Tandvårdsutbudet i Örebro län 2010

Transkript

1 Gunnar Ekbäck maj 2010 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2010 Behov Utbud Efterfrågan Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 111, Örebro Telefon Telefax

2 Gunnar Ekbäck maj Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 111, Örebro Telefon Telefax

3 Inledning/Bakgrund 2 Behov, utbud och efterfrågan 2 Landstingets ansvar 3 Demografi 4 Personaltillgång 6 Tandläkare 6 Tandhygienister 7 Tillgänglighet vuxentandvård 9 Öppethållande 9 Nya patienter 9 Revisionspatienter 10 Historik och orsaksbakgrund 11 Privattandvården 11 Folktandvården 11 Sammanfattning 12 Sidan 1 av 12

4 INLEDNING/BAKGRUND Syftet med denna rapport är att ge en ögonblicksbild av tandvårdsutbudet inom Örebro läns landsting. Rapporten är baserad på en enkätundersökning om tandvårdsutbudet hos folktandvården som gjordes i mars 2010 samt kompletterad med uppgifter från tidigare gjorda utbudsstudier av tandvård inom ÖLL. På grund av de felkällor som finns i en undersökning som denna bör dess mätvärden inte användas på detaljnivå. Dock ger rapporten i huvudsak en god bild av hur den regionala balansen ser ut inom Örebro läns landsting när det gäller medborgarnas tillgång till tandvård. Utgående från denna rapport går det att konstatera att tandvårdslagens målsättning som innebär att hela befolkningen, såväl barn som vuxna, har tillgång till en god tandvård på lika villkor inte har nåtts. BEHOV, UTBUD OCH EFTERFRÅGAN Enligt tandvårdslagen har landstinget ansvar för att befolkningen har tillgång till en god tandvård på lika villkor, för såväl barn som vuxna. Figur 1. Sambandet mellan behov, efterfrågan och utbud. Behov Utbud Efterfrågan Utbudet av tandvårdstjänster svarar inte bara mot behov utan också mot efterfrågan. Efterfrågan är en uttryckt önskan, det vill säga en aktiv handling. Efterfrågan kan, men behöver inte, sammanfalla med behov. Vilken efterfrågan befolkningen har beror bland annat på tidigare erfarenheter av tandvård, attityder till och anspråk på bettfunktion och estetik, samt vilka kunskaper befolkningen har om vad som är möjligt att uppnå. Enligt ovanstående modell finns det således i utbudet åtgärder som enbart möter behov, åtgärder som enbart möter efterfrågan och åtgärder som möter såväl behov som efterfrågan. Tillkomsten av nya åtgärder i utbudet kan både möta ett direkt behov men kan också skapa en efterfrågan. Efterfrågan förvandlas till ett behov när det som efterfrågas inkluderas i det prioriterade mål befolkningen önskar uppnå. Behovet fastställs alltså när man sätter mål. Utbudets åtgärder skall idealt leda till att målet uppnås. Sidan 2 av 12

5 LANDSTINGETS ANSVAR Tandvårdslagen har ett antal mål som kan ligga till grund för en behovsanalys. Följande paragrafer kan anses ha den betydelsen. 2 Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Krav på tandvården 3 Tandvården skall bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär att den skall 3. vara lätt tillgänglig, 4 a Där det bedrivs tandvårdsverksamhet skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges. Lag (1996:788). 5 Varje landsting skall erbjuda en god tandvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Detsamma gäller dem som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas inom landstinget. Även i övrigt skall landstinget verka för en god tandhälsa hos befolkningen. Tandvård som landstinget självt bedriver benämns i denna lag folktandvård. 7 Folktandvården skall svara för 1. regelbunden och fullständig tandvård för barn och ungdomar till och med det år då de fyller nitton år, 2. specialisttandvård för vuxna, 3. övrig tandvård för vuxna i den omfattning som landstinget bedömer lämplig. Lag (1994:743). 8 Landstinget skall planera tandvården med utgångspunkt i befolkningens behov av tandvård. Landstinget skall se till att det finns tillräckliga resurser för patienter med särskilda behov av tandvårdsinsatser och att patientgrupper med behov av särskilt stöd erbjuds tandvård. Planeringen skall avse även den tandvård som erbjuds av annan än landstinget. Lag (1998:554). Sidan 3 av 12

6 DEMOGRAFI Tandvårdsbehovet varierar med ålder. Kariessjukdomen är vanligen mest aggressiv hos barn, ungdomar och äldre. De drabbade tillhör, i likhet med andra livsstilsrelaterade sjukdomar, i första hand socioekonomiskt svaga grupper. Sannolikheten för att en 19-åring med gott tandstatus skall komma att förbruka tandvård i framtiden är mycket liten. Samtidigt som den kariesfria generationen blir allt större är det viktigt att notera att andelen äldre med kvarvarande tänder ökar stadigt. Detta innebär ett allt större behandlingsbehov i dessa åldersgrupper. Det är mot denna bakgrund som det är viktigt att titta på länets demografi d.v.s. befolkningsfördelning, storlek och sammansättning. Figur 2 illustrerar befolkningspyramiden för hela Sverige. På SCB finns möjlighet att inhämta motsvarande illustrationer uppdelat på kommunnivå ( Figur 2. Sveriges befolkning 31 december 2009 efter ålder och kön Källa: SCB Sidan 4 av 12

