Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014."

Transkript

1 Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk handledare: Birgitta Wiklund Hammarström, spec. i allmänmedicin Täby kyrkby HLM Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao, spec. i allmänmedicin Rosenlunds VC 1

2 Sammanfattning Bakgrund: Vikten av fysisk aktivitet som behandling, samt förebyggande insats, vid en rad sjukdomstillstånd har varit känt under lång tid. Det finns vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet har en positiv effekt på såväl somatiska som psykiatriska sjukdomar. Denna kunskap har på senare år bl a resulterat i användandet av Fysisk aktivitet på recept (FaR), en blankett som kan förskrivas av sjukvårdspersonal och som ämnar uppmuntra till fysisk aktivitet. Syfte: Att undersöka hur förskrivningen av FaR såg ut på Täby kyrkby HLM under genom att studera vilka diagnoser/diagnosgrupper som var kopplade till FaR-förskrivning, hur stor andel av det totala antalet patienter med diagnosen depression respektive diabetes mellitus typ 2 som har fått FaR förskrivet under studieperioden och om det fanns signifikanta skillnader mellan de två grupperna, samt mellan män och kvinnor inom respektive grupp. Material och metod: Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie där förekomst av FaR i journalen mellan var urvalskriterium. Informationen inhämtades med hjälp av Medrave. Efter genomläsning av de journaler där FaR förskrivits, identifierades den diagnos som var kopplad till förskrivningen. Diagnoserna grupperades sedan i sjukdomsgrupper. Slutligen identifierades även samtliga patienter med diagnos depression, respektive diabetes mellitus typ 2, under studieperioden. Dessa grupperades utifrån förekomst av FaR i journalen eller ej, och delades sedan upp på kön. Statistiska skillnader beräknades med Chi-2 och signifikans definierades som p<0,05. Resultat: Totalt identifierades 203 patienter som förskrivits FaR under studieperioden, fördelat på 63 olika diagnoser. 93 var män och 110 var kvinnor. Fördelningen av antalet patienter i de olika sjukdomsgrupperna var enligt följande; Luftvägar 3, Diabetes 43, Hypertoni 59, Fetma/lipidrubbning 24, Muskler/leder/skelett 29, Hjärtsjukdomar 6, Psykiska sjukdomar 17 och Övriga 22. Totalt hittades 220 patienter som erhållit diagnosen depression, och 231 patienter som erhållit diagnosen diabetes mellitus typ 2, under studieperioden. Mellan dessa grupper förelåg en signifikant skillnad i förskrivningen av FaR (p<0,05). Det fanns ingen signifikant skillnad avseende FaR-förskrivningen mellan könen, inom respektive grupp. Slutsats: Majoriteten av de FaR som förskrivits under studieperioden utfärdades för somatiska diagnoser, huvudsakligen för diabetes och hypertoni. Vid en jämförelse mellan en utvald somatisk åkomma och en psykiatrisk, där grupperna är relativt lika i storlek, skiljer det sig signifikant avseende FaR-förskrivningen. Sammantaget bör det finnas det utrymme att öka förskrivningen av FaR på Täby kyrkby HLM, i synnerhet för de patienter som sökt för psykiatriska besvär. MeSH-termer: Fysisk aktivitet, Primärvård, Depression, Typ 2-diabetes. 2

3 Innehållsförteckning Bakgrund.. 4 Syfte. 5 Frågeställningar 5 Material och metod... 6 Statistik Etiska överväganden 9 Resultat. 10 Diskussion Allmänt Styrkor och svagheter. 13 Slutsats Referenser Bilagor

4 Bakgrund Redan för drygt tretusen år sedan hade människor kännedom om att fysisk aktivitet hade en hälsofrämjande effekt (1). Denna vetskap har successivt utvecklats och på senare år bland annat mynnat ut användandet av det som i Sverige benämns som Fysik aktivitet på recept (FaR). FaR är en blankett som kan förskrivas av ett flertal yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården och är en skriftlig instruktion för hur patienten i fråga rekommenderas aktivera sig fysiskt. Syftet med användningen av FaR, inte minst inom primärvården, är att stimulera patienter att använda sig av fysisk aktivitet som en del i behandlingen av olika sjukdomstillstånd. World Health Organization (WHO) har identifierat fysisk inaktivitet som den fjärde ledande riskfaktorn för global mortalitet. Rekommendationen från WHO är att alla vuxna människor bör utöva måttlig fysisk ansträngning minst 150 minuter per vecka, alternativt, intensiv fysisk aktivitet 75 minuter per vecka. Den fysiska aktiviteten bör ske i perioder som överstiger åtminstone 10 minuter per tillfälle. Studier har påvisat ett tydligt samband mellan fysisk inaktivitet och förekomsten av en rad allvarliga sjukdomstillstånd. Sammantaget uppskattas fysisk inaktivitet exempelvis vara den främsta orsaken till drygt 25% av all bröst- och coloncancer, 30% av ischemisk hjärtsjukdom samt 27% av diabetes (2). Fysisk aktivitet bör således uppmuntras även som en del i det sjukdomsförebyggande arbetet, en viktig del i primärvårdens uppdrag. Kopplingen mellan graden av fysisk aktivitet och risken för komplikationer/följdsjukdomar finns bland annat dokumenterat i en studie där man följt patienter med diabetes mellitus typ 2. Man såg då att låg (<60 minuter per vecka) fysisk aktivitet signifikant ökar risken för utvecklingen av kardiovaskulär sjukdom, samt ökar mortaliteten hos patienter i denna kategori (3). Omvänt har man i en annan studie även kunnat konstatera att måttlig-intensiv fysisk aktivitet minskar förekomsten av kardiovaskulära händelser, mikrovaskulära komplikationer, samt den totala mortaliteten hos patienter med diabetes mellitus typ 2 (4). Hälsovinsterna med regelbunden fysisk aktivitet är dock inte begränsade till somatiska sjukdomar. Det verkar även finnas en koppling mellan graden av fysisk aktivitet och psykiskt 4

5 välmående, där en högre aktivitetsgrad tycks ge ett skydd mot utvecklingen av depression (5). Det finns vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet som ensam åtgärd ger god effekt vid lindrig och måttlig depression, samt att det ger en förstärkt effekt om det ges som tillägg till sedvanlig behandling (samtalsterapi och/eller läkemedel). Fysisk aktivitet har även en gynnsam effekt på vanligt förekommande komorbida tillstånd vid depression, såsom hjärtkärlsjukdom och diabetes mellitus typ 2 (6). Då fysisk aktivitet visat sig ha hälsofrämjande effekter - utöver de preventiva effekterna för sjukdomsutveckling/komplikationer - kan det vara en viktig del i behandlingsarsenalen och något som således bör uppmuntras. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har tidigare konstaterat att rådgivning i en klinisk vardagsmiljö leder till att patienter ökar sina fysiska aktivitet med 12-50%, samt att komplettering med bland annat FaR leder till 15-50% ytterligare ökning (7). Det är på Täby kyrkby Husläkarmottagning (HLM) okänt hur många FaR-recept som förskrivs och hur fördelningen av FaR-förskrivningen ser ut mellan olika typer av diagnoser, såväl somatiska som psykiatriska. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur förskrivningen av FaR ser ut på Täby kyrkby HLM. Frågeställningar 1. Hur många FaR förskrevs på Täby kyrkby HLM under perioden ? 2. Vilka diagnoser var kopplade till förskrivningen av FaR och hur ser fördelningen ut mellan diagnoserna? 3. Hur stor andel av patienterna med diagnosen depression respektive diabetes mellitus typ 2, har fått FaR förskrivet under studieperioden? 4. Fanns signifikanta skillnader i förskrivningen av FaR mellan män och kvinnor inom diagnosgrupperna depression respektive diabetes, samt mellan de två diagnosgrupperna som helhet? 5

6 Material och metod Studiedesign Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie. Den utfördes på Täby kyrkby HLM, en vårdcentral med ca 9000 listade patienter. Socioekonomiskt utgörs populationen huvudsakligen av medelklass, med en viss övervikt mot småbarnsfamiljer. Studiepopulation Studiepopulationen utgjordes för delfråga 1-2 av alla (listade) patienter, oavsett ålder och kön, som under perioden förskrevs FaR på Täby kyrkby HLM. Fördelningen av patienter i olika diagnosgrupper och kön ses i figur 1. Patienter som förskrevs FaR under perioden (sjukdomsgrupp) Luftvägar Diabetes Hypertoni Fetma/lipidrubbning Muskler/leder/skelett Hjärtsjukdomar Psykiska sjukdomar Övriga 6

7 Figur 1 Studieprocess med fördelning i diagnoser och kön för frågeställning 1-2 Då delfråga 3-4 gällde hur stor andel av patienter med diagnosen depression eller diabetes mellitus typ 2 som förskrevs FaR under den givna tidsperioden, inkluderades även det totala antalet patienter som fått någon av dessa diagnoser (oavsett om de fått FaR eller inte) under det undersökta tidsintervallet. Detta illustreras i figur 2. Patienter som erhållit diagnos diabetes mellitus typ II under studieperioden Patienter som erhållit diagnos depression under studieperioden Andel patienter som förskrevs FaR Andel patienter som ej förskrevs FaR Andel patienter som förskrevs FaR Andel patienter som ej förskrevs FaR Figur 2 Flödesschema av studieprocessen för frågeställning 3 och 4 Begrepp och varibler FaR-förskrivning definieras som registrerad förskrivning av FaR i journalen under studieperioden. Kön uppdelas på kvinnor och män. Diagnos depression inkluderar de ICD-koder som innehåller något av följande begrepp; depression, depressiv/-va episod/-er, depressionstillstånd samt dystymi. Diagnoser som exkluderades är de som innehåller något av följande begrepp; maniska eller psykotiska symtom. Anledningen till detta är att patienter med någon av dessa diagnoser ej bedöms vara aktuella för FaR. Diagnos diabetes inkluderar de ICD-koder som innehåller begreppet diabetes mellitus typ 2. Diagnoser som exkluderades är de som innehåller något av följande begrepp; hypoglykemi, koma eller gangrän. Anledningen till detta är att patienter med någon av dessa diagnoser ej bedöms vara aktuella för FaR. 7

8 Teknik, datainsamling och bearbetning Informationen till studien inhämtades med hjälp av Medrave (medicinskt rapportverktyg), utdataprogram för journaler. En lista skapades i Medrave med förskrivning av FaR under studieperioden som urvalskriterium. Därmed genererades en lista över samtliga studiedeltagare för frågeställning 1-2, där datum vid FaR-förskrivning och kön på respektive studiedeltagare framgick. Därefter genomlästes samtliga journaler utifrån det datum där FaRförskrivning skett. Den diagnos som var kopplad till det besöket kunde på så sätt identifieras. Därefter fördes datan in i Excel och samtliga studiedeltagare tilldelades ett kodnummer för att säkerställa anonymitet. En kodnyckel skapades för att kunna kontrollera originalmaterialet. Efter att diagnos identifierats grupperades de in i 8 olika sjukdomsgrupper utifrån respektive diagnos karakteristika, detta för att ha hanterbara mängder data. Slutligen delades varje diagnosgrupp upp på manligt respektive kvinnligt kön. Då det förekom att en person som fått FaR utskrivet hade erhållit flera diagnoser i samband med det besöket, inkluderades endast huvuddiagnosen. Huvuddiagnosen identifierades utifrån besöksorsak och vad som framkom som mest relevant i respektive journalanteckning. För att besvara frågeställning 3-4 inhämtades data ånyo med hjälp av Medrave. Två listor skapades, den ena med diagnos depression (enligt ICD-koder som redovisats tidigare) som urvalskriterium, och den andra med diagnos diabetes mellitus typ 2 (enligt ICD-koder som redovisats tidigare) som urvalskriterium. Som tilläggskriterium för båda listorna valdes både förskrivning av FaR under studieperioden, samt avsaknad av detta. Denna data fördes sedan in i Excel och även här tilldelades samtliga studiedeltagare ett kodnummer och en kodnyckel skapades. Slutligen grupperades personerna i respektive diagnosgrupp utifrån huruvida de förskrivits FaR eller inte under studietiden. Kön på respektive patient i de olika grupperna identifierades för att kunna påvisa eventuella statistiska skillnader. För att säkerställa att personen som förskrivits FaR hade fått det med anledning av depression respektive diabetes, och inte någon annan åkomma, genomlästes samtliga aktuella journaler. 8

9 Statistik Den insamlade datan utgjordes dels av antalet patienter för respektive diagnosgrupp och dels av kön, således variabler på nominal nivå. Resultaten redovisades deskriptivt. Ickeparametriska test i form av Chi-2 användes för att påvisa eventuella statistiska skillnader. Signifikans definierades som p<0,05. De statistiska beräkningarna gjordes med hjälp av statistikprogrammet PAST. Etiska överväganden Vid journalstudier finns det en risk att studiedeltagare och läkarkollegor utsätts för integritetsintrång i samband med inhämtning och analys av data då studieledaren ej är medicinskt ansvarig för samtliga studiedeltagare. Verksamhetschefen har gett sitt tillstånd till att journalerna får läsas och data inhämtas från dem. För att informera patienterna på vårdcentralen har ett meddelande visats på en TV-skärm i väntrummet, där det framgår att granskning av datajournaler görs i kvalitetssyfte (v g se bilaga 1). Läkarkollegor har informerats muntligen av studieledaren. Journaluppgifter har inhämtats enbart för att kartlägga förskrivningen av FaR. Alla studiedeltagares uppgifter fördes in i Excel där de sedan tilldelades ett kodnummer för att säkerställa anonymitet. Kodnyckeln hanteras enbart av studieledaren efter att sekretessavtal skrivits under. Allt konfidentiellt material har förvarats inlåst på vårdcentralen och kodnyckeln destrueras efter att studien avslutats. Inga enskilda studiedeltagare kommer kunna identifieras då analyserna görs på gruppnivå. De etiska riskerna bedöms vägas upp av att en kartläggning av FaR-förskrivningen ämnar förbättra omhändertagandet av samtliga, på vårdcentralen listade, patienter. 9

10 Resultat Totalt identifierades 203 patienter som fått FaR förskrivet under studieperioden. Åldern varierade mellan år. Av dessa var 108 personer >65 år och 95 personer 65 år. År 2012 förskrevs 11 FaR (5,4%), FaR (45,3%) och FaR (49,3%). Sammantaget identifierades 63 olika diagnoser i samband med FaR-förskrivning, presenterade i tabell 1. Tabell 1 Samtliga identifierade diagnoser hos patienter som förskrivits FaR uppdelade i sjukdomsgrupper. Sjukdomsgrupp Diagnoser Luftvägar Diabetes Hypertoni Fetma/ lipidrubbning J45 Astmatisk bronkit (KOL?), J45.9 Astma, ospecificerad, R05.9 Hosta E11.2X Diabetes mellitus typ 2 med njurkomplikation UNS, E11.3B Diabetes mellitus typ 2 med proliferativ retinopati, E11.3W Diabetes mellitus typ 2 med annan specificerad ögonkomplikation, E11.3X Diabetes mellitus typ 2 med annan ögonkomplikation UNS, E11.4D Diabetes mellitus typ 2 med polyneuropati, E11.5 Diabetes mellitus typ 2 med perifier kärlkomplikation UNS, E11.6 Diabetes mellitus typ 2 med annan specificerad komplikation, E11.8 Diabetes mellitus typ 2, med komplikation, E11.9 Diabetes mellitus typ 2 utan (uppgift om) komplikationer. E14 Diabetes mellitus typ 2 I10.9 Essentiell hypertoni, I10 Hypertoni E66 Övervikt, E66.9 Fetma, ospecificerad, E78 Hyperkolesterolemi, E78,5 Hyperlipidemi Muskler/ leder/skelett M17.9 Gonartros, M19 Artros, M54.4 Lumbago med ischias, M54.5 Lumbago, M54.9 Ryggvärk, ospecificerad, M65.9B Ospecifik synovit/tenosynovit i axelled/överarm, M70.6 Trochanterbursit, M79.6B Smärta ospecifik i axelled/överarm, M79.6F Smärta ospecifik i höftled/lårben, M79.6G Smärta ospecifik i knäled/underben, M81.9 Osteoporos med fraktur, R52.2B Långvarig smärta, neuropatisk, R52,9 Smärta eller värk, ospecificerad, T00 Kontusion (smärta axel) Hjärtsjukdomar I25 Ischemisk hjärtsjukdom, I38 Mekanisk aortaklaff, I48.9A Förmaksflimmer, I49.8 Extra-systolier, R00.2 Hjärtklappning Psykiska sjukdomar F10.2 Alkoholberoende, F32 Depression, F32.9 Depressiv episod, ospecificerad, F41.9 Ångest, F43.8A Utmattningssyndrom, F43.9 Krisreaktion, G47.9 Sömnstörning Övriga D09.1 Status post op njurtumör, E29.1 Testikulär hypofunktion, E53.9 B-vitaminbrist, ospecificerad, G43.9 Migrän, ospecificerad, I63.9 Status post stroke, I83.9 Varicer i nedre extremiteterna utan uppgift om bensår eller inflammation, I89 Lymfödem, N18.9 Kronisk njursvikt, R10.4X Buksmärtor UNS, R41.8 Minnessvårigheter, R42.9 Yrsel och svindel, R53 Trötthet, R53.9 Sjukdomskänsla och trötthet, Z00.0 Allmän 10

11 Antal patienter medicinsk undersökning, Z71.1 Oro för sjukdom, Z71.9 Rådgivning, Av de som förskrivits FaR var 93 män och 110 kvinnor. Fördelningen av antalet patienter i de olika sjukdomsgrupperna samt andelen män, respektive kvinnor, för de olika sjukdomsgrupperna illustreras i figur FaR-förskrivning Sjukdomsgrupp Män Kvinnor Figur 3 Fördelning av FaR-förskrivning på olika diagnosgrupper och kön Antalet patienter som erhållit diagnos depression uppgick till 220. Sex personer hade fått diagnosen i samband med ett besök där depression var huvuddiagnos, motsvarande 3%. Det var ingen signifikant skillnad mellan könen avseende förskrivningen av FaR (p = 0,49). 11

12 Antalet patienter som erhållit diagnos diabetes mellitus typ 2 uppgick till 231. Av dessa hade 43 förskrivits FaR i samband med ett besök där diabetes mellitus typ 2 var huvuddiagnos, motsvarande 19%. Inte heller här förelåg någon signifikant skillnad mellan könen avseende förskrivningen av FaR (p = 0,72). Mellan de två grupperna som helhet var det dock en signifikant skillnad i förskrivningen av FaR (p<0,05). Fördelningen illustreras i figur 4. Fördelning av FaR-förskrivning Depression kvinnor Depression - män 3 77 Diabetes mellitus typ 2 - kvinnor Diabetes mellitus typ 2 - män Antal som förskrivits FaR Antal som ej förskrivits FaR Figur 4 Fördelning av FaR-förskrivning för diagnoserna depression och diabetes, samt kön. Diskussion Allmänt De 203 patienter som förskrivits FaR på Täby kyrkby HLM under de 3 år som undersökts fick det för en rad olika åkommor, det var dock en tydlig övervikt för diagnoserna diabetes mellitus typ 2 och hypertoni som sammanlagt stod för över hälften av alla FaR (50,3%). Psykiatriska åkommor svarade endast för knappt en tiondel av den totala förskrivningen (8,4%). Det var även en tydlig skillnad gällande antal förskrivningar från 2012 jämfört med motsvarande period 2013 och 2014, anledningen till detta kan vara ett ökat intresse för användandet av FaR bland förskrivarna. Det var fler kvinnor än män som förskrevs FaR, om denna skillnad är signifikant eller motsvarar hur fördelningen av patientbesök i helhet ser ut på Täby kyrkby HLM är ej undersökt i denna studie. 12

13 Antalet FaR som förskrevs på Täby kyrkby HLM låg förhållandevis stabilt under de två sista åren (2013 och 2014) som denna studie undersökte. Jämförande siffror på antalet förskrivna FaR från andra vårdcentraler under tidsperioden har ej kunnat identifieras varför slutsatser kring detta blir svåra att dra. En studie publicerad i Läkartidningen 2012 visade att förskrivningen av FaR i hela landet successivt ökade relativt linjärt under perioden , från ca /år till ca /år. För Stockholm innebar detta 35 FaR/vårdcentral årligen 2010 (8). Huruvida antalet FaR som förskrivits är adekvat är naturligtvis svår att utvärdera då det i slutändan alltid är en individuell bedömning, där både patientens och läkarens (eller annan sjukvårdspersonals) inställning till fysisk aktivitet i allmänhet och FaR i synnerhet spelar in. En rad olika diagnoser kunde kopplas till FaR-förskrivningen vilket stämmer väl med att FaR är indicerat vid en rad olika sjukdomstillstånd. Huruvida spridningen av diagnoser är jämförbar med andra vårdcentraler har tyvärr ej gått att identifiera inom ramarna för detta projekt. Fördelningen mellan olika sjukdomsgrupper visar en klar övervikt för somatiska åkommor, något som naturligtvis delvis kan förklaras av att en majoritet av patienterna på en vårdcentral sannolikt söker med somatiska åkommor. Det är oklart varför det förelåg en signifikant skillnad i FaR-förskrivningen mellan två, i övrigt jämförbara, grupper. Sannolikt spelar sjukvårdspersonalens egna uppfattningar om nyttan av fysisk aktivitet in här. Det är möjligt så att det är lättare att se nyttan av fysisk aktivitet vid diabetes än vid depression, en uppfattning som sannolikt behöver revideras sett till de rekommendationer som faktiskt finns. Styrkor och svagheter Styrkorna med denna studie är att samtliga FaR under 3 år har identifierats och samtliga journaler har genomlästs för att kartlägga anledningen till förskrivningen. En svaghet är att det vid ett flertal tillfällen har förskrivits FaR i samband med ett besök där mer än en diagnos är satt. Vilken diagnos som är huvuddiagnos är nödvändigtvis inte alltid är helt tydligt i journalanteckningen, vilket lämnar ett visst utrymme för tolkning hos studieledaren och naturligtvis kan påverka slutresultatet. 13

14 Slutsats Majoriteten av de FaR som förskrivits under studieperioden utfärdades för somatiska diagnoser, huvudsakligen för diabetes och hypertoni. Vid en jämförelse mellan en utvald somatisk åkomma (diabetes mellitus typ 2) och en psykiatrisk (depression), där grupperna är relativt lika i storlek, skiljer det sig signifikant avseende FaR-förskrivningen. Vad detta beror på är oklart men ett intressant område för fortsatta studier. Totalt fick endast en liten andel av patienterna med diabetes mellitus typ 2 och depression fick FaR utskrivet. Sammantaget bör det finnas det utrymme att öka förskrivningen av FaR på Täby kyrkby HLM, i synnerhet för de patienter som sökt för psykiatriska besvär. 14

15 Referenslista 1. Folkhälsomyndigheten Hämtad World Health Organization Global recommendations on physical activity for health. Geneva: WHO; 2010, s Hämtad Zethelius, B., Gudbjörnsdottir, S., Eliasson, B. et. al. (2014). Level of physical activity associated with risk of cardiovascular diseases and mortality in patients with type-2 diabetes: report from the Swedish National Diabetes Register. Eur J Prev Cariol Feb;21(2), Blomster, JI., Chow, CK., Zoungas S. et. al. (2013). The influence of physical activity on vascular camplications and mortality in patients with type 2 diabetes mellitus. Diabetes Obes Metab Nov;15(11), McKercher, C., Sanderson, K., Schmidt, MD. et. al. (2014). Physical activity patterns and risk of depression in young adulthood: a 20-year cohort study since childhood. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol Nov;49(11), FYSS-kapitel DEPRESSION. Hämtad SBU (2007). Metoder för att främja fysisk aktivitet en systematisk litteraturöversikt. Sammanfattning och slutsatser. et.pdf Hämtad Kallings, L. (2012). Fysisk aktivitet på recept en underutnyttjad resurs. Läkartidningen 2012;109 (51-52):

16 Bilaga 1 Kopia på meddelande som visas på TV-skärm i väntrummet KVALITETSARBETE. På Täby Kyrkby Husläkarmottagning bedrivs kvalitetsarbete av olika slag för att ständigt förbättra vården. Detta innefattar även journalgranskning. Sådan görs för närvarande av våra ST-läkare. Vi deltar även i nationella diabetesregistret enl de krav som finns. Alla data som tas fram behandlas konfidentiellt och resultat redovisas enbart på gruppnivå. Om du har några frågor går det bra att kontakta verksamhetschefen på mottagningen. 16

17 17

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars

Läs mer

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept (FaR)

Fysisk aktivitet på Recept (FaR) VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM 2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral

Läs mer

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn?

Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn? Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn? Åsa Winberg, ST-läkare, SöderDoktorn Maj 2015 aasawinberg@gmail.com Klinisk handledare: Charlotta Brohult, MD, specialist

Läs mer

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens

Läs mer

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar

Läs mer

Hej Alla! Vi som pratar nu heter

Hej Alla! Vi som pratar nu heter Hej Alla! Vi som pratar nu heter Iréne Eriksson Monica Carlsson Läkarsekreterare Medicinkliniken Länssjukhuset Halmstad Iréne Eriksson, Monica Carlsson 1 Färdigutbildad! Och sen då? d Vad var syftet med

Läs mer

Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral

Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Åsa Andreasson, ST-läkare Tranebergs Vårdcentral Oktober 2011 Klinisk handledare Monica Bäck, spec. i allmänmedicin

Läs mer

Ländryggsrelaterade besvär på Gustavsbergs Vårdcentral under 2013. Hur sjukskriver vi och följs riktlinjerna?

Ländryggsrelaterade besvär på Gustavsbergs Vårdcentral under 2013. Hur sjukskriver vi och följs riktlinjerna? Projekt VESTA Ländryggsrelaterade besvär på Gustavsbergs Vårdcentral under 2013. Hur sjukskriver vi och följs riktlinjerna? Carina Magnefelt ST-läkare, Gustavsbergs Vårdcentral november 2014 Vetenskaplig

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober

Läs mer

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna FAJ-projektet den 16 juni 2014 Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap Allmänmedicin /Anders Thelin Med dr, Projektansvarig Slutredovisning av forskningsprojektet Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ARPIPRAZOLE RATIOPHARM TABLETTER Datum: 26.9.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414 Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,

Läs mer

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014 Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral

Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral VESTA rapport 2016 Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral Jenni Viitala, ST-läkare, Lisebergs VC jenniviitala@hotmail.com Vetenskaplig handledare: Jörgen

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Varför fysisk aktivitet på recept? 20 % rör sig inte alls 20

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland

Läs mer

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004 Dagens Nyheter Måndagen 6 september 2004 Medicin mot depression i onödan Fyrtiofyra procent av de äldre på sjukhemmen i Stockholm äter antidepressiv medicin, visar en undersökning. Av de som äter medicinen

Läs mer

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit

Läs mer

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom

Läs mer

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Lungsjukdom. Vanlig differen,aldiagnos. Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg

Lungsjukdom. Vanlig differen,aldiagnos. Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg 2016 Lungsjukdom Vanlig differen,aldiagnos Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg Journal of asthma, DOI:10.3109/02770903.2016.1170139 KOL en folksjukdom

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos

Läs mer

Diagnosmönster i förändring

Diagnosmönster i förändring 2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6

Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6 Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6 Att självständigt få öva handläggning i primärvård av patienter inom områdena internmedicin, geriatrik, infektion, hud och klinisk farmakologi samt att

Läs mer

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. SOSFS 2014:19 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset ApoDos 180 000 användare För den som inte klarar sin läkemedelshantering

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder I överenskommelsen för 2014 ingår, inom prestationsmål B2, att landstingen ska identifiera de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen

Läs mer

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll

Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll Den hälso- och sjukvårdspersonal som skall använda och hantera medicintekniska produkter ska ha kunskap om produktens

Läs mer

Tingsryd i toppform med FYSS

Tingsryd i toppform med FYSS 1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom?

Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Ett projektarbete om ICD-10 diagnosen Z711 på Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje. Per Broman, ST-läkare Tallhöjdens vårdcentral Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

Rutin för årskontroll/nyinskrivning

Rutin för årskontroll/nyinskrivning Vård och omsorg Töreboda kommun 120411 Primärvården Töreboda Rutin för årskontroll/nyinskrivning Bakgrund Gäller patienter inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård, omsorg och socialpsykiatrin 1. Planering

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Uppföljning av ACG resultat och diagnossättning i Landstinget i Värmland. Björn Jacobson, Landstinget i Värmland & Marcus Lindvall, Ensolution AB

Uppföljning av ACG resultat och diagnossättning i Landstinget i Värmland. Björn Jacobson, Landstinget i Värmland & Marcus Lindvall, Ensolution AB Uppföljning av ACG resultat och diagnossättning i Landstinget i Värmland Granskning av diagnosregistrering samt ACG i Hälsoval Värmland Bakgrund Landstinget införde den 3 maj 2010 Hälsoval Värmland. En

Läs mer

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap

Läs mer