningar både med avseende på metodiken och de i analysen ingående nyckelkoderna så bör inga jämförelser mellan de olika kommunerna i Örebro län göras. Vi redovisar därför i kommande stycken endast en kortare beskrivning av förhållandena i respektive kommun. Tandhälsodata redovisas endast för Karlskoga kommun och Örebro kommun eftersom dessa kommuner har ett större antal undersökta barn. För Örebro kommun redovisas också kartor för att illustrera vad som kan göras för att åskådliggöra de kluster som identifierats. Även för övriga kommuner kan klustertillhörighet för de olika nyckelkoderna illustreras på kartor, men i dagsläget är endast kartor för Örebro kommun tillgängligt för oss inom Örebro löns landsting. Örebro kommun Kommuncentrum: Örebro Antal invånare: pers Areal (land): 1371 km² Befolkningstäthet: 91 inv/km² Antal kliniska tandläkartimmar januari 2003 per 2000 innevånare: 43 Källor: Geografisk information från Sveriges Länsstyrelser i samverkan på Internet Tandvårdsenheten Hälsokansliet, Örebro läns landsting Örebro kommun hade 566 nyckelkoder med innevånare som ingick i analysen. 51 nyckelkoder med tillsammans innevånare tillhörde kluster 5, det kluster som har sämst tandhälsa i länsmaterialet. 91 nyckelkoder med innevånare tillhörde kluster 3 som hade näst sämst tandhälsa i länsmaterialet. Då undersökta barn i åldern 3-19 år bosatta i Örebro kommun studeras ses samma mönster som för länsmaterialet. Kluster 5 har sämst tandhälsa både med avseende på andelen undersökta barn utan ny karies samt andelen barn med fler nya kariesytor. Kluster 3 är även i Örebro kommun det kluster som har näst lägst andel friska barn bland undersökta 3-19 åringar samt näst högst andel barn med fler nya kariesytor. Tabell 9: Tandhälsa för undersökta barn 3-19 år i Örebro kommun 2001 fördelat på antal nya kariesytor och mellan tänderna samt kluster, andelar i procent 1 (n=1449) 2 (n=4158) Kluster 3 (n=1452) 4 (n=5553) 5 (n=2572) Totalt (n=15184) Nya kariesytor, > Varav > Nya kariesytor, mellan > Varav > På följande två sidor redovisas två schematiska kartor med de fem klustren utritade för Örebro kommun respektive Örebro stads centrala delar. 8 8 Kartorna har framställts av Gunnar Nicklasson, Statistikchef, Stadskansliet statistikenheten, Örebro kommun 11
16 Kluster efter nyko6 5 (49) 4 (919) 3 (97) 2 (280) 1 (68) Figur 2: Fördelning av kluster i Örebro kommun 9 I figur 2 kan utläsas att kluster 1, 2 och 4 dominerar i de nyckelkodsområden som ligger utanför Örebro stad. Kluster 1 återfinns företrädesvis i Örebro kommuns sydöstra och nordligaste delar. 9 Kartorna har framställts av Gunnar Nicklasson, Statistikchef, Stadskansliet statistikenheten, Örebro kommun 12
17 Figur 3: Fördelning av kluster i Örebro stad 10 Figur 3 visar en mer detaljerad bild av centrala Örebro. Kluster 5 dominerar i större sammanhängande bostadsområden såsom Baronbackarna, Markbacken, Tornfalksgatan och Varberga. Hyreshusområden med en blandning av kluster 3 och 5 är Brickebacken, Vivalla och Ladugårdsängen. Större sammanhängande villaområden i Adolfsberg, Almby och Sörby domineras av kluster 4 och 2. Kluster 1 återfinns endast i några enstaka nyckelkodsområden i Örebro stad. 10 Kartorna har framställts av Gunnar Nicklasson, Statistikchef, Stadskansliet statistikenheten, Örebro kommun 13
18 Askersunds kommun Kommuncentrum: Askersund Antal invånare: pers Areal (land): 821 km² Befolkningstäthet: 14 inv/km² Antal kliniska tandläkartimmar januari 2003 per 2000 innevånare: 44 Källor: Geografisk information från Sveriges Länsstyrelser i samverkan på Internet Tandvårdsenheten Hälsokansliet, Örebro läns landsting Askersunds kommun hade endast 37 nyckelkoder med innevånare som ingick i analysen. Endast fyra kluster kunde identifieras i Askersunds kommun. Kluster 5 där den sämsta tandhälsan i länet återfinns kan inte identifieras i Askersunds kommun. Detta innebär inte att vi kan konstatera att det inte existerar grupper i denna kommun som har dålig tandhälsa, vi kan bara inte visa det med hjälp av denna analys. Degerfors kommun Kommuncentrum: Degerfors Antal invånare: pers Areal (land): 386 km² Befolkningstäthet: 27 inv/km² Antal kliniska tandläkartimmar januari 2003 per 2000 innevånare: 32 Källor: Geografisk information från Sveriges Länsstyrelser i samverkan på Internet Tandvårdsenheten Hälsokansliet, Örebro läns landsting Degerfors kommun hade 53 nyckelkoder med innevånare som ingick i analysen. En nyckelkod med 75 innevånare tillhörde kluster 5, det kluster som har sämst tandhälsa i länsmaterialet. 