Implementering av mätningar med PROM
|
|
- Jörgen Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Implementering av mätningar med PROM inom hälso& sjukvården Bakom PROM center står Sydöstra Sjukvårdregionen (Landstingen i Östergötland, Jönköping och Kalmar), Hälsouniversitetet Linköping och Jönköping Academy i samverkan med det Nätverket Hälsofrämjande Sjukhus och vårdorganisationer. HFS
2 Förord Detta dokument är riktat till projektledare eller motsvarande med uppdrag att implementera användningen av PROM i sin verksamhet. Dokumentet kan med fördel användas som stöd vid en första uppstart av enstaka mätningar inom hälso- och sjukvården, och inte bara vid större implementeringsprojekt. På sista sidan finns en checklista som stöd vid implementeringen. För Promcenter, februari 2012 Promcenter sekretariat Evalill Nilsson Lotti Orwelius Region Skåne Bertil Olsson Elisabeth Persson Viveka Pålsson Christina Svensson Annika Thunander Regionalt cancercentrum syd Martin Malmberg Blekinge kompetenscentrum, Landstinget i Blekinge Jan Resebo Västerbottens läns landsting Marita Stenlund För kontakt var god se, fliken Kontakt. Foto och redigering: Pernilla Lindblom, Informationscentrum, Landstinget i Östergötland 2
3 Innehåll Förord 2 Innehåll 3 Vad är PROM? 4 Varför ska man använda PROM? 4 Implementering av PROM-mätning i verksamheten 4 Utförlig beskrivning av punkterna i checklistan 5 Formulera syfte och mål samt definiera målgrupp 5 Att välja lämpligt PROM 5 Hur gör man med patienter/respondenter som kräver särskild hänsyn? 5 Bekanta sig med valt PROM 6 Diskutera runt möjliga resultat vad ska resultaten leda till? 6 Bygga upp en organisation runt den praktiska insamlingen 7 Pappersversion eller elektronisk applikation? 7 Ska frågeformuläret besvaras vid särskilda fastställda tidpunkter i patientens sjukhistoria? 7 Utdelnings- och insamlingsmomentet 7 Hur ska man förmedla syftet med mätningarna till patienterna? 8 Hur ska datan bearbetas? 8 Resultatåterkoppling 8 Vilka personer ska ha återkopplingen, hur och när? 8 Ska man delge patienterna deras personliga data? 9 Hur använder jag resultatet för verksamhetsutveckling? 9 Sprida resultatet inom organisationen 9 Plan för vidmakthållande 9 Checklista 10 3
4 Vad är PROM? PROM är en akronym för det engelska uttrycket Patient Reported Outcome Measures; patientrapporterade utfallsmått. I begreppet inkluderas framförallt självskattade mått på hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL), funktionsförmåga och sjukdomssymptom, i form av validerade frågeformulär (instrument). Sammanställning av resultat från PROM-mätningar ger oss patienternas uppfattning av vårdens resultat, och ger viktig information i skapandet av en bättre och mer patientfokuserad vård. Varför ska man använda PROM? Det viktiga innan mätningar påbörjas är att definiera vad är det vi vill veta och varför. Exempel på syften kan vara: Att få systematisk kunskap om den självrapporterade hälsan i en patientgrupp. Uppföljning av verksamhetens vårdresultat relaterat till upplevda problem (till exempel oförklarligt dåliga vårdresultat hos vissa patienter/patientgrupper), som leder till förändring i behandlingsregim. Jämförelser av olika behandlingars påverkan på patientens självrapporterade hälsa. Utvärdering/uppföljning begärd av verksamhetsledning/sjukhusledning. Hälsoekonomiska analyser. Att erhålla underlag för patientsäkerhetsarbete. Implementering av PROM-mätning i verksamheten En teoretisk modell över faktorer som enligt vetenskaplig litteratur och enligt beprövad erfarenhet påverkar, och hur dessa påverkar patientgruppen, bör göras som bas för vilka faktorer som ska ingå i PROM-mätningarna. Detta dokument utgår från Rogers 1 teori Diffusion of innovations, rörande implementering av