Dyslipidemi. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
|
|
- Carina Erika Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dyslipidemi Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015
2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Dyslipidemi Läkemedelskommittén i Värmland 2 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Roland Carlsson, ordf. Terapigrupp Dyslipidemi Susanne Carlsson, tf ordf Läkemedelskommittén Terapirekommendation Dyslipidemi Gäller för: Landstinget i Värmland Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Population... 2 Medicinska problem... 2 Vårdnivå... 2 Diagnostik... 2 Riskgrupper samt målvärde... 2 Vad ska mätas?... 3 Sekundär dyslipidemi... 3 Screening... 3 Tre viktiga ställningstaganden... 3 Behandling... 4 Icke-farmakologisk behandling... 4 Farmakologisk behandling... 4 Särskilda patientgrupper... 5 Uppföljning/utvärdering/Utsättning... 7 Kontroller... 7 Hur länge ska behandlingen fortgå?... 7 Kommunikation och information... 7 Dokumentation och kvalitetskontroll... 7 Referenser (8)
3 Sammanfattning Inför ställningstagande till farmakologisk lipidsänkande behandling måste hänsyn tas till vilken riskgrupp patienten tillhör. Tidigare traditionell uppdelning i primär- och sekundärprevention lämnas och nya riktlinjer anpassas till rekommendationer framtagna av europeiska kardiologföreningen med tre riskgrupper baserade på SCORE riskmodell. Bakgrund Population Riktlinjerna gäller för behandling av vuxna i Värmland med konstaterat förhöjda nivåer av blodfetter. Medicinska problem Riktlinjerna omfattar diagnostik samt behandling av dyslipidemi med läkemedel samt rekommendationer om övriga terapier som kan erbjudas denna patientgrupp. Tyngdpunken har lagts vid läkemedelsbehandling. Riktlinjerna omfattar inte behandling med receptfria preparat. Vårdnivå Riktlinjerna gäller både för öppen- och slutenvård. Diagnostik Riskgrupper samt målvärde Vilka patienter har förhöjd risk: 1. Patienter med mycket hög risk (etablerad kranskärlssjukdom, Diabetes typ 1 med organpåverkan, Diabetes typ 2, måttlig-svår njursvikt, SCORE >10 %) Målvärde: LDL 1,8 mmol/l eller minst 50 % sänkning 2. Patienter med hög risk (markerad höjning av minst en riskfaktor där målvärde inte uppnåtts, SCORE 5-10 %) Målvärde: LDL 2,5 mmol/l 3. Patienter med måttligt förhöjd risk (SCORE 1-5 %) Målvärde: LDL 3,0 mmol/l För patienter med låg risk (SCORE <1%) Livsstilsomläggning där läkemedelsbehandling mycket sällan är indicerad Riskvärderingsinstrument SCORE (för icke-diabetiker). Webbaserat system som kalkylerar risken för död på grund av kardiovaskulär sjukdom under 10 år (för individer med diabetes kan poängen multipliceras med 2 för män och med 4 för kvinnor). ( 2 (8)
4 UKPDS Risk Engine (endast diabetiker). Laddas ned från Internet. Kalkylerar risk för hjärtinfarkt och stroke (fatala och icke-fatala) under 10 år med 95 % konfidensintervall ( Riskkalkyler får ses som ett hjälpmedel i screening men får aldrig ersätta den individuella kliniska bedömningen. Vad ska mätas? Kolesterol Triglycerider HDL-kolesterol LDL-kolesterol Av tradition kontrolleras blodfetter på morgonen fastande. Anledningen är att triglycerider varierar mest med intag av föda. Kolesterolvärden varierar i mindre grad och kan även tas icke-fastande Sekundär dyslipidemi Reaktiva orsaker till dyslipidemi bör uteslutas. Det kan vara diabetes, njursjukdom, hypotyreos, överkonsumtion av alkohol, leversjukdom samt behandling med vissa läkemedel (progesteron). Dyslipidemi ska inte ses som ett enskilt fenomen utan ska vägas in i patientens totala riskprofil. Screening Befolkningsinriktad screening av patienter med förhöjda blodfetter saknar idag ett vetenskapligt underlag. Det finns en obalans i den kliniska nyttan kontra kostnadseffektivitet. Man ska endast mäta blodfetter om det finns anledning att misstänka förhöjda värden som ska behandlas med läkemedel. Det förekommer allt fler patienter som i primärpreventivt syfte vill få sina blodfetter kontrollerade. Om de inte tillhör grupper med en eller flera riskfaktorer är tilläggsinformationen begränsad. Tre viktiga ställningstaganden 1. Endast om indikation för lipidsänkande behandling finns ska blodlipider mätas. 