11 nyckelkoder med innevånare tillhörde kluster 3 som hade näst sämst tandhälsa i länsmaterialet. Hallsbergs kommun Kommuncentrum: Hallsberg Antal invånare: pers Areal (land): 639 km² Befolkningstäthet: 25 inv/km² Antal kliniska tandläkartimmar januari 2003 per 2000 innevånare: 32 Källor: Geografisk information från Sveriges Länsstyrelser i samverkan på Internet Tandvårdsenheten Hälsokansliet, Örebro läns landsting Hallsbergs kommun hade 108 nyckelkoder med innevånare som ingick i analysen. Två nyckelkoder med tillsammans 802 innevånare tillhörde kluster 5, det kluster som har sämst tandhälsa i länsmaterialet. 14 nyckelkoder med innevånare tillhörde kluster 3 som hade näst sämst tandhälsa i länsmaterialet. 14
19 Hällefors kommun Kommuncentrum: Hällefors Antal invånare: 8025 pers Areal (land): 996 km² Befolkningstäthet: 8 inv/km² Antal kliniska tandläkartimmar januari 2003 per 2000 innevånare: 30 Källor: Geografisk information från Sveriges Länsstyrelser i samverkan på Internet Tandvårdsenheten Hälsokansliet, Örebro läns landsting Hällefors kommun hade endast 40 nyckelkoder med innevånare som ingick i analysen. Endast fyra kluster kunde identifieras i kommunen. Kluster 5 där den sämsta tandhälsan i länet återfinns kan inte identifieras i Hällefors kommun. Detta innebär inte att vi kan konstatera att det inte existerar grupper i denna kommun som har dålig tandhälsa, vi kan bara inte visa det med hjälp av denna analys. Karlskoga kommun Kommuncentrum: Karlskoga Antal invånare: pers Areal (land): 471 km² Befolkningstäthet: 66 inv/km² Antal kliniska tandläkartimmar januari 2003 per 2000 innevånare: 53 Källor: Geografisk information från Sveriges Länsstyrelser i samverkan på Internet Tandvårdsenheten Hälsokansliet, Örebro läns landsting Karlskoga kommun hade 143 nyckelkoder med innevånare som ingick i analysen. Fyra nyckelkoder med tillsammans innevånare tillhörde kluster 5, det kluster som har sämst tandhälsa i länsmaterialet. 29 nyckelkoder med innevånare tillhörde kluster 3 som hade näst sämst tandhälsa i länsmaterialet. Då undersökta barn i åldern 3-19 år bosatta i Karlskoga kommun studeras ses samma mönster som för länsmaterialet. Kluster 5 har sämst tandhälsa både med avseende på andelen undersökta barn utan ny karies samt andelen barn med mer än en ny kariesyta. Kluster 3 är även i Karlskoga kommun det kluster som har näst lägst andel friska barn bland undersökta 3-19 åringar. Tabell 10: Tandhälsa för undersökta barn 3-19 år i Karlskoga kommun 2001 fördelat på antal nya kariesytor och mellan tänderna samt kluster, andelar i procent 1 (n=418) 2 (n=1619) Kluster 3 (n=582) 4 (n=1190) 5 (n=150) Totalt (n=3959) Nya kariesytor, > Nya kariesytor, mellan >
20 Kumla kommun Kommuncentrum: Kumla Antal invånare: pers Areal (land): 206 km² Befolkningstäthet: 92 inv/km² Antal kliniska tandläkartimmar januari 2003 per 2000 innevånare: 16 Källor: Geografisk information från Sveriges Länsstyrelser i samverkan på Internet Tandvårdsenheten Hälsokansliet, Örebro läns landsting Kumla kommun hade 128 nyckelkoder med innevånare som ingick i analysen. En nyckelkod med 208 innevånare tillhörde kluster 5, det kluster som har sämst tandhälsa i länsmaterialet. 20 nyckelkoder med innevånare tillhörde kluster 3 som hade näst sämst tandhälsa i länsmaterialet. Laxå kommun Kommuncentrum: Laxå Antal invånare: 6699 pers Areal (land): 577 km² Befolkningstäthet: 12 inv/km² Antal kliniska tandläkartimmar januari 2003 per 2000 innevånare: 19 Källor: Geografisk information från Sveriges Länsstyrelser i samverkan på Internet Tandvårdsenheten Hälsokansliet, Örebro läns landsting Laxå kommun hade endast 34 nyckelkoder med innevånare som ingick i analysen. En nyckelkod med 346 innevånare tillhörde kluster 5, det kluster som har sämst tandhälsa i länsmaterialet. 4 nyckelkoder med 511 innevånare tillhörde kluster 3 som hade näst sämst tandhälsa i länsmaterialet. Lekebergs kommun Kommuncentrum: Fjugesta Antal invånare: 7008 pers Areal (land): 467 km² Befolkningstäthet: 15 inv/km² Antal kliniska tandläkartimmar januari 2003 per 2000 innevånare: 24 Källor: Geografisk information från Sveriges Länsstyrelser i samverkan på Internet Tandvårdsenheten Hälsokansliet, Örebro läns landsting Lekebergs kommun hade endast 15 nyckelkoder med innevånare som ingick i analysen. Endast två kluster, kluster 1 och 2, kunde identifieras i kommunen. Detta innebär inte att vi kan konstatera att det inte existerar grupper i denna kommun som har dålig tandhälsa, vi kan bara inte visa det med hjälp av denna analys. 16
