Diabetes på Hässelby Vårdcentral:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diabetes på Hässelby Vårdcentral:"

Transkript

1 Rapport för VESTA Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Uppnås målvärdena för HbA1c, blodtryck och kolesterol? Ken Ikonen ST-läkare, Hässelby vårdcentral Maj 2013 Vetenskaplig handledare: Pär Ström, MD, PhD, Spec. i Allmänmedicin Axelsbergs vårdcentral Klinisk handledare: Gunnar Vrethammar, MD, Spec. i Allmänmedicin Hässelby vårdcentral 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 5 Frågeställningar... 5 Material/Metod... 6 Studiedesign... 6 Studieperiod... 6 Hässelby Vårdcentral... 6 Material... 6 Metod... 7 Begrepp och variabler:... 7 Datainsamling och bearbetning:... 7 Statistik... 8 Etiska aspekter... 9 Resultat Diskussion Slutsats Referenser

3 Sammanfattning Bakgrund: Sjukdomen Diabetes mellitus kan ge svåra komplikationer. Det finns ett antal variabler för att följa behandlingen hos en diabetespatient, så som glykosylerat hemoglobin (HbA1c), blodtryck, samt totalkolesterol. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur väl målvärden uppfylls för diabetespatienter på Hässelby vårdcentral gällande HbA1c, blodtryck och kolesterol. Frågeställningar: Hur stor andel av vårdcentralens patienter med en farmakologiskt behandlad diabetessjukdom uppnår målvärden för HbA1c, blodtryck och totalkolesterol? Finns signifikanta skillnader avseende måluppfyllelse mellan patienter med enbart tablettbehandling jämfört med insulinbehandling alternativt en kombination av insulin och tabletter? Finns skillnader mellan könen och mellan grupper med olika sjukdomsduration? Material/Metod: Studien är retrospektiv och kvantitativ. Data sammanställdes ur rapporteringssystemet MEDRAVE från ett år, Studiematerialet utgjordes av 725 diabetespatienter som under det aktuella året besökt Hässelby vårdcentral. 158 enbart kostbehandlade patienter exkluderades. 567 patienter ingick i studien. 31 patienter hade diagnosen Typ 1 diabetes. 536 patienter hade diagnosen Typ 2 diabetes. Patienterna var mellan 19 och 96 år och utgjordes av 230 kvinnor och 337 män. Resultat: Skillnaderna mellan de tre behandlingsgrupperna var inte signifikanta förutom för kolesterol. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan könens HbA1c-värden, däremot uppvisade kvinnor signifikant högre kolesterolvärden. Det sågs inga signifikanta skillnader i måluppfyllelse mellan patienter med lång respektive kort sjukdomsduration. Andelen patienter som har HbA1cvärden <53 mmol/mol var 48 % totalt. En journalgenomgång gjordes även för 18 patienter med högst HbA1c-värden. Slutsats: Största delen av vårdcentralens farmakologiskt behandlade diabetespatienter har acceptabla värden för HbA1c. Vårdcentralens diabetespatienter har svårt att nå målvärden för blodtryck och totalkolesterol. MeSH-termer: Kategori 1 ämnesområde: Diabetes mellitus. HbA1c. Kategori 2 referensobjekt: Primärvård. Kategori 3 studietyp: Retrospektiva studier. Bakgrund 3

4 Diabetes mellitus (diabetes) är en potentiellt farlig sjukdom som kan ge svåra komplikationer om den inte regleras med livsstilsändringar och/eller farmakologisk behandling. Sjukdomen brukar delas in i Typ 1 diabetes som orsakas av en gradvis total svikt av kroppens endogena insulinproduktion, samt Typ 2 diabetes som orsakas av en metabol rubbning där blodsockerregleringen i kroppen är störd till följd av insulinresistens och en relativ insulinbrist. Därtill finns mer svårklassificerade subtyper som kan te sig som blandformer av Typ 1 och Typ 2. Diabetes har ökat de senaste årtionden med en prevalens idag på cirka 4 % i Sverige. Den dominerande diagnosen är Typ 2 diabetes som utgör cirka % av fallen [2]. De svåraste komplikationerna är kopplade till sjukliga förändringar i blodkärlen med störd cirkulation som följd. Dels försämras mikrocirkulationen som ofta ger komplikationer i form av neuropatier och sår i extremiteter. Därtill ökar risken för hjärt-kärlhändelser i större kärl, som exempelvis hjärtinfarkt och stroke [1]. Behandlingen av diabetes går ut på att sänka blodsockret över tid, samt reducera andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom så som högt blodtryck. Behandlingen börjar med försök att ändra patientens kost samt öka graden av motion. Om dessa insatser inte bedöms tillräckliga kan farmakologisk behandling läggas till i form av tabletter och/eller insulin. För att följa diabetesbehandlingen finns ett antal variabler [1] som kan skatta risken för att en diabetespatient ska drabbas av följdsjukdomar; så som nivå av blodsocker över tid, blodtryck, totalkolesterol, lågdensitetslipoprotein (LDL), duration av diabetessjukdom, BMI, midjemått, albuminutsöndring i urinen, antal hypoglykemier, rökning, fysisk inaktivitet, dålig kost, och förekomst av neuropatier. Glykosylerat hemoglobin (HbA1c) är ett erkänt mått på utfallet av behandling av diabetes [3, 4]. Värdet på HbA1c speglar hur högt patientens blodsocker i genomsnitt har legat under de senaste två till tre månaderna [5]. Denna markör räknas som den viktigaste för att följa upp en diabetesbehandling [3]. Enligt gällande riktlinjer är målnivån för HbA1c < 52 mmol/mol [1]. HbA1c har bytt enhet från och med den 1 januari 2011, från den tidigare Mono S-metoden som uttrycktes i %, till den nuvarande IFCC-skalan (International Federation of Clinical Chemistry and Laboratory Medicine) som uttrycks i mmol/mol [4, 5]. Alla patienter kan inte uppnå målvärdet < 52 mmol/mol för HbA1c. Hos vissa diabetespatienter eftersträvar man enbart symtomfrihet, och då är målvärdet <73 mmol/mol; 4