innovationer i en organisation, uppdelat i två faser: Initierings- och implementeringsfaserna. Initieringsfasen innebär att: Identifiera varför man vill mäta (se ovan). Välja för verksamheten lämpligt tillvägagångssätt och instrument. Implementeringsfasen innebär att: Strukturera/anpassa verksamheten så att mätningar kan genomföras och bli en sammanfogad del av verksamheten. Sprida kunskap om och erfarenhet av mätningarna inom hela verksamheten/organisationen (oftast börjar man inom en mindre del en verksamhet). Upprätta en plan för utvärdering och vidmakthållande över tid. 1 Rogers E.M. (2003). Innovations in organisations, i Diffusions of innovations, 5 upplagan, s , Free Press, New York 4
5 Utförlig beskrivning av punkterna i checklistan Formulera syfte och mål samt definiera målgrupp Formulera syfte och mål för verksamheten med att börja använda PROM, underbygg om möjligt med vetenskaplig litteratur (litteraturtips i detta syfte finns att tillgå via PROMcenters webbplats, fliken Publikationer). Definiera målgrupp för mätningen: Diagnosgrupp, annan grupp till exempel samtliga patienter i mars månad/viss veckodag, specifik åtgärd. Grupp och/eller individnivå. Inklusions-/exklusionskriterier. Övriga viktiga områden att fatta beslut om i detta skede: Besluten grundar sig på ovan gjorda val av syfte och mål. Bortfallsanalys (de patienter som inte vill vara med) bör göras, annars motiveras varför det inte gjorts. Ska alla patienter ingå i mätningarna eller bara ett urval? Ska mätningar ske kontinuerligt inom verksamheten eller ska enbart stickprov göras? Överväg att starta med en mindre pilotstudie. Dokumentera allt skriftligt för att ha ett gemensamt underlag som stöd för hela processen. Att välja lämpligt PROM Välj ett lämpligt mätinstrument eller kombination av instrument. Ett stöddokument runt principer vid val av PROM finns att tillgå via PROMcenters webbplats, fliken Publikationer. Observera att vissa instrument kräver licens för att få användas, och licensen kan dessutom kan vara förenad med vissa kostnader. Ta noga reda på vad som gäller för valt PROM innan mätningarna påbörjas. För vissa instrument medföljer mjukvara för beräkningar, för andra enbart instruktioner. Angående användning av PROM i Sverige på andra språk än svenska så är oftast ett PROM validerat för ett visst språk i en viss kultur, och det inte är självklart att till exempel den validerade arabiska versionen också är valid för arabisktalande i Sverige, eftersom den svenska kulturen kan vara mycket skild från den kultur instrumentet är validerat i (även om det förstås är fullt möjligt att den är valid även i Sverige). Hur gör man med patienter/respondenter som kräver särskild hänsyn? Proxymätningar (mätning genom ombud) kan bli aktuella för barn, patienter med nedsatt kognitiv fömåga, med flera. Det är önskvärt att patienter som behandlas inom olika verksamheter slipper svara 5
6 på likadana PROM inom flera verksamheter som de besöker. Samordning bör göras om möjligt. Vissa verksamheter som inte hittar något lämpligt befintligt PROM kan bestämma sig för att skapa ett eget instrument. Man kan också ha funnit ett presumtivt lämpligt PROM, som inte är översatt till svenska och vilja göra översättningen själv. Dock bör man vara medveten om att både utveckling och översättning av PROM tar tid (valideringsprocessen). Skapande av ett helt eget instrument försvårar dessutom jämförelser med andra patientgrupper. Verkar ändå skapande av eget PROM vara den mest optimala lösningen så tänk på möjligheten att försöka samarbeta nationellt med andra inom samma område. Bekanta sig med valt PROM Låt all personal som kommer att vara berörd av mätningarna och dess resultat själv få bekanta sig med valt/valda PROM, bland annat besvara