21 Lindesbergs kommun Kommuncentrum: Lindesberg Antal invånare: pers Areal (land): 1382 km² Befolkningstäthet: 17 inv/km² Antal kliniska tandläkartimmar januari 2003 per 2000 innevånare: 31 Källor: Geografisk information från Sveriges Länsstyrelser i samverkan på Internet Tandvårdsenheten Hälsokansliet, Örebro läns landsting Lindesbergs kommun hade 153 nyckelkoder med innevånare som ingick i analysen. En nyckelkod med 442 innevånare tillhörde kluster 5, det kluster som har sämst tandhälsa i länsmaterialet. 27 nyckelkoder med innevånare tillhörde kluster 3 som hade näst sämst tandhälsa i länsmaterialet. Ljusnarsbergs kommun Kommuncentrum: Kopparberg Antal invånare: 5651 pers Areal (land): 579 km² Befolkningstäthet: 10 inv/km² Antal kliniska tandläkartimmar januari 2003 per 2000 innevånare: 32 Källor: Geografisk information från Sveriges Länsstyrelser i samverkan på Internet Tandvårdsenheten Hälsokansliet, Örebro läns landsting Ljusnarsbergs kommun hade endast 17 nyckelkoder med innevånare som ingick i analysen. Endast fyra kluster kunde identifieras i kommunen. Kluster 5 där den sämsta tandhälsan i länet återfinns kan inte identifieras i Ljusnarsbergs kommun. Detta innebär inte att vi kan konstatera att det inte existerar grupper i denna kommun som har dålig tandhälsa, vi kan bara inte visa det med hjälp av denna analys. Nora kommun Kommuncentrum: Nora Antal invånare: pers Areal (land): 622 km² Befolkningstäthet: 17 inv/km² Antal kliniska tandläkartimmar januari 2003 per 2000 innevånare: 35 Källor: Geografisk information från Sveriges Länsstyrelser i samverkan på Internet Tandvårdsenheten Hälsokansliet, Örebro läns landsting Nora kommun hade 54 nyckelkoder med innevånare som ingick i analysen. Endast fyra kluster kunde identifieras i kommunen. Kluster 5 där den sämsta tandhälsan i länet återfinns kan inte identifieras i Nora kommun. Detta innebär inte att vi kan konstatera att det inte existerar grupper i denna kommun som har dålig tandhälsa, vi kan bara inte visa det med hjälp av denna analys. 17
22 Klusterbeskrivning i korthet Kluster 1 Kluster 1 har lägst andel innevånare födda utanför Norden och högst andel innevånare år med högsta utbildning gymnasienivå. Andelen barn 3-19 år samt år utan några nya kariesytor är signifikant högre än länet Kännetecken kluster 1: Lägst andel ej födda i Norden Låg andel ensamstående med barn bland barnfamiljer Mer än en tredjedel (37%) låginkomsttagare Högst andel lågutbildade (84%) Tandhälsan bättre än länet Kluster 2 Kluster 2 har lägst andel ensamstående med barn bland barnfamiljer och låg andel innevånare födda utanför Norden. Andelen barn 3-19 år, 5-6 år samt år utan några nya kariesytor är signifikant högre än länet Kännetecken kluster 2: Låg andel ej födda i Norden Lägst andel ensamstående med barn bland barnfamiljer En fjärdedel (24%) låginkomsttagare Relativt många lågutbildade (76%) Tandhälsan bättre än länet Kluster 3 Kluster 3 har näst högst andel innevånare födda utanför Norden och högst andel ensamstående med barn bland barnfamiljer. Lägst andelen innevånare i barnfamiljer. Andelen barn 3-19 år, 5-6 år samt år utan några nya kariesytor är signifikant lägre än länet. Kännetecken kluster 3: Näst högst andel ej födda i Norden Högst andel ensamstående med barn bland barnfamiljer Nära två femtedelar (39%) låginkomsttagare Många lågutbildade (79%) Lägst andel barnfamiljer (34%) Näst sämst tandhälsa Kluster 4 Andelen innevånare år med högsta utbildning gymnasienivå och andelen innevånare i barnfamilj med disponibel inkomst under kronor är lägst bland samtliga kluster. Andelen barn utan några nya kariesytor skiljer sig inte statistiskt signifikant från länet Kännetecken kluster 4: Låg andel ej födda i Norden Låg andel ensamstående med barn bland barnfamiljer Lägst andel (16%) låginkomsttagare Lägst andel lågutbildade (59%) Tandhälsan som länet Kluster 5 Kluster 5 har de i särklass högsta andelarna innevånare födda utanför Norden och innevånare i barnfamilj med disponibel inkomst under kronor. Andelen barn 3-19 år, 5-6 år, år samt år utan några nya kariesytor är signifikant lägre än länet. Även med avseende på antal angripna nya kariesytor så har kluster 5 signifikant sämre tandhälsa. Kännetecken kluster 5: Högst andel ej födda i Norden Näst högst andel ensamstående med barn bland barnfamiljer Drygt två tredjedelar (68%) låginkomsttagare Många lågutbildade (78%) Sämst tandhälsa Tandhälsa - barn 3-19 år i Örebro län 2001 Kluster 5 har signifikant sämst tandhälsa jämfört med alla övriga kluster. Kluster 3 har signifikant sämre tandhälsa än länet. Kluster 1,2 och 4 har signifikant bättre tandhälsa än kluster 3 och 5. Inget mönster kan urskiljas som kan säkert rangordna tandhälsan mellan kluster 1, 2 och 4 utan detta varierar med olika undersökningsåldrar. 18
