Dyslipidemi. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dyslipidemi. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland"

Transkript

1 Dyslipidemi Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015

2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Dyslipidemi Läkemedelskommittén i Värmland 2 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Roland Carlsson, ordf. Terapigrupp Dyslipidemi Susanne Carlsson, tf ordf Läkemedelskommittén Terapirekommendation Dyslipidemi Gäller för: Landstinget i Värmland Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Population... 2 Medicinska problem... 2 Vårdnivå... 2 Diagnostik... 2 Riskgrupper samt målvärde... 2 Vad ska mätas?... 3 Sekundär dyslipidemi... 3 Screening... 3 Tre viktiga ställningstaganden... 3 Behandling... 4 Icke-farmakologisk behandling... 4 Farmakologisk behandling... 4 Särskilda patientgrupper... 5 Uppföljning/utvärdering/Utsättning... 7 Kontroller... 7 Hur länge ska behandlingen fortgå?... 7 Kommunikation och information... 7 Dokumentation och kvalitetskontroll... 7 Referenser (8)

3 Sammanfattning Inför ställningstagande till farmakologisk lipidsänkande behandling måste hänsyn tas till vilken riskgrupp patienten tillhör. Tidigare traditionell uppdelning i primär- och sekundärprevention lämnas och nya riktlinjer anpassas till rekommendationer framtagna av europeiska kardiologföreningen med tre riskgrupper baserade på SCORE riskmodell. Bakgrund Population Riktlinjerna gäller för behandling av vuxna i Värmland med konstaterat förhöjda nivåer av blodfetter. Medicinska problem Riktlinjerna omfattar diagnostik samt behandling av dyslipidemi med läkemedel samt rekommendationer om övriga terapier som kan erbjudas denna patientgrupp. Tyngdpunken har lagts vid läkemedelsbehandling. Riktlinjerna omfattar inte behandling med receptfria preparat. Vårdnivå Riktlinjerna gäller både för öppen- och slutenvård. Diagnostik Riskgrupper samt målvärde Vilka patienter har förhöjd risk: 1. Patienter med mycket hög risk (etablerad kranskärlssjukdom, Diabetes typ 1 med organpåverkan, Diabetes typ 2, måttlig-svår njursvikt, SCORE >10 %) Målvärde: LDL 1,8 mmol/l eller minst 50 % sänkning 2. Patienter med hög risk (markerad höjning av minst en riskfaktor där målvärde inte uppnåtts, SCORE 5-10 %) Målvärde: LDL 2,5 mmol/l 3. Patienter med måttligt förhöjd risk (SCORE 1-5 %) Målvärde: LDL 3,0 mmol/l För patienter med låg risk (SCORE <1%) Livsstilsomläggning där läkemedelsbehandling mycket sällan är indicerad Riskvärderingsinstrument SCORE (för icke-diabetiker). Webbaserat system som kalkylerar risken för död på grund av kardiovaskulär sjukdom under 10 år (för individer med diabetes kan poängen multipliceras med 2 för män och med 4 för kvinnor). (http://www.escardio.org/heartscore) 2 (8)