instrumentet/instrumenten själva. Erfarenheter visar att det är väl värt tiden att alla som berörs av mätningarna får möjlighet att diskutera runt vilka items (frågor, påståenden) som egentligen ingår i instrumentet detta så att alla är överens om att instrumentet täcker behovet av kunskap, och att mätningen är det mest lämpliga sättet att på ett systematiskt sätt fånga önskad kunskap. Mätningen måste dessutom relateras till de insatser man avser att göra, det vill säga interventioner som kan tänkas påverka fysisk funktion bör mätas med instrument som har items som handlar om fysisk funktion och så vidare. Diskutera runt möjliga resultat vad ska resultaten leda till? Redan från början kan det vara klokt att ha en viss beredskap för olika typer av resultat. Om en mätnings gruppmedeltal visar att patienterna mår ungefär som referenspopulationen kan det förstås vara bra, men samtidigt är det bara ett medeltal. Bakom varje medeltal finns en spridning, en variation, som kan utforskas vidare. Fortsatta analyser behövs för exempelvis subgrupperingar och kontrollfaktorer. Andra data behöver samlas in för att kunna genomföra dessa analyser optimalt, såsom kön, ålder, sjukdomsgrad, komorbiditet, andra samtidiga behandlingar/interventioner och socioekonomi (det vill säga casemixanalys). Om man mäter flera gånger på samma patienter jämförs mätresultatet med patienternas föregående mätning(ar) i parade tester. Om mätningarna visar att patienterna mår mycket sämre än referenspopulationen eller andra motsvarande grupper, så kan detta vara ett förväntat resultat. Men om patienterna mår oförväntat dåligt (överlag eller inom vissa områden) uppkommer ett behov att försöka förändra behandlingsregimen till förmån för ett bättre behandlingsresultat för patienten. Förändringar efter intervention jämfört med före och/eller över tid (till exempel om förevärde saknas) kan visa på både förbättringar och försämringar eller oförändrat resultat, och måste alltid tolkas utifrån sitt sammanhang; typ av intervention, operation, patientgrupp, ålder etcetera. 6
7 Bygga upp en organisation runt den praktiska insamlingen Skapa ett dokument som beskriver alla moment i datainsamlingen och håll det uppdaterat angående vilka personer som är ansvariga för varje moment. Pappersversion eller elektronisk applikation? Oftast är det enklast att starta med en pappersversion av instrumentet, då alla PROM inte har e-applikationer. Nackdelen är dock att det kan vara mer tidskrävande, och kräva mer planering, så att det ständigt finns formulär tillgängliga. Om det finns en e-applikation så kräver även den användningen viss planering så att till exempel inte alla presumtiva respondenter försöker svara samtidigt om de är många (om inte systemet tål så stor belastning). Om ni funderar på att skapa egna e-applikationer, ta reda på i förväg vilka regler som gäller just för det PROM ni väljer (eventuell licenskostnad, PUL-regler, är det överhuvudtaget tillåtet att skapa egen applikation?). Rent strikt så behöver en ny applikation dessutom valideras, då man vet att e-applikationer faktiskt skiljer något mot pappersversioner. Det finns alltid respondenter som inte kan svara elektroniskt. Bestäm i förväg om dessa ska kunna svara via pappersversion eller telefonintervju i stället eller om de måste räknas in i bortfallet. Valet beror på vilken struktur verksamheten byggt upp runt mätningarna och vilka resurser som finns tillgängliga. Ska frågeformuläret besvaras vid särskilda fastställda tidpunkter i patientens sjukhistoria? Många väljer av praktiska skäl att förlägga mättillfällena till sådana tillfällen då man ändå träffar patienten, gör någon annan mätning eller liknande. Detta är ett lämpligt förfarande om man inte av andra skäl behöver mäta vid ett specifikt