23 Diskussion Klusteranalys som metod är mycket explorativ och resultatet är dessutom beroende av datatyper samt val av klustringsmetod. Resultaten av denna analys bör därför tolkas med försiktighet. Trots detta så har vi kunnat konstatera att de fem kluster som den slutligen valda klustringsmetoden genererat visade sig skilja sig åt både socioekonomiskt och tandhälsomässigt. Vi har med hjälp av klustringstekniken kunnat urskilja två kluster som utmärker sig med signifikant sämre tandhälsa än övriga tre kluster. De två klustren med sämst tandhälsa står för 19 procent av samtliga innevånare i barnfamiljer, tillika 19 procent av alla undersökta barn år Dessa barn står för 28 procent av alla nya kariesytor och 40 procent av alla fall av mer än tre nya kariesytor samma år. Samma mönster gäller även för antalet nya kariesytor mellan tänderna fastän andelarna av tandohälsan hos de två sämsta klustren är här ännu högre. Genom denna typ av analys kan mindre geografiska områden identifieras som har en hög kariesförekomst. Det finns därmed möjligheter att rikta insatser till särskilt utsatta områden. Eftersom kariesförekomst i många fall lätt kan förebyggas med relativt enkla metoder kan detta vara till hjälp då förebyggande insatser skall planeras. Eftersom analysen bygger på kommunernas indelning i geografiska områden (nyckelkoder) finns här också en svaghet eftersom kommunerna i Örebro län har strukturerat arbetet med nyckelkoder på olika sätt. Vissa kommuner har ett stort antal nyckelkoder med få innevånare i varje område medan andra har få nyckelkoder med många innevånare i varje område. Vissa mindre kommuner med litet antal nyckelkoder är inte möjliga att analysera med denna metod. Att göra jämförelser mellan kommuner är därför inte att rekommendera. 19
24 20
25 Bilaga 1 Bilaga 1: Tillgängliga variabler Variabler som finns tillgängliga på nyckelkodsnivå från Statistiska Centralbyrån är följande: Variabel Innehåll Specifikation 1 Län Örebro län 2 Kommun Kommuner i Örebro län 3 Nyckelkodsområde Enligt särskild indelning 3a Ålder vid årets slut 0-w=Ettårsklasser 3b Kön Man=1Kvinna=2 4b Födelseland 0=Sverige1=Norden (utom Sverige)2=Europa, exkl. Sverige och Norden3=Övriga länder11=okänt 5b Medborgarskapsland 0=Sverige1=Norden (utom Sverige)2=Europa, exkl. Sverige och Norden3=Övriga länder11=okänt 6 Senaste invandringsår 1=Invandrat före =Invandrat efter =ej invandrat 7 Civilstånd OG=OgiftG=GiftS=SkildÄ=Änka/änklingRP=Registrerat partnerskapsp=skild partnerep=efterlevande partner 8 Familjetyp enligt RTB-familj 1=Gifta/sambo med barn 2=Gifta utan barn 3=Ensamstående med barn 4=Ensamboende 9=Uppgift saknas 9 Disponibel inkomst individualiserad från RTB-familjen för individer över 15 år 10 Disponibel inkomst individualiserad från RTB-familjen för individer över 15 år 11 Förekomst av erhållet socialbidrag i RTB-familjen (>15 år) 12 Förekomst av erhållet sjukbidrag/förtidspension i RTBfamiljen (>15 år) 13 Förekomst av erhållen A-kassa i RTB-familjen, (>15 år) 14 Förekomst av inkomst från sjukpenning, ej arbetsgivarinträde i RTB-familjen, (>15 år) 15 Högsta avslutade utbildning,20-64 år 16 Branschtillhörighet, år, nattbefolkning 17 Sektorstillhörighet, år, nattbefolkning 1=Barnfamilj 2=-Ej barnfamilj 3=Totalt; 1=0 kr 2= kr 3= kr 4= kr 5= kr 6= kr 7= kr 8= kr 1=Barnfamilj 2=-Ej barnfamilj 3=Totalt; Medelvärde kr Medianvärde, kr Exklusive och inklusive nollinkomst 1=Barnfamilj 2=-Ej barnfamilj 3=Totalt; 0= ej erhållit socialbidrag 1=erhållit socialbidrag 1=Barnfamilj 2=-Ej barnfamilj 3=Totalt; 0= ej erhållit sjukbidrag/förtidspension 1=erhållit sjukbidrag/förtidspension 1=Barnfamilj 2=-Ej barnfamilj 3=Totalt; 0= ej erhållit A-kassa 1=erhållit A-kassa 1=Barnfamilj 2=-Ej barnfamilj 3=Totalt; 0= ej erhållit inkomst från sjukpenning 1=erhållit inkomst från sjukpenning 1=Förgymnasial 2=Gymnasial 3=Eftergymnasial <3år 