5 detta gäller bl.a. patienter med frekventa hypoglykemier, svåra komplikationer i blodkärl, annan svår sjukdom, eller begränsad livslängd [6]. För diabetespatienter är målvärdet för blodtryck < 130/80 mmhg [1], möjligen ännu lägre vid tecken på mikroalbuminuri. För totalkolesterol är motsvarande målvärde < 4,5 mmol/l [1]. Vid stor risk för komplikationer kan målvärdena vara ännu lägre. För Hässelby Vårdcentral är det viktigt med sammanställd kunskap kring våra diabetespatienter. Kvalitetsregistrering av målvärden sker på vårdcentralen via registrering till Nationella Diabetesregistret (NDR) [7]. Syfte Att undersöka hur väl målvärden, enligt nationella och regionala vårdprogram, uppnås för HbA1c, blodtryck och totalkolesterol, för patienter med diabetes på Hässelby vårdcentral. Därtill undersöks även skillnader mellan olika patientgrupper i hur väl de når målvärden. Frågeställningar 1. Hur stor andel av Hässelby Vårdcentrals patienter med en farmakologiskt behandlad diabetessjukdom uppnår målvärden för HbA1c, blodtryck och totalkolesterol? 2. Föreligger någon statistiskt signifikant skillnad avseende uppnådda värden för HbA1c, blodtryck och totalkolesterol mellan patienter som endast har tablettbehandling, endast har insulinbehandling alternativt kombinationsbehandling med både tabletter och insulin? 3. Föreligger någon statistiskt signifikant könsskillnad avseende uppnådda värden för HbA1c, blodtryck och totalkolesterol? 4. Föreligger någon statistiskt signifikant skillnad avseende uppnådda målvärden för HbA1c, blodtryck och totalkolesterol mellan patienter med sjukdomsduration upp till och med tio år och de med längre? 5. Finns någon angiven förklaring nedtecknad i journalen till eventuell behandlingssvikt för patienterna med högst HbA1c-värden? 5

6 Material/Metod Studiedesign Studien är en retrospektiv kvantitativ studie som avser att undersöka hur väl våra patienter med diabetes på Hässelby vårdcentral, som dessutom har farmakologisk behandling, uppnår målvärden för HbA1c, blodtryck, samt totalkolesterol. Studieperiod Studieperioden för de olika variablerna planerades till ett år, Data från denna tidsperiod hämtades ur rapporteringssystemet MEDRAVE (RAVE) [8] som sammanställer uppgifter ur journalsystemet Take Care [9]. Hässelby Vårdcentral Hässelby vårdcentral är en stor vårdcentral med 25 läkare, 21,000 listade patienter och ett upptagningsområde med en befolkning på cirka 50,000. På vårdcentralen finns en diabetesmottagning med två distriktssköterskor som följer upp diabetespatienterna i samråd med läkarna. Material Studiematerialet utgjordes av de patienter med diabetes som under det aktuella studieåret hade besökt Hässelby vårdcentral för sin diabetessjukdom. Antal patienter med diabetes beräknades till 725 patienter under studieperioden. 158 patienter var enbart kostbehandlade, och blev då exkluderade ur denna studie. Inga ytterligare patienter exkluderades. De resterande 567 patienterna som behandlades med insulin och/eller perorala antidiabetika inkluderades i studien. Av dessa 567 patienter hade 31 patienter (c:a 5 %) diagnosen Typ 1 diabetes, och 536 patienter (c:a 95 %) hade diagnosen Typ 2 diabetes. Patienternas ålder var mellan 19 och 96 år (medelvärde 64,8 år). Studiepopulationen utgjordes av 230 kvinnor och 337 män. Patienterna hade haft sin diabetesdiagnos mellan 0 till 52 år (medelvärde 8,9 år). 6

7 Metod Begrepp och variabler: Registrerade värden för HbA1c, blodtryck, och totalkolesterol men även kön, patientens ålder och antal år med diabetesdiagnos togs fram liksom aktuell diabetesbehandling (enbart tablettbehandling, enbart insulinbehandling, eller både tablett- och insulinbehandling). Datainsamling och bearbetning: Uppgifterna som användes för att värdera måluppfyllelsen extraherades ur journalsystemet Take Care med hjälp av rapporteringssystemet RAVE för en ettårsperiod Uppgifterna laddades ned från RAVE som Excel-filer in i dataprogrammet Microsoft Excel. Därefter bearbetades uppgifterna som olika värden in i tabeller inför statistisk analys. I de fall värden för en viss variabel saknades så utelämnades dessa patienter ur beräkningen. Värdena delades upp i följande kategorier (baserat på uppdelning i RAVE): HbA1c i tre grupper; under 53 mmol/mol mellan 53 till 73 mmol/mol över 73 mmol/mol Blodtryck i två grupper; under eller lika med 130/80 mm/hg över 130/80 mm/hg Både de systoliska och diastoliska värdena behövde ligga under eller lika med gränsvärdet 130/80 mm Hg respektive över 130/80 mm Hg för att registreras i grupp enligt ovan. Blodtrycksvärdena avrundades inte, så fyra patienter som hade blodtrycksvärde 130/82 mm/hg räknades till gruppen över 130/80 mm/hg. Värden för totalkolesterol i två grupper; under eller lika med 4,5 mmol/l över 4,5 mmol/l 7