4 UKPDS Risk Engine (endast diabetiker). Laddas ned från Internet. Kalkylerar risk för hjärtinfarkt och stroke (fatala och icke-fatala) under 10 år med 95 % konfidensintervall (http://www.dtu.ox.ac.uk/index.html?maindoc=/riskengine). Riskkalkyler får ses som ett hjälpmedel i screening men får aldrig ersätta den individuella kliniska bedömningen. Vad ska mätas? Kolesterol Triglycerider HDL-kolesterol LDL-kolesterol Av tradition kontrolleras blodfetter på morgonen fastande. Anledningen är att triglycerider varierar mest med intag av föda. Kolesterolvärden varierar i mindre grad och kan även tas icke-fastande Sekundär dyslipidemi Reaktiva orsaker till dyslipidemi bör uteslutas. Det kan vara diabetes, njursjukdom, hypotyreos, överkonsumtion av alkohol, leversjukdom samt behandling med vissa läkemedel (progesteron). Dyslipidemi ska inte ses som ett enskilt fenomen utan ska vägas in i patientens totala riskprofil. Screening Befolkningsinriktad screening av patienter med förhöjda blodfetter saknar idag ett vetenskapligt underlag. Det finns en obalans i den kliniska nyttan kontra kostnadseffektivitet. Man ska endast mäta blodfetter om det finns anledning att misstänka förhöjda värden som ska behandlas med läkemedel. Det förekommer allt fler patienter som i primärpreventivt syfte vill få sina blodfetter kontrollerade. Om de inte tillhör grupper med en eller flera riskfaktorer är tilläggsinformationen begränsad. Tre viktiga ställningstaganden 1. Endast om indikation för lipidsänkande behandling finns ska blodlipider mätas. 2. Livsstilsråd angående exempelvis rökstopp, motion samt kost och ökad fysisk aktivitet är angeläget vid all form av kärlsjukdom. 3. Preventiv behandling med läkemedel mot höga blodfetter ska endast ges till de individer som anses ha förhöjd risk. 3 (8)

5 Behandling Icke-farmakologisk behandling Basen utgör icke-farmakologisk behandling. Denna har tyvärr endast måttlig effekt på totalkolesterol och LDL-kolesterolnivåer och starkare effekt på nivåer av HDLkolesterol samt triglycerider. Kombination av insatser har en potentierande effekt där maximalt resultat kan förväntas. Kostrådgivning Livsmedelsverket har gett ut rekommendationer på nyttig kost. De har även upplyst om effekter av den så kallade LCHF-dieten. Det finns olika åsikter om denna kost. Effekterna är tydliga men uppföljningstiden är relativt kort, oftast endast något år. Den svenska LCHF-dieten ger mer mättat fett än de dieter med lågt kolhydratintag som är studerade i andra länder. Vi äter i Sverige mer kött, ägg, fisk samt mjölkprodukter. LCHF-dieten innehåller inget fullkorn och bara lite fibrer. LCHF-dieten höjer i allmänhet de farliga blodfetterna, I de fall där man inte går ner i vikt av dieten ökar blodfetter och därigenom ökar risken för hjärtoch kärlsjukdom. LCHF-dieten innehåller mycket mättat fett som ökar risken för hjärtkärlsjukdom. Om man ersätter mättat mot fleromättat fett har det en gynnsam effekt på risken för hjärt-kärlsjukdom. För fördjupning var god se Farmakologisk behandling Läkemedelsbehandling är oftast indicerad vid mycket hög risk eller hög risk. För patienter med lägre risk bör i första hand livsstilsförändringar övervägas. Om den sammanlagda risken för kardiovaskulär död är förhöjd (1-5 % på 10 år, se SCORE) bör läkemedelbehandling vara ett komplement. Måldos eller målvärde? Enligt Läkemedelsverket ska målvärde eftersträvas. På grund av risken för muskelbiverkningar ska minsta effektiva dos av statin ges. Kolesterol ska mätas och dosen justeras för att nå målvärdet för LDL-kolesterol, (se fyra kliniska mål s.2). Måldos (mg) ska inte användas på grund av risken för framförallt lever- och muskelbiverkningar. Statiner Statiner är förstahandsval vid förhöjda kolesterolvärden samt vid kombinerad dyslipidemi. Statiners främsta effekt är sänkning av LDL-kolesterol medan effekten på triglycerider oftast är liten. Vissa statiner visar en blygsam höjning av HDLkolesterol. Atorvastatin och Simvastatin har god effekt, lågt pris och har mest omfattande vetenskapliga dokumentationen. Detta gör det till förstahandsalternativ. Startdosen är 4 (8)

6 20 mg med en dostitrering upp till högsta dosen beroende på terapisvar. Rekommenderad maxdos för Atorvastatain är 80 mg och för Simvastatin 40 mg. I de fall då patienten tillhör riskgrupp 1-2 (högriskgrupp) bör man tydligt eftersträva att nå ner till målvärden. Vid intolerans eller terapisvikt med atorvastatin eller simvastatin kan man överväga rosovastatin (Crestor) mg/dygn eller tillägg med ezetimib (Ezetrol). Vid mycket hög risk för kardiovaskulär sjuklighet eller vid familjära former av dyslipidemi kan dosen rosovastatin ökas till 40 mg/dygn. Atorvastatin och Simvastatin har en klart bättre dokumentation avseende morbiditet samt mortalitet jämfört med rosuvastatin. I högsta rekommenderade dosen har rosuvastatin en antydd starkare effekt på LDL samt Apo B jämfört med övriga statiner. Först efter cirka tre veckor uppnås maximal effekt. Vid utsättande tar det ungefär tre veckor innan patientens lipidvärden stigit till ursprungsnivåer jämfört med utgångsnivåer. Särskilda patientgrupper Män och kvinnor Behandlingsprinciperna ska vara desamma för män och kvinnor. Äldre Samma behandlingsindikationer som för yngre patienter. Äldre patienter har oftare en komplex sjukdomsbild med polyfarmaci och samsjuklighet och därför bör interaktioner och hänsyn till livskvalitet beaktas. Reducera dosen vid njursvikt (se FASS). Dokumentation av effekt vid läkemedelsbehandling av dyslipidemi finns på åldersgrupper upp till 80 år. Biologiskt yngre individer men högre kronologisk ålder bör bli föremål för likartad bedömning som patienter yngre än 80 år. Diabetiker Hos patienter med Diabetes typ II och med känd kärlhändelse är läkemedelsbehandling på grund av den höga incidensen av nya kranskärlshändelser särskilt effektiv. Denna patientgrupp ska vara föremål för extra uppmärksamhet vad gäller förhöjda blodfetter. Var god se målvärde. Patienter med njursjukdom Det finns inga skäl att ha andra riktlinjer för behandling av dyslipidemi hos njursjuka än hos njurfriska. Data saknas för patienter utan tidigare känd kärlhändelse vid kreatininclearance < 30 ml/min. Reducera dosen vid njursvikt. Kärlkirurgi Vi vill betona betydelsen av att även kärlkirurgiska patienter samt de med cerebral ateroskleros omfattas av riktlinjerna och bör behandlas enligt samma riktlinjer som övriga kärlsjuka patienter. 5 (8)

7 Familjär dyslipidemi Patienter med ärftligt förhöjda blodfetter, familjär dyslipidemi, bör remitteras till specialist (angiolog, lipidintresserad kardiolog/lipidintresserad endokrinolog). Biverkningar Biverkningar vid statinbehandling är sällsynta och den kliniska erfarenheten visar på en säker behandling. Om biverkan uppträder är det oftast en transaminasstegring. Det rekommenderas att ta transaminasprover innan behandling samt efter sex månader. Muskelsmärtor kan förekomma och i mycket sällsynta fall rhabdomyolys, exempelvis vid samtidig medicinering med till exempel fibrater. Cyklosporin samt erytromycin ökar risken för muskelbiverkningar. Kolesterolabsorptionshämmare Hos patienter med mycket hög risk eller hög risk och som inte når ner till målvärde (riskgrupp 1-2) kan en kombination med statin och ezetimibe övervägas. Fibrater Behandling med fibrater kan vara indicerat vid isolerat förhöjda triglyceridvärden. Kliniska studier visar på en minskad kardiovaskulär morbiditet. Gemfibrozil är bäst dokumenterad i kliniska studier. Övriga fibrater är fenofibrat och bezafibrat. Biverkningar: Främst utmärker sig gastrointestinala biverkningar som är vanliga. Det finns även dokumenterat en ökad risk för gallsten. Gallsyrebindare (resiner) På grund av både gastrointestinala biverkningar samt obehaglig smak och konsistens används preparaten sällan. Nikotinsyra Indikationen är framförallt uttalad kombinerad dyslipidemi. På grund av ofta förekommande biverkningar används preparatet sällan. 6 (8)

8 Uppföljning/utvärdering/Utsättning Kontroller Det råder olika uppfattningar om när och hur ofta blodfetter ska kontrolleras. När väl patientens blodfettsvärde har nått ner till målvärde eller därunder är sannolikheten stor att terapin är effektiv så länge som patienten tar sina mediciner. Regelbundna kontroller för denna anledning är onödig. Dock kan förutsättningarna ändras under tid vilket gör att kontroller är befogade. Att kontrollera regelbundet kan vara av värde till exempel om patienten drabbas av andra sjukdomar eller vid misstankar på bristande följsamhet till statinbehandling. Flertal studier visar på en klar tendens hos patienter att efter flera års behandling svikta i sin motivation att fortsätta statinbehandlingen. Mindre än hälften av patienterna tar läkemedel mot höga blodfetter fem år efter insatt behandling. Rekommendation är att kontrollera blodfetter årligen i samband med besök hos läkare inom öppenvården. Hur länge ska behandlingen fortgå? Behandlingen innebär en riskreduktion så länge som patienten tar läkemedlet. Det innebär att behandlingen planeras fortgå under många år. Därför är det av vikt att informera patienten om behandlingstidens längd och att de står inför ett mångårigt dagligt tablettintag med de för- och nackdelar som detta medför. Patienter som redan drabbats av en kärlhändelse har med detta en stärkt indikation av läkemedelsbehandling under många år, oberoende av lipidvärden. För patienter med låg risk är det av stor vikt att först ge patienten en chans att påverka sin livsstil i syfte att sänka blodfetter innan man tidigt sätter in läkemedelsbehandling. I vissa fall klarar patienten det alldeles utmärkt att sänka sina lipidnivåer till acceptabla nivåer utan medicinsk behandling. Att behandla med läkemedel innan patienten fått en längre tid att med kost och livsstilsomläggning påverka sina riskfaktorer är mycket tveksamt. Erfarenhet visar att profylaktisk läkemedelsbehandling inom primärprevention i ett längre perspektiv uppvisar sämre följsamhet jämfört med sekundärpreventiv läkemedelsbehandling. Kommunikation och information Patienter som vårdas för akut kärlhändelse får oftast redan på sjukhuset initierad läkemedelsbehandling enligt nationella riktlinjer mot dyslipidemi. Innan remiss skrivs för fortsatt omhändertagande inom primärvården bör patienten kontrolleras på sjukhusets öppenvårdsmottagningar där medicinjustering genomförs efter behov. Behov föreligger för ökad information kring patienter med störningar av blodfetter mellan sluten- och öppenvård. Arbete har inletts för att optimera detta omhändertagande med tidiga återbesök till sjukhus i kombination med bättre avrapportering kring patienterna till respektive primärvårdsläkare. Vidare sker informationsmöten ute i primärvården med företrädare för slutenvården i samarbete med landstingets läkemedelsenhet. Dokumentation och kvalitetskontroll Idag finns det inom slutenvården flera kvalitetsregister som innefattar blodfetter. RIKS-HIA är det mest kända där alla HIA-vårdade patienter i Sverige registreras. Efter genomgången vårdtid registreras även dessa patienter i ett nytt register SEPHIA som omfattar alla patienters uppföljning upp till 12 månader efter vårdtiden NDR. Nationella diabetesregistret 7 (8)

9 Referenser 1: ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias. The Task Force for the management of dyslipidaemias of the European Society of Cardiology (ESC) and the European Atherosclerosis Society (EAS). European Heart Journal (2011) 32, : Förebyggande av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom Information från Läkemedelsverket 2006:(16) 1 3: Kranskärlssjukdom Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård : Genomgången av läkemedel vid blodfettsrubbningar : Graham I, Atar D, Borch.Johnsen K et al. Eurpean guidlines on cardiovasckular disease in clinical practice. Executive Summary. Eur Heart J 2007 (28) : R M Conroy et al. Estimation of ten-year risk of fatal cardiovascular disease in Europe: the SCORE project. Eur Heart J 2003; : Wilhelmsen L Wedel H, Conroy R& Fitzgerald T. Det svenska SCORE-diagrammet för kardiovaskulär risk. Öppnar för bättre möjligheter att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Läkartidningen 2004:101: : Paul M Ridker, M.D., Eleanor Danielson, M.I.A., Francisco A.H. Fonseca, M.D., Jacques Genest, Rosuvastatin to Prevent Vascular Events in Men and Women with Elevated C-Reactive Protein NEJM Volume : : CASPARD Herve, CHAN Arnold K. WALKER Alexander M. Compliance with a statin treatment in a usual-care setting: Retrospective database analysis over 3 years after treatment initiation in health maintenance organization enrollees with dyslipidemia: Pharmaceutical economics & health policy Clinical therapeutics 2005, vol. 27, : Nissen SE, Tuzcu EM, Schoenhagen P, Brown BG, Ganz P, Vogel RA, Crowe T, Howard G, Cooper CJ, Brodie B, Grines CL, DeMaria AN; REVERSAL Investigators. Effect of intensive compared with moderate lipid-lowering therapy on progression of coronary atherosclerosis: a randomized controlled trial (REVERSAL). JAMA. 2004; 291(9): : John C. LaRosa, M.D., Scott M. Grundy, M.D., Ph.D., David D. Waters, M.D., Charles Shear, Ph.D., Philip Barter, M.D., Ph.D., Jean-Charles Fruchart, Pharm.D., Ph.D., Antonio M. Gotto, M.D., D.Phil., Heiner Greten, M.D., John J.P. Kastelein, M.D., James Shepherd, M.D., Nanette K. Wenger, M.D., for the Treating to New Targets (TNT) Investigators. Intensive Lipid Lowering with Atorvastatin in Patients with Stable Coronary Disease. NEJM 2005; 352: : Christopher P. Cannon, M.D., Eugene Braunwald, M.D., Carolyn H. McCabe, B.S., Daniel J. Rader, M.D., Jean L. Rouleau, M.D., Rene Belder, M.D., Steven V. Joyal, M.D., Karen A. Hill, B.A., Marc A. Pfeffer, M.D., Ph.D., Allan M. Skene, Ph.D., for the Pravastatin or Atorvastatin Evaluation and Infection Therapy Thrombolysis in Myocardial Infarction 22 Investigators Intensive versus Moderate Lipid Lowering with Statins after Acute Coronary Syndromes (PROVE-IT). NEJM 2004; 350: : Sever PS, Dahlöf B, Poulter NR, Wedel H, Beevers G, Caulfield M, Collins R, Kjeldsen SE, Kristinsson A, McInnes GT, Mehlsen J, Nieminen M, O'Brien E, Ostergren J; ASCOT investigators. Imperial College, London, UK. Prevention of coronary and stroke events with atorvastatin in hypertensive patients who have average or lower-than-average cholesterol concentrations, in the Anglo-Scandinavian Cardiac Outcomes Trial--Lipid Lowering Arm (ASCOT-LLA): a multicentre randomised controlled trial. Lancet. 2003; 5;361: Utarbetad av: Terapigruppen för hyperlipidemi 8 (8)

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg?

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ahmed Ismat Mustafa, ST-läkare Vårdcentralen Mösseberg

Läs mer

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS

Läs mer

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare

Läs mer

B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI

B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI (CN) Fråga: Vilka skall undersökas? Svar: Personer med: A.) Manifest kranskärlssjukdom eller annan atherosklerotisk kärlsjukdom, oavsett ålder och kön. B.) Övriga tillstånd

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Den

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar blodfettrubbning ar genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

Läs mer

Värdet av statiner användningsmönster och följsamhet vid behandling

Värdet av statiner användningsmönster och följsamhet vid behandling Värdet av statiner användningsmönster och följsamhet vid behandling Rapport från SNS forskningsprogram Värdet av nya läkemedel Februari 2013 Ingegärd Anveden Berglind Helle Kieler Marie Linder Anders Sundström

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Klinisk kemi. - Apolipoprotein - Analys av Takrolimus under påskhelgen - Metodbyte. 8 Klinisk mikrobiologi

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Klinisk kemi. - Apolipoprotein - Analys av Takrolimus under påskhelgen - Metodbyte. 8 Klinisk mikrobiologi Version 1.0 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 6, mars 2013 Innehåll: 2 Klinisk kemi - Apolipoprotein - Analys av Takrolimus under påskhelgen - Metodbyte 8 Klinisk mikrobiologi - Remissinformation 9

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC

STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC Dimosthenis Stoupas Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2014:07 Författare: Dimosthenis Stoupas, ST läkare allmänmedicin Habo VC Box 204 56624

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel. behandlingsrekommendation. redskap i patientmötet

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel. behandlingsrekommendation. redskap i patientmötet Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel behandlingsrekommendation behandlingsrekommendation Kardiovaskulär risk i Sverige Sedan Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer om förebyggande

Läs mer

Jämförelse mellan traditionell lipidmätning och apolipoproteinkvot vid hälsokontroller inom företagshälsovård

Jämförelse mellan traditionell lipidmätning och apolipoproteinkvot vid hälsokontroller inom företagshälsovård Jämförelse mellan traditionell lipidmätning och apolipoproteinkvot vid hälsokontroller inom företagshälsovård Cecilia Tivell, företagsläkare AB Previa Fredsgatan 2, 703 62 Örebro 019-158700 Handledare

Läs mer

Förebyggande av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom

Förebyggande av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom Förebyggande av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom Behandlingsrekommendation Inledning Förekomsten av aterosklerotiska hjärt-kärlsjukdomar ökar med stigande ålder men är ingen oundviklig följd av åldrandet

Läs mer

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel behandlingsrekommendation

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel behandlingsrekommendation Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel behandlingsrekommendation Kardiovaskulär risk i Sverige Sedan Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer om förebyggande av aterosklerotisk

Läs mer

Blodtryck och statiner

Blodtryck och statiner Blodtryck och statiner Peter Appelros Bitr. överläkare, docent Neurokliniken, USÖ 1 Sekundärprofylax efter stroke Antitrombotisk behandling Blodtrycksbehandling Statiner Rökstopp Förbättrad metabol kontroll

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner Hypertoni och hypertonibehandling Personliga reflektioner Vilket genomslag kan riskfaktorerna ha? Steno2 Diabetes typ 2 Genomsnittsålder 55,1 år (+/-7,2) Microalbuminuri Uppföljningstid i genomsnitt 7,8

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning. Rosuvastatin Stada 10 mg filmdragerade tabletter. VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Delområden av en offentlig sammanfattning. Rosuvastatin Stada 10 mg filmdragerade tabletter. VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Rosuvastatin Stada 5 mg filmdragerade tabletter Rosuvastatin Stada 10 mg filmdragerade tabletter Rosuvastatin Stada 20 mg filmdragerade tabletter Rosuvastatin Stada 40 mg filmdragerade tabletter 25.8.2014,

Läs mer

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Kranskärlssjukdom Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Johan Pontén, överläkare Medicinkliniken, Hallands sjukhus Halmstad Kliniska riktlinjer - Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

2014-02-04 PROJEKTREDOVISNING: ATT ANVÄNDA DATA UR NATIONELLA KVALITETSREGISTER I FÖRBÄTTRINGSARBETE UNDER ST-UTBILDNING

2014-02-04 PROJEKTREDOVISNING: ATT ANVÄNDA DATA UR NATIONELLA KVALITETSREGISTER I FÖRBÄTTRINGSARBETE UNDER ST-UTBILDNING 2014-02-04 PROJEKTREDOVISNING: ATT ANVÄNDA DATA UR NATIONELLA KVALITETSREGISTER I FÖRBÄTTRINGSARBETE UNDER ST-UTBILDNING TRE ST-LÄKARE DELAR MED SIG AV SINA RESULTAT, ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR PROJEKTUPPLÄGG

Läs mer

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

kärlsjukdom Levnadsvanor.

kärlsjukdom Levnadsvanor. Kapitel Primärprevention av hjärtoch kärlsjukdom Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Detta avsnitt handlar om förebyggande av framförallt aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom t.ex.

Läs mer

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel bakgrundsdokumentation

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel bakgrundsdokumentation Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 februari 2015 Gäller: t.o.m. 29 februari 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Är det nyttigt med fet mat?

Är det nyttigt med fet mat? Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter hos kortisonbehandlade IBD patienter Dessa riktlinjer avser primär osteoporosprofylax hos IBD patienter som använder kortison. Vid klinisk misstanke om manifest osteoporos som t.ex. lågenergi frakturer

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer

Xenical och viktminskning

Xenical och viktminskning 1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Five papers I Farahmand B, Hållmarker U, Brobert GP, Ahlbom A

Läs mer

Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006)

Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 (1)6 Dokumentbeskrivning: Bilaga 1 till Pilotprojekt TLV Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Bilaga 1:2 Definition Enligt TLV`s subventionsbeslut ska Champix förskrivas

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi

Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 7-9 maj 2014, Malmö Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi Gunilla Burell, Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Symposium Framgångsrecept

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Primärvårdens kvalitetsregister Västra Götaland QregPV. Årsrapport 2013. Regionalt kvalitetsregister för kroniska sjukdomar i primärvården

Primärvårdens kvalitetsregister Västra Götaland QregPV. Årsrapport 2013. Regionalt kvalitetsregister för kroniska sjukdomar i primärvården Primärvårdens kvalitetsregister Västra Götaland QregPV Årsrapport 213 Regionalt kvalitetsregister för kroniska sjukdomar i primärvården Årsrapport 213 Primärvårdens kvalitetsregister Västra Götaland -

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke

VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke Primärvårdens alt kommunernas åtagande»förebygga stroke«i stort sett samma riktlinjer som för att förebygga alla andra hjärtkärlsjukdomar. Alla TIA-attacker hanteras som

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009 Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård Sammanfattande kommentarer Undvikbar slutenvård vid hjärtsjukdom (A2, C1, D1). Denna indikator speglar det organisatoriska omhändertagandet av denna patientgrupp (hjärtsvikt

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS Prevalens av tillväxthormonbrist (GHD) hos vuxna 300-350/ miljon (i norden) GHD finns hos cirka 50% av patienter med hypofystumör innan hypofys operation

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Kolesterol. En skrift om blodfetter

Kolesterol. En skrift om blodfetter Kolesterol En skrift om blodfetter Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare gåvor från privatpersoner

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne Projektrapport SAND SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne April 2013 SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes Bakgrund Vid möte mellan

Läs mer

Fett, Dieter och Myter

Fett, Dieter och Myter Fett, Dieter och Myter Matvanor spelar roll Hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas med bra mat och inte för mycket alkohol (Ref: WHO,O Flaherty et al 2012) Upp till 30 procent av cancerfallen skulle kunna

Läs mer

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Skräddarsydda råd om mat

Skräddarsydda råd om mat Skräddarsydda råd om mat Framgångsrik dialog om mat bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna preferenser patienten i centrum, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt individualisera, skräddarsydda

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Patientinformation Undersökningen visar förekomst och grad av åderförkalkning (atheroskleros och annan artärstelhet) i just Dina blodkärl. Atheroskleros anses orsaka

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland Ingela Berggren, Bitr. Smittskyddsläkare Stockholm Leif Dotevall, Bitr. Smittskyddsläkare V:a Götaland Områden inom tuberkulosvården

Läs mer

Klok hjärt-kärlprevention (om läkemedelsvärdering och val)

Klok hjärt-kärlprevention (om läkemedelsvärdering och val) T6 VT 2015 Några tankar från Läkemedelskommittéperspektivet Klok hjärt-kärlprevention (om läkemedelsvärdering och val) Paul Hjemdahl Professor Institutionen för Medicin, Solna Enheten för Klinisk Farmakologi

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Viktigt behandla riskfaktorer. Kronisk kritisk extremitetsischemi

Viktigt behandla riskfaktorer. Kronisk kritisk extremitetsischemi klinisk översikt Läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Viktigt behandla riskfaktorer vid kritisk extremitetsischemi ANDERS GOTTSÄTER, docent, överläkare,

Läs mer

Nationella DiabetesRegistret. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella DiabetesRegistret. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella DiabetesRegistret Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg The Swedish National Diabetes Register Click here

Läs mer