4=Eftergymnasial 3 år eller längre inkl. forskarutbildning 00=Ej specificerad verksamhet 01=Jordbruk, skogsbruk, fiske 02=Tillverkning o utvinning 03=Energiprod, vattenförsörjn,avfallshant 04=Byggverksamhet 05=Handel o kommunikationer 06=Finansiell verksamhet o företagstjänster 07=Utbildning o forskning 08=Vård o omsorg 09=Personliga o kulturella tjänster 10=Offentlig förvaltning mm Offentlig sektor: 11=Statlig förvaltning 12=Statliga affärsverk 13=Primärkommunal förvaltning 14=Landsting 15=Övriga offentliga institutioner Näringslivet: 21=Aktiebolag, ej offentligt ägda 22=Övriga företag, ej offentligt ägda 23=Statligt ägda företag och organisationer 24=Kommunalt ägda företag o organisationer 25=Övriga organisationer 21
26 22
27 Bilaga 2: Klustermetoder och konfidensintervall Klustermetoder Materialet har utforskats med hjälp av dataprogrammet SPSS Två olika varianter av klusteranalys har testats innan det slutliga valet blev att göra analysen med hjälp av Wards metod. Det som med hjälp av klusteranalys skulle utforskas var om det existerade grupper av individer (i detta fall nyckelkodsområden) som inom gruppen är homogena med avseende på de ingående variablerna (4 stycken socioekonomiska variabler) Klustren/grupperna bör dessutom vara sinsemellan olika (heterogena) med avseende på samma kriterier. Detta brukar benämnas som en personorienterad ansats att utforska ett datamaterial. Det finns en stor mängd olika angreppssätt när ett större datamaterial skall utforskas med hjälp av klusterteknik. Alla har sina fördelar och sina nackdelar. Vilken metod som är bäst är mycket beroende av den karaktär som datamaterialet i sig har. Klusteranalys är på intet vis en teknik med ett givet förfaringssätt för olika typer av data. Det finns metoder mer eller mindre passande för olika datatyper och förutsättningar. Men det finns ingen given teknik som alltid passar bäst. Många av de algoritmer som används i olika tekniker är dessutom mycket datorintensiva. Skall då ett stort datamaterial analyseras så krävs såväl kraftfulla datorer, slumpgeneratorer som dataprogram. Vid tolkning av resultaten från klusteranalyserna är det därför även viktigt att få en rimlighetsbedömning av de eventuella kluster som kan utläsas i analysen. Tvåstegs klusteranalys Inledningsvis testades tvåstegs klusteranalys som är den metod som av SPSS rekommenderas till stora analysmaterial. Enligt SPSS manual kan en tvåstegs klusteranalys genomföras med både kontinuerliga och kategoriska variabler för att göra en personorienterad analys. Metoden förutsätter att variablerna i klustringsmodellen är oberoende och approximativt normalfördelade. Enligt SPSS är metoden relativt robust även om dessa två förutsättningar inte uppfylls. Genom att inledningsvis använda ett slumpmässigt urval av individer till att fastställa vissa klustervärden för att sedan räkna fram avstånden till dessa för samtliga individer kan ett stort datamaterial användas. Resultatet från denna metod var dock tveksamt och istället valdes att göra en hierarkisk klusteranalys med hjälp av Wards metod. 23
28 Wards metod Denna metod går ut på att identifiera relativt homogena grupper av individer med hjälp av en algoritm som börjar med varje individ i ett separat kluster för att sedan kombinera kluster tills det endast finns ett kluster med samtliga individer. Antalet kluster som är det optimala bestäms sedan genom att studera hur stor förändringen i likhet inom klustren samt olikhet mellan klustren blir genom ytterligare en sammanslagning. Det finns olika sätt att göra en sådan här klusteranalys, varav denna, Wards metod, är den kanske mest vanliga. Även denna metoden förutsätter att variablerna i klustringsmodellen är oberoende och approximativt normalfördelade. Metoden är dock relativt robust även om dessa två förutsättningar inte uppfylls. Då tvåstegsmetoden bedömdes osäker så valdes istället Wards metod för klusteranalys trots att den är mer exakt i beräkningarna och kräver många beräkningar vid ett så stort datamaterial som det vi har i denna undersökning. Genom att använda en kraftfull dator samt öka antalet möjliga iterationer till 200 miljoner så kunde ändå analysen genomföras med hjälp av SPSS 11.5 och Wards metod trots att datamaterialet innehöll 1348 poster. Den optimala lösningen för materialet i denna rapport bedömdes vara en lösning med fem kluster. Konfidensintervall för tandhälsodata Bilaga 2 tabell 1, Approximativt normalfördelat 95 procentigt konfidensintervall: Tandhälsa för undersökta barn 3 år 2001 procentuella andelar fördelat, på antal nya kariesytor och mellan tänderna Kluster 1 Kluster 2 Kluster 3 min max min max min max 0 95,8 98,8 97,1 99,1 90,1 96,9 1 0,1 2,1 0,2 1,4 1,3 6,7 >1 0,4 2,8 0,3 1,9 0,3 4,7 Kluster 4 Kluster 5 Hela länet min max min max min max 0 98,8 100,2 89,6 96,6 96,5 97, ,8 0,4 4,6 0,8 1,8 >1 0 0,8 1,6 7,2 1,0 2,0 24