8 Sedan studerades hur dessa värden såg ut i följande patientgrupper: Totala antalet farmakologiskt behandlade diabetespatienter. Enbart tablettbehandlade diabetespatienter. Enbart insulinbehandlade diabetespatienter. Diabetespatienter med samtidig insulin- och tablettbehandling. Diabetespatienter uppdelade efter kön. Diabetespatienter uppdelade i 0-10 år med diabetes samt 11 år med diabetes (10 år valdes som hanterlig gräns då medeltiden för att ha haft en diabetesdiagnos var 8,9 år) Diabetespatienter som hade de högsta HbA1c-värdena. För att få en hanterlig mängd valdes att begränsa antalet till 18 patienter. Alla värden summerades löpande i kalkylator för att kontrollera att totala antalet patienter i varje grupp stämde. För att tydligare åskådliggöra resultaten omvandlades alla patientantal även till procent, avrundat till närmaste tiondel. Eftersom syftet inte var att följa utvecklingen hos enskilda patienter, tog studien enbart med en HbA1c-registrering per patient under det aktuella året. Om flera HbA1c-värden fanns registrerade under studieperioden, så togs endast det senaste värdet med i studien. Statistik Uppnådda värden för HbA1c, blodtryck och totalkolesterol i olika grupper samlades in som data i Microsoft Excel. Statistiska tester gjordes därefter i statistikprogrammet PAST. Statistisk analys gjordes av eventuella skillnader i uppnådda värden mellan grupperna som stod på enbart tablettbehandling, enbart insulinbehandling, eller kombinationsbehandling (tablett och insulin), samt också mellan könen, och mellan patienter med kortare och längre sjukdomsduration. Data för värdena av HbA1c och totalkolesterol är på intervallnivå. Analyser visade att de flesta data inte var normalfördelade, därför användes Mann-Whitney test, i de få fall då data var normalfördelade användes istället t-test. Gällande blodtryck gjordes dessa värden om till nominalskala genom att kategorisera värdena som 130/80 mm/hg och >130/80 mm/hg. För blodtryck användes då Chi2-test. Nollhypotesen var att det inte skulle vara någon signifikant skillnad mellan hur väl olika patientgrupper uppnådde sina målvärden. Signifikansnivån sattes till p < 0,05. 8

9 Etiska aspekter Studien är retrospektiv och innehåller ingen intervention. Eventuella etiska problem handlade då om datahantering, särskilt när det gällde journaluppgifter i programmet Take Care men även ur dataprogrammet RAVE. Det kan ses som ett integritetsintrång att gå in i en patients journal utan att en patient-läkarrelation föreligger. Detta beaktat både ur patientens och den behandlande läkarens eller sjuksköterskans synvinkel. Verksamhetschefen på vårdcentralen godkände insyn i uppgifter från RAVE samt journaler. Kollegor informerades muntligt. Då vissa enskilda journaler skulle kontrolleras manuellt måste varje patient kodas så att uppgifterna kunde kopplas till en viss journal, t.ex. som patient Kodnyckeln bevarades inlåst på vårdcentralen och förstördes när studien var klar. Ett generellt anslag sattes upp i receptionen som informerade om att en kvalitetsstudie gjordes på vårdcentralen under den aktuella tiden. Det bedömdes att den potentiella vinsten av studien för vårdcentralens räkning övervägde eventuella risker. 9

10 Resultat Frågeställning 1 & 2, HbA1c: Uppmätta värden för HbA1c hos olika farmakologiskt behandlade patientgrupper redovisas i Tabell 1. Cirka % av patienterna i samtliga grupper saknade värden för HbA1c och är då inte med. I kategorin HbA1c-värden under 53 mmol/mol ses högst procentandel patienter i gruppen med både tablett- och insulinbehandling. De enbart insulinbehandlade patienterna har högst andel patienter i gruppen HbA1c-värden mellan 53 till 73 mmol/mol. Inga statistiskt signifikanta skillnader sågs mellan olika farmakologiska behandlingar vid jämförelse av patientgrupperna. Tabell 1: Antal patienter i olika grupper av värden för HbA1c. Jämförelse mellan olika typ av diabetesbehandling på Hässelby vårdcentral. N=507 (567 saknade värden). Variabler HbA1c <53 mmol/mol HbA1c mmol/mol HbA1c >73 mmol/mol Tablettbehandlade patienter N=281 Insulinbehandlade patienter N=123 Både Tablett- & Insulinbehandlade patienter N=103 Samtliga patienter N=507 Antal (procent) 133 (47 %) 54 (44 %) 55 (53 %) 242 (48 %) 108 (38 %) 57 (46 %) 38 (37 %) 203 (40 %) 40 (14 %) 12 (10 %) 10 (10 %) 62 (12 %) Tabell 1b: Statistiska skillnader i HbA1c-värden mellan patientgrupper med olika typ av diabetesbehandling på Hässelby vårdcentral. * = p <0,05. För N, se tabell. Genomsnittliga HbA1c-värden, mmol/mol Tabletter= 56,9 (n=281) vs Insulin= 55,5 (n=123) Tabletter= 56,9 (n=281) vs Insulin&Tabl=54,7 (n=103) P-värde p= 0,90 p= 0,27 p= 0,39 Insulin= 55,5 (n=123) vs Insulin&Tabl=54,7 (n=103) 10