7 Figur 3. Befolkningens medelålder/kommun. Som helhet har Örebro län en befolkningsstruktur där andelen äldre är större än genomsnittet för riket. Men betraktar man kommunerna separat finns stora skillnader. Högsta medelåldern finns i Laxå, Hällefors och Ljusnarsberg Källa: SCB Sidan 5 av 12

8 Figur 4. Medelinkomst/kommun. Källa: SCB Figur 3 och 4 visar skillnader mellan kommuner när det gäller både åldersstruktur och medelinkomst/kommun. För kommuner, som utvisar hög andel äldre och låg medelinkomst, vore det önskvärt att resurstilldelningen avseende tandvård vore åtminstone i nivå med resterande kommuner. Tyvärr är den faktiska situationen tvärtom vilket innebär att sett till landstingets mål för tandvården är det av stor vikt att satsa tandvårdens resurser på ett sådant sätt att befolkningens behov tillfredsställs. Personaltillgång Tandläkare Ett ofta använt - om än omdiskuterat normvärde för att beskriva en svensk befolknings behov av tandvård är 1 tandläkare/2000 innevånare vilket innebär en tandläkartid på 40 vecko-timmar per 2000 innevånare eller 30 kliniska veckotimmar/2000 innevånare (motsvarande 1 tandläkare/tandhygienist per 2000 innevånare). Detta normvärde är dock föga underbyggt med fakta 1. I följande figurer har utbudet av tandläkare trots detta mätts i antal kliniska timmar per vecka per 2000 innevånare. Valet att använda måttet 2000 innevånare/tandläkare grundar sig på en önskan att göra jämförelser med tidigare år. Understiger antalet tandläkare 1 tandläkare/ Se Tandvårdsutbudet 2009 Sidan 6 av 12

9 innevånare finns det en faktisk skillnad mellan utbud och behov (utgående från beskrivna förutsättningar). Figur 5. Antalet kliniska tandläkartimmar per vecka per 2000 innevånare fördelat på länets kommuner. Avser såväl privattandvård som folktandvård. 30 timmar/vecka motsvarar 1 tandläkare/tandhygienist per 2000 innevånare. Tandläkartimmar per vecka och 2000 innevånare 60,0 50,0 40,0 30,0 20, ,0 0,0 Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Skillnader i tandläkarvårdtimmar mellan kommuner är stora även om en viss utjämning skett under det senaste året. Ovanstående diagram visar på antalet tandläkartimmar De värden som finns är inte identiska vad gäller ingångsdata men kan användas för en approximativ jämförelse. Mellan 2003 och 2008 förefaller det finnas ett minskat utbud av tillgängliga vårdtimmar inom länet för att sedan långsamt öka. De tandläkare som är yrkesaktiva är ojämnt fördelade såväl över landet som inom länen. Tandhygienister Alla åtgärder inom tandvården behöver inte utföras av tandläkare utan många åtgärder kan också utföras av andra yrkeskategorier inom tandvården. Tandhygienisterna har en egen legitimation och vissa åtgärder kan delegeras till tandsköterskor med speciell kompetens. Tandvårdsutredningen Tandvården till 2010 (SOU2002:53) beräknar att med nuvarande utbildningskapacitet kommer relationen tandläkare-tandhygienist 2011 att vara 2:1. Sidan 7 av 12

10 Figur 6. Antal tandvårdstimmar per vecka och 2000 innevånare fördelat på tandläkare och tandhygienister. 30 timmar/vecka motsvarar 1 tandläkare/tandhygienist per 2000 innevånare. Tandvårdstimmar per vecka och 2000 innevånare 2010 Tandhygienist Tandläkare 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Ovanstående diagram visar förhållandet mellan tandläkartimmar och tandhygienisttimmar. Som framgår av diagrammet ovan är antalet tandhygienisttimmar lägre än antalet tandläkartimmar. Förhållandet mellan tandläkartimmar och tandhygienisttimmar skiljer sig markant mellan olika kommuner. Diagrammet visar också på en stor diskrepans mellan antal önskvärda tandläkartimmar/innevånare i de olika kommunerna (30 veckotimmar) och det faktiska antalet. Sju kommuner saknar tillräckliga tandläkarresurser enligt detta sätt att beräkna resursbehov. Sidan 8 av 12

11 TILLGÄNGLIGHET VUXENTANDVÅRD Öppethållande I alla länets kommuner finns tillgång till tandläkare vardagar dagtid. Många mottagningar har öppet mer än 40 timmar per vecka. Vissa mottagningar håller stängt någon eller några veckor per år. Tillgänglighet till akut tandvård har inte undersökts. Nya patienter Figur 7. Möjligheter att ta emot nya patienter i folktandvården. Antal tandläkare som kan ta emot nya patienter i ftv 60,0 50,0 40,0 30,0 20, ,0 0,0 Omgående Inom 6 mån Inom 12 mån Nej, sätts på kö Figur 8. Möjligheter att ta emot nya patienter i privattandvården. Antal tandläkare som kan ta emot nya patienter i pt Omgående Inom 6 mån Inom 12 mån Nej, sätts på kö Figur 6 och 7 visar att det är lätt för nya patienter att få tid hos både folktandvården och privattandvården. Inga patienter sätt längre på kö hos folktandvården. Sidan 9 av 12

12 Revisionspatienter Figur 9. Försening inom revisionstandvård hos folktandvården under våren Antal tandläkare som är sena med sina revisionspatienter i ftv 45,0 40,0 35,0 30,0 25, ,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Nej Ja mån 7-12 mån mån >24 mån Ovanstående tabell visar att folktandvården har problem med försenade kallelser av sina revisionspatienter. Figur 10. Försening inom revisionstandvård under våren Antal tandläkare som är sena med revisionspatienter pt Nej Ja 4-6 mån 7-12 mån mån >24 mån Alla vårdgivare i länet tillämpar sådan så kallad revisionstandvård där patienten kallas till mottagningen genom vårdgivarens försorg. Från patientenkäter vet man att kontinuitet med avseende på vårdgivare är viktigt för de flesta patienter. Regelbundna tandvårdsbesök är en faktor som är viktig för en bibehållen tandhälsa. Tidpunkten för när nästa undersökning skall ske fastställs som en överenskommelse mellan vårdgivaren och patienten. Patientens önskemål och munhälsa är de viktigaste faktorerna i denna överenskommelse. Privattandläkarna är i allmänhet obetydligt försenade med sin revisionstandvård medan folktandvården uppvisar stor spridning i försening mellan sina olika kliniker. Under våren Sidan 10 av 12

13 2010 uppvisar fortfarande ett antal folktandvårdstandläkare en besvärande försening. Dock har antalet tandläkare som är försenade mer än 2 år minskat. Historik och orsaksbakgrund Privattandvården Privattandvården har och har haft störst möjlighet att ta emot nya patienter under samtliga år denna utbudsstudie har gjorts. De har även haft lättast att hålla överenskomna revisionstider. Folktandvården av folktandvårdens 22 mottagningar kan ta emot nya patienter inom 1 månad. 27 tandläkare är mer än 6 månader försenade med sina egna patienter av folktandvårdens 22 mottagningar kan ta emot nya patienter inom 1 månad. 29 tandläkare är mer än 6 månader försenade med sina egna patienter av folktandvårdens 22 mottagningar kan ta emot nya patienter inom 1 månad. 50 tandläkare är mer än 6 månader försenade med sina patienter av folktandvårdens 22 mottagningar kan ta emot nya patienter inom 1 månad. 62 tandläkare är mer än 6 månader försenade med sina patienter Folktandvården har av naturliga skäl en kontinuerlig personalomsättning av tandläkare som ser annorlunda ut jämfört med privattandvården. När personaltillgången på en klinik hastigt förändras innebär det med självklarhet stora problem för kliniken att hinna med alla de patienter som kliniken ansvarar för. Det har varit svårt och kostsamt att inom organisationen hitta en bra modell för att kunna jämna ut dessa skillnader i tandvårdstillgänglighet mellan kliniker och kommuner och samma kliniker återkommer ofta med långa kölistor. Glesbygdskommuner med en multifaktoriell problembild förefaller vara särskilt svåra att hantera. Samtliga länets innevånare har dock möjlighet till en tid hos folktandvården bara de är beredda att resa. Från och med 2010 finns också en mobil tandvårdsklinik. Sidan 11 av 12

14 Sammanfattning Svårigheter att tolka underliggande material till denna rapport är påfallande eftersom frågeställningarna av olika skäl fått lov att begränsas. Ingående uppgifter har insamlats och sammanställts på olika sätt under åren. Pga. den stora personalomsättning som finns bland tandläkarna i folktandvården och den nyetablering som sker inom privattandvården är det viktigt att se rapporten som en ögonblicksbild. Ytterligare en faktor som inte är belyst i denna rapport är effekter av utpendling respektive inpendling. Dock finns det på kommunnivå trender och likheter som sträcker sig över alla de år utbudsundersökningen gjorts. Använder vi antal tandläkartimmar, (vårdtimmar/2000 innevånare) så har exempelvis Degerfors, Lekeberg och Ljusnarsberg kommun haft en kontinuerligt låg tillgång på tandvård de senaste åren med knappt halva antalet timmar jämfört med de kommuner som har flest timmar. Med hänsyn taget till de uppgifter som lämnats angående möjligheten att kalla befintliga patienter i tid så förefaller det som att folktandvården har fått ökande svårigheter att erbjuda vuxna patienter revisionstider utan förseningar, även om antalet tandläkare som är försenade mer än 2 år minskat. Däremot förefaller det vara lätt för nya patienter att få tider hos både folktandvården och privattandvården. Sidan 12 av 12