Förord Denna rapport har tillkommit på initiativ från Tandvårdsenheten vid Hälsokansliet i Örebro läns landsting. Huvudförfattare har varit statistiker Carina Persson vid Samhällsmedicinska enheten. För
Läs merLaboremus Nr 6 2009. - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007. Unga kvinnors uppfattning av ett gott liv. Carina Persson.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Laboremus Nr 6 2009 Socioekonomiska Fånga dagen kluster - frigör i Örebro morgondagen län - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007 Unga kvinnors uppfattning
Läs merFOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2003:5 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Tandhälsa och socioekonomiska faktorer, fortsatt analys del 1b LINKÖPING NOVEMBER
Läs merFördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT
Läs merSocioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland
Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland - en kartläggning år 2011-2012 Rebecca Jensen Anu Molarius Sevek Engström Kompetenscentrum för hälsa Tandvårdsenheten Västerås kommuns
Läs merVästma. Undersökta. Vårdval
Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade
Läs merRapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010
Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning
Läs merRapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län
Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Andel 19-åringar med hög kariesförekomst 9 8 7 6 5 4 3 2 1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 >=4DFT >=8DFT Epidemiologi år 26 27-3-7
Läs merTANDHÄLSORAPPORT. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland år LINKÖPING OKTOBER 2010 KERSTIN ARONSSON ELIN MAKO
TANDHÄLSORAPPORT Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland år 1994 2009 LINKÖPING OKTOBER 2010 KERSTIN ARONSSON ELIN MAKO www.lio.se/fhvc Inledning Tandhälsodata för barn och ungdomar
Läs merTandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012
Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Inledning Tandhälsodata för barn och
Läs merTandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping mars 2011
Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2010 Folkhälsocentrum Linköping mars 2011 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inledning Tandhälsodata för barn
Läs merTandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014
Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning...
Läs merTandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013
Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2012 Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning... 1
Läs merTandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg
Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter
Läs merSTATISTIK I BLICKFÅNGET
STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 1 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2015 2016 November 2016 Innehåll Sökande och sökande per plats 2015... 3 1 Antal sökande... 3 1.1 Kön...
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 september 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län augusti 2014 11 552 (8,4 %) 5 103 kvinnor (7,8 %) 6 449 män (9,0 %)
Läs merUppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland
Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2015 Tandhälsorapport Centrum för hälso- och vårdutveckling Linköping juli 2016 Kerstin Aronsson och AnneLie Johansson www.regionostergotland.se
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017
FAKTAUNDERLAG Örebro län Karlstad, 10 maj 2017 Maria Håkansson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 Till arbete I april månad fick 1 448 inskrivna personer (575 kvinnor och 873 män) vid
Läs merBortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?
Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published
Läs merTandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.
1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.