2. Livsstilsråd angående exempelvis rökstopp, motion samt kost och ökad fysisk aktivitet är angeläget vid all form av kärlsjukdom. 3. Preventiv behandling med läkemedel mot höga blodfetter ska endast ges till de individer som anses ha förhöjd risk. 3 (8)
5 Behandling Icke-farmakologisk behandling Basen utgör icke-farmakologisk behandling. Denna har tyvärr endast måttlig effekt på totalkolesterol och LDL-kolesterolnivåer och starkare effekt på nivåer av HDLkolesterol samt triglycerider. Kombination av insatser har en potentierande effekt där maximalt resultat kan förväntas. Kostrådgivning Livsmedelsverket har gett ut rekommendationer på nyttig kost. De har även upplyst om effekter av den så kallade LCHF-dieten. Det finns olika åsikter om denna kost. Effekterna är tydliga men uppföljningstiden är relativt kort, oftast endast något år. Den svenska LCHF-dieten ger mer mättat fett än de dieter med lågt kolhydratintag som är studerade i andra länder. Vi äter i Sverige mer kött, ägg, fisk samt mjölkprodukter. LCHF-dieten innehåller inget fullkorn och bara lite fibrer. LCHF-dieten höjer i allmänhet de farliga blodfetterna, I de fall där man inte går ner i vikt av dieten ökar blodfetter och därigenom ökar risken för hjärtoch kärlsjukdom. LCHF-dieten innehåller mycket mättat fett som ökar risken för hjärtkärlsjukdom. Om man ersätter mättat mot fleromättat fett har det en gynnsam effekt på risken för hjärt-kärlsjukdom. För fördjupning var god se Farmakologisk behandling Läkemedelsbehandling är oftast indicerad vid mycket hög risk eller hög risk. För patienter med lägre risk bör i första hand livsstilsförändringar övervägas. Om den sammanlagda risken för kardiovaskulär död är förhöjd (1-5 % på 10 år, se SCORE) bör läkemedelbehandling vara ett komplement. Måldos eller målvärde? Enligt Läkemedelsverket ska målvärde eftersträvas. På grund av risken för muskelbiverkningar ska minsta effektiva dos av statin ges. Kolesterol ska mätas och dosen justeras för att nå målvärdet för LDL-kolesterol, (se fyra kliniska mål s.2). Måldos (mg) ska inte användas på grund av risken för framförallt lever- och muskelbiverkningar. Statiner Statiner är förstahandsval vid förhöjda kolesterolvärden samt vid kombinerad dyslipidemi. Statiners främsta effekt är sänkning av LDL-kolesterol medan effekten på triglycerider oftast är liten. Vissa statiner visar en blygsam höjning av HDLkolesterol. Atorvastatin och Simvastatin har god effekt, lågt pris och har mest omfattande vetenskapliga dokumentationen. Detta gör det till förstahandsalternativ. Startdosen är 4 (8)
6 20 mg med en dostitrering upp till högsta dosen beroende på terapisvar. Rekommenderad maxdos för Atorvastatain är 80 mg och för Simvastatin 40 mg. I de fall då patienten tillhör riskgrupp 1-2 (högriskgrupp) bör man tydligt eftersträva att nå ner till målvärden. Vid intolerans eller terapisvikt med atorvastatin eller simvastatin kan man överväga rosovastatin (Crestor) mg/dygn eller tillägg med ezetimib (Ezetrol). Vid mycket hög risk för kardiovaskulär sjuklighet eller vid familjära former av dyslipidemi kan dosen rosovastatin ökas till 40 mg/dygn. Atorvastatin och Simvastatin har en klart bättre dokumentation avseende morbiditet samt mortalitet jämfört med rosuvastatin. I högsta rekommenderade dosen har rosuvastatin en antydd starkare effekt på LDL samt Apo B jämfört med övriga statiner. Först efter cirka tre veckor uppnås maximal effekt. Vid utsättande tar det ungefär tre veckor innan patientens lipidvärden stigit till ursprungsnivåer jämfört med utgångsnivåer. Särskilda patientgrupper Män och kvinnor Behandlingsprinciperna ska vara desamma för män och kvinnor. Äldre Samma behandlingsindikationer som för yngre patienter. Äldre patienter har oftare en komplex sjukdomsbild med polyfarmaci och samsjuklighet och därför bör interaktioner och hänsyn till livskvalitet beaktas. Reducera dosen vid njursvikt (se FASS). Dokumentation av effekt vid läkemedelsbehandling av dyslipidemi finns på åldersgrupper upp till 80 år. Biologiskt yngre individer men högre kronologisk ålder bör bli föremål för likartad bedömning som patienter yngre än 80 år. Diabetiker Hos patienter med Diabetes typ II och med känd kärlhändelse är läkemedelsbehandling på grund av den höga incidensen av nya kranskärlshändelser särskilt effektiv. Denna patientgrupp ska vara föremål för extra uppmärksamhet vad gäller förhöjda blodfetter. Var god se målvärde. Patienter med njursjukdom Det finns inga skäl att ha andra riktlinjer för behandling av dyslipidemi hos njursjuka än hos njurfriska. Data saknas för patienter utan tidigare känd kärlhändelse vid kreatininclearance < 30 ml/min. Reducera dosen vid njursvikt. Kärlkirurgi Vi vill betona betydelsen av att även kärlkirurgiska patienter samt de med cerebral ateroskleros omfattas av riktlinjerna och bör behandlas enligt samma riktlinjer som övriga kärlsjuka patienter. 5 (8)
7 Familjär dyslipidemi Patienter med ärftligt förhöjda blodfetter, familjär dyslipidemi, bör remitteras till specialist (angiolog, lipidintresserad kardiolog/lipidintresserad endokrinolog). Biverkningar Biverkningar vid statinbehandling är sällsynta och den kliniska erfarenheten visar på en säker behandling. Om biverkan uppträder är det oftast en transaminasstegring. Det rekommenderas att ta transaminasprover innan behandling samt efter sex månader. Muskelsmärtor kan förekomma och i mycket sällsynta fall rhabdomyolys, exempelvis vid samtidig medicinering med till exempel fibrater. Cyklosporin samt erytromycin ökar risken för muskelbiverkningar. Kolesterolabsorptionshämmare Hos patienter med mycket hög risk eller hög risk och som inte når ner till målvärde (riskgrupp 1-2) kan en kombination med statin och ezetimibe övervägas. Fibrater Behandling med fibrater kan vara indicerat vid isolerat förhöjda triglyceridvärden. Kliniska studier visar på en minskad kardiovaskulär morbiditet. Gemfibrozil är bäst dokumenterad i kliniska studier. Övriga fibrater är fenofibrat och bezafibrat. Biverkningar: Främst utmärker sig gastrointestinala biverkningar som är vanliga. Det finns även dokumenterat en ökad risk för gallsten. Gallsyrebindare (resiner) På grund av både gastrointestinala biverkningar samt obehaglig smak och konsistens används preparaten sällan. Nikotinsyra Indikationen är framförallt uttalad kombinerad dyslipidemi. På grund av ofta förekommande biverkningar används preparatet sällan. 6 (8)
8 Uppföljning/utvärdering/Utsättning Kontroller Det råder olika uppfattningar om när och hur ofta blodfetter ska kontrolleras. När väl patientens blodfettsvärde har nått ner till målvärde eller därunder är sannolikheten stor att terapin är effektiv så länge som patienten tar sina mediciner. Regelbundna kontroller för denna anledning är onödig. Dock kan förutsättningarna ändras under tid vilket gör att kontroller är befogade. Att kontrollera regelbundet kan vara av värde till exempel om patienten drabbas av andra sjukdomar eller vid misstankar på bristande följsamhet till statinbehandling. Flertal studier visar på en klar tendens hos patienter att efter flera års behandling svikta i sin motivation att fortsätta statinbehandlingen. Mindre än hälften av patienterna tar läkemedel mot höga blodfetter fem år efter insatt behandling. Rekommendation är att kontrollera blodfetter årligen i samband med besök hos läkare inom öppenvården. Hur länge ska behandlingen fortgå? Behandlingen innebär en riskreduktion så länge som patienten tar läkemedlet. Det innebär att behandlingen planeras fortgå under många år. Därför är det av vikt att informera patienten om behandlingstidens längd och att de står inför ett mångårigt dagligt tablettintag med de för- och nackdelar som detta medför. Patienter som redan drabbats av en kärlhändelse har med detta en stärkt indikation av läkemedelsbehandling under många år, oberoende av lipidvärden. För patienter med låg risk är det av stor vikt att först ge patienten en chans att påverka sin livsstil i syfte att sänka blodfetter innan man tidigt sätter in läkemedelsbehandling. I vissa fall klarar patienten det alldeles utmärkt att sänka sina lipidnivåer till acceptabla nivåer utan medicinsk behandling. Att behandla med läkemedel innan patienten fått en längre tid att med kost och livsstilsomläggning påverka sina riskfaktorer är mycket tveksamt. Erfarenhet visar att profylaktisk läkemedelsbehandling inom primärprevention i ett längre perspektiv uppvisar sämre följsamhet jämfört med sekundärpreventiv läkemedelsbehandling. Kommunikation och information Patienter som vårdas för akut kärlhändelse får oftast redan på sjukhuset initierad läkemedelsbehandling enligt nationella riktlinjer mot dyslipidemi. Innan remiss skrivs för fortsatt omhändertagande inom primärvården bör patienten kontrolleras på sjukhusets öppenvårdsmottagningar där medicinjustering genomförs efter behov. Behov föreligger för ökad information kring patienter med störningar av blodfetter mellan sluten- och öppenvård. Arbete har inletts för att optimera detta omhändertagande med tidiga återbesök till sjukhus i kombination med bättre avrapportering kring patienterna till respektive primärvårdsläkare. Vidare sker informationsmöten ute i primärvården med företrädare för slutenvården i samarbete med landstingets läkemedelsenhet. Dokumentation och kvalitetskontroll Idag finns det inom slutenvården flera kvalitetsregister som innefattar blodfetter. RIKS-HIA är det mest kända där alla HIA-vårdade patienter i Sverige registreras. Efter genomgången vårdtid registreras även dessa patienter i ett nytt register SEPHIA som omfattar alla patienters uppföljning upp till 12 månader efter vårdtiden NDR. Nationella diabetesregistret 7 (8)
9 Referenser 1: ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias. The Task Force for the management of dyslipidaemias of the European Society of Cardiology (ESC) and the European Atherosclerosis Society (EAS). European Heart Journal (2011) 32, : Förebyggande av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom Information från Läkemedelsverket 2006:(16) 1 3: Kranskärlssjukdom Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård : Genomgången av läkemedel vid blodfettsrubbningar : Graham I, Atar D, Borch.Johnsen K et al. Eurpean guidlines on cardiovasckular disease in clinical practice. Executive Summary. Eur Heart J 2007 (28) : R M Conroy et al. Estimation of ten-year risk of fatal cardiovascular disease in Europe: the SCORE project. Eur Heart J 2003; : Wilhelmsen L Wedel H, Conroy R& Fitzgerald T. Det svenska SCORE-diagrammet för kardiovaskulär risk. Öppnar för bättre möjligheter att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Läkartidningen 2004:101: : Paul M Ridker, M.D., Eleanor Danielson, M.I.A., Francisco A.H. Fonseca, M.D., Jacques Genest, Rosuvastatin to Prevent Vascular Events in Men and Women with Elevated C-Reactive Protein NEJM Volume : : CASPARD Herve, CHAN Arnold K. WALKER Alexander M. Compliance with a statin treatment in a usual-care setting: Retrospective database analysis over 3 years after treatment initiation in health maintenance organization enrollees with dyslipidemia: Pharmaceutical economics & health policy Clinical therapeutics 2005, vol. 27, : Nissen SE, Tuzcu EM, Schoenhagen P, Brown BG, Ganz P, Vogel RA, Crowe T, Howard G, Cooper CJ, Brodie B, Grines CL, DeMaria AN; REVERSAL Investigators. Effect of intensive compared with moderate lipid-lowering therapy on progression of coronary atherosclerosis: a randomized controlled trial (REVERSAL). JAMA. 2004; 291(9): : John C. LaRosa, M.D., Scott M. Grundy, M.D., Ph.D., David D. Waters, M.D., Charles Shear, Ph.D., Philip Barter, M.D., Ph.D., Jean-Charles Fruchart, Pharm.D., Ph.D., Antonio M. Gotto, M.D., D.Phil., Heiner Greten, M.D., John J.P. Kastelein, M.D., James Shepherd, M.D., Nanette K. Wenger, M.D., for the Treating to New Targets (TNT) Investigators. Intensive Lipid Lowering with Atorvastatin in Patients with Stable Coronary Disease. NEJM 2005; 352: : Christopher P. Cannon, M.D., Eugene Braunwald, M.D., Carolyn H. McCabe, B.S., Daniel J. Rader, M.D., Jean L. Rouleau, M.D., Rene Belder, M.D., Steven V. Joyal, M.D., Karen A. Hill, B.A., Marc A. Pfeffer, M.D., Ph.D., Allan M. Skene, Ph.D., for the Pravastatin or Atorvastatin Evaluation and Infection Therapy Thrombolysis in Myocardial Infarction 22 Investigators Intensive versus Moderate Lipid Lowering with Statins after Acute Coronary Syndromes (PROVE-IT). NEJM 2004; 350: : Sever PS, Dahlöf B, Poulter NR, Wedel H, Beevers G, Caulfield M, Collins R, Kjeldsen SE, Kristinsson A, McInnes GT, Mehlsen J, Nieminen M, O'Brien E, Ostergren J; ASCOT investigators. Imperial College, London, UK. Prevention of coronary and stroke events with atorvastatin in hypertensive patients who have average or lower-than-average cholesterol concentrations, in the Anglo-Scandinavian Cardiac Outcomes Trial--Lipid Lowering Arm (ASCOT-LLA): a multicentre randomised controlled trial. Lancet. 2003; 5;361: Utarbetad av: Terapigruppen för hyperlipidemi 8 (8)
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merBilaga III Ändringar av produktresumé och märkning
Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merLipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention
PM III från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention Allmänt Blodfettrubbningar förekommer ofta tillsammans med andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar.
Läs merVärdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer
Läs merNationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Läs merSänka LDL-målet vid diabetes? Pro
Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete
Läs merLipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING
Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsynteshämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. 126 Allmänt Risken för hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser,
Läs merBehandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar
Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merFör patienter med avancerade lipidrubbningar (till exempel familjär hyperkolesterolemi) gäller Läkemedelsverkets rekommendationer.
IDEAL-studien marginella skillnader mellan högdos atorvastatin och simvastatin 20 mg/dag föranleder ingen ändring av rekommendationen simvastatin 40 mg/dag Sammanfattning I IDEAL-studien jämfördes öppen
Läs merPraluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1
Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merTillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten
Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare
Läs merBlodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg?
Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ahmed Ismat Mustafa, ST-läkare Vårdcentralen Mösseberg
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merLipidsänkande behandling. Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken 2009.. . men recenserade 2012 den senaste CTTanalysen 2010.
ST-dag allmänmed. Norra Latin - LT 9 Lipidsänkande behandling Paul Hjemdahl Professor, överläkare Klinisk farmakologi, Karolinska Solna Ordförande SLK:s Expertråd för Hjärt-kärlsjukdomar Uffe Ravnskog
Läs merBehöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala
Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Fastekrav? European Atherosclerosis Society (EAS) European Federation of Clinical
Läs merVilka målvärden ska vi ha för lipidsänkande behandling?
Fig. t il dette manus ligger som e t eget dok. Vilka målvärden ska vi ha för lipidsänkande behandling? Anders G Olsson Inledning En lägre dödlighet i kranskärlssjukdom (CHD) föreligger vid lägre kolesterolnivåer
Läs merGenomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009
Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Det här gör TLV TLV är en myndighet under Socialdepartementet Beslutar om pris på
Läs merKolesterolsyntes hämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* )
Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsyntes hämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. Allmänt Risken för hjärtkärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärtkärlhändelser,
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merDiagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi
Information för professionen Diagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi Familjär hyperkolesterolemi (FH) är den vanligaste ärftliga hjärtsjukdomen och medför en ungefärlig dubblering
Läs merFörebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros
Läs merDIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS
DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS
Läs merGenerellt mål: Genom att med olika åtgärder interferera med lipoproteinomsättningen så att halterna av S-kolesterol och LDL-kolesterol reduceras
B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI (CN rev 1) Fråga: Vilka skall undersökas? Svar: Personer med: A.) Manifest kranskärlssjukdom eller annan atherosklerotisk kärlsjukdom, oavsett ålder och kön. B.) Övriga
Läs merPrevention av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom med lipidreglerande läkemedel - Bakgrundsdokumentation
Prevention av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom med lipidreglerande läkemedel - Bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarnas enskilda manuskript. Budskapet
Läs merNy behandlingsmöjlighet vid hyperlipidemi
Ny behandlingsmöjlighet vid hyperlipidemi Introduktion Ole Hansen, Överläkare, SUS, Malmö Ordförande Terapigrupp Hjärta/kärl/lipider Patientfall, Lipidmottagningen, Wolfgang Reinhardt, GGTK, SUS Malmö
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merDyslipidemier. Niclas Abrahamsson. Endokrin & Diabetes Akademiska Sjukhuset i Uppsala
Dyslipidemier Niclas Abrahamsson Endokrin & Diabetes Akademiska Sjukhuset i Uppsala Typ av lipidrubbning? Kol 9.6, TG 1.8, HDL 1.6, LDL 7.2 Kol 21.8, TG 1.8, HDL 1.5, LDL 19 Kol 8.7, TG 1.0, HDL 1.3, LDL
Läs merIndividualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes
Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ
Läs merEn resa för livet! ... en helt overklig framgångssaga för Pfizer och alla de patienter som kunnat få del av denna behandling.
En resa för livet ... en helt overklig framgångssaga för Pfizer och alla de patienter som kunnat få del av denna behandling. Johan Brun En resa för livet! Kolesterols betydelse för hälsan har utforskats
Läs merKartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Läs merLDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1
LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade 2 9 Suboptimal LDL-minskning
Läs merOlov Wiklund, Kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Jan Håkansson, Krokoms hälsocentral, Krokom
BLODFETTSRUBBNINGAR Olov Wiklund, Kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Jan Håkansson, Krokoms hälsocentral, Krokom Behandling med blodfettssänkande läkemedel är aktuell som sekundärprevention
Läs merGävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merSekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Trombyl 75mg/d. Laddninsdos 300 mg. 46% riskreduktion av MACE efter hjärtinfarkt Hemofili/Trombocytopeni.
Läs merSekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merB.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI
B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI (CN) Fråga: Vilka skall undersökas? Svar: Personer med: A.) Manifest kranskärlssjukdom eller annan atherosklerotisk kärlsjukdom, oavsett ålder och kön. B.) Övriga tillstånd
Läs merLipidsänkande behandling - nya mål och målsättningar? Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken
Kardiovaskulär prevention SLL -- Lipidsänkande behandling - nya mål och målsättningar? Paul Hjemdahl Professor, överläkare Klinisk farmakologi, Karolinska Solna Ordförande SLK:s Expertråd för Hjärt-kärlsjukdomar
Läs merGenomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar
blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Den
Läs merBESLUT. Datum FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box Sollentuna
BESLUT 1 (5) Datum 2016-02-05 Vår beteckning FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07 Sollentuna SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merBESLUT. ASTRAZENECA SVERIGE Södertälje. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
2009-02-11 BESLUT Vår beteckning 1 (6) ASTRAZENECA SVERIGE 151 85 Södertälje SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin
Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin 160511 Mona Lisa (1506) Leonardo da Vinci Madonna Lisa Maria de Gherardini (1479 1506) Död vid 27 års ålder Xantelasmata Senxantom
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Ezetimib Stada 10 mg tablett 13.7.2016, Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Ezetimib Stada 10 mg tablett VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merFörskrivning av blodfettssänkande läkemedel på Norrmalms vårdcentral
Förskrivning av blodfettssänkande läkemedel på Norrmalms vårdcentral Finns det pengar att spara? FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Tobias Andersson, Distriktsläkare Norrmalms
Läs mergenomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar
blodfettrubbning ar genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar
Läs merAterosklerosens olika ansikten
Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang
Läs merPostoperativ troponinstegring har det någon betydelse?
Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Anna Tapper Specialistläkare PMI Solna Doktorand Karolinska Institutet Dagkirurgisk kongress 24/5 2019 Vad handlar det om? Hjärtmuskelskada (troponinstegring)
Läs merLÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL
Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs merFamiljär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen. Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping
Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping Bakgrund Ärftliga hjärtsjukdomar förekommer hos nästan 1% av befolkningen. De innebär
Läs merIschemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?
Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17
Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-
Läs merVärdet av statiner användningsmönster och följsamhet vid behandling
Värdet av statiner användningsmönster och följsamhet vid behandling Rapport från SNS forskningsprogram Värdet av nya läkemedel Februari 2013 Ingegärd Anveden Berglind Helle Kieler Marie Linder Anders Sundström
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Lipistad 10 mg filmdragerade tabletter Lipistad 20 mg filmdragerade tabletter Lipistad 40 mg filmdragerade tabletter Lipistad 80 mg filmdragerade tabletter 27.11.2015, version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING
Läs merSAKEN BESLUT 1 (5) NOVARTIS SVERIGE AB Box Täby. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
2009-02-11 1 (5) Vår beteckning NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merFrågeformulär om nyttan med förebyggande behandling
Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig
Läs merNya europeiska riktlinjer för kardiovaskulär prevention
Lars Wilhelmsen, professor, hjärt kärlinstitutionen, Göteborgs universitet, Göteborg (lars.wilhelmsen@scri.se) Joep Perk, docent, överläkare, medicinkliniken, Oskarshamns sjukhus Nya europeiska riktlinjer
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2018-05-16 3 Innehållsansvarig: Sara Bentzel, Underläkare, ST, Läkare (sarmo4) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merKONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS
KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom
Läs merBeslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
2009-02-11 1 (5) Vår beteckning BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 15200 167 15 Bromma SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merBlodlipider. Dags för nya tider? EQUALIS-möte 23 oktober, 2015. Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare
Blodlipider Dags för nya tider? Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare torbjorn.akerfeldt@akademiska.se EQUALIS-möte 23 oktober, 2015 Inst för medicinska vetenskaper Uppsala
Läs merAntikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år
Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,
Läs merSekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Lars Svennberg Överläkare, hjärtenheten Gävleborg Lars Svennberg Kardiolog, överläkare hjärtenheten Gävleborg Sekundärprevention Waran Kvalitets-
Läs merEn första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning
En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies
Läs merPCSK9-hämmare åt folket?
PCSK9-hämmare åt folket? Linköping, 17 mars 2016 Lennart Nilsson överläkare, docent Kardiologiska klinikerna, Universitetssjukhuset Linköping och Vrinnevisjukhuset Norrköping Institutionen för Medicin
Läs merFamiljär Hyperkolesterolemi
Familjär Hyperkolesterolemi Socialstyrelsens riktlinjer Rekommendation Erbjuda kaskadtestning med klinisk eller genetisk undersökning för att identifiera genetisk hjärt-kärlsjukdom hos förstagradssläktingar
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merAtt förebygga stroke är att behandla stroke
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension
Läs merProducentobunden läkemedelsinfo
Producentobunden läkemedelsinfo Maj/juni 2009 Klinisk Farmakologi - enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@lio.se Innehåll TLV-genomgång blodfetter. Tredaptive nytt läkemedel mot höga blodfetter.
Läs merDokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar
Läs merBehandling av hyperlipidemi
Behandlingsrekommendation Behandling av hyperlipidemi Mycket ny information har tillkommit sedan de två föregående rekommendationerna om behandling av hyperlipidemi publicerades från Läkemedelsverket.
Läs merUtredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili
Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all
Läs merXIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi
Läs merlivsmedels effekt på LDL-kolesterol
2018-11-04 Utvalda livsmedels effekt på LDL-kolesterol ST-projekt projektplan Mikael Hellsten, ST-läkare, Handledare David Iggman, Distriktsläkare, Med Dr GRYCKSBO VÅRDCENTRAL, LANDSTINGET DALARNA Innehåll
Läs merRegionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne
Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar
KLOKA LISTAN Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Ändringsförslag från expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Empagliflozin (Jardiance) in som alternativt andrahandsval
Läs merVerksamhetsplan 2017
Datum: 17/11-16 Verksamhetsplan 2017 Programråd för dyslipidemier Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Emil Hagström, hjärtspecialist, docent i kardiologi Bakgrund Förhöjda
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merNamn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Lipitor Tuggtablett 20 mg Blister, ,85 414,00
2012-02-23 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Pfizer AB Att: Pricing & Reimbursement Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merDiagnostik och behandling vid familjär hyperkolesterolemi
Diagnostik och behandling vid familjär hyperkolesterolemi Jönköping, 8 december 2016 Lennart Nilsson överläkare, docent Kardiogenetiska regionmottagningen, Kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset
Läs merBeslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
2009-02-11 1 (5) Vår beteckning MERCK SHARP & DOHME SWEDEN AB Box 7125 192 07 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merLäs anvisningarna innan Du börjar
Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 150515 Klinisk Farmakologi Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är
Läs merGöran Gyllenhammar, Apotekare, Klinisk farmakologi 2. Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab
Dok-nr 05209 Författare Version Göran Gyllenhammar, Apotekare, Klinisk farmakologi 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2018-01-30 Läkemedelskommitténs expertgrupp
Läs merStatinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC
1 VESTA projekt höstprogrammet 2011 Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC Följsamhet till regionala riktlinjer Ban Istefan ST-läkare i Allmänmedicin Flemingsberg
Läs merFenofibrat: Delområden av en offentlig sammanfattning. Fenofibrat: Sammanfattning av nyttan av behandlingen
Lipanthyl Penta 145 mg 15.9.2015, Version 3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Fenofibrat: Delområden av en offentlig sammanfattning Fenofibrat: Information om sjukdomsförekomst
Läs merStroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr
Stroke sekundär prevention Signild Åsberg specialistläkare, med dr Läkemedelsboken Hjärta Kärl Cerebrovaskulära sjukdomar 375 Livsstilsfaktorer rökning högt alkoholintag lågt intag av frukt, grönsaker
Läs merDokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning:
Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott Inledning: Den legitimerade optikern är en del av den primära ögonhälsovården, och utför majoriteten av alla synundersökningar. Pga. detta har den legitimerade
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merBlodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man
Läs merSTATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC
STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC Dimosthenis Stoupas Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2014:07 Författare: Dimosthenis Stoupas, ST läkare allmänmedicin Habo VC Box 204 56624
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merREKOMMENDERAD FYSISK TRÄNING VID HJÄRT-KÄRLSJUKDOM
HJÄRTA KÄRL Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel Alkohol och Tobak. TERAPIRÅD REKLISTAN 0 REKOMMENDERAD FYSISK TRÄNING VID HJÄRT-KÄRLSJUKDOM
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs mer