11 Frågeställning 1 & 2, blodtryck: Resultat vad gäller uppmätta värden för blodtryck hos olika farmakologiskt behandlade patientgrupper redovisas i Tabell 2. Endast 40 % av totala antalet patienter når rekommenderade behandlingsmål för blodtryck. Detta gäller för alla de studerade patientgrupperna. Inga statistiskt signifikanta skillnader sågs mellan patientgrupperna. Tabell 2: Antal patienter i olika grupper av värden för blodtryck. Jämförelse mellan olika typ av diabetesbehandling på Hässelby vårdcentral. N=535 (567 - saknade värden). Variabler Blodtryck 130/80 mmhg Blodtryck >130/80 mmhg Tablettbehandlade patienter N=299 Insulinbehandlade patienter N=132 Både Tablett- & Insulinbehandlade patienter N=104 Samtliga patienter N=535 Antal (procent) 121 (40 %) 58 (44 %) 35 (34 %) 214 (40 %) 178 (60 %) 74 (56 %) 69 (66 %) 321 (60 %) Tabell 2b: Statistiska skillnader i andel patienter med blodtryck 130/80 mmhg och>130/80 mellan patientgrupper med olika typ av diabetesbehandling på Hässelby vårdcentral. För basdata se tabell 2. För N, se tabell. Variabler Tabletter (n=299) vs Insulin (n=132) Tabletter (n=299) vs Insulin & Tabl. (n=104) Insulin (n=132) vs Insulin & Tabl. (n=104) P-värde p= 0,50 p= 0,22 p= 0,11 11

12 Frågeställning 1 & 2, totalkolesterol: Resultat vad gäller uppmätta värden för totalkolesterol hos olika farmakologiskt behandlade patientgrupper redovisas i Tabell 1. Endast 40 % av totala antalet patienter når rekommenderade behandlingsmål för totalkolesterol. Detta gäller för alla de studerade patientgrupperna. Statistiskt signifikant högre värden för totalkolesterol sågs för gruppen som hade diabetesbehandling med både tabletter och insulin, p= 0,02 jämfört med tablettbehandlade och p= 0,01 jämfört med enbart insulinbehandlade. Tabell 3: Antal patienter i olika grupper av värden för HbA1c. Jämförelse mellan olika typ av diabetesbehandling på Hässelby vårdcentral. N=383 (567 - saknade värden). Variabler Totalkolesterol 4,5 mmol/l Totalkolesterol >4,5 mmol/l Tablettbehandlade patienter N=213 Insulinbehandlade patienter N=98 Både Tablett- & Insulinbehandlade patienter N=72 Samtliga patienter N=383 Antal (procent) 90 (42 %) 45 (46 %) 20 (28 %) 155 (40 %) 123 (58 %) 53 (54 %) 52 (72 %) 228 (60 %) Tabell 3b: Statistiska skillnader i totalkolesterolvärden mellan patientgrupper med olika typ av diabetesbehandling på Hässelby vårdcentral. * = p <0,05. För N, se tabell. Genomsnittliga totalkolesterolvärden mmol/l Tabletter= 4,9 (n=213) Insulin= 4,8 (n=98) Tabletter= 4,9 (n=213) Insulin&Tabl=5,2 (n=72) Insulin= 4,8 (n=98) Insulin&Tabl=5,2 (n=72) P-värde p= 0,62 p= 0,02* p= 0,01* 12

13 Frågeställning 3, könsskillnader: Skillnader mellan könen gällande hur många som uppnår målvärden för HbA1c, blodtryck och totalkolesterol redovisas i Tabell 4. Skillnaden mellan könen är inte signifikanta vad gäller uppmätta värden för HbA1c och blodtryck. Kvinnor uppvisar signifikant högre kolesterolvärden än män i medel. Tabell 4: Skillnad mellan könen vad gäller uppnådda värden vid diabetesbehandling på Hässelby vårdcentral. Blodtryck med både systoliskt värde 130mmHg och diastoliskt värde /80 mm Hg hänfördes till gruppen 130/80 mmhg. Övriga klassificerades som>130/80 mmhg. * = p <0,05. För N=, se tabell. Variabler Män N = 298 Kvinnor N = 209 HbA1c < (49 %) 96 (46 %) mmol/mol HbA1c (36 %) 95 (45 %) mmol/mol HbA1c >73 44 (15 %) 18 (9 %) mmol/mol Genomsnittligt HbA1c mmol/mol 56,5 55,6 P-värde = 0,99 Blodtryck 130/80 mmhg Blodtryck >130/80 mmhg Män N = 314 Kvinnor N = (39 %) 91 (41 %) 191 (61 %) 130 (59 %) P-värde= 0,64 Totalkolesterol 4,5 mmol/l Totalkolesterol >4,5 mmol/l Genomsnittligt Totalkolesterol, mmol/l Män N = 230 Kvinnor N = (45 %) 50 (33 %) 126 (55 %) 103 (67 %) 4,8 5,1 P-värde = 0,003* 13