Läs merSTATISTIK I BLICKFÅNGET
STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 3 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2016 2016 Juni 2017 Dnr: MYH 2016/1389 Innehåll Sökande och sökande per plats 2016...3 1 Antal sökande...3
Läs merTandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson
Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria
Läs merFöretagsamheten 2017 Örebro län
Företagsamheten 2017 Örebro län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga
Läs merFöretagsamheten Örebro län
Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)
Läs merUppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland
Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland 1994-2016 Tandhälsorapport Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Linköping augusti 2017 Berit Mastrovito Verksamhetsutveckling vård och hälsa
Läs mer6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2016 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merFöretagsamheten 2018 Örebro län
Företagsamheten 2018 Örebro län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merSökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015
Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014 Rapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2013/1520 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Lars Owesson 1 (23) Datum: 2015-12-08 Dnr: YH 2013/1520
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län juli månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län juli månad 2016 Färre fick arbete i juli Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merSeminarium kring hälsosamt åldrande att främja psykisk hälsa hos äldre
Seminarium kring hälsosamt åldrande att främja psykisk hälsa hos äldre 215-1-2 I denna bilaga finns ett antal bakgrundsfakta om antal och andel äldre i länets kommuner. Diagram och tabeller redovisar även
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merGod tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund
God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell
Läs merDelgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.
Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om
Läs merTandhälsan i Värmland
Faktablad 1 () Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten och folktandvården Tandhälsan i Värmland Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Trots att tandhälsan i befolkningen
Läs merTandvårdsutbudet i Örebro län 2010
Gunnar Ekbäck maj 2010 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2010 Behov Utbud Efterfrågan www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 111, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 75 25
Läs merTandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014
Tandhälsorapport Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SAMMANFATTNING
Läs merSOCIOEKONOMISKA SKILLNADER I ÖSTERGÖTLAND
SOCIOEKONOMISKA SKILLNADER I ÖSTERGÖTLAND - En klusteranalys på nyckelkodsområden Rapport 2:3 Folkhälsovetenskapligt Centrum, Linköping Johan Byrsjö Helle Noorlind Brage Förord I rapporten Socioekonomiska
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens
Läs merFigur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år
Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär
Läs merSocioekonomi och tandhälsa
Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län januari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari 2015 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merFemtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och
Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit
Läs merMunhälsa hos barn och ungdomar i Örebro län 2017
Rapport Datum: 2018-07-31 Munhälsa hos barn och ungdomar i Örebro län 2017 Klinisk kariesregistrering och 19-årsenkät Klinisk kariesregistrering och 19-årsenkät Josefin Sannevik, Tandvårdsenheten, Hälso-
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötlands kommuner 2014
Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2014 Tandhälsorapport Enheten för hälsoanalys Linköping juli 2015 Kerstin Aronsson Lotta Fornander www.regionostergotland.se Innehållsförteckning INLEDNING...
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merUtmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Läs merSTATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning
STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning Befolkning och befolkningsförändringar, utbildningsnivå, arbetsmarknad, inkomster m.m. Underlag från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inte annat anges Promille
Läs merMunhälsa hos barn och ungdomar i Örebro län 2016
Rapport Datum: 217-8-28 Författare: Josefin Sannevik, Tandvårdsenheten Munhälsa hos barn och ungdomar i Örebro län 216 Klinisk kariesregistrering och 19-årsenkät Klinisk kariesregistrering och 19-årsenkät
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132
Läs merSTATISTIK I BLICKFÅNGET
STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 6 Sökande till utbildningar inom yrkeshögskolan 2017 2016 Maj 2018 Dnr: MYH 2017/1049 Innehåll Sökande till utbildningar inom yrkeshögskolan 2017... 3 1 Antal sökande... 3 1.1
Läs merSTATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning
Promille STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning Befolkning och befolkningsförändringar, utbildningsnivå, arbetsmarknad, inkomster m.m. Underlag från Statistiska centralbyrån, SCB, om inte annat
Läs merSocioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009
Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009 Folkhälsocentrum Linköping februari 2011 Kerstin Aronsson Elin Mako Lars Walter www.lio.se/fhc Rapport 2011:1 Innehållsförteckning
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merTandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012
Tandhälsorapport Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SAMMANFATTNING
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013
Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av
Läs merNärområdesprofil Område: Kista
Närområdesprofil Område: Kista Aktuell kommun: Stockholm Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Utländsk Förvärvs- Köpkraft Boendetyp Hushåll/fordon Arbets- Befolkning bakgrund Hushåll arbetande
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 8 november 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län oktober 2013 12 922 (9,3 %) 6 024 kvinnor (9,2 %) 6 898 män (9,5 %) 3
Läs merStatistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...
Läs merFöretagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning - Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2009 Örebro Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merStatistikrapport. Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)
Statistikrapport Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Befolkning Utländsk Bakgrund Hushåll Förvärvsarbetande Köpkraft
Läs merTandvårdsutbudet i Örebro län 2009
Gunnar Ekbäck maj 2009 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Behov Utbud Efterfrågan Inledning/Bakgrund... 3 Behov, utbud och efterfrågan... 3 Landstingets ansvar... 4 Demografi... 5 Personaltillgång... 7
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Örebro län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Örebro län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merNorrköping. Kommunfakta Riket Antal Män
Norrköping Kommunfakta 2007 2008 Landareal: 1 491 km 2 Invånare per km 2 : 84 stycken Folkmängd efter ålder 31 december Ålder Norrköping Riket Män Kvinnor antal Procentuell fördelning Procentuell fördelning
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Vård och förtroende. Rapport 2007:7. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:7 Kommunrapport - Vård och förtroende Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter
Läs merFöretagsamhetsmätning Örebro län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merBortfallsanalys Yrkesregistret 2008
Utkast 1 1(17) Bortfallsanalys Yrkesregistret 2008 Innehållsförteckning Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2008... 2 Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern 16-64 år 2008... 4 Bortfallet efter
Läs merNorrköping. Kommunfakta Riket Antal Män. Totalt antal
Norrköping Kommunfakta 2006 2007 2006-06-12 Landareal: 1 491 km 2 Invånare per km 2 : 84 stycken Folkmängd efter ålder 31 december Ålder Norrköping Riket Män Kvinnor Totalt antal Procentuell fördelning
Läs merStatistikrapport. Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)
Statistikrapport Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Befolkning Utländsk Bakgrund Hushåll Förvärvsarbetande Köpkraft
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på
Läs merBilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017
Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte
Läs merVårdval Tandvård i Kalmar Län
Bilaga 2: Ersättningsmodell för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna 3-23 år Diarienummer: 170364 Datum: 181205 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Behov av en ny ersättningsmodell... 3 3 Modellen...
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län februari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län februari månad 2016 Fler fick arbete i februari Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2016 Färre fick arbete i april Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merMakar som delar på kakan en ESO-rapport om jämställda pensioner
Online appendix till: Makar som delar på kakan en ESO-rapport om jämställda pensioner Jenny Säve-Söderbergh, Docent, Institutet för Social Forskning (SOFI), Stockholms universitet Mail address: jenny.save-soderbergh@sofi.su.se.
Läs mer2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk
Läs merSjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän
Sammanfattning 017 av rapport om Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän Kristin Farrants Arvid Sondén Kerstin Nilsson Kristina Alexanderson Avdelningen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk
Läs merNu bildar vi nya Region Örebro län
Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier
Läs merRAKS (1993)
STATISTISKA CENTRALBYRÅN DOKUMENTATION 1(6) RAKS (1993)2003 2015 RAKS är en sammanställning och vidareutveckling av variabler som redan finns i LISA-databasen där målsättningen är att beskriva en individs
Läs merSkolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi
1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer
Läs merAnmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2015-03-25 1 (2) HSN 1503-0369 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2015-04-28, p 15 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merffiljusnarsbergs WKOMMUN
ffiljusnarsbergs WKOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum ALLMÄNNA UTSKOTTET 218-5-3 21 (22) Au 112 Dnr KS 59/218 Sammanställning av Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 217 Ärendebeskrivning Utredare
Läs merDemografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (11) Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet 2015:3 BE0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde...
Läs merVarberga, Oxhagen och Markbacken Bostad. Mariebergs och Mosås tätorter Bostad. Pilängens industriområde Bostad. Lindesbergs tätort C.
Sida: 1 ( 6 ) 1801 1880048 Örebro tätort yttre 1880050 Örebro tätort inre 1880052 Örebro tätort C 1880053 Örebro tätort innercentrum 1801 1880053 Örebro tätort innercentrum 1801 1880052 Örebro tätort C
Läs merStroke, diabetes och akut hjärtinfarkt i Örebro län
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Enheten för vårdvetenskap Stroke, diabetes och akut hjärtinfarkt i Örebro län - En klusteranalys av socioekonomiska faktorer Författare: Viktor Näslund Handledare:
Läs merBortfallsanalys Yrkesregistret 2006
Utkast 1 1(13) Bortfallsanalys Yrkesregistret 2006 Innehållsförteckning Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2006... 2 Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern 16-64 år 2006... 4 Bortfallet efter
Läs merStatistik Studieförbundens verksamhet i Örebro län. En sammanställning över antalet arrangemang, studietimmar och deltagare
2015 Statistik Studieförbundens verksamhet i Örebro län En sammanställning över antalet arrangemang, studietimmar och deltagare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord. 2 ASKERSUNDS KOMMUN... 4 DEGERFORS KOMMUN...
Läs merBarns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG
Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Prevention är möjlig Karies är fortfarande ett
Läs merMatchning och attraktionskraft i Örebro län
Matchning och attraktionskraft i Örebro län Fredrik W Andersson nationalekonom, fil. dr, SCB Agneta Blom kommunfullmäktiges ordförande i Örebro (S) Susanne Gullberg Brännström sakkunnig, SCB Pernilla Norlin
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora
LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och
Läs mer