tillfälle, till exempel att mätningen bör hamna i ett visst medicinskt skede. Konsensus saknas. Medskick/hemskick av frågeformulär med frankerat returkuvert alternativt att patienten tar med formuläret vid inplanerat återbesök är vanliga sätt att få in svaren. Hur länge ska man följa patienten över tid? Beslut tas utifrån patientgrupp, syfte och mål. För vissa räcker kanske en enda mätning, medan andra, till exempel personer som överlevt cancer, kan behöva följas under lång tid. Konsensus saknas. Ju längre tid man följer patienter bör man fundera över hur andra saker i patienternas liv kan påverka mer än interventionen i sig själv. För att hantera detta kan till exempel kontrollgrupper behövas. Utdelnings- och insamlingsmomentet Utse ansvarig för tryckning/utskrift av pappersversionen alternativt ansvarig för att den elektroniska applikationen fungerar utan problem. Utse ansvarig för utdelning/utskick av pappersversionen alternativt ansvarig för att patienterna får tillgång till den elektroniska applikationen (webbadress, lösenord, pekskärm, datapenna). Utse ansvarig för insamling av pappersversionen, om den samlas in vid annat tillfälle än då den delas/skickas ut. 7
8 Om frågeformuläret delas ut och samlas in vid samma tillfälle, det vill säga om patienten besvarar det i närheten av vårdpersonal och kanske ger tillbaka formuläret direkt i handen till personalen, bör man tänka på att den praktiska hanteringen planeras därefter. Patienten har kanske precis angett stora brister i hälsorelaterad livskvalitet, som måste bemötas på professionellt sätt direkt i insamlingssituationen. Dessutom kan svaren i sig påverkas av vårdpersonalens närvaro. Hur ska man förmedla syftet med mätningarna till patienterna? Det finns olika kommunikationsvägar: Muntligt, exempelvis vid återbesök eller vid utskrivning från sjukhuset. Följebrev till hemskickat frågeformulär. Allmänt på sjukhusens webbplats. Det är viktigt att patienterna känner att det är meningsfullt att svara på frågorna. PROMcenter har en film (Marika Wenemark, 35 minuter) på sin webbplats om respondentperspektiv inom denna typ av mätningar, titta gärna på den på: vimeo.com/ Hur ska datan bearbetas? Hur datan ska bearbetas ska diskuteras innan mätningarna startas. Välj lämpligt databearbetningsprogram, till exempel statistikprogram såsom Stata, SPSS med flera, om inte mjukvara medföljer licensen. Bestäm vem, till exempel statistiker, som ska bearbeta data (var rädd om databasen och låt enbart några få ha tillgång till den). Vissa enklare beräkningar kan också göras i till exempel Excel. Data återförs från analysperson till projekt/forskningsansvarig i den specifika studien eller motsvarande, och denna kompletterar vid behov analyserna och gör bedömning av om processen kan fortskrida eller om något steg måste omvärderas. Bortfallsanalys bör göras om möjligt. Inför nästa steg är det viktigt att de data som ska presenteras går lätt och snabbt att förstå, av såväl profession som patienter. Lättförståeliga grafer är därför ofta att föredra. Resultatåterkoppling Vilka personer ska ha återkopplingen, hur och när? Återkoppling sker till berörda personer utifrån syfte och mål med mätningarna. Exempel: Om kontinuerlig mätning på gruppnivå: Grafer redovisas och diskuteras på personalmöten och arbetsplatsträffar med regelbundna tidsintervall. Om kontinuerlig mätning på individnivå: Grafer och liknande bör finnas tillgängliga vid patientbesöket (enklare med e-applikation). Om stickprovsmätning på gruppnivå: Stickprovsresultat redovisas och diskuteras på personalmöten/arbetsplatsträffar några gånger om året samt vid behandlingsförändringar och liknande, för att kunna jämföra resultat över tid eller mot annan behandling. 8
9 Ska man delge patienterna deras personliga data? Om man planerar att använda data på individnivå är det självklart att diskutera mätresultatet med patienten. Exempel finns på att resultatet har använts som utgångspunkt för patientsamtalet: Jag ser här att du verkar ha mycket smärta och att det begränsar ditt liv. Kanske behöver man ha en beredskap för att patienten vill ta med en kopia av sitt resultat hem, men hittills är vår erfarenhet att patienterna inte efterfrågat detta. Om man enbart har data på gruppnivå behöver man fundera noga över om och i så fall hur man kan delge patienter dessa resultat på ett givande sätt fastän man inte tänker följa upp dem på individnivå. Hur använder jag resultatet för verksamhetsutveckling? Utgå från diskussionen runt åtgärder vid olika möjliga resultat (se ovan). Vilka delar av behandlingsregimen kan behöva ändras? Finns det något mer man kan behöva veta om patienternas situation för att kunna tolka resultatet (casemix)? Är resultatet generaliserbart, alltså överförbart till andra verksamheter, till exempel liknande patientgrupper på andra sjukhus? Sprida resultatet inom organisationen Använd olika informationsvägar, till exempel både arbetsplatsträffar och mindre formella sammankomster, skriftliga rapporter, webbplatser, nyhetsbrev och personaltidningar för att sprida resultatet inom organisationen. Kom ihåg att det kan vara av värde att även sprida ofördelaktiga resultat och misslyckade processer, för även här kan man få viktig kunskap. Plan för vidmakthållande Det är av största vikt att integrera PROM-arbetet i verksamhetens befintliga arbetsuppgifter/beskrivningar, så att det inte bara hänger på eldsjälar. PROM-arbetet ska genomsyra verksamheten och vara en självklar del i arbetet med verksamhetsutveckling och patientsäkerhet. Projektledaren bör därför skapa en skriftlig plan för vidmakthållande om mätningarna har bedömts att tillföra värdefull information och implementeringen varit framgångsrik. 9
10 Checklista vid implementering av PROM-mätning inom hälso- och sjukvården Väldefinierat uppdrag finns Projektgrupp är utsedd Tidsplan för projektet är upprättad Syfte och mål finns formulerat Målgrupp är definierad Lämpligt PROM (mätinstrument) utifrån syfte och mål har valts Berörd personal har själva fått besvara valt PROM Berörd personal har fått diskutera om valt PROM passar syfte, mål och målgrupp Berörd personal har fått diskutera runt möjliga mätresultat och konsekvenserna av dessa Arbetsplan för datainsamlingen är upprättad Distributionssätt valt Mättillfällen fastställda Personer att genomföra insamlingen utsedda Respondentvänligt informationsmaterial framtaget Planen följer reglerna för personregister Form för datalagring/datasäkerhet bestämd Form för databearbetning bestämd Plan för resultatåterkoppling är upprättad avseende: Verksamhet Patienter (om tillämpligt) Plan för vidmakthållande är upprättad Bakom PROM center står Sydöstra Sjukvårdregionen (Landstingen i Östergötland, Jönköping och Kalmar), Hälsouniversitetet Linköping och Jönköping Academy i samverkan med det Nätverket Hälsofrämjande Sjukhus och vårdorganisationer. HFS
Implementering av mätningar med PROM inom hälso- och sjukvården
rcso.se/patientmedverkan/prom Implementering av mätningar med PROM inom hälso- och sjukvården Bakom PROM center står Sydöstra Sjukvårdregionen (Region Östergötland, Region Jönköpings län och Landstinget
Läs merDet svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS)
Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälsoh lso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Nätverkets vision En hälsofrämjande
Läs merSjälvskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36
Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merPatientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?
Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare
Läs merPatientmedverkan i riskanalyser
nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och
Läs merNationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum
DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING Förändrad sjukdomsbild
Läs merNationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merHSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD
HSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD HSE Hållbart Säkerhets Engagemang 1 HSE Hållbart Säkerhets Engagemang 2 Innehåll
Läs merVårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator
Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Så här läser du presentationen Rapporten redovisar resultatet för
Läs merBortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015
Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 1 Bortfallsanalys primärvårdsundersökning, läkare Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patienternas
Läs merHur används PROM-data från kvalitetsregister i regionen?
Hur används PROM-data från kvalitetsregister i regionen? Kartläggning av användning och kännedom om patientrelaterade mått Handläggare: Nettan Svartz, Lotti Orwelius, Helena Tufvesson Stiller Verksamhet:
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merUndersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04
Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har
Läs merRapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12
Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.
Läs merSystematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga
Systematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga Ingela Furenbäck Presentationen utgår från socialstyrelsens skrift: Systematisk uppföljning beskrivning och exempel (Glad, 2014) Syftet är
Läs merInformation till deltagaren
Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil
Läs merPatientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Läs merSpridning av säkrare praxis
Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se
Läs merRiktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar
DIARIENUMMER: KS 136/2017 101 FASTSTÄLLD: KS 130/ 2017-08-14 VERSION: 1 SENAST REVIDERAD: -- GILTIG TILL: -- DOKUMENTANSVAR: Kanslichef Riktlinje Riktlinje för genomförande av medborgardialoger Beslutas
Läs merInte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001
Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska
Läs merLandstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet
Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:
Läs merEn säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning
En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. sk riskbedömning Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom & leg Fysioterapeut Film - En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö Sträva efter en nollvision
Läs merPatientens Egen Registrering (PER)
Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska
Läs merCase: Kunskapsstöd för bättre hälsa: Patienten rapporterar själv inför läkarbesök
Case: Kunskapsstöd för bättre hälsa: Patienten rapporterar själv inför läkarbesök SAMMANFATTNING PER är en internetbaserad e-hälsotjänst där patienten själv registrerar uppgifter om sin hälsa och sjukdomsutveckling
Läs merMILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR
1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»
Läs merPROM Vad och varför? Margareta Kristenson,
PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH
Läs merVad tycker medborgarna om Kontaktcenter?
Vad tycker medborgarna om Kontaktcenter? Iréne Bernhard, Högskolan Väst Irene.bernhard@hv.se Stockholm, Projektmöte Innoveta 2010-09-14 Material Pilotundersökning bland medborgare i Jönköping; 21 telefonintervjuer
Läs merPatientperspektiv, PROM, Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)
Patientperspektiv, PROM, Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) Agneta Pagels, Forskningssjuksköterska, Med. Lic. Njurmedicinska mottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Omvårdnadsrepresentant, styrgruppen
Läs merSödra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merHållbar utveckling A, Ht. 2014
Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny
Läs merRapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter
Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och
Läs merPROJEKTPLAN
2011-12-31 PROJEKTPLAN Bakgrund Socialstyrelsen har fastställt Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Huvudansvaret för implementeringen av de nationella riktlinjerna vilar på huvudmän
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merBESLUT. Datum Dnr Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Region Skåne
Regiondirektören Jonas Rastad +46 44 309 39 25 +46 708 46 70 67 Jonas.rastad@skane.se BESLUT Datum 2014-06-25 1 (5) Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Följande tillämpningsanvisningar
Läs merDetta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet
Temagrupp: Levnadsvanor Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet Gemensamma mål Att arbetet med cancerprevention är en del av regionernas arbete kring prevention
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merADLONGRUPPEN 2012. Pernilla Lindblom Kommunikatör. Adlongruppen 2012 Pernilla Lindblom
ADLONGRUPPEN 2012 Pernilla Lindblom Kommunikatör Adlongruppen 2012 Pernilla Lindblom Bakgrund Vad är Våga fråga? hhvåga fråga är en kampanj för att få fler att känna att det är okej att våga fråga om kondom.
Läs merSäker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre
SÄLMA Ⅱ Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre Kommuner, landsting och offentligt finansierade privata vårdgivare inbjuds att delta i ett nationellt förbättringsprojekt 2007. Gemensam
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod
Läs merHälsoinriktad hälso- och sjukvård
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod
Läs merSjälvskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer
Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna, som är att utgöra en
Läs merDet svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Hälso- och sjukvårdens utmaning
Läs merPreliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?
Preliminära resultat per den 31 oktober 2016 Hälsoorientering Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Resultat från en enkätundersökning om hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sammanställt
Läs merRiktlinjer för patientinformation
Riktlinjer för patientinformation Landstingets kansli Februari 2010 (version 1.1) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Begreppsdefinition... 3 3. Anvisningar för patientinformation... 3 3.1 All patientinformation
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merBilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen
26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m
Läs merHälsa, livskvalitet och funktionsförmåga som utfallsmått
DNR LIU-2012-01537 1(5) Hälsa, livskvalitet och funktionsförmåga som utfallsmått Programkurs 7.5 hp Health, Quality of Life and Functional Ability - To Use as Outcome 8MM144 Gäller från: 2017 VT Fastställd
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merPsykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI
1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare
Läs mer1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.
1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017-2018 Försäkringskassan ska enligt uppdrag
Läs merTrend Vårdbarometern 2010-2014
Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande
Läs merMinnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier
2014-04-17 Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier Dag 14 mars 2014 Tid Kl. 09.00-14.00 Plats Vimmerby Folkhögskola, lilla E Närvarande: Jolanda van Vliet, ordförande Östergötland
Läs merProfessionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi
DNR LIU-2015-02317 1(5) Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi Programkurs 21.0 hp Professional development, teamwork and leadership in occupational therapy 8ATG64 Gäller
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen
Läs merRegisterbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Läs merNationellt Kvalitetsregister för Njurcancer. Årsrapport PROM data för 2017
Nationellt Kvalitetsregister för Njurcancer Årsrapport PROM data för 2017 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 20180903 1:a versionen Ansvarig utgivare: Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merBeslut på bättre grund.
Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling
Läs merJag har ju sagt hur det ska vara
Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan
Läs merFrekvenstabell 2014, Vårdbarometern
TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merInspirationsfasen. Fortsättning på nästa sida. Hållbar utveckling B, vårterminen 2013. Cemus/CSD Uppsala, Uppsala universitet & SLU
Inspirationsfasen Förvänta er framgång! Fokusera på problemet, men leta efter möjligheter. Titta på världen, observera och låt dig inspireras. Utforska det som kittlar din nyfikenhet! Ha med så många olika
Läs merUppföljning av år 2018 HFS-nätverket
Uppföljning av år HFS-nätverket Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Redovisade svaranden i bildspelet är: Organisation Region Östergötland Region Kalmar Län Region Västernorrland Region Västerbotten
Läs merAktiv Rehab & Ridterapi - en sammanfattning av projektet
Aktiv Rehab & Ridterapi - en sammanfattning av projektet Förbättrad balans Hälsofrämjande: Ridterapi på remiss och ordination Ökad livskvalitet Förbättrad gångförmåga Social kontakt Minskad smärta Medveten
Läs merTycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?
2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod
Läs mer1 (5) Vår beteckning
Datum Vår beteckning 2019-05-17 002687-2018 1 (5) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev: villkor 3 2018 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merPrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport
Läs merInvandrarindex Teknisk beskrivning
Invandrarindex 2018 De nya svenskarnas röst Teknisk beskrivning Sweden Innehar F-Skattebevis Bankgiro: 5019-6294 1 (6) Innehållsförteckning 1. Inledning......3 2. Syfte......4 3. Metod......4 4. Målgrupp...4
Läs merPROM & PREM FRÅN IDÉ TILL VERKSTAD
PROM & PREM FRÅN IDÉ TILL VERKSTAD , Detta dokument är framtaget av arbetsgruppen nedan och fastställts av Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland, 2015-01-12. Arbetsgrupp: Marie Abrahamsson, Samordnande
Läs merHFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013
HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 13 Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Läs merFramgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Läs merEn workshop om workshops
En workshop om workshops Idégenerering i grupp, Suniweb 2014 Processen i korthet Att vara i nuet Att ta fram hållbara kreativa idéer är en process och alla steg i processen är viktiga. Det är även viktigt
Läs merTrygg och effektiv utskrivning från slutenvård. Projektplan del 3 Uppföljning av process och effektmål
Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård Projektplan del 3 Uppföljning av process och effektmål 20180101-20180630 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION 3 1.1 Bakgrund 3 1.1.1 Nationellt
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 214 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs merBilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015
Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som
Läs merÖverlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen
Förvaltningschef: Staffan Blom 1 (1) PaN 2014-03-04- P 12 ANMÄLAN 2014-02-18 PaN A1402-00053-55 Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen Ärendet
Läs merV E R K S A M H E T Förvaltning. Riktlinjer för patientinformation
Riktlinjer för patientinformation 2018-12-17 Dokumentnamn: Riktlinjer för patientinformation Revision: 1.0 Dokumenttyp: Riktlinje Detta dokument gäller för: Hälso- och sjukvården, folktandvården, hjälpmedelcentrum
Läs merStödmaterial för klagomålshantering FRAMTAGET AV SKL OCH FRISKOLORNAS RIKSFÖRBUND. Stödmaterial för klagomålshantering 1
Stödmaterial för klagomålshantering FRAMTAGET AV SKL OCH FRISKOLORNAS RIKSFÖRBUND. Stödmaterial för klagomålshantering 1 Stödmaterial för klagomålshantering 2 Förord Det finns mycket att vinna för alla
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Läs merKvalitetsutveckling av hivprevention. Viveca Urwitz Frida Hansdotter
Kvalitetsutveckling av hivprevention Viveca Urwitz Frida Hansdotter Vad ska vi prata om idag? Introduktion till kvalitetsarbete Metoder för kvalitetsarbete Bakgrund och innehåll i EU projektet QI-Action
Läs merBilaga 6 till rapport 1 (5)
till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering
Läs merUtveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan
Utveckla MIK-arbetet systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan Systematisk utveckling av arbetet med MIK på skolan MIK för mig är en igångsättare för att lyfta MIK-frågorna
Läs merPatientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling
Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten
Läs merAtt utveckla en hälsofrämjande
Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande
Läs merVårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse
Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen
Läs merChecklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.
Läs merVårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merKartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider
Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Victoria Fomichov Statistiker Koloncancer i sydöstra regionen Medelåldern för diagnosår 2010 är 72 år. Ca 400 fall
Läs merVillkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3
Datum Vår beteckning 2018-05-30 Dnr 013664-2017 1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merUppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010
Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Joakim Grausne 2011-03-03 ALL 2011/11 Innehållsförteckning Inledning... 2 Genomförande... 2 Frågor och urval... 2 Insamling... 3 Resultat...
Läs merUppföljning efter intensivvård
Svenska Intensivvårdsregistret SIR Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2013 Version för patienter och närstående Uppföljning efter intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret
Läs merSamverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Med sikte mot ett nationellt gemensamt system för kunskapsstyrning Bakom systemet står regioner i samverkan med stöd av Sveriges Kommuner
Läs merHandledning för kliniska handledare
Handledning för kliniska handledare Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när
Läs merPROM(IS) så kan vi dokumentera individens behov på ett tillförlitligt sätt i journalsystem. Beatrix Algurén (& John Chaplin)
PROM(IS) så kan vi dokumentera individens behov på ett tillförlitligt sätt i journalsystem Beatrix Algurén (& John Chaplin) ICF- ett biopsykosocialt perspektiv på hälsa IBICs elva områden som bygger på
Läs mer