14 Frågeställning 4, effekt av sjukdomsduration: Olika patienters antal år med diabetes ( 10 år eller 11 år), samt skillnader i dessa gruppers värden för HbA1c, blodtryck och totalkolesterol visas i Tabell 5. Uppgift om antal år med diagnos saknades hos 129 patienter som inte räknas med. Antal år med diabetesdiagnos verkar inte i denna studie signifikant påverka om patienter når målvärden eller inte. Tabell 5: Uppnådda värden vid diabetesbehandling i relation till år med diabetesdiagnos på Hässelby vårdcentral. * = p <0,05. För N=, se tabell. Variabler HbA1c <53 mmol/mol HbA1c mmol/mol HbA1c >73 mmol/mol Genomsnittligt HbA1c mmol/mol 0-10 år med diabetesdiagnos N = år med diabetesdiagnos N = (49 %) 68 (49 %) 102 (41 %) 54 (39 %) 25 (10 %) 16 (12 %) 55,1 56,0 P-värde= 0,76 Blodtryck 130/80 mmhg Blodtryck >130/80 mmhg 0-10 år med diabetesdiagnos N = år med diabetesdiagnos N = (40 %) 56 (38 %) 156 (60 %) 92 (62 %) P-värde= 0,63 Totalkolesterol 4,5 mmol/l Totalkolesterol >4,5 mmol/l Genomsnittligt Totalkolesterol, mmol/l 0-10 år med diabetesdiagnos N = år med diabetesdiagnos N = (39 %) 43 (41 %) 116 (61 %) 62 (59 %) 4,9 5,0 P-värde= 0,66 14

15 Frågeställning 5, särskilda riskpatienter: 18 patienter med högst HbA1c-värden studerades även separat, se Tabell 6. Könsfördelningen var 5 kvinnor och 13 män. Merparten hade enbart tablettbehandling. Endast tre patienter hade blodtrycksvärden under 130/80 mmhg. Tabell 6. Data för 18 diabetespatienter med högst värden för HbA1c på Hässelby Vårdcentral. Patient nummer Diagnos Kön Debutår för diagnos HbA1c Blodtryck Totalkolesterol Behandling med 1 Typ 2 K /83 4,8 Tabletter 2 Typ 2 M /102 5,2 Tabletter 3 Typ 2 M /86 5,6 Tabletter 4 Typ 2 K /70 Tabletter 5 Insulin & Typ 2 M /100 7,7 tabletter 6 Typ 2 M /85 7 Tabletter 7 Typ 2 K /90 6,2 Insulin & tabletter 8 Typ 2 M /85 Tabletter 9 Typ 2 M /73 Tabletter 10 Typ 2 M /90 6,3 Insulin 11 Typ 2 M /85 4,9 Tabletter 12 Typ 1 M 96 Tabletter 13 Typ 2 M /107 5 Tabletter 14 Typ 2 M /80 4,6 Tabletter 15 Typ 2 M /66 Insulin 16 Typ 2 K /72 5,8 Tabletter 17 Typ 2 M /80 5,1 Tabletter 18 Typ 2 K /70 7,8 Tabletter Av journalerna framgick att tre patienter hade avancerad hjärt-kärlsjukdom som lett till stroke, hjärtinfarkt och claudicatio. I ett av dessa fall hade kärlsjukdomen debuterat i form av hjärtinfarkt cirka 30 år innan patienten fick sin diabetesdiagnos. Övervikt fanns i fyra fall. Tre patienter hade diagnosen hypothyreos. En patient hade drogberoende och en annan alkoholberoende. Två hade astma. En hade en reumatisk sjukdom. Kronisk värkproblematik fanns hos två patienter. En patient uppgavs ha en kognitiv störning. En annan beskrevs i journaltexten som mindre begåvad. I två fall stod meningen slarvar med medicin. Hos två patienter fanns enligt journaltexten en situation av uttalad språkförbistring. Flera av patienterna hade hypertoni. Fyra patienter var (kända) rökare. Ovanstående beskrivningar överlappar i flera fall, det vill säga en och samma patient kunde ha flera av dessa uppräknade problem. 15

16 Diskussion Studien visar olika grader av måluppfyllelse för de studerade variablerna, som diskuteras nedan var för sig. Nationella Diabetesregistret (NDR) rapport för 2011 [7] har översiktligt jämförts med de viktigaste resultaten i diskussionen nedan. HbA1c Största delen av vårdcentralens farmakologiskt behandlade diabetespatienter har acceptabla värden för HbA1c, med 48 respektive 40 % i grupperna <53 och mmol/mol. Endast 12 % av alla patienter hade HbA1c-värden >73 mmol/mol. Enligt NDR är medelvärdet för HbA1c i primärvården på riksnivå 54,6 mmol/mol. Detta jämförs med 56,1 mmol/mol för Hässelby vårdcentral. Skillnaderna mellan de olika behandlingsformerna (tabletter, insulin, eller både och) var i denna analys inte statistiskt signifikanta, vilket möjligen skulle kunna tala för att behandlande läkare valt rätt behandling för respektive patient. Eller så finns det inte så stora skillnader mellan olika behandlingsformer med rätt dosering. Som nämnts tidigare är det ofta inte möjligt att pressa ned den enskilde diabetespatienten för lågt i sina HbA1c-värden, bl.a. på grund av risken för hypoglykemi [10]. Det blir alltså en tolkningsfråga om man väljer att betrakta att patienter som tillhör gruppen HbA1c-värden mellan 53 till 73 mmol/mol uppvisar ett lyckat eller misslyckat resultat. Det är oklart varför vårdcentralen ligger lite högre i medelvärde för HbA1c jämfört med NDR. En faktor som kan nämnas är att under den valda studieperioden , så skedde förändringar på diabetesmottagningen med personalbyten. Detta kan tänkas ha påverkat kontinuiteten och därigenom även datainsamling samt patienternas värden. Det kan t.ex ta tid att implementera etablerade vårdrutiner hos nyanställda. 16

17 Blodtryck och totalkolesterol Studien visar att målvärden för blodtryck och totalkolesterol sällan nås, då 60 % patienter ligger över målvärdet för respektive variabel. Enligt NDR är andelen diabetespatienter med blodtryck <130/80 mmhg i primärvården på riksnivå 23,1 %. För Hässelby vårdcentral är motsvarande siffra 36 %. Gällande patienter med totalkolesterol <4,5 mmol/l finner vi på riksnivå 42,9 % och på Hässelby vårdcentral 38 %. Jämfört med NDR är skillnaden i blodtryck alltså till vårdcentralens fördel. Möjliga orsaker, förutom den farmakologiska behandlingen, kan vara vårdcentralens drop-in blodtrycksmottagning där patienterna kan följa sitt blodtryck, samt tillgång till 24-timmars blodtrycksmätning. Däremot ligger värden för totalkolesterol sämre till om man jämför med riksnivå. Anledningen är oklar, men ett observandum är att kolesterolvärden inte verkar följas upp lika ambitiöst på Hässelby vårdcentral som blodtryck och HbA1c. För 184 patienter saknas kolesterolvärden under studieperioden, jämfört med 32 för blodtryck och 60 för HbA1c. Gruppen både tablett- och insulinbehandlade patienter har störst andel i procent med blodtryck och kolesterol över målvärde. En möjlighet är att patienter som har dubbelbehandling för sin diabetessjukdom har mindre följsamhet emot ytterligare medicinering. Tidigare studier har påvisat samband mellan medicineringens komplexitet och följsamhet [11]. Detta motsägs dock av att 23 patienter (20 %) i denna grupp helt saknar medicinering för blodtryck och/eller kolesterol. Könsskillnader Kvinnorna når mera sällan rekommenderade målvärden för kolesterol än männen, och skillnaden var statistiskt signifikant. Enligt NDR har kvinnor på riksnivå något högre totalkolesterolvärden [7], och denna tendens framkommer även på Hässelby vårdcentral. Detta kan möjligtvis ha sin naturliga förklaring i att kvinnor oftare har högre andel HDL [12]. För en mer fullständig riskprofil behöver man då mäta även LDL-värden, dessa togs dock inte med i denna studie. 17

18 Männen ser ut att ha svårare än kvinnorna att nå målvärden för blodtryck, men denna skillnad var inte statistiskt signifikant. Orsaken är okänd. Jämför man siffror från NDR ses att medelvärdet för HbA1c hos män i primärvården på riksnivå är 54,8 mmol/mol (Hässelby vårdcentral 56,5 mmol/mol). Medelvärdet för HbA1c hos kvinnor i primärvården på riksnivå är 54,3 mmol/mol (Hässelby vårdcentral 55,6 mmol/mol). Sjukdomsduration Signifikanta skillnader sågs inte mellan patienter med olika duration av sin diabetessjukdom vad gäller uppnådda målvärden (trots att durationen tros spela roll [13]). Orsaken är okänd. Patienter med högst HbA1c-värden En journalgenomgång gjordes för de 18 patienter som hade högst HbA1c-värden. Det sågs försvårande faktorer som samsjuklighet, övervikt, följsamhetsproblem samt missbruk. Överkonsumtion av alkohol kan försämra diabetesläget, så även fetma och rökning [10]. Möjligen förklarar några av faktorerna ovan varför flera av dessa patienter inte fått behandling med insulin. Det här verkar vara en högriskgrupp med svårare sjukdom, flera riskfaktorer och möjligen sämre behandling som borde prioriteras starkare [14]. Styrkor En styrka med studien är att data var lätt att få fram och verkar tillförlitliga. Användning av rapporteringssystemet RAVE minskar risken att missa data som kan ske vid en manuell genomgång. Det är ett stort material som studerats ur en rad synvinklar för att belysa diabetesläget på vårdcentralen. Resultaten har även jämförts med NDR som är en omfattande databas avseende diabetes i svensk sjukvård. 18

19 Svagheter Studien har valt att inkludera patienter med både diagnoserna Typ 1 och Typ 2 diabetes. En möjlig nackdel med detta är att sjukdomsbilden och vården för Typ 1 diabetes skiljer sig i vissa avseenden från Typ 2. Fördelen är en mer fullständig bild av hur vården fungerar för vårdcentralens diabetespatienter. Det är dock oklart om diagnosen Typ 1 stämmer i samtliga fall. 15 av de 31 patienterna med denna diagnos hade enbart tablettbehandling vilket är ovanligt hos typ-1 diabetiker. Diagnoserna kan i vissa fall vara felsatta, eller så tillhör vissa av dessa patienter en annan subtyp av diabetes. Alla grupper av data har inte jämförts med varandra. Är det till exempel samma patienter som har höga HbA1c-värden, som även har högt blodtryck och högt kolesterol? Att korsreferera alla data kräver mer tid, och faller därmed utanför ramen för denna studie. Framtida studier En möjlig infallsvinkel är att korsreferera värden för HbA1c, blodtryck samt kolesterol med logistisk regression. Man kan även titta på andra faktorer vid diabetesvård; så som BMI, midjemått, albuminutsöndring i urinen, antal hypoglykemier, förekomst av rökning, fysisk aktivitet, och kost. Medelåldern hos de studerade patienterna var 64,8 år, eventuellt skulle man kunna studera livsstilsfaktorer hos de över 60 år som särskild målgrupp. Slutsats Vårdcentralen kan bli ännu bättre på att få ned värden för HbA1c, blodtryck och kolesterol i det kliniska arbetet, till exempel med utökad patientutbildning. Det verkar även finnas utrymme att oftare ta kolesterolprover på diabetespatienterna. Diabetesvården på Hässelby vårdcentral utgörs av samarbete mellan två diabetessköterskor, nio distriktssköterskor i hemsjukvårdsgruppen, samt 25 läkare. Möjligen kan arbetet förbättras ytterligare vad gäller samordning och rutiner? 19

20 Referenser 1. Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för diabetesvården Smith, Arnqvist, Berne et al Läkemedelsverket, Bakgrundsdokumentation, Behandling av Typ 2 diabetes. 3. Författare okänd. HbA1c.nu. Uppdaterad 2010 september, citerad Svensk Förening för Klinisk Kemi (SFKK) är ansvarig för innehållet och finansieringen av 4. Consensus statement on the worldwide standardization of the HbA1c measurement; The American Diabetes Association, European Association for the Study of Diabetes, International Federation of Clinical Chemistry and Laboratory Medicine, and the International Diabetes Federation, Consensus Committee, Springer-Verlag Jeppsson JO, Kobold U, Barr J, Finke A et al. (2002). Approved IFCC reference method for the measurement of HbA1c in human blood. Clin Chem Lab Med 40: Nils Adner, Södersjukhuset, Erik Moberg, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Jonas Tovi, Carema vårdcentral Farsta. Viss.nu: Diabetes. Uppdaterat: Maj 2012, citerad Eliasson et al. Nationella Diabetesregistret (NDR). Årsrapport 2011 års resultat. 8. Dr Per Stenström. Uppdaterad ; citerad Max Eliasson, Anita Weber. Stockholms läns landsting, Landstingsrevisorernas PM- Lägesrapport Take Care journalsystem i SLL, En fördjupad granskning. 10. Författare ej angiven. (2011). Standards of Medical Care in Diabetes 2011, American Diabetes Association. Diabetes Care January; 34(Suppl 1): S11 S61. 20

21 11. Stange D, Kriston L, von-wolff A, Baehr M, Dartsch DC. (2013). Reducing cardiovascular medication complexity in a german university hospital: effects of a structured pharmaceutical management intervention on adherence. J Manag Care Pharm Jun;19(5): Kautzky-Willer A, Stich K, Hintersteiner J, Kautzky A, Kamyar MR, Saukel J, Johnson J, Lemmens-Gruber R. (2013). Sex-specific-differences in cardiometabolic risk in type 1 diabetes: a cross-sectional study. Cardiovasc Diabetol May 24;12: Lyssenko V, Nilsson PM. (2012). Läkartidningen Nr 14-15, Volym 109: Kartläggning av skyddsfaktorer vid typ 1-diabetes har börjat. 14. Steinar Hunskår et al. Allmänmedicin. Studentlitteratur, Nathan DM, Singer DE, Hurxthal K, Goodson JD. (1984). The clinical information value of the glycosylated hemoglobin assay. N Engl J Med 310: Rohlfing CL, Wiedmeyer HM, Little RR, England JD, Tennill A, Goldstein DE. (2002). Defining the relationship between plasma glucose and HbA1c: analysis of glucose profiles and HBA1c in the Diabetes Control and Complications Trial. Diabetes Care 25: Little RR, Rohlfing CL, Wiedmeyer HM, Myers GL, Sacks DB, Goldstein DE. (2001). The National Glycohemoglobin Standardization Program (NGSP): a five-year progress report. Clin Chem 47: Tight blood pressure control and risk of macrovascular and microvascular complications in type 2 diabetes: UKPDS 38. UK Prospective Diabetes Study Group. [No authors listed] Erratum in BMJ 1999 Jan 2; 318 (7175):29. 21

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral Diabetes på Tranebergs Vårdcentral I vilken utsträckning uppnår vi målvärden för långtidsblodsocker, blodtryck och blodfetter enligt Nationella riktlinjer? Ett projektarbete under ST i allmänmedicin 2011

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Att välta ett landsting

Att välta ett landsting Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista

Läs mer

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället. VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån

Läs mer

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller Analysförklaring Vid analys: är det den senaste registreringen/patient som gäller (patienten kan bara vara med 1 gång) är det minst 1 patienter/enhet av andel måste frågan vara besvarad med ja eller nej

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

Genomförande av IFCC-kalibreringen för HbA 1c rekommendationer från SFKK och EQUALIS Revision 1 2010-08-26

Genomförande av IFCC-kalibreringen för HbA 1c rekommendationer från SFKK och EQUALIS Revision 1 2010-08-26 Genomförande av IFCC-kalibreringen för HbA 1c rekommendationer från SFKK och EQUALIS Sammanfattning av ändringar i denna revision Följande delar av dokumentet har förändrats i denna revision. - Omräkningsfunktionen

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,

Läs mer

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Samband mellan riskfaktorer och komplikationer vid diabetes Rapport efter 13 år med Nationella diabetesregistret (NDR) JAN

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010 Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Rave3. Användarmanual. Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin

Rave3. Användarmanual. Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin Rave3 Användarmanual Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin 1 Rave3 - Den medicinska resultatrapporten för primärvården Dataprogrammet ger dig information om verksamheternas utveckling

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-10-06 655/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-10-06 655/2006 BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk

Läs mer

Månadstema Dokumentation & uppföljning Diabetes

Månadstema Dokumentation & uppföljning Diabetes 1 (7) Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Mars-April 2012 Månadstema Dokumentation & uppföljning Diabetes Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t.ex. frågor, förbättringsförslag,

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 Lokalt dokument om diabetes hos äldre Med Åsa Theanders och Anders Nilssons goda minne vidareskickar vi deras uppdaterade PM som gjorts för VC Åstorp. Vi vet att deras

Läs mer

Diabetes och viktnedgång vid Jakobsbergs vårdcentral

Diabetes och viktnedgång vid Jakobsbergs vårdcentral ST uppsats Diabetes och viktnedgång vid Jakobsbergs vårdcentral Maria Palmberg ST- läkare i allmänmedicin Handledare: Per Olof Kaiser Medicine doktor Specialist i allmänmedicin, CeFAM Innehållsförteckning

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Samband mellan affektiv sjukdom och bristande metabol kontroll. med ökad risk för komplikationer för patienter med typ 2

Samband mellan affektiv sjukdom och bristande metabol kontroll. med ökad risk för komplikationer för patienter med typ 2 Samband mellan affektiv sjukdom och bristande metabol kontroll med ökad risk för komplikationer för patienter med typ 2 diabetes på Aneby vårdcentral Vetenskapligt arbete under ST-tjänstgöring Författare:

Läs mer

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Att förebygga stroke är att behandla stroke Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221

Läs mer

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Höglandssjukhuset 11. Länssjukhuset Ryhov 145. Värnamo sjukhus 85. Analysförklaring Vid analys:

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

Diabetes i Sverige. Aventis Pharma BAKGRUNDSMATERIAL

Diabetes i Sverige. Aventis Pharma BAKGRUNDSMATERIAL Aventis Pharma BAKGRUNDSMATERIAL Diabetes i Sverige Omfattning 350 000 svenskar eller cirka 4 procent av Sveriges befolkning har diabetes. 10-15 procent av patienterna har typ 1-diabetes, resten typ 2-diabetes.

Läs mer

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Finns också en

Läs mer

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade

Läs mer

Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Uppsala 2011-03-14 1 (1) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.hs@social.ministry.se Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården.

Läs mer

Typ 2 diabetes hos äldre. Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping

Typ 2 diabetes hos äldre. Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping Typ 2 diabetes hos äldre Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping 1 5 50% Ej diabetes Diabetes 40% Risk att få hjärtinfarkt inom 7 år 30% 20% 10% 0% hjärtfrisk Tidigare hjärtinfarkt Blodsockret

Läs mer

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt

Läs mer

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk

Läs mer

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning 1368/2009 SÖKANDE Pharmachim AB Berga Allé 1 254 52 Helsingborg SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT

Läs mer

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Till dig som har typ 2-diabetes

Till dig som har typ 2-diabetes Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns

Läs mer

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,

Läs mer

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk 1 1 Förbättring-vad är det och hur? På fm patienternas mätbara uppgifter på vårdcentralen X, de ger en mycket begränsad bild DAL: 1 2 3 4 5 6 DAS: 1 2 3 4 PATIENT 2 2Vad

Läs mer

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid

Läs mer

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.

Läs mer

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? NASJONALT DIABETESFORUM 2017 OSLO 26. 27. APRIL peter.adolfsson@regionhalland.se Disclosures Research: Recent research

Läs mer

Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC

Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC 1 VESTA projekt höstprogrammet 2011 Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC Följsamhet till regionala riktlinjer Ban Istefan ST-läkare i Allmänmedicin Flemingsberg

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Innehåll. CIRKELTILLFÄLLE 1 7 Allmänt om äldre och läkemedel 7 Diabetes mellitus 10

Innehåll. CIRKELTILLFÄLLE 1 7 Allmänt om äldre och läkemedel 7 Diabetes mellitus 10 Innehåll FÖRORD 3 UTBILDNINGEN 4 Syftet med utbildningen 4 Mål 4 Målgrupp 4 Studiecirkel som utbildningsform 4 Studiecirkelledare 5 Studiecirkelns upplägg 6 Planeringstillfälle 6 Kurslitteratur 6 CIRKELTILLFÄLLE

Läs mer

Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län

Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län För att få god kvalitet i diabetesvården krävs bl a struktur och systematik i arbetet. Detta är något som flera hälsocentraler i länet arbetat

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414 Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Ett liv utan komplikationer. Omvårdnadsinterventioners inverkan på egenvård vid Diabetes Mellitus

Ett liv utan komplikationer. Omvårdnadsinterventioners inverkan på egenvård vid Diabetes Mellitus Ett liv utan komplikationer. Omvårdnadsinterventioners inverkan på egenvård vid Diabetes Mellitus - en litteraturstudie A life without complications. The effects of nursing interventions on self care among

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Politisk viljeinriktning diabetes

Politisk viljeinriktning diabetes TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2 Mer information finns på www.accu-chek.se Kontakta Accu-Chek Kundsupport Telefon 020-41 00 42 E-post info@accu-chek. se ACCU-CHEK Combo Broschyren är granskad av Legitimerad Diabetessköterska Insulinbehandlad

Läs mer

Variabler i BORIS. Formulär / Modul När registrera Variabel Beskrivning / Kommentar Alternativ Hjälptext

Variabler i BORIS. Formulär / Modul När registrera Variabel Beskrivning / Kommentar Alternativ Hjälptext PATIENTINFORMATION Obligatoriska uppgifter vid nyregistrering Personnummer De fyra sista sifforna lagras kodat och visas inte. De fyra sista sifforna i personnumret lagras kodat och visas inte efter man

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Orifarm AB Box 50231 202 12 Malmö SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (5) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi-Aventis Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer