Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:"

Göran Lundgren
för 7 år sedan
Visningar:

1 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar (rökstopp, viktnedgång, ökad fysisk aktivitet), blodtrycksbehandling och behandling mot blodfettsrubbningar. FYSS Ökad fysisk aktivitet sänker blodtrycket, förbättrar lipidprofilen och ökar insulinkänsligheten, vilket i sin tur leder till lägre blodsockernivåer. Minst 30 minuters medelintensiv fysisk aktivitet, exempelvis promenad eller cykling dagligen, påverkar påtagligt dessa parametrar hos typ 2-diabetiker. Optimalt är att lägga till mer intensiv fysiskt aktivitet 2-3 gånger per vecka, FYSS. Rekommendation: öka aktivitetstiden! Kost Se Socialstyrelsens senaste rekommendationer. HbA1c Målvärdet för HbA1c är både för typ 1- och typ 2-diabetiker <52 mmol/mol. Dock måste individuell hänsyn tas till detta målvärde, framförallt vad gäller typ 1-diabetiker och typ 2- diabetiker med lång diabetesduration, d.v.s. äldre typ 2:or med komplikationer av sin mångåriga diabetessjukdom. Dessa patientkategorier löper ökad risk för hypoglykemier och där kan målvärdet för HbA1c läggas högre. Då förebyggande av diabeteskomplikationer inte är huvudmålet för behandlingen (äldre, svårt kärlsjuka) kan högre HbA1c-värden accepteras, förslagsvis cirka 70 mmol/mol. För yngre, nydiagnostiserade typ 2:or, kan målvärdet mycket väl vara normoglykemi, dvsdvs. under 42mmol/mol. Detta pga. låg risk för hypoglykemier (komplikationer ej att förvänta pga. kort diabetesduration) och lång förväntad återstående livslängd. Blodtryck Målet för blodtrycksbehandling är att sträva mot ett blodtryck i den lägre nivån av intervallet /80 85 mm Hg (särskilda skäl, t ex nefropati<130/80), men viktigt att patienter bedöms individuellt. De fem stora läkemedelsgrupperna (ACE-hämmare, ARB, kalciumantagonister, tiazider, betablockerare) är i princip likvärdiga med avseende på preventiv effekt på kardiovaskulär mortalitet/morbiditet. ACE-hämmare/ARB är förstahandsval vid samtidig albuminuri.

2 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 2(8) Läkemedelsval: 1. ACE-hämmare/generiskt ARB 2. Kombination ACE-h/ARB + kalciumantagonist eller tiazid Efter insättning av ACE-hämmare eller ARB ska elektrolyter och krea kontrolleras inom fyra veckor. Lipider Lipidsänkande behandling med statiner (generiskt atorvastatin) sätts in om LDL-kolesterol > 2,5 mmol/l. Om aterosklerotisk sjukdom föreligger sätts statiner in om LDL-kolesterol > 1,8 mmol/l. Använd gärna Nationella diabetesregistrets riskmotor på Om muskelbiverkningar uppträder rekommenderas i första hand dossänkning, därefter byte till pravastatin eller rosuvastatin. Behandlingsindikationen stärks vid låg halt av HDL eller förhöjda triglycerider. Om målvärden ej nås, se vidare handläggning i Hjärta-kärl. ASA Tillägg av ASA i primärpreventivt syfte rekommenderas ej.

3 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 3(8)

4 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 4(8)

5 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 5(8) Metformin är enligt FASS kontraindicerad vid egfr <60 ml/min. I Sverige så väl som i många andra länder finns idag en stor erfarenhet av Metforminbehandling av patienter med lätt till måttlig stabil njurfunktionsnedsättning. Vid njurfunktionsnedsättning kan metforminbehandling fortgå men dosen ska alltid reduceras och patienten ska få både muntlig och skriftlig information med särskilt beaktande av försiktighetsåtgärder vid risksituationer såsom gastroenterit, kontrasttillförsel och samtidig behandling med andra läkemedel t ex ACE-hämmare/ARB, kaliumsparande diuretika och NSAID. God kontinuitet med aktiv

6 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 6(8) uppföljning av egfr och omprövning av behandlingen krävs också. Ingen nyinsättning vid egfr < 45 ml/min. egfr ml/min reducera dosen, max 500 mg x 2 i lägre intervallet egfr ml/min - utsättning Insuliner Direktverkande Insulin lispro Insulin aspart Insulin glulisin Humalog NovoRapid Apidra Medellångverkande Insulin (humant) Humulin NPH Insuman Basal Insulatard Medellångverkande med snabbt insättande verkan Insulin lispro + Insulin lispro protamin Humalog Mix 25 Humalog Mix 50

7 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 7(8) Insulin aspart + Insulin aspart protamin NovoMix 30 Långverkande Insulin glargin Insulin determir Lantus, Abasaglar Levemir Vid nyinsättning kan Abasaglar (biosimilar till Lantus) vara ett alternativ. Förstahandsmedel vid otillräcklig glukoskontroll med enbart peroral behandling hos typ 2- diabetiker är medellångverkande NPH-insulin (duration ca tim), humaninsulin (Insuman Basal alt Humulin NPH). Ett annat alternativ kan vara att behandla med mixinsuliner där basen utgörs av medellångverkande insulin i kombination med direktverkande insulin, oftast ges detta i tvådos, Humalog Mix 25 resp. 50, Novomix 30 (25 resp. 50 resp. 30 % direktverkande). Långverkande insulinanaloger (insulin glargin, Lantus/Abasaglar, resp. insulin detemir, Levemir) är förstahandsalternativet vid diabetes typ 1 och kan vara ett alternativ vid upprepade hypoglykemier vid diabetes typ 2. En annan situation där långverkande insulin är aktuellt är inom hemsjukvården där assisterad injektion behövs, samt patienter med oregelbunden livsföring och dålig följsamhet till behandlingen. Direktverkande likvärdiga insuliner är insulin lispro (Humalog) och insulin aspart (Novorapid). Direktverkande insuliner ges till måltid och effekten avklingar efter ca 3 tim. De ges i kombination med medel- eller långverkande insuliner. Av pris- och miljöskäl är pennor för flergångsbruk att föredra (cylinderampuller). Engångspennor kan användas i första hand när exempelvis patientens ålder eller eventuellt handikapp försvårar laddning av pennor. Insulinpump är ett bra alternativ för många typ 1 diabetiker. Enbart direktverkande insuliner används i pump. Insulin degludek (Tresiba) är ett alternativ som är ultralångverkande, upp till 48 timmar, och kan vara lämpligt för ovanstående patientgrupp. Egenmätning av blodglukos Det är förskrivarens ansvar att följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård vad gäller rekommendation om egenmätning av blodglukos, vilket innebär; - erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till insulinbehandlade patienter

8 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 8(8) - erbjuda riktad egenmätning av blodglukos till personer med typ 2-diabetes som inte behandlas med insulin vid speciella situationer såsom vid förändringar i behandling, akut svängande blodglukos eller i pedagogiskt syfte. Förskrivaren skall inte erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till personer med typ 2-diabetes som inte behandlas med insulin. Vid förskrivning av glukosteststickor åligger det förskrivaren att förvissa sig om att brukaren har erforderliga kunskaper för testning och tolkning av värdena. Glukosstickor förskrives i regel av sjuksköterska med förskrivningsrätt. Teststickor är upphandlade. OBS! Felaktig länk Speciella situationer Vid risk för dehydrering Sätt ut metformin, SU, ACE-hämmare, ARB, diuretika och NSAID/COX-2 hämmare. Viktigt att informera patienten om att göra behandlingsuppehåll vid denna situation. Informationskort till patienter bör delas ut. Vid risk för cirkulationssvikt/nedsatt leverperfusion/uttalad hjärtsvikt Sätt ut metformin och SU samt NSAID. Viktigt att göra behandlingsuppehåll vid dessa situationer. Kortisoninducerad hyperglykemi Vid kortisonbehandling ses ofta hyperglykemi, om denna är måttlig och behandlingsperioden med kortison är kort behövs ej någon glukossänkande behandling. Om höga glukosvärden eller långvarig behandlingstid med kortison kan man överväga insulinbehandling, i första hand med mix-insulin. Nefropati Patienter med nedsatt njurfunktion och e-gfr <30 ml/min (d.v.s. CKD 4 och 5) bör skötas av specialist inom njurmedicin. Använd albumin/kreatininindex för screening av nefropati och e- GFR för bedömning av grad av sjukdom.

Relevanta dokument

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar