Aktiv Rehab & Ridterapi - en sammanfattning av projektet

Transkript

1 Aktiv Rehab & Ridterapi - en sammanfattning av projektet Förbättrad balans Hälsofrämjande: Ridterapi på remiss och ordination Ökad livskvalitet Förbättrad gångförmåga Social kontakt Minskad smärta Medveten närvaro & avslappning Normaliserar muskelspänning Naturkontakt & rörelseglädje Stärkt självkänsla Kommunikationsförmåga Kroppskännedom Neuroförbundet Falun och Norra Dalarna 2016

2 Bakgrund Projektet Aktiv Rehab & Ridterapi är ett treårigt utvecklingsprojekt som drevs av Neuroförbundet Falun och Norra Dalarna och finansierades av Allmänna Arvsfonden. Målgruppen var vuxna personer med neurologisk sjukdom eller skada. Projektet startade i augusti 2012 och avslutades i december Här kan du läsa mer om projektet och se vår film: Personer med neurologisk sjukdom eller skada är en grupp som idag har små möjligheter att tillgodogöra sig friskvård som innebär fysisk aktivitet, ofta innebär skadan eller sjukdomen nedsatt rörlighet i olika grad. Personer med nedsatt rörlighet rapporterar tio gånger sämre hälsa än frisk befolkning (Statens Folkhälsoinstitut, 2008). Vikten av fysisk aktivitet poängteras alltmer inom folkhälsoarbetet. Även hälso- och sjukvården ska arbeta hälsofrämjande. Rehabiliteringsinsatserna, som för de flesta i målgruppen bör ses i ett livslångt perspektiv där personen själv ges ett stort inflytande över insatserna. Bland Neuroförbundets ca medlemmar visar det sig dock vara lika få år 2015 (knappt 13%) som har en individell rehabiliteringsplan som det var år 2007 (Neuroförbundet, 2015). Hästunderstödda insatser i form av Hästunderstödd terapi och aktivitet har i tidigare verksamheter och med stöd av forskning visat sig vara en lämplig rehabiliteringsform och form av låg- till medelintensiv fysisk aktivitet som passar målgruppen personer med neurologisk sjukdom eller skada (C, Brewerton mfl 2010; Muños Lasa mfl 2015). Krav ställs på att ridverksamheten ska kunna anpassas utifrån de olika behoven som uppstår till följd av att utövarna har vissa funktionsnedsättningar. Syftet med projektet var att öka tillgången till rehabilitering, fysisk aktivitet och meningsfull aktivitet för vuxna personer med funktionsnedsättning. Att det blir ett självklart komplement till dagens rehabilitering och friskvård, lika för alla med behov oavsett bostadsort och därigenom kan bidra till att minska skillnader i hälsa. Målet var att under projekttiden praktiskt pröva, utvärdera, modifiera, dokumentera och sprida en modell för att på ett strategiskt och strukturerat sätt kunna implementera och integrera hästunderstödd terapi och aktivitet i befintliga ridverksamheter och för att öka tillgången till hästunderstödd terapi inom hälso- och sjukvårdens rehabiliteringsverksamhet. 1

3 Projektet samarbetade från start med befintliga ridverksamheter i Falun, Rättvik och Malung där intresse fanns för att utveckla verksamheten med hästunderstödd terapi och aktivitet. Under det sista projektåret involverades även Mora Ridklubb i projektet. I övrigt arbetade projektet kontinuerligt från första början med att skapa förutsättningar för permanentning av verksamheten genom att samarbeta med aktuella kommuner, med Landstinget Dalarna och med aktuella organisationer exempelvis Dalarnas Ridsportförbund. Resultat- från projekt till implementering Deltagarna har varit mellan 21 och 73 år gamla. 49 av totalt 60 deltagare under hela projekttiden var kvinnor och 11 deltagare var män. Syfte och mål med projektet har uppnåtts genom att de ridverksamheter som deltagit i projektet nu driver den startade verksamheten för målgruppen vidare och utvecklar den till att även kunna erbjudas andra målgrupper. Detta genomförs med stöd från kommunerna, som ser vinsten i ett samarbete med ridklubbarna för ökad folkhälsa, delaktighet och för att minska skillnader i hälsa genom att göra aktiviteten tillgänglig för en målgrupp med stora behov och litet urval av lämplig fysisk aktivitet. Dessutom att erbjudandet ska vara på lika villkor som för övrig befolkning. Dalarnas Ridsportförbund stöttar ridklubbarna i arbetet. I dagsläget rider ca personer varje vecka runt om i länet i dessa verksamheter. Riddeltagarna engagerar sig i ridklubbarna bland annat genom bildande av kommittéer som tillvaratar deras specifika intressen. Vad gäller rehabilitering så har Landstinget Dalarna arbetat vidare med införande av hästunderstödd terapi inom rehabiliteringskliniken i hela länet. Neuroförbundet fortsätter att bevaka målgruppens intressen såväl lokalt som länsövergripande och nationellt. 2

4 En teoretisk modell har skapats för hur en hållbar kedja av insatser från rehabilitering inom hälso- och sjukvården till friskvård/handledd egenträning och eventuellt ett nytt fritidsintresse kan se ut, se figur 1. (fig 1. Modellen) Under projekttiden har deltagarna själva fått skatta sin upplevda hälsa och funktionsförmåga avseende gång, vardagens aktiviteter och sociala kontakter. I figur 2 nedan redovisas resultatet av självskattningens medianvärden, då materialet är relativt litet. 3

5 Noterbart är att trots att deltagarna har sjukdomar eller skador som i många fall är av den art att de med olika hastighet försämras successivt så har den upplevda hälsan rapporterats öka. Inom alla områden ses en ökad förmåga och självupplevd förbättring av social samvaro när sammanställningen görs på gruppnivå Självskattning start, 1 år, 2 år, 3 år med hästunderstödd terapi och aktivitet, median 0 Rörlighet Vardagliga aktiviteter Social samvaro Hälsa start, n:44 1 år, n:31 2 år, n:23 3 år, n:9 (fig 2. Självskattning deltagare median) Deltagarna har kontinuerligt under hela projekttiden varit delaktiga i utformningen av verksamheten. Alla har även erbjudits att komma med synpunkter och berättelser om vad verksamheten har betytt för dem. 4

6 Här nedan redovisas några deltagarröster från projektet. (fig 4. Deltagarröster) Nuläge och framtid Ett forskningsprojekt med vetenskaplig utvärdering av projektet är initierat i samarbete med SLU, Alnarp. Resultaten som ska ge fördjupad kunskap om effekter av verksamheten beräknas vara klara att presenteras under år Finansiering av verksamheten ligger nu i stort inom befintliga ramar i kommuner och landsting. Ridklubbarna avtalar med Landstinget Dalarna om erbjudande av lokal, hästar och medhjälpare som finns att tillgå när personal som vidareutbildats inom området förlägger rehabilitering till ridskolan. 5

7 Ridklubbarna ansöker om speciellt riktade föreningsbidrag eller upprättar samverkansavtal för målgruppen hos kommunerna för att kunna erbjuda verksamhet med rätt kompetens och på lika villkor för fortsatt friskvård och träning utanför hälso- och sjukvården. Deltagarna betalar skäliga egenavgifter. Möjlighet finns sedan att söka fondoch projektmedel för specifika insatser eller åtgärder som inte är kontinuerligt återkommande. Spridning av erfarenheter från projektet har skett och sker kontinuerligt genom projekthemsidan på Neuroförbundet och hos Allmänna Arvsfonden, genom tidningsartiklar, radioinslag, tv-inslag, facebookgrupp, sociala media i övrigt, film och medverkande vid mässor, möten, kunskapsdagar och temadagar. Projektet har satt ett frö, som har fått gro och nu växer genom att verksamheten implementeras i samhällets system för hälsa och välfärd. Länkar: Referenser: C, B., Brewerton, J., Ong, J., Palanca, C., & Sullivan, J. (2010). Does hippotherapy improve balance in persons with multiple sclerosis: a systematic review. EUR J Phys Rehabil Med, Muños Lasa, S., Máximo Bocanegra, N., Valero Alcaide, R., Atín Arratibel, M. V., & Ferreiro, G. (2015). Animal assisted inteventions in neurorehabilitation; a review of the most recent litterature. Neurología, ss. 30(1):1-7. Neuroförbundet. (2015). Neurorapporten, Rehabilitering. Stockholm: Neuroförbundet. Statens Folkhälsoinstitut. (2008:13). Onödig ohälsa. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. Projektgrupp: Gunnel Eld, Barbro Ödlund, Åsa Hedman Kontakt: Projektledare, Marie Gudmundsson, marie.